Kollegiala samtal om missade undervisningsmoment under coronapandemin

Fjärr- och distansundervisning och hög frånvaro under covid-19-pandemin har i vissa fall lett till missade undervisningsmoment. Kollegiala samtal kan vara ett sätt att upptäcka och motverka att elevers kunskapsutveckling påverkas negativt av pandemin.

Fyra lärare sitter runt ett bord och pratar engagerat.
Konkreta tips

Under pandemin var det ibland svårt att genomföra vissa moment i undervisningen. Det kunde också vara svårt att former för kollegiala samtal och möten till följd av karantänsregler och sjukfrånvaro. På den här sidan får du en sammanfattning av stöd för kollegiala samtal i form av:

  • Frågor som kan bidra till kartläggning av missade undervisningsmoment.
  • Faktorer kring uppföljning av de aktiviteter som ni planerar.
  • Förslag på samtalsmodeller som kan fördjupa diskussioner i kollegiet.
  • Tips för hur digitala möten kan bli mer effektiva.
Konkreta tips

Exempel på övergripande frågor

  • Vilka kunskaper och färdigheter har eleverna inte fått med sig inom olika ämnen på grund av frånvaro eller undervisning på distans? Hur har vi tagit reda på det?
  • Har vi samma bild i kollegiet av elevernas kunskapsutveckling under pandemin, eller skiljer sig våra erfarenheter åt?
  • Vilka undervisningsmoment kunde inte genomföras fullt ut på grund av pandemin?
  • Hur har elevernas kunskaper påverkats av det på individ- och gruppnivå?
  • Kan vi använda bedömningsstöd eller kartläggningsmaterial för att få syn på luckor i elevernas kunskapsutveckling? Hur kan vi lägga upp det arbetet, i så fall?
  • Hur kan vi organisera och arbeta för att ta igen de förlorade undervisningsmomenten? Vilket stöd behöver vi från skolledning och huvudman för att kunna genomföra detta?
  • Hur och när ska vi följa upp arbetet med att ta igen de förlorade undervisningsmomenten?
Konkreta tips

Uppföljning

Syftet med de kollegiala samtalen och de aktiviteter som samtalen resulterar i är att motverka pandemins eventuella negativa påverkan på elevers kunskapsutveckling. För att det ska bli någon effekt i verksamheten är det önskvärt att redan från början lägga upp en plan för de kollegiala samtalen, så att de kan genomföras kontinuerligt och systematiskt, samt att planera in uppföljningsträffar för att kunna stämma av hur arbetet fortskrider. Prata gärna ihop er, så att både lärare och skolledning gemensamt kommer fram till ett upplägg som kan passa för verksamheten. Konkretisera hur ni vill lägga upp träffarna, hur ofta ni ska ses, och hur ni ska följa upp de aktiviteter som ni planerar för att ta igen de missade undervisningsmomenten.

Konkreta tips

Exempel på samtalsmodeller

Det är en fördel att arbeta i kollegiala grupper som leds av en samtalsledare men ni kan också arbeta på andra sätt. Här finns förslag på olika samtalsmodeller som kan göra era diskussioner varierade och bidra till att alla kommer till tals. Samtalsmodellerna går att anpassa så att de kan användas även när samtalen sker digitalt.

Film: Samtalsmodeller (tid 04.21 min)

Filmen beskriver fyra olika samtalsmodeller som kan användas vid kollegiala samtal.

Allas frågor

Att arbeta med lappar är ett sätt att få allas frågor belysta.

Gruppstorlek: Det går att genomföra i både mindre och större grupper, men tar längre tid i större grupper.

Efter att ha läst igenom diskussionsfrågorna reflekterar alla en stund och skriver upp de frågor som de vill ta upp på lappar. Hjälps sedan åt att gruppera lapparna i områden. Ta upp varje lapp och kommentera och diskutera laget runt. I digitala möten kan man använda ett mötesverktyg med post it-lappar eller en gemensam skrivyta. Det går också att förenkla modellen och låta alla presentera sina frågor muntligt och sedan välja några frågor att diskutera.

Diskussionskedja

Att bilda en diskussionskedja är ett sätt att växla mellan diskussion och lyssnande och bygga vidare på det som sagts tidigare.

Gruppstorlek: 2–3 deltagare i flera grupper.

Den första gruppen börjar diskutera utifrån en fråga under fem minuter. Övriga grupper lyssnar. Därefter går turen över till nästa grupp som tar vid där den första gruppen slutade. Gruppen kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det som sades i den tidigare gruppen eller att lyfta nya perspektiv. Fortsätt tills alla grupper har fått diskutera. Sammanfatta kort.

En är i fokus

En samtalsmodell där en person är i fokus och får stöd av de andra i gruppen att fördjupa sin reflektion.

Gruppstorlek: 3–4 deltagare per grupp

Börja med enskild skriftlig reflektion kring diskussionsfrågorna. Välj en person som ska vara i fokus. Personen i fokus berättar om sina tankar utifrån reflektionen och de andra i gruppen ställer fördjupande frågor, men utan att ge sig in i diskussionen. När alla har varit i fokus 10 min var samlas ni till en gemensam reflektion.
Exempel på fördjupande frågor:

  • Kan du ge ett konkret exempel?
  • Hur tolkar du ...?
  • Vad menar du nu?
  • Vilka är fördelarna/nackdelarna?
  • Vad kan det bli för konsekvenser?
  • Vilka hinder finns?
  • Hur skulle det vara om hindret inte fanns?

Ringarna

Ringarna är en modell där deltagarna får växla mellan diskussion och lyssnande och bygga vidare på det som sagts tidigare.

Gruppstorlek: ca 6–10 personer

Hälften av deltagarna bildar en ”inre ring” med uppgift att diskutera. Övriga deltagare bildar en ”yttre ring” med uppgift att lyssna. Sker mötet fysiskt kan deltagarna också placera sina stolar i ringar. Sker mötet digitalt kan den lyssnande ringen släcka ner kameran så att endast de som ska diskutera ser varandra. Sedan visar sig samtalsledaren i bild och hjälper gruppen att skifta när det är dags. Inre ringens deltagare får i tur och ordning lyfta sina tankar utifrån en fråga. Sedan ges möjlighet för inre ringens deltagare att reflektera kort över det som sagts. Efter det får den yttre ringens deltagare kommentera det som sades. Slutligen byter grupperna plats och genomför allt en gång till antingen med samma fråga eller en ny.

Rundor

Att göra rundor är en modell där var och en kort uttalar sig ger så att var och en får göra sin röst hörd.

Gruppstorlek: Det går att genomföra i både mindre och större grupper, men tar längre tid i större grupper.

Modellen möjliggör lyssnande, eftertänksamhet och reflektion. Den kan användas på olika sätt till exempel som inledning eller avslutning. Använd gärna frågorna som utgångspunkt för era rundor.

  • Inledning: Vad har vi för förväntningar? Finns det några farhågor?
  • Återta fokus: Ska vi kort samla våra uppfattningar i den här frågan?
  • Bredda: Ser vi andra perspektiv? Ser vi andra möjligheter?
  • Fördjupning: Vad är vår utmaning? Vad behöver vi lära oss/göra för att gå vidare?
  • Avslutning: Vad tar vi med oss från diskussionen om…?
Konkreta tips

Tips för digitala möten

Här hittar ni exempel på tips som kan göra era digitala möten mer effektiva.

  • Boka gärna in en teknikcheck 10 minuter innan mötet börjar.
  • Bestäm i förväg hur ni gör när ni vill ta ordet eller ställa en fråga.
  • Påminn varandra om att stänga av mikrofonen när ni inte har ordet.
  • Använd gärna hörlurar med mikrofon för bättre ljud och för att undvika eko.
  • Se gärna till att webbkameran är i ögonhöjd. Bestäm också om kameran alltid ska vara på.
  • Se helst till att ha mer ljus framför än bakom er så att era ansikten syns bra.
  • Utse en person som ser till alla kommer till tals och fördelar talutrymmet.
  • Planera in pauser och varierade arbetssätt om mötet är längre än en timme.
  • Utse gärna någon som har hand om chatten. Om man delar en presentation kan det vara lätt att missa om någon vill in och ställa en fråga eller kommentera.
  • Se till att ni kan dela presentationer, film och ljud i det digitala mötet (om det behövs).
  • Sitt inte flera deltagare bakom en dator och helst inte fler än en person i samma rum, så att störande ljud inte överförs.
  • Ha gärna beredskap för att någon kan behöva support vid tekniska problem.
Senast uppdaterad 02 september 2022