Lektionsmaterial för prao

Utifrån styrdokumenten finns möjligheter att koppla alla ämnen till arbetslivsfrågor som förbereder eleven inför sin praoperiod. Här följer några exempel från kursplaner; SV, SO, matematik, bild.

Ämnesintegrerad uppgift

Det här är ett exempel på en ämnesintegrerad uppgift, som man kan arbeta med i ämnena svenska och samhällskunskap. Eleverna ska under sin praoperiod:

1. Presentera sin arbetsplats.
2. Ta reda på information om yrket.
3. Ta reda på hur arbetsmarknaden ser ut.
4. Undersöka vilken roll facket har på den aktuella arbetsplatsen.

När praoperioden är slut redovisar eleverna praouppgiften såväl muntligt som skriftligt. Uppgiften är förankrad i det centrala innehållet och bedöms utifrån kunskapskraven för de respektive ämnena. Den skriftliga uppgiften rör fackets roll.

När det gäller den muntliga presentationen kan ett alternativ vara att eleverna presenterar sin prao för eleverna i de yngre årskurserna så att dessa elever får en inblick i praon och arbetslivet.

Hur kan man förbereda eleverna i samhällskunskap

Det är viktigt att uppgiften förbereds väl både i samhällskunskap och svenska. Man förbereder eleverna genom att lyfta vad som menas med arbetsmarknad och hur den fungerar, Arbetsförmedlingens roll med mera. Man kan också ta upp ord och begrepp som hör till ämnesområdet som till exempel anställning, arbetsgivare, arbetstagare, arbetsmarknad, arbetsmiljö osv. Som lärare kan man visa eleverna yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens hemsida, där man kan ta reda på yrkesinformation och framtidsutsikter för de specifika yrkena.

Yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens webbplats

När det gäller den skriftliga uppgiften som handlar om fackets roll på arbetsplatsen, kan man förbereda eleverna genom att gå igenom arbetsrätten, berätta om facket och även sätta det i ett historiskt perspektiv. Man kan också förbereda eleverna genom att de får skriva ned sina förväntningar och funderingar inför praon. Låt exempelvis eleverna fundera på frågor som de ska ställa till någon eller några av de anställda. Tycker man att någon fråga fattas fyller man som lärare på med frågor.

Hur kan man förbereda eleverna i svenska?

För att lösa båda praouppgifterna ska eleverna intervjua anställda på arbetsplatsen. Därför passar det bra att gå igenom vad man ska tänka på i ett intervjusammanhang och låta eleverna öva intervjuteknik.
Eleverna ska i uppgift nr. 2 skriva en artikel. Lämpligt är att förbereda eleverna genom att tillsammans studera genren "artikel" och sätter den i sitt sammanhang. Man studerar också ord och begrepp som hör till genren, som till exempel artikel, ingress, brödtext, redaktion med mera. Man kan också diskutera yrket journalist – var de jobbar och ta upp vilka andra som arbetar på en redaktion.

Praouppgift svenska och samhällskunskap

Nu ska du få möjlighet att testa på arbetslivet! Syftet med denna uppgift är att du under din praoperiod, ska lära känna en ny arbetsplats och ta reda på mer om arbetsplatsen, yrket, arbetsmarknaden och om fackets roll på arbetsplatsen. Målet är att du ska göra två presentationer – en muntlig och en skriftlig utifrån frågeställningarna nedan.

Min praoplats

Utgå från frågorna nedan och ta reda på så mycket som möjligt om din arbetsplats. Du tar reda på informationen genom att intervjua en eller flera anställda på din arbetsplats och genom att söka på Arbetsförmedlingens hemsida. Du presenterar sedan din praoplats muntligt med hjälp av ett bildspel. Arbetet bedöms såväl till form som innehåll i både svenska och samhällskunskap.

1. Presentera arbetsplatsen och hur många anställda det finns.
2. Hur ser en vanlig arbetsdag ut? arbetstider/arbetsuppgifter.
3. Hur är arbetsmiljön?
4. Vad krävs det för utbildning för att arbeta på din arbetsplats?
5. Hur ser arbetsmarknaden ut för yrket på din arbetsplats? Gå ut på arbetsförmedlingen.se och ta reda på hur arbetsmarknaden ser ut för yrket.
   Arbetsförmedlingens webbplats
6. Arbetar lika många män som kvinnor på din arbetsplats?
7. Hur är lönen inom yrket?
8. Vilka egenskaper krävs för att arbeta inom detta yrke?
9. Vilka är fördelarna eller nackdelarna med detta yrke? Skulle du kunna tänka dig att arbeta inom detta yrke i framtiden? Varför? Varför inte? Vad är viktigast när man väljer ett arbete – lön, status, medarbetare, inspiration, slump eller kanske kall?

Fackets roll på arbetsplatsen

Kolla upp vilket fack som framförallt representerar de anställda på ditt arbete. Undersök hur många som är med i facket på din arbetsplats. Intervjua en eller flera anställda om deras åsikter om facken. Skriv sedan en artikel som handlar om facket på din arbetsplats. Utgå från frågorna nedan. Arbetet bedöms såväl till form som innehåll i både svenska och samhällskunskap.

1. Vad har facket för roll på din arbetsplats?
2. Varför är de anställda med i facket?
3. Måste man vara med i facket?
4. Vad händer om man inte är med? Fördelar/nackdelar?
5. Tar facket ut någon avgift av medlemmarna?
6. Har medlemmarna någonsin haft nytta av facket?
7. Har facken spelat ut sin roll i Sverige, eller är de viktigare än någonsin? Vad tycker medlemmarna?
8. Vad tycker du?

Centralt innehåll samhällskunskap i årskurs 7 – 9

Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet, och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

Centralt innehåll svenska i årskurs 7–9

Tala, lyssna och samtala

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Berättande texter och sakprosa texter

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Exempel på frågor till arbetsplatsen

• Hur många arbetar på arbetsplatsen, finns någon grupp över- eller underrepresenterad?
• Hur ser en arbetsdag ut?
• Hur kommunicerar arbetsplatsen till sina kunder/användare?
• Hur arbetar arbetsplatsen med hållbarhet?
• Hur är arbetsplatsen organiserat?