Ingen ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. Trygghet är en förutsättning för att elever ska kunna lära sig och därför behöver personalen i skolan kunskap om hur man kan motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
Arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck behöver ske systematiskt och vara en del av skolans jämställdhetsuppdrag. För att skolpersonal ska både kunna upptäcka utsatthet hos eleverna och behandla frågorna i undervisningen behöver de ha kunskaper inom området.
Så här beskriver regeringen hedersrelaterat våld och förtryck:
Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld.
För dig som vill få fördjupad kunskap finns ett reviderat stödmaterial att ta del av
Stödmaterialet "Hedersrelaterat våld och förtryck - skolans ansvar och möjligheter"
Skolan ska vara en plats där alla barn och ungdomar kan utvecklas, lära och känna omsorg och omtanke. Skolan ska också ge eleverna stöd i att utveckla goda kamratrelationer och vara en mötesplats för viktiga existentiella samtal om relationer, kärlek och sexualitet. Arbetet med kvinnors och mäns villkor finns tydligt uttryckt i skollag och läroplaner. Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, såsom exempelvis alla människors lika värde och jämställdhet. I flera kurs- och ämnesplaner är kunskap om mänskliga rättigheter, jämställdhet, kön, sexualitet och relationer viktiga delar. Detta ger förutsättningar för att arbeta med frågor som rör hedersrelaterad problematik i ämnesundervisningen. Frågor och samtal om makt, tolkningar och källkritik ger inom ramen för bland annat ämnen som historia, samhällskunskap och religion goda förutsättningar för arbete med områden som berör eleverna.
Genom att arbeta ämnesintegrerat får alla elever möjlighet att diskutera sexualitet, relationer och jämställdhet i flera ämnen och därmed utifrån olika perspektiv. Att eleverna får kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är viktigt för att kunna bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Genom att göra eleverna delaktiga och lyssna till deras tankar och funderingar om sexualitet och relationer kan undervisningen göras relevant.
I sex- och samlevnadsundervisningen finns det många tillfällen att beröra den hedersrelaterade problematiken. Det kan handla om allt från ryktesspridning, framtidsdrömmar, vårdnadshavares förväntningar på äktenskap, äktenskapstvång, rätten att själv få välja sin partner, oskuld, mödomshinna/slidkrans, könsstympning till samhällets maktstrukturer.
Stöd för att undervisa om sex och samlevnad
Det förekommer ibland önskemål från elever och föräldrar om att undervisning i till exempel sex- och samlevnad eller idrott ska vara könsuppdelad. Enligt läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska skolan organisera utbildningen så att elever möts och arbetar tillsammans. De ska pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen tillsammans, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Det innebär att utgångspunkten för organisering och planering av utbildningen är att inte dela upp elever efter kön.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tagit ställning till könsuppdelad undervisning i ett beslut. Enligt DO:s bedömning är utrymmet för att dela upp elever efter kön är mycket begränsat. Att könsuppdela undervisningen kan vara diskriminering som har samband med kön. Det kan exempelvis handla om att verksamheten i grupperna skiljer sig åt eller om någon elev upplever könsuppdelningen i sig som negativ. Att könsuppdela undervisningen kan även vara diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Så kan vara fallet när läraren avgör elevernas könstillhörighet.
Ställningstagande om könsuppdelad undervisning på Diskrimineringsombudsmannens webbplats
Regelverket kring befrielse från undervisning är idag restriktivt – alla elever har rätt till utbildning. Det krävs, enligt skollagen, ”synnerliga skäl för befrielse från undervisning med skolplikt”. Detta innebär mycket starka skäl och beslutet får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. En elev kan befrias från obligatorisk undervisning i vissa utpräglade undantagsfall och endast från enstaka obligatoriska inslag i undervisningen. Detta får inte innebära att eleven riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ämnet. Det är rektorn som ska fatta sådana beslut och rätten kan inte delegeras till någon annan
Grundläggande i allt föräldrasamarbete är dialogen. Genom en dialog ökar förståelsen för skolans värdegrund.
Skolpersonal och föräldrar bör tillsammans gå igenom och diskutera skolans pedagogiska arbetssätt, läroplanens intention, innehåll i undervisningen och hur de som föräldrar kan stödja sina barns skolgång. Lärare behöver också förklara hur undervisning i olika ämnen kan läggas upp.
Att utgå från barnets rätt till utbildning och att samtidigt ta hänsyn till föräldrars rätt att styra uppfostran av sina barn kan vara komplicerat. Uppstår härvid en konflikt mellan barnens rätt till utbildning och föräldrars rätt till uppfostran, är det barns rätt till utbildning i skolan som är skolans utgångspunkt.
Om föräldrar inte delar skolans värdegrund eller inte litar på skolan, kan det från skolans sida vara svårt att skapa tillitsfulla relationer till föräldrarna. Det är ändå nödvändigt att försöka, dels av hänsyn till eleven dels för att föräldrar genom skolans agerade kan få positiva erfarenheter av skolan.
Som vuxen i skolan behöver du våga se, kunna lyssna, ta elevens berättelse på allvar och kunna möta de svårigheter som eleven tar upp. Ibland kan du behöva fråga hur eleven har det, inte bara en gång utan vid flera olika tillfällen. Det är viktigt att du och dina kollegor visar eleverna att de kan anförtro sig till er.
Skolpersonal ska inte göra bedömningar, det är socialtjänstens uppgift. Ni ska uppmärksamma varningssignaler och ha rutiner och göra orosanmälan till socialtjänst.
Tänk på att i samband med lov eller vid skolavbrott kan risken öka för att eleven utsätts. I vissa fall har barn och unga i samband med ledighet förts ut ur landet.
Elever som lever i en hederskontext kan reagera på olika sätt. Hedersrelaterat våld och förtryck kan ligga bakom varningstecknen men det kan även handla om andra förhållanden i elevens liv. I stödmaterialet kan du läsa om fler varningstecken.
Skolan ska ge stöd och skydd genom anmälan till socialtjänsten. Det kan handla om situationer som i olika utsträckning kan vara brådskande och akuta. Eleven kan till exempel hotas av familjen eller så kan det finnas planer på att sända eleven till ett annat land mot hens vilja. Det kan även röra sig om att en elev behöver stöd på grund av exempelvis könsstympning. För att skolan ska kunna ge stöd och skydd är det viktigt att skolan har tydliga och välförankrade rutiner. Alla berörda – skolpersonal, socialtjänst och polis – bör veta hur de ska agera, eftersom en del situationer kan vara brådskande. Samverkan behöver därför byggas upp innan problem uppstår.
Skolpersonal är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Skolpersonal är också skyldiga att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning. Skolpersonalen behöver inte vara säker på att barnet far illa, det räcker med en misstanke. Det är socialtjänsten som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver det skydd eller stöd som de förfogar över.
Skolans ansvar för barn som far illa
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga
Elevhälsan har en viktig roll i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck, och för lärare kan det vara självklart att det är elevhälsan som möter eleven vid utsatthet. Elevhälsan och elevhälsoteam har oftast bättre möjligheter än läraren att hjälpa eleven vidare till socialtjänsten. Elevhälsans personal behöver bland annat därför ha kunskaper om och bidra till skolans arbete med att bemöta elever som till exempel lever med en hedersrelaterad problematik.
Behöver du råd och konsultation i situationer där elever och vuxna är utsatta, eller som du misstänker riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning?
Ring telefonnummer: 010-223 57 60
UD i Stockholm och de svenska ambassaderna och konsulaten bistår svenska medborgare och personer bosatta i Sverige som får problem utomlands. Om en person får problem bör hen kontakta svenska ambassaden eller konsulatet i det land där hen befinner sig. Ambassaden, konsulatet och UD kan tillsammans med myndigheterna på personens hemort undersöka vilka förutsättningar som finns för att hen ska kunna återvända till Sverige.
Kontaktuppgifter till samtliga svenska ambassader och konsulat
Barnafrids webbplats
Bris webbplats
Brottsofferjourens webbplats
Webbplatsen Hedersförtryck.se
Kvinnofridslinjens webbplats
Nationellt centrum för kvinnofrids webbplats
Socialstyrelsens webbplats
Webbplatsen Umo
Tjejers rätt i samhällets webbplats