Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Ingen ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. För att motverka hedersrelaterat våld och förtryck behöver skolan arbeta både främjande och förebyggande. Skolan behöver också ha etablerade rutiner och samverka för att agera när det behövs.

På den här sidan kan du som arbetar i skolan ta del av

  • hur skolans arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck omfattar skolans uppdrag i läroplanerna
  • hur skolan kan upptäcka utsatthet och agera vid misstanke
  • de nya formuleringarna i läroplanerna som börjar gälla den 1 juli 2022
  • stöd för att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan.
Konkreta tips

Skolans arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck

I skolan ska alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser. Alla elever ska få kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck.

I utbildningen ska eleverna få möjlighet att kritiskt granska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck. Elever som går i de obligatoriska skolformerna ska även få kännedom om hur de kan få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan.

Så här beskriver regeringen hedersrelaterat våld och förtryck:

Med hedersrelaterat våld och förtryck avses att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till hedersnormer som bygger på starka patriarkala eller heteronormativa föreställningar. De patriarkala föreställningarna tar sig uttryck i kontroll av flickor och kvinnor som sträcker sig från begränsningar i vardagen rörande klädsel, umgänge och rörelsefrihet till begränsningar i val av utbildning, arbete, äktenskap och äktenskapsskillnad. I sin mest extrema form kan hedersnormerna leda till allvarlig brottslighet såsom t.ex. hot om våld och våld, inklusive dödligt sådant. För de individer som försöker trotsa kontrollen kan följderna bli allvarliga.

Rektorns ansvar

Rektor har ett särskilt ansvar för att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck behandlas återkommande i utbildningen. Arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck behöver ske systematiskt och vara en del av skolans jämställdhetsarbete. För att skolpersonal både ska kunna upptäcka utsatthet hos eleverna och behandla frågorna i undervisningen behöver personalen ha kunskaper inom området.

Nytt om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna 2022

Här hittar du information om de nya formuleringarna i de inledande delarna i läroplanerna som börjar gälla 2022. Formuleringarna handlar om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer och om andra delar av skolans värdegrundsarbete.

Nytt i läroplanernas inledande delar 2022

Skolans ansvar och möjligheter

Skolverket har tagit fram ett stödmaterial om skolans ansvar att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. I det kan du läsa mer om det främjande och förebyggande arbetet, om att upptäcka utsatthet hos elever och att upprätta kontakt och samverkan med andra för att hjälpa elever som behöver stöd. Nedan följer en översikt av delar av innehållet i stödmaterialet.

Hedersrelaterat våld och förtryck − skolans ansvar och möjligheter

Att nå alla elever genom utbildningen

Skolan ska vara en plats där alla barn och ungdomar kan utvecklas, lära och känna omsorg och omtanke. Skolan ska också ge eleverna stöd i att utveckla goda kamratrelationer och vara en mötesplats för viktiga existentiella samtal om relationer, kärlek och sexualitet. Arbetet med kvinnors och mäns villkor finns tydligt uttryckt i skollag och läroplaner. Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, såsom exempelvis alla människors lika värde och jämställdhet.

Utöver läroplanernas skrivningar om hedersrelaterat våld och förtryck är kunskap om mänskliga rättigheter, jämställdhet, kön, sexualitet och relationer viktiga delar i flera kurs- och ämnesplaner. När teman som makt, tolkningar och källkritik behandlas inom till exempel ämnena historia, samhällskunskap och religion finns det goda förutsättningar att i undervisningen arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck och frågor som berör eleverna.

Den ämnesintegrerade undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer

Flera uppdrag i läroplanen har koppling till hedersrelaterat våld och förtryck, till exempel jämställdhet och undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Genom att arbeta ämnesintegrerat med dessa frågor får alla elever möjlighet att diskutera sexualitet, relationer och jämställdhet i flera ämnen och därmed utifrån olika perspektiv. Att eleverna får kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är viktigt för att de ska kunna bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Genom att göra eleverna delaktiga och lyssna till deras tankar och funderingar om sexualitet och relationer kan undervisningen göras relevant.

I undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer finns det många tillfällen att beröra hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan handla om allt från framtidsdrömmar, rätten att själv få välja sin partner, ryktesspridning, föreställningar om oskuld och mödomshinna/slidkrans; till jämställdhet, könsstympning, och samhällets maktstrukturer.

Sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen

Rätten att delta i all undervisning

Det förekommer ibland önskemål från elever och vårdnadshavare om att undervisning i till exempel sexualitet, samtycke och relationer eller idrott ska vara könsuppdelad. Enligt läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska skolan organisera utbildningen så att elever möts och arbetar tillsammans samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. I läroplanen för gymnasieskolan framgår det att eleverna ska uppmuntras att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av förställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska också verka för att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet.

Både Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tagit ställning till frågan om könsuppdelad undervisning i ett antal beslut. Av besluten framgår att det är otillåtet med könsuppdelad undervisning i ett helt ämne. Vidare är utrymmet att dela upp elever efter kön i delar av ett ämne mycket begränsat. Det finns en stor risk för att könsuppdelad undervisning i delar av ett ämne strider mot läroplanen för grundskolan och mot diskrimineringslagen. Det kan leda till diskriminering som har samband med kön och könsöverskridande identitet eller uttryck.

Ställningstagande om könsuppdelad undervisning på Diskrimineringsombudsmannens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bestämmelserna om befrielse från undervisning är idag restriktiva – alla elever har rätt till utbildning. Det krävs, enligt skollagen, synnerliga skäl för befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisning med skolplikt. Detta innebär att det ska finnas mycket starka skäl och beslutet får endast gälla enstaka tillfällen under ett läsår. En elev kan bara befrias från obligatorisk undervisning i vissa undantagsfall och endast från enstaka obligatoriska inslag i undervisningen. Detta får inte innebära att eleven riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ämnet. Det är rektorn som ska fatta sådana beslut och rätten kan inte delegeras till någon annan.

Att nå alla föräldrar

Grundläggande i allt samarbete med vårdnadshavare är tillitsfulla relationer. Genom tillit och dialog kan förståelsen för skolans värdegrund öka.

Skolpersonal och vårdnadshavare bör tillsammans gå igenom och samtala om skolans pedagogiska arbetssätt, läroplanens intentioner, innehåll i under­visningen och hur hemmet kan stödja barnens skolgång. Lärare behöver också förklara hur undervisning i olika ämnen kan läggas upp. Detta kan vara särskilt värdefullt för den som inte själv har erfarenhet av skolgång i Sverige.

Att utgå från barnets rätt till utbildning och att samtidigt ta hänsyn till föräld­rars rätt att styra uppfostran av sina barn kan vara komplicerat. Uppstår det en konflikt mellan barnens rätt till utbildning och föräldrars rätt till uppfostran, är det barns rätt till utbildning i skolan som är skolans utgångspunkt.

Om vårdnadshavare inte delar skolans värdegrund eller inte litar på skolan, kan det från skolans sida vara svårt att skapa tillitsfulla relationer. Det är ändå nödvändigt att försöka, dels av hänsyn till eleven, dels för att vårdnadshavare genom skolans agerade kan få positiva erfarenheter av skolan.

Att upptäcka utsatthet

Som vuxen i skolan behöver du våga se, kunna lyssna, ta elevens berättelse på allvar och kunna möta de svårigheter som eleven tar upp. Ibland kan du behöva fråga hur eleven har det, inte bara en gång utan vid flera olika tillfällen. Det är viktigt att du och dina kollegor visar eleverna att de kan anförtro sig till er.

Hedersförtryck och hbtqi

Eftersom ett hederstänkande bygger på en heteronormativ struktur med tydliga könsmönster är det i hederskontexten förknippat med skam att bryta mot normer om sexualitet eller kön. Det är betydligt vanligare att hbtqi-personer blir utsatta för våld eller hot om våld än andra. Hbtqi-personer kan också utsättas för olika slags omvändelseförsök som tvångsäktenskap eller så kallade ”uppfostringsresor”.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är särskilt sårbara

För barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning kan det hedersrelaterade förtrycket ta sig annorlunda uttryck än för andra. Det innebär att det kan vara svårt att upptäcka att en elev är utsatt. Dessa unga befinner sig ofta i en stark beroendeställning i förhållande till familjen och kan till exempel vilseledas till äktenskap.

Uppmärksamma utsatthet

Skolpersonal ska inte göra bedömningar, det är socialtjänstens uppgift. Ni ska uppmärksamma varningssignaler, ha väl förankrade rutiner och göra orosanmälan till socialtjänst.

Tänk på att i samband med lov eller vid skolavbrott kan risken öka för att eleven utsätts. I vissa fall har barn och unga förts ut ur landet i samband med ledighet.

Några varningstecken

Elever som lever i en hederskontext kan reagera på olika sätt. Det finns varningstecken som kan tyda på att eleven lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Varningstecknen kan även handla om andra förhållanden i elevens liv. I stödmaterialet kan du läsa om fler varningstecken.

  • Eleven bevakas och begränsas av vårdnadshavare, syskon eller andra familjemedlemmar.
  • Olika villkor för syskons deltagande i sociala sammanhang utifrån kön.
  • Fritiden kontrolleras noga, till exempel genom att eleven inte får delta i aktiviteter utanför skolan.
  • Eleven har få eller inga kamratkontakter utanför skolan.
  • Önskemål hemifrån om undantag från viss undervisning, till exempel om sexualitet, samtycke och relationer.
  • Kontinuerliga somatiska symptom som magvärk, huvudvärk och illamående.
  • Återkommande frånvaro och skolk.
  • Depression och självmordstankar.
  • Utåtagerande beteende för att få uppmärksamhet.
  • Föräldrar som drar sig undan all kontakt med skolan och föräldrar som motsätter sig stödinsatser från skolans sida.
  • Oro över att familjen ska få reda på att man är homosexuell, bisexuell eller transperson.
  • Oro över att föras ut ur landet under lov eller utlandssemester och bli bortgift.
  • Synliga skador av våld.
Ansvar

Agera vid misstanke eller kännedom

Skolan ska ge stöd och skydd genom anmälan till socialtjänsten. Det kan handla om situationer som i olika utsträckning kan vara brådskande och akuta. Eleven kan till exempel hotas av familjen eller så kan det finnas planer på att sända eleven till ett annat land mot hens vilja. Det kan även röra sig om att en elev behöver stöd på grund av exempelvis könsstympning. För att skolan ska kunna ge stöd och skydd är det viktigt att skolan har tydliga och välförankrade rutiner. Alla berörda – skolpersonal, socialtjänst och polis – bör veta hur de ska agera, eftersom en del situationer kan vara brådskande. Tillit mellan olika funktioner och tilltro till varandras kompetenser är viktigt. Samverkan behöver därför byggas upp innan problem uppstår.

Som skolpersonal är du skyldig enligt lag att genast anmäla om du i ditt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Du är också skyldig att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning. Du behöver inte vara säker på att barnet far illa, det räcker med en misstanke. Det är socialtjänsten som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver det skydd eller stöd som de förfogar över.

Skolans ansvar för barn som far illa

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Elevhälsans roll

Elevhälsan har en viktig roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. För att kunna ge det bästa stödet till elever i utsatthet behöver skolor samverka med andra aktörer som till exempel socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården.

Elevhälsans personal behöver därför ha kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck och bidra till skolans arbete med att bemöta elever som lever med en hedersrelaterad problematik.

Främja barns och elevers hälsa

Leda elevhälsan i skolan

Forskning och fördjupning

Resurser och länkar

Material om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck

Här hittar du stöd och inspirationsmaterial för att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck:

Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter

Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck – webbkurs

Övrigt relevant stöd från Skolverket:

Sex- och samlevnad i grundskolans tidiga år – webbkurs

Sexualitet, samtycke och relationer i grundskolans senare år – webbkurs

Sex- och samlevnad i gymnasiet – webbkurs

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI)

Nationella stödtelefonen

Behöver du råd och konsultation i situationer där elever och vuxna är utsatta, eller om du misstänker att någon riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning?

Ring telefonnummer 010-223 57 60.

Vägledning i arbetet mot hedersrelaterad brottslighet

För att förhindra att barn och unga förs utomlands för att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning har flera myndigheter tagit fram en gemensam vägledning. Vägledningen riktar sig till yrkesverksamma inom socialtjänst, skola, polis och hälso-och sjukvård.

Myndighetsgemensam vägledning vid hedersrelaterad brottslighet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utrikesdepartementet

UD i Stockholm och de svenska ambassaderna och konsulaten bistår svenska medborgare och personer bosatta i Sverige som får problem utomlands. Om en person får problem bör hen kontakta svenska ambassaden eller konsulatet i det land där hen befinner sig. Ambassaden, konsulatet och UD kan tillsammans med myndigheterna på personens hemort undersöka vilka förutsättningar som finns för att hen ska kunna återvända till Sverige.

Kontaktuppgifter till samtliga svenska ambassader och konsulat Länk till annan webbplats.

Mer information och material finns bland annat här:

Barnafrids webbplats Länk till annan webbplats.
Bris webbplats Länk till annan webbplats.
Brottsofferjourens webbplats Länk till annan webbplats.
Webbplatsen Hedersförtryck.se Länk till annan webbplats.
Kvinnofridslinjens webbplats Länk till annan webbplats.
Nationellt centrum för kvinnofrids webbplats Länk till annan webbplats.
Socialstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.
Webbplatsen Umo Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 14 juni 2022

Relaterat