Obruten skolgång för barn och unga i samhällsvård

När barn och unga blir placerade i samhällsvård är det hemkommunens ansvar att säkerställa att de får den utbildning de har rätt till. För att den rätten ska säkras krävs det att skola och socialtjänst samverkar på ett bra sätt och att eleven blir delaktig i processen.

dekorationsbild
Konkreta tips

Det här är SAMS

SAMS är framtaget för att skapa en kontinuitet i skolgången och för att vara ett stöd till dig som arbetar med placerade barn och unga i skola och socialtjänst inför och under placeringen, inför avslut och vid uppföljning. Stödet är framtaget gemensamt av Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen.

Stödet innehåller en tydlig ansvarsfördelning och beskriver bland annat:

  • När, hur och i vilket syfte socialtjänstens medarbetare ska samverka med skolan i samband med en placering.
  • Vad rektor behöver göra för att placerade elever ska få kontinuitet i skolgången.
  • Hur kommuner ska kunna följa upp så att placerade elever får den kontinuitet i skolgången som de har rätt till och behov av.

SAMS olika faser

SAMS beskriver fyra olika faser; inför placering, under placering, inför avslut och uppföljning. Varje fas är indelad i olika steg som beskriver vad som ska göras, vem som ansvarar för vad och varför det ska göras. De första tre faserna är identifierade som kritiska.

Illustration: inför placering, under placering,inför avslut och uppföljning

Inför placering

Fasen påbörjas innan barnet eller den unge blivit placerad. Obruten skolgång förutsätter att socialtjänsten tidigt inför placering informerar skolan om att skolöverlämning ska göras. Skolan ska tidigt få möjlighet till förberedelser inför skolplacering och pedagogisk överlämning.

Under placering

Den andra fasen beskriver vad ni gör när barnet eller den unge är placerad. När det blir aktuellt med omplacering upprepas processen med fasen "Inför placering".

Inför avslut

Den tredje fasen beskriver vad som ska göras inför avslut av placeringen. Kontinuitet i skolgången och noggrann planering är lika viktigt i denna fas som när placeringen påbörjas. Om det blir aktuellt med en omplacering återgår man till det första steget, "Inför placering", eftersom det då är samma aktiviteter som ska utföras.

Uppföljning

Den sista fasen beskriver vad som kan göras efter placeringen för att följa upp kontinuiteten i skolgången för eleven.

Här kan du ta del av stödet SAMS

Ta del av SAMS för att få mer kunskap om stödet i arbetet för en obruten skolgång för barn och unga. Materialet har tagits fram gemensamt av Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

SAMS Socialstyrelsen, Skolverket och SPSM, publikation Länk till annan webbplats.

Studiepaket om SAMS

Ett utbildningsmaterial om SAMS har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av ett samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Målgrupp är i första hand elevhälsa och rektor på skola och handläggare inom socialtjänsten som arbetar med planering och insatser inför, under och efter placering av barn och unga i samhällsvård.

Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång, SPSM Länk till annan webbplats.

SiSam-modellen

SiSam-modellen erbjuder ett gemensamt verktyg och arbetssätt för samordning av insatser för barn och unga som placeras på SiS särskilda ungdomshem. Det riktar sig till kommunernas socialtjänst och skola, liksom Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem och dess skolverksamhet.

Målet för samverkan är att säkerställa att barn och unga får den utbildning de enligt skollagen har rätt till och behöver. Mer specifikt är modellen tänkt att säkerställa att de placerades skolgång, så långt det är möjligt, ska löpa på utan avbrott före, under och efter en placering.

Modellen består av sju rutiner som konkretiserar de tre parternas samverkan inför, under och efter placeringen genom att tydliggöra vem som ska göra vad och när det ska göras.

Modellen omfattar hela den process som startar med att socialtjänsten ansöker om plats och som avslutas efter utskrivning. Tanken är att den ska kunna användas vid varje placering på SiS ungdomshem, oavsett typ av placering och för både skolpliktiga och icke skolpliktiga elever.

Under institutionsvistelsen ska de inblandade aktörerna fokusera på att inte tappa kontakten med den unges hemskola, oavsett om det handlar om grundskola, gymnasieskola, särskola eller skola kombinerad med praktik. Det gäller både för korta och långa placeringstider och förutsätter att skolan på institutionen har en nära samverkan med elevens hemkommun.

Processen inför utskrivning ska fokusera på överlämningen till mottagande skola och socialtjänst.

Följ länken nedan för att ta del av de sju rutinerna och dess innehåll om ansvarsfördelning och aktiviteter:

Rutiner för samarbete inom SiSam - en strukturerad skolmodell för ungdomar placerade hos Statens institutionsstyrelse (pdf 260 kB) Länk till annan webbplats.

Här kan du ta del av SiSam-modellen

SiSam-modellen, Skolverket Länk till annan webbplats.

SiSam, Statens institutionsstyrelse, SiS Länk till annan webbplats.

Forskning och fördjupning

Skolans betydelse

Forskning visar att en lyckad skolgång med fullföljd grund- och gymnasieskola är en mycket viktig framgångsfaktor för att barn och unga ska klara sig bra senare i livet.

Barnets eller den unges egen syn på sin skolgång utgör en viktig del i såväl utredning som planering och genomförande av insatser och stöd. Ska de insatser som placerade barn och unga tar del av bli framgångsrika, behöver målgruppen beredas möjlighet att själva vara delaktiga i beslut som rör dem.

Linköpings universitet beskriver i avhandling från 2020, resultat om placerade barn och ungas hälsa, stödinsatser och skolprestationer.

Här framkommer att barn i samhällets vård har förtroende för professionella och att deras kunskapsutveckling i hög grad går att påverka med individuella träningsplaner.

Följ länkarna för att ta del av mer information:

Skolan kan förbättra för barn i samhällets vård, artikel Forskning.se Länk till annan webbplats.

Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care (pdf) Länk till annan webbplats.

Skolans ansvar för barn som far illa

Leda elevhälsan i skolan

Vägledning för elevhälsan

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Skolskjuts och elevresor

Skolans arbete med barn och elever som har skyddad identitet

Senast uppdaterad 13 juli 2022
  • När ett barn far illa

    Ni som arbetar på förskola, skola och fritidshem kan göra stor skillnad för barn som far illa. Ofta behöver flera aktörer samverka för att stötta barn som far illa eller riskerar att göra det.

  • Stöd i arbetet

    Elever som har det svårt hemma

    Det här underlaget underlättar för dig och dina kollegor att ge elever med svårigheter hemma bättre förutsättningar att nå målen i skolan.

  • Stöd i arbetet

    Extra anpassningar och särskilt stöd

    Ibland behöver en elev stöd i skolan utöver det vanliga. Det kan ske i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd.