Obruten skolgång för placerade barn

Barn och unga i samhällsvård har rätt till samma skolgång som alla barn och unga. När en placering innebär skolbyte får barn och unga inte alltid en obruten skolgång. Använd SAMS eller SiSam, som ger stöd för samverkan mellan skola och socialtjänst för att placerade barn och unga ska få kontinuitet i skolgången och en bättre skolförankring.

dekorationsbild
Konkreta tips

Det här är SAMS

Stödet innehåller en tydlig ansvarsfördelning och beskriver bland annat:

  • När, hur och i vilket syfte socialtjänstens medarbetare ska samverka med skolan i samband med en placering.
  • Vad rektor behöver göra för att placerade elever ska få kontinuitet i skolgången.
  • Hur kommuner ska kunna följa upp så att placerade elever får den kontinuitet i skolgången som de har rätt till och behov av.

SAMS olika faser

SAMS beskriver fyra olika faser; inför placering, under placering, inför avslut och uppföljning. Varje fas är indelad i olika steg som beskriver vad som ska göras, vem som ansvarar för vad och varför det ska göras.

Illustration: inför placering, under placering,inför avslut och uppföljning

Inför placering

Fasen påbörjas innan barnet eller den unge blivit placerad. Obruten skolgång förutsätter att socialtjänsten tidigt inför placering informerar skolan om att skolöverlämning ska göras. Skolan ska tidigt få möjlighet till förberedelser inför skolplacering och pedagogisk överlämning.

Under placering

Den andra fasen beskriver vad ni gör när barnet eller den unge är placerad. När det blir aktuellt med omplacering upprepas processen med fasen "Inför placering".

Inför avslut

Den tredje fasen beskriver vad som ska göras inför avslut av placeringen. Kontinuitet i skolgången och noggrann planering är lika viktigt i denna fas som när placeringen påbörjas. Om det blir aktuellt med en omplacering återgår man till det första steget, "Inför placering", eftersom det då är samma aktiviteter som ska utföras.

Uppföljning

Den sista fasen beskriver vad som kan göras efter placeringen för att följa upp kontinuiteten i skolgången för eleven.

Mer om SAMS

Ta del av publikationen om SAMS för att få mer kunskap om stödet i arbetet för en obruten skolgång för barn och unga. Materialet har tagits fram gemensamt av Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

SAMS Socialstyrelsen, Skolverket och SPSM, publikationlänk till annan webbplats

SiSam-modellen

SiSam-modellen erbjuder ett gemensamt verktyg och arbetssätt för samordning av insatser för placerade barn och ungas skolgång. Det riktar sig till kommunernas socialtjänst och skola, liksom Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem och dess skolverksamhet.

Målet för samverkan är att säkerställa att de barn och unga som placeras på SiS särskilda ungdomshem, får den utbildning de enligt skollagen har rätt till och behöver. Mer specifikt är modellen tänkt att säkerställa att de placerades skolgång, så långt det är möjligt, ska löpa på utan avbrott före, under och efter en placering.

Modellen består av sju rutiner som konkretiserar de tre parternas samverkan inför, under och efter placeringen genom att tydliggöra vem som ska göra vad och när det ska göras.

Modellen omfattar hela den process som startar med att socialtjänsten ansöker om plats och som avslutas efter utskrivning. Tanken är att den ska kunna användas vid varje placering på SiS ungdomshem, oavsett typ av placering och för både skolpliktiga och icke skolpliktiga elever.

Under institutionsvistelsen ska de inblandade aktörerna fokusera på att inte tappa kontakten med den unges hemskola, oavsett om det handlar om grundskola, gymnasieskola, särskola eller skola kombinerad med praktik. Det gäller både för korta och långa placeringstider och förutsätter att skolan på institutionen har en nära samverkan med elevens hemkommun.

Processen inför utskrivning ska fokusera på överlämningen till mottagande skola och socialtjänst.

Följ länken nedan för att ta del av de sju rutinerna och dess innehåll om ansvarsfördelning och aktiviteter:

Rutiner för samarbete inom SiSam - en strukturerad skolmodell för ungdomar placerade hos Statens institutionsstyrelse (pdf 260 kB)länk till annan webbplats

Mer om SiSam

SiSam-modellen, Skolverketlänk till annan webbplats

SiSam, Statens institutionsstyrelse, SiSlänk till annan webbplats

Forskning och fördjupning

Barn och unga i samhällets vård

Varje år placeras över 30 000 barn och unga i samhällets vård. De finns i familjehem, jourhem, HVB (hem för vård och boende), stödboenden eller särskilda ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse. De här barnen och ungdomarna tillhör samhällets mest utsatta. I större utsträckning än andra får de senare i livet svårigheter att leva ett gott liv. De kan ha svårt att få fäste på arbetsmarknaden, de drabbas oftare av fysisk och psykisk ohälsa och riskerar att hamna i missbruk och kriminalitet. För barn och unga placerade i samhällsvård brister ofta skolgången. Det kan ge konsekvenser för hela livet.

Socialstyrelsens faktablad; Öppna jämförelser 2019 – placerade barns utbildning och hälsa innehåller sammanfattade resultat på riksnivålänk till annan webbplats

Skolans betydelse för placerade barn

Forskning visar att en lyckad skolgång med fullföljd grund- och gymnasieskola är en mycket viktig framgångsfaktor för att barn och unga ska klara sig bra senare i livet. Placerade barn och unga hör till de allra mest utsatta i samhället. I en vardag kantad av svårigheter och kaos kan skolan vara den enda fasta punkten. När skolgången för placerade barn och unga kommer i andra hand kan konsekvenserna bli betydande, både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv men framförallt för berörda barn och unga och deras framtida förutsättningar.

Barnets eller den unges egen syn på sin skolgång utgör en viktig del i såväl utredning som planering och genomförande av insatser och stöd. Ska de insatser som placerade barn och unga tar del av bli framgångsrika, behöver målgruppen beredas möjlighet att själva vara delaktiga i beslut som rör dem.

Linköpings universitet beskriver i avhandling från 2020, resultat om placerade barn och ungas hälsa, stödinsatser och skolprestationer.

Här framkommer att barn i samhällets vård har förtroende för professionella och att deras kunskapsutveckling i hög grad går att påverka med individuella träningsplaner.

Följ länkarna för att ta del av mer information:

Skolan kan förbättra för barn i samhällets vård, artikel Forskning.selänk till annan webbplats

Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care (pdf)länk till annan webbplats

När skolgången inte fungerar

Skolgången kan för placerade barn vara osammanhängande före, under och efter placering i samhällsvård. Det kan dröja orimlig tid efter att en elev flyttat till ett boende innan eleven får möjlighet att börja i en ny skola.
När eleven väl börjar skolan är det inte alltid den nya skolan har fått information om elevens behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Det kan leda till att eleven inte får rätt stöd och att skolförankringen blir dålig. Det finns lagar och regler för hur skola och socialtjänst ska göra, men när den kunskapen saknas eller inte tillämpas kan det leda till att det inte fungerar i praktiken.

Andra orsaker till att skolgången inte fungerar kan vara:

  • en instabil uppväxt med återkommande byten av bostad och skola
  • lågt ställda förväntningar från vuxenvärlden på att barnet eller den unge ska klara skolan
  • en otydlig ansvarsfördelning mellan skola och socialtjänst

Ta del av Skolverkets stöd om skolans ansvar för en skolgång som inte fungerar i syfte att främja en god skolutveckling:

Skolans ansvar för barn som far illa, Skolverket

Leda elevhälsan i skolan, Skolverket

Vägledning för elevhälsan - Skolverket

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer - Skolverket

Senast uppdaterad 18 september 2020
  • När ett barn far illa

    Ni som arbetar på förskola, skola och fritidshem kan göra stor skillnad för barn som far illa. Ofta behöver flera aktörer samverka för att stötta barn som far illa eller riskerar att göra det.

  • Stöd i arbetet

    Elever som har det svårt hemma

    Det här underlaget underlättar för dig och dina kollegor att ge elever med svårigheter hemma bättre förutsättningar att nå målen i skolan.

  • Stöd i arbetet

    Extra anpassningar och särskilt stöd

    Ibland behöver en elev stöd i skolan utöver det vanliga. Det kan ske i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd.