Obruten skolgång för placerade barn

Barn och unga i samhällsvård har samma rätt till skolgång som andra barn. Vägledningmodellen SAMS är ett verktyg för skolor att säkerställa en fungerande samverkan för elevernas bästa.

En öppen dörr till en klassrum där elever sitter

Fungerande samverkan för obruten skolgång

När barn och unga placeras i samhällsvård och det innebär skolbyte är det hemkommunens ansvar att de får föreskriven utbildning och fullgör sin skolplikt, oavsett var de är placerade. Idag är det inte alltid så, bland annat för att samverkan mellan skola och socialtjänst inte alltid fungerar. Med en ökad samverkan kring placerade barn och unga, kan de mötas med kunskap och positiva förväntningar som ger dem större möjligheter att få en lyckad skolgång och uppnå sina framtidsdrömmar.

För placerade barn som byter skola finns, precis som vid andra skolövergångar, en avlämnande och en mottagande skola. Det kräver kännedom om roller och ansvar hos både skola och socialtjänst. Modellen SAMS - samverkan mellan socialtjänst och skola - visar hur skola och socialtjänst ska samverka för att ge placerade barn och unga kontinuitet i skolgången och en god skolförankring.

Konkreta tips
Illustration med en pil som beskriver SAMS-modellens fyra olika faser, som följer på varandra.

Vägledningsmodellen SAMS beskriver samverkan mellan skola och socialtjänst, för placerade barn, i fyra faser: inför placering, under placering, inför avslut och uppföljning.

SAMS - en modell för samverkan

Skolverket har tillsammans med Socialstyrelsen och SPSM tagit fram en modell, SAMS, för hur socialtjänst och skola ska samverka för att kunna ge placerade barn och unga kontinuitet i skolgången och en bättre skolförankring. Modellen innebär inga nya åtaganden för skola och socialtjänst, utan konkretiserar hur samverkan ska bedrivas i praktiken. Samverkan kräver tydliga rutiner som bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan skola och socialtjänst. Genom samverkan utifrån modellen läggs en grund för att placerade barn och unga ska lyckas bättre i skolan och få förutsättningar för ett gott vuxenliv.

SAMS beskriver vad som ska göras, syftet och vem som ska göra det. Vad är den enskilde rektorns, socialsekreterarens, utbildningsförvaltningens och socialtjänstens ansvar? Genom att följa modellen minskar risken att det uppstår ett glapp vid skolbytet och att viktig information om elevernas behov och kunskaper inte förs över från den avlämnande till den mottagande skolan.

Modellen innehåller vägledning

I modellen finns konkret vägledning kring:

  • socialtjänstens medarbetare om när, hur och i vilket syfte de ska samverka med skolan i samband med en placering.
  • rektorer om vad de behöver göra för att placerade elever ska få kontinuitet i skolgången.
  • kommuner om hur de ska kunna följa upp så att eleverna får den kontinuitet i skolgången som de har rätt till och behöver.

Modellens olika faser

Inför placering

Denna fas påbörjas innan barnet eller den unge blivit placerad. Obruten skolgång förutsätter att socialtjänsten tidigt inför placering informerar skolan om att skolöverlämning ska göras och att skolan tidigt ges möjlighet att förbereda skolplacering och pedagogisk överlämning.

Under placering

Den andra fasen beskriver vad som ska göras när barnet eller den unge är placerad. När det blir aktuellt med omplacering upprepas processen Inför placering.

Inför avslut

Den tredje fasen beskriver vad som ska göras inför avslut av placeringen. Kontinuitet i skolgången och noggrann planering är lika viktigt i denna fas som när placeringen påbörjas. Om det blir aktuellt med en omplacering återgår man till det första steget, Inför placering, eftersom det då är samma aktiviteter som ska utföras.

Uppföljning

Den sista fasen beskriver vad som kan göras efter placeringen för att följa upp kontinuiteten i skolgången för eleven.

Forskning och fördjupning

Barn och unga i samhällets vård

Varje år placeras över 30 000 barn och unga i samhällets vård. De finns i familjehem, jourhem, HVB (hem för vård och boende), stödboenden eller särskilda ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse. De här barnen och ungdomarna tillhör samhällets mest utsatta. I större utsträckning än andra får de senare i livet svårigheter att leva ett gott liv. De kan ha svårt att få fäste på arbetsmarknaden, de drabbas oftare av fysisk och psykisk ohälsa och riskerar att hamna i missbruk och kriminalitet. För barn och unga placerade i samhällsvård brister ofta skolgången. Det kan ge konsekvenser för hela livet.

Rapporten Social rapport 2010 på Socialstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats

Skolans betydelse för placerade barn

Forskning visar att en lyckad skolgång med fullföljd grund- och gymnasieskola är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för att barn och unga ska klara sig bra senare i livet. Placerade barn och unga hör till de allra mest utsatta i samhället. I en vardag kantad av svårigheter och kaos kan skolan vara den enda fasta punkten. När skolgången för placerade barn och unga kommer i andra hand kan konsekvenserna bli betydande, inte minst samhällsekonomiskt men framförallt för de barn och unga som missar möjligheter till ett gott vuxenliv.

Barn och unga som placeras i samhällsvård har precis samma rätt till skolgång som andra barn. Barnets eller den unges egen syn på sin skolgång utgör en viktig del i såväl utredning som planering av insatser och stöd. Ska de insatser som ges bli framgångsrika är det grundläggande att barns delaktighet och rätt att bli hörd respekteras.

När skolgången inte fungerar

En orsak till att skolgången för placerade barn inte fungerar kan vara att skolgången före, under och efter placering i samhällsvård inte hänger ihop. Det kan dröja orimlig tid efter att en elev flyttat till ett boende innan eleven får möjlighet att börja i en ny skola. När eleven väl börjar skolan är det inte alltid den nya skolan har fått information om elevens behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Det kan leda till att eleven inte får rätt stöd och att skolförankringen blir dålig. Det finns lagar och regler för hur skola och socialtjänst ska göra, men när den kunskapen saknas eller inte tillämpas kan det leda till att det inte fungerar i praktiken.

Andra orsaker till att skolgången inte fungerar kan vara:

  • en instabil uppväxt med återkommande byten av bostad och skola
  • lågt ställda förväntningar från vuxenvärlden på att de ska klara skolan
  • en otydlig ansvarsfördelning mellan skola och socialtjänst

Foldern "Placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar" på Socialstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats

Länkar

Foldern "SAMS – Samverkan socialtjänst skola – obruten skolgång för placerade barn och unga" på Socialstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats

Redovisning av uppdrag att anpassa en modell för skolsamverkan till att omfatta alla placerade barn och ungalänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 07 februari 2020

  • När ett barn far illa

    Ni som arbetar på förskola, skola och fritidshem kan göra stor skillnad för barn som far illa. Ofta behöver flera aktörer samverka för att stötta barn som far illa eller riskerar att göra det.

  • Stöd i arbetet

    Elever som har det svårt hemma

    Det här underlaget underlättar för dig och dina kollegor att ge elever med svårigheter hemma bättre förutsättningar att nå målen i skolan.

  • Stöd i arbetet

    Extra anpassningar och särskilt stöd

    Ibland behöver en elev stöd i skolan utöver det vanliga. Det kan ske i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd.