Organisera arbetet med de allmänna råden för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Här får du som är huvudman, rektor, lärare, elevhälsopersonal och övrig skolpersonal stöd för hur ni på skolan kan arbeta med stödinsatser utifrån de allmänna råden för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Materialet ska inspirera till kollegialt lärande och bidra till reflektion och dialog om vad arbetet med stödinsatser innebär i just din verksamhet.

Längst ned på den här sidan hittar du även arbetsgången i arbetet med de allmänna råden samt blanketter som kan användas i arbetet med att dokumentera utredningar och åtgärdsprogram. Dessa har tidigare varit en del av de allmänna råden med kommentarer.

Allmänna råden för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Så här använder du materialet

Stödmaterialet på den här sidan riktar sig till huvudman, rektor, lärare, den samlade elevhälsan och övrig skolpersonal. Materialet kan användas flexibelt av olika personalgrupper, vid olika tillfällen för kompetensutveckling i ett kollegialt samarbete. De fem delarna i stödmaterialet bygger på innehållet i Kommentarer till Skolverkets allmänna råd för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, som innehåller både de allmänna råden och stödjande kommentarer.
I varje del står en film i fokus.

Stödmaterialet följer inte exakt samma avsnittsindelning som de allmänna råden utan har följande indelning:

1. Huvudmannens ansvar för arbetet med stödinsatser
2. Rektors ledning av arbetet med stödinsatser
3. Uppmärksamma behov av stödinsatser i olika lärmiljöer
4. Utforma lärmiljöer, undervisning och stödinsatser
5. Följa upp och utvärdera lärmiljöer, undervisning och stödinsatser

Varje del i stödmaterialet består av en introduktion, läshänvisning till publikationen Kommentarer till Skolverkets allmänna råd, film, frågor för dialog, reflektion och summering.

Kollegialt samarbete kring stödinsatser

Arbetet med stödinsatser är en formativ och ständigt pågående process och handlar om att rektor, lärare, elevhälsan och övrig skolpersonal i ett kollegialt samarbete utvecklar undervisning och stödinsatser genom att pröva, ompröva och utvärdera metoder, arbetssätt och förhållningssätt.

För att få struktur och djup i arbetet med stödmaterialet är det fördelaktigt att utse en samtalsledare för det kollegiala samarbetet som kan leda och fördjupa dialogerna samt stödja gruppen vid analys och reflektion.

Här finns en pdf med några centrala bilder och alla diskussionsfrågor från filmen samlade, som kan vara till hjälp i arbetet med filmen.

Film 1 bilder och diskussionsfrågor Pdf, 164 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 164 kB)

Samtala

Inför den kollegiala diskussionen gå gärna tillbaka till dina anteckningar. Diskutera sedan utifrån frågeställningarna nedan. Frågorna är både från filmen samt några ytterligare frågor.

Inledning

I inledningen av filmen lyfts syftet med utbildningen och skolans breda uppdrag. Uppdraget innefattar såväl elevers kunskapsutveckling och lärande som utvecklandet av normer och värden samt främjande av välmående och lust att lära hos eleverna.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Hur diskuteras på huvudmannanivå det förebyggande och hälsofrämjande perspektivet i förhållande till kunskaps- och värdegrundsuppdraget?
• Hur definierar ni skolans kompensatoriska uppdrag? Vad innebär det för er?
• Elever har rätt att uttrycka sin mening och vara delaktiga i arbetet med stödinsatser. Hur tar ni tillvara elevernas synpunkter och erfarenheter?

Huvudmannens ansvar

Huvudmannen har ett övergripande ansvar för utbildningen och fördelar resurser och stöd till skolorna i deras arbete med stödinsatser.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vilka underlag behöver huvudmannen samla in för att analysera och prioritera behov av resurser och stöd i olika verksamheter?
• Vad kan ”att vidta nödvändiga åtgärder” innebära i praktiken?

Skapa förutsättningar

Huvudmannen behöver skapa förutsättningar för arbetet med stödinsatser. Skolchefen tar ansvar för att arbetet med stödinsatser ingår som en naturlig del i hela organisationens systematiska kvalitetsarbete. Det innebär att analysera samband mellan skolors resultat och kvalitet i undervisning och stödinsatser, utforma förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande insatser efter elevernas behov och följa upp undervisning och stödinsatser.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Hur kan huvudmannen skapa förutsättningar och organisera för arbetet med stödinsatser och det förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande arbetet i verksamheterna?
• Hur skapas rutiner och forum så att olika yrkesgrupper kan mötas, inom och mellan olika skolor?

Kvalitetshjulet – modell för systematiskt arbete med stödinsatser

I det systematiska kvalitetsarbetet om stödinsatser kan modellen för kvalitetshjulet användas på alla nivåer. Det utförs i en cyklisk process där ni frågar er; var är vi, vart ska vi, hur gör vi och hur blev det? Dialogen är central i kvalitetsarbetet och skapar delaktighet och samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Hur arbetar ni med en samlad beskrivning av nuläget? Hur skapas en dialog och samsyn?
• Analysarbetet av stödinsatser kan utmynna i en nulägesbedömning. Vilka är era utgångspunkter för analysarbetet och vilka underlag har ni?
• När ni formulerar och planerar hur ni ska genomföra arbetet med undervisning och stödinsatser, hur styr ni arbetet mot uppsatta mål?
• Hur följs arbetet med stödinsatser upp och hur utvärderas det?
• Vilka effekter har arbetet med stödinsatser haft?
• Hur går ni vidare i den cykliska processen?

Rektors ledning av arbetet med stödinsatser

Den här filmen riktar sig främst till rektor men kan med fördel ses av lärare, den samlade elevhälsan, övrig skolpersonal och representanter för huvudmannen. I filmen lyfts rektors uppdrag att ansvara för och leda arbetet med stödinsatser. I arbetet med att tidigt uppmärksamma elevers behov av stöd, utforma lärmiljöer samt utreda, följa upp och utvärdera stödinsatser är det en framgångsfaktor att organisera verksamheten så att elevhälsans personal kan samverka med övrig personal.

Filmen ger inspiration till hur rektor skapar delaktighet för all personal, elever och vårdnadshavare att delta i det systematiska kvalitetsarbetet med undervisning och stödinsatser. Tillsammansarbetet kan bidra till att utveckla förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande arbete.

Filmen består av fyra delar: Rektors ansvar, Rektors ledning, Tillsammansarbete, Elevers hela skolsituation.

Läsanvisningar till Kommentarer till Skolverkets allmänna råd

Läs ”Inledning” och ”Kort om lagstiftningskraven på ledning och stimulans, utformning av lärmiljöer och stödinsatser” samt avsnitt 1 ”Huvudmannens ansvar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd” och avsnitt 2 ”Rektors ledning av arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd”.

Kommentarer till allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Fundera och notera

Ta del av materialet och för kontinuerliga anteckningar medan du läser de allmänna råden och ser filmen. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant och viktigt. Anteckningarna bildar underlag för de dialoger du ska föra med dina kollegor efter att ni har läst de allmänna råden och sett filmen.

Se filmen Rektors ledning av arbetet med stödinsatser (tid: 06:30)

Här finns en pdf med några centrala bilder och alla diskussionsfrågor från filmen samlade, som kan vara till hjälp i arbetet med filmen.

Film 2 bilder och diskussionsfrågor Pdf, 116 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 116 kB)

Samtala

Inför den kollegiala dialogen gå gärna tillbaka till dina anteckningar. Diskutera sedan utifrån frågeställningarna nedan. Frågorna är både från filmen samt några ytterligare frågor.

Rektors ansvar

Rektor ansvarar för att fördela resurser med utgångspunkt i elevernas olika förutsättningar och behov. Ibland behöver huvudmannen skjuta till extra resurser för att de enskilda skolenheterna ska kunna leva upp till lagens bestämmelser om stödinsatser, men ofta kan det vara tillräckligt att omprioritera resurserna på skolenheten.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vilket stöd behöver du som rektor från huvudmannen för att i din tur kunna stödja din personals arbete med att tillgodose elevernas behov av stödinsatser?
• Hur tar du som rektor reda på vad eleverna behöver?

Rektors ledning

Styrdokumenten tar upp skolans breda uppdrag. Där ingår elevernas kunskapsmässiga utveckling i alla ämnen, utvecklandet av normer och värden, främjandet av välmående, och lust att lära hos eleverna. De förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande processerna stödjer skolans breda uppdrag.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vad innebär skolans breda uppdrag konkret för era elever?
• Hur diskuterar ni de förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande processerna så att de hänger ihop med skolans breda uppdrag?
• Hur kan ni arbeta systematiskt med de olika processerna på individ-, grupp- och skolnivå?

Tillsammansarbete

Rektor kan skapa möjligheter för att all personal tillsammans ska få syn på nuläget i arbetet med stödinsatser och få en gemensam förståelse för uppdraget. Utifrån det kan sedan det gemensamma arbetet fortsätta systematiskt.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Hur ser ni på lärande och vad tänker ni om elevers olikheter?
• Vad kännetecknar er skolkultur och hur påverkar den era elever?
• Hur tar ni tillvara det som forskning och era egna erfarenheter visar?
• Hur tar ni på ett systematiskt sätt reda på vad som påverkar era elevers välbefinnande och lärande?
• Hur kan ni samarbeta om hur ni utformar undervisning och stödinsatser som en helhet?
  

Elevers hela skolsituation

När ni utformar undervisning och stödinsatser kan ni tillsammans skapa en bred bild av både elevgruppers och enskilda elevers hela skolsituation och behov, sett ur olika perspektiv. Det kan handla om att förhålla sig till elevers olikheter och förutsättningar, men också om faktorer i undervisningen och de olika lärmiljöerna på skolan. Ni behöver ta hänsyn både till undervisningens innehåll och form och försäkra er om att era metoder och arbetssätt stödjer elevernas utveckling och lärande.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Hur skapar du som rektor förutsättningar för att få en bild av elevernas hela skolsituation utifrån olika perspektiv?
• Hur tar ni reda på hur era metoder och arbetssätt stödjer elevernas utveckling och lärande?

Uppmärksamma behov av stödinsatser i olika lärmiljöer

Den här filmen riktar sig främst till lärare, den samlade elevhälsan och övrig skolpersonal och rektor men kan med fördel ses av representanter för huvudmannen. Filmen handlar om hur rektor och skolpersonal kan uppmärksamma elevers behov av stödinsatser och hur den kollegiala dialogen kan bidra i det arbetet. Frågorna ”var är vi?” och ”vart ska vi?” kan vara ett stöd för att ta reda på en elevs aktuella förutsättningar och behov i undervisningen och för att identifiera vad undervisningen och stödinsatserna ska leda till. Filmen ger exempel på utgångspunkter och verktyg som kan stödja dialogen mellan rektor och skolpersonal.

Filmen består av sex delar: Kvalitetshjulet – var är vi – vart ska vi, Kartan – elevens hela skolsituation, Varje elevs rätt, Pyramiden – att definiera ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd, Samarbete med elev och vårdnadshavare, Uppmärksamma behov i olika lärmiljöer.

Läsanvisningar till Kommentarer till Skolverkets allmänna råd

Läs avsnitt 3 ”Involvera elev och vårdnadshavare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd”, avsnitt 4 ”Utforma lärmiljöer och uppmärksamma behov av stödinsatser” och avsnitt 5 ”Utreda, följa upp och utvärdera behov av särskilt stöd”.

Kommentarer till allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Fundera och notera

Ta del av materialet och för kontinuerliga anteckningar medan du läser de allmänna råden och ser filmen. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant och viktigt. Anteckningarna bildar underlag för de dialoger du ska föra med dina kollegor efter att ni har läst de allmänna råden och sett filmen.

Se filmen Uppmärksamma behov av stödinsatser i olika lärmiljöer (tid: 07:50)

Här finns en pdf med några centrala bilder och alla diskussionsfrågor från filmen samlade, som kan vara till hjälp i arbetet med filmen.

Film 3 bilder och diskussionsfrågor Pdf, 354 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 354 kB)

Samtala

Inför den kollegiala dialogen gå gärna tillbaka till dina anteckningar. Diskutera sedan utifrån frågeställningarna nedan. Frågorna är både från filmen samt några ytterligare frågor.

Kvalitetshjulet – var är vi – vart ska vi?

I den kollegiala dialogen om hur elevers behov tidigt kan uppmärksammas är frågorna ”var är vi” och ”vart ska vi” viktiga. Det handlar om att utgå från elevens aktuella förutsättningar och behov i undervisningen och i skolsituationen som helhet. Vad ska undervisningen och stödinsatserna ska leda till i förhållande till utbildningens mål? Skolans rektor och personal bör ha en ständigt pågående dialog kring arbetet med att uppmärksamma elevers behov i förhållande till frågorna i kvalitetshjulet.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vilka möjligheter har ni att samverka kring frågorna i kvalitetshjulet?
• Hur kan ni möjliggöra samverkan mellan all personal och olika professioner?
• Vad är viktigt att tänka på i arbetet med att bedöma elevers behov av stödinsatser?
• Hur kan bedömning av elevers behov av stödinsatser göras med god kvalitet?

Kartan – elevens hela skolsituation

Hela den miljö och det sammanhang som eleven befinner sig i under en skoldag påverkar elevens lärande, utveckling och hälsa. Det kan röra sig om behov som finns i skolan och på fritidshemmet, i olika ämnen, ämnesområden, situationer och lärmiljöer. Den sociala, fysiska och pedagogiska miljön påverkar elevernas förutsättningar för lärande. Det är en fördel att organisera verksamheten så att den samlade elevhälsan, lärare och övrig personal kan samverka för att skapa en nyanserad bild av elevens skolsituation.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vad behöver ni synliggöra för att tillsammans skapa en komplett och nyanserad karta över en elevs skolsituation?
• Hur kan hänsyn tas till hur omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå påverkar elevens förutsättningar och förmågor?
• Vilken personal hos er brukar samverka kring att synliggöra en elevs behov av stödinsatser?
• Vilka utvecklingsbehov finns?

Varje elevs rätt

Alla elever har rätt till undervisning och stödinsatser utifrån sina förutsättningar och behov och de har rätt att vara delaktiga i sitt eget lärande. Undervisningens sammanhang och lärmiljöer ger elever olika möjligheter att delta där flera faktorer påverkar elevernas lärande och välbefinnande.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

Hur samtalar ni om

• hur era undervisningssammanhang och lärmiljöer skapar förutsättningar för alla elevers lärande?
• varje elevs rätt till stöd och hur elevers behov av stödinsatser kan uppmärksammas skyndsamt?
• hur elevens behov av stödinsatser kan uppmärksammas tidigt?
• hur eleven kan få stöd i den omfattning och på det sätt som eleven behöver?
  

Pyramiden – att definiera ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd

Ledning och stimulans är basen i skolans arbete med undervisning och stödinsatser. Behov som uppmärksammas hos enskilda elever bör ligga till grund för hur undervisningen planeras så att den blir tillgänglig för alla elever. Det är värdefullt att föra en dialog kring hur innebörden i begreppen ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd hänger ihop och påverkar er undervisning. Den samlade elevhälsan, lärare och övrig skolpersonal kan bidra med olika perspektiv och kunskaper i denna dialog.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• När och hur diskuterar ni definitionen av och förhållandet mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd?
• Vilka möjligheter, hinder och dilemman ser ni?
• Hur samtalar ni om hur undervisningen och utbildningen i sin helhet främjar elevernas lärande och förebygger skolsvårigheter?
• Hur tänker ni att undervisningen och skolsammanhanget kan se ut när basen i pyramiden är bred?

Samarbete med elev och vårdnadshavare

I arbetet med stödinsatser är det viktig att tidigt involvera elev och vårdnadshavare och att ta till vara deras erfarenheter och kunskaper. Tidiga och fortlöpande kontakter med elev och vårdnadshavare bör ingå i skolans arbetsprocesser.

Den dagliga återkopplingen till och från eleverna är betydelsefull för att tidigt uppmärksamma om en elev är i behov av stödinsatser. Med ett formativt förhållningsätt kan dialogen mellan lärare och elev bli en naturlig del i undervisningen.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• När och hur diskuterar ni elevernas delaktighet och hur ni med deras hjälp kan förstå vilket stöd de behöver?
• Hur gör ni för att tidigt involvera elev och vårdnadshavare?
• Hur arbetar ni med återkoppling till och från eleverna?

Uppmärksamma behov i olika lärmiljöer

Möjligheten att tidigt upptäcka om en elev är i behov av stödinsatser påverkas av hur undervisningen utformas. Det är då viktigt att diskutera vilka metoder och underlag som kan användas för att skapa en nyanserad bild av fungerande situationer och utmaningar som finns i elevens skolsituation.

Den kollegiala dialogen mellan lärare, elevhälsan och övrig personal kan bidra till att synliggöra vilken information och kunskap om elevens behov som olika metoder och underlag ger. Er gemensamma analys och de slutsatser ni drar är viktiga för att utforma undervisning och stödinsatser som stödjer eleven på det sätt och i den omfattning som behövs.

Grundläggande frågor för att uppmärksamma behov kan vara: vad vet ni, vad behöver ni ta reda på och hur tar ni reda på det?

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vilka för- och nackdelar finns med olika sätt att samla in information och göra en bedömning av en elevs behov av stödinsatser?
• Vilka metoder och underlag använder ni för att uppmärksamma en elevs behov av extra anpassningar?
• Vilka metoder och underlag använder ni för att uppmärksamma en elevs behov av särskilt stöd?
• Hur vet ni att er analys av informationen ger de svar ni behöver?

Utforma lärmiljöer, undervisning och stödinsatser

Den här filmen riktar sig främst till lärare, den samlade elevhälsan, övrig skolpersonal och rektor men kan med fördel ses av representanter för huvudmannen. Filmen handlar om hur rektor och skolpersonal kan planera och utforma undervisning, extra anpassningar och särskilt stöd utifrån de behov som uppmärksammas och hur den kollegiala dialogen kan bidra i det arbetet. Filmen visar även betydelsen av att rektor skapar hållbara arbetsprocesser som bidrar till att elevers varierande behov kan tillgodoses.

Filmen består av sex delar: Kvalitetshjulet – hur gör vi, Ett formativt förhållningssätt, Lärmiljöer och sammanhang, Kvadraten, didaktiska frågor, Att se olika perspektiv, Tillsammansarbete – leda och organisera.

Läsanvisningar till Kommentarer till Skolverkets allmänna råd

Läs avsnitt 3 ”Involvera elev och vårdnadshavare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd”, avsnitt 4 ”Utforma lärmiljöer och uppmärksamma behov av stödinsatser”, avsnitt 5 ”Utreda, följa upp och utvärdera behov av särskilt stöd” och avsnitt 6 ”Åtgärdsprogrammets utformning”.

Kommentarer till allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Fundera och notera

Ta del av materialet och för kontinuerliga anteckningar medan du läser de allmänna råden och ser filmen. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant och viktigt. Anteckningarna bildar underlag för de dialoger du ska föra med dina kollegor efter att ni har läst de allmänna råden och sett filmen.

Se filmen Utforma lärmiljöer, undervisning och stödinsatser (tid: 07:44)

Här finns en pdf med några centrala bilder och alla diskussionsfrågor från filmen samlade, som kan vara till hjälp i arbetet med filmen.

Film 4 bilder och diskussionsfrågor Pdf, 320 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 320 kB)

Samtala

Inför den kollegiala dialogen gå gärna tillbaka till dina anteckningar. Diskutera sedan utifrån frågeställningarna nedan. Frågorna är både från filmen samt några ytterligare frågor.

Kvalitetshjulet – hur gör vi?

Steg tre i kvalitetshjulet – ”hur gör vi” – handlar om att planera och utforma undervisning, extra anpassningar och särskilt stöd utifrån de behov som uppmärksammats. En kollegial dialog mellan lärare, elevhälsan, fritidshemmets personal och övrig skolpersonal kan synliggöra olika perspektiv på hur undervisning och stödinsatser kan utformas.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Hur går ni till väga vid planering av undervisning och stödinsatser? Hur fungerar det arbetet? Vad fungerar bra och vilka utmaningar finns?
• Hur stödjer era arbetsprocesser planering av undervisning och stödinsatser? Vad skulle ni vilja utveckla i era rutiner och strukturer?
• Hur tar ni tillvara forskning och personalens olika kunskaper och erfarenheter? Vilka möjligheter till samarbete finns mellan er kollegor? När är det särskilt angeläget att lyfta fram olika professioners perspektiv?

Ett formativt förhållningssätt

Ett formativt förhållningssätt kan användas både vid planering och vid genomförande av undervisning och stödinsatser. Formativ undervisning innebär att undervisningen utforskas, utvecklas och formas utifrån vad ni vet om olika elevers behov och utifrån vad ni ser i olika lärmiljöer, situationer och sammanhang. Ett formativt förhållningssätt innebär också att ni är nyfikna på elevernas upplevelse av undervisningen och lärmiljöerna. En återkommande återkoppling mellan elever och er kan stärka en gemensam förståelse för hur lärande och välbefinnande hos elever kan främjas och hur svårigheter kan förebyggas. Det innebär att undervisning och stödinsatser omprövas när behov, förutsättningar, lärmiljöer och ämneskrav förändras.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vad kan ett formativt förhållningssätt i arbetet med stödinsatser innebära för er?
• När och hur arbetar ni med återkoppling till och från eleverna? Vad vet ni om hur de upplever undervisning och olika lärmiljöer?
• På vilket sätt ser ni att ett formativt förhållningssätt kan bidra till att svårigheter kan förebyggas?

Lärmiljöer och sammanhang

Hela den miljö och det sammanhang elever befinner sig i under en skoldag påverkar deras lärande och välbefinnande. De sociala, fysiska och pedagogiska miljöerna skapar olika förutsättningar. Stödinsatser kan behövas i olika situationer såsom på lektioner, raster, vid skolmåltider, i övergångar och på fritidshemmet. Er kollegiala dialog kan bidra till att synliggöra generella faktorer som är betydelsefulla för att hela skoldagen ska bli meningsfull, begriplig och hanterbar för elevgruppen och enskilda elever.

Exempel på generella faktorer kan vara:

• delaktighet och inflytande
• relationer, lust att lära, gemenskap
• tillit till egen förmåga, tillitsfullt klimat
• omsorg om välbefinnande och utveckling
• elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, språk, kunskaper.

Ni kan inspireras av följande frågor i er diskussion:

• När och hur diskuterar ni elevens hela skolsammanhang?
• Hur skapar ni möjlighet för olika professioner att bidra?
• När och hur diskuterar ni vad som är betydelsefullt för eleven vid planering av extra anpassningar och/eller särskilt stöd?

Kvadraten – didaktiska frågor

Det finns inte ett givet svar på hur undervisning och stödinsatser ska utformas, därför är det viktigt att ta tillvara olika teorier, kompetenser och erfarenheter av vad som är framgångsrikt. Er gemensamma analys och era gemensamma slutsatser kring elevers behov är centrala i er planering. Ni behöver variera och justera er undervisning och era stödinsatser beroende på situation, elevgrupp och elevers olika förutsättningar.

De didaktiska frågorna varför, vad, hur och när kan användas för att tillsammans uppmärksamma moment och situationer som är utmanande i er undervisning och där stödinsatser behöver utformas och/eller justeras.

Hur kan verktyget ”Kvadraten” användas i er planering av en undervisning som möter hela elevgruppen och vid planering av stödinsatser för enskilda elever?

• Varför? Lektionens syfte och mål. Vad ska undervisning och stödinsatser leda till i förhållande till olika elevers förutsättningar och behov?
• Vad? Lektionens innehåll. Vilka olika behov skapas hos era elever i förhållande till lektionens innehåll?
• Hur? Lektionens genomförande. Hur fungerar arbetssätt, arbetsformer och strukturer för era elever?
• När? Relationella aspekter. När är det lämpligt att bemöta /undervisa på ett visst sätt eller använda en viss metod?

Att se olika perspektiv

När det finns behov av att förändra undervisningen och stödinsatserna kan ”Spiralen” vara användbar för att synliggöra varför, vad, hur och när olika moment och situationer behöver omformas. Det kan handla om att ni som kollegor observerar varandras undervisning utifrån olika dilemman, det kan även handla om att du själv reflekterar över din undervisning tillsammans med kollegor.

I ”Spiralen” lyfts reflektionsfrågor att utgå från i arbetet med att synliggöra behov av att skapa förändringar i undervisning och stödinsatser. Reflektionsfrågorna berör bland annat områden som hur det går för våra elever och hur vi vet det, dialogen med eleverna, vilken kunskap som finns och vad vi behöver ta reda på, förändring och prövning, vad som händer i undervisningen samt dokumentation och analys.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Hur skapas möjligheter för ett kollegialt utforskande av och reflekterande över undervisning och stödinsatser hos er?
• Hur skapar ni möjlighet till att observera varandras undervisning?
• Vad vill ni rikta fokus mot i era observationer?
• Vilka förutsättningar behöver rektor skapa?

Tillsammansarbete – leda och organisera

Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och därför behövs en ständig dialog om hur ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd bidrar till att alla elever ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Huvudmannen bär ansvaret för att sträva efter likvärdighet mellan skolors förutsättningar att arbeta med undervisning och stödinsatser. På respektive skola är det rektor som leder och organiserar för ett ”tillsammansarbete” där personal, elever och vårdnadshavare känner sig trygga och delaktiga i att skapa konstruktiva lösningar i skolans vardag.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vilka förutsättningar behöver rektor skapa för att möjliggöra ett tillsammansarbete?
• Hur kan alla i kollegiet bidra till ett tillitsfullt klimat för samarbete utifrån de förutsättningar som finns?

Följa upp och utvärdera lärmiljöer, undervisning och stödinsatser

Den här filmen riktar sig till lärare, den samlade elevhälsan, övrig skolpersonal, rektor och huvudman. Filmen ger inspiration till hur rektor och skolpersonal kontinuerligt kan föra en dialog om uppföljning och utvärdering av undervisning, extra anpassningar och särskilt stöd. Den gemensamma utvärderingen kan bidra till att stödinsatserna i större utsträckning matchar den enskilda elevens behov men även hur alla elevers lärande kan främjas genom förändringar på grupp- och organisationsnivå.

Filmen består av sju delar: Kvalitetshjulet – hur blev det, Att pröva och ompröva, Fyrfältaren – ett analysverktyg, Att skapa en samarbetskultur, Huset – att bygga en flexibel organisation, Utbildning och stöd till all personal, En gemensam vision.

Läsanvisningar till Kommentarer till Skolverkets allmänna råd

Läs avsnitt 3 ”Involvera elev och vårdnadshavare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd”, avsnitt 4 ”Utforma lärmiljöer och uppmärksamma behov av stödinsatser”, avsnitt 5 ”Utreda, följa upp och utvärdera behov av särskilt stöd” och avsnitt 6 ”Åtgärdsprogrammets utformning”.

Kommentarer till allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Fundera och notera

Ta del av materialet och för kontinuerliga anteckningar medan du läser de allmänna råden och ser filmen. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant och viktigt. Anteckningarna bildar underlag för de dialoger du ska föra med dina kollegor efter att ni har läst de allmänna råden och sett filmen.

Se filmen Följa upp och utvärdera lärmiljöer, undervisning och stödinsatser (tid: 07:07)

Här finns en pdf med några centrala bilder och alla diskussionsfrågor från filmen samlade, som kan vara till hjälp i arbetet med filmen.

Film 5 bilder och diskussionsfrågor Pdf, 342 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 342 kB)

Samtala

Inför den kollegiala diskussionen gå gärna tillbaka till dina anteckningar. Diskutera sedan utifrån frågeställningarna nedan. Frågorna är både från filmen samt några ytterligare frågor.

Kvalitetshjulet – hur blev det?

I den fjärde cirkeln i kvalitetshjulet, ”hur blev det?” följer ni upp och utvärderar hur undervisningen och stödinsatserna har fungerat. Med uppföljning avses den ansvariga personalens kontinuerliga arbete med att följa upp åtgärderna. En utvärdering av åtgärderna är en mer systematisk analys och helhetsbedömning som den ansvariga personalen gör utifrån hur åtgärderna har fungerat.

En kollegial dialog mellan lärare, elevhälsan och övrig skolpersonal kan handla om hur ni följer upp och utvärderar extra anpassningar och särskilt stöd och hur elev och vårdnadshavare görs delaktiga i det arbetet.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Hur genomförs uppföljning och utvärdering av stödinsatser systematiskt på er skola?
• Hur involverar ni eleverna och deras vårdnadshavare?
• Hur skapar ni forum för samarbete mellan lärare, elevhälsan, fritidshemmets personal och övrig skolpersonal i dessa frågor?

Att pröva och ompröva

Uppföljning och utvärdering kan ses som en formativ process där undervisning och stödinsatser omprövas utifrån frågan om eleven har fått rätt stöd och om stödet är tillräckligt. På vilket sätt och i vilken omfattning har undervisningen och stödinsatserna bidragit till elevens utveckling i relation till de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas? Den kollegiala dialogen kan vara en del i undervisningsprocessen där ni tillsammans synliggör effekten av undervisningen och stödinsatserna. I er gemensamma analys av stödinsatserna kan ni få syn på mönster både kring det som fungerar och det som behöver förändras och utvecklas.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Hur har stödinsatserna fungerat för den enskilda eleven? Vilken utveckling har skett?
• Vilka metoder och underlag används för att utvärdera effekten av stödinsatserna?
• Vilka förändringar eller justeringar behövs i undervisningen och stödinsatserna?
• Vad är nästa steg? Vad förväntas förändringarna leda till?
• Vad uttrycker elev och vårdnadshavare om stödinsatserna?

Fyrfältaren – ett analysverktyg

I samband med uppföljning och utvärdering av stödinsatser kan det vara värdefullt att synliggöra och analysera kritiska moment som är utmanande för enskilda elever eller för flera elever i elevgruppen. Kritiska moment kan ha olika karaktär och direkt eller indirekt påverka elevers möjlighet att nå utbildningens mål. Det kan till exempel handla om övergångar mellan lektioner och mellan uppgifter, samarbete i grupp, genomgångar och instruktioner, raster, omklädning och utflykter.

Återkommande kollegial reflektion kring kritiska moment i er verksamhet kan bidra till att undervisning och stödinsatser vid behov omprövas och utvecklas. Utifrån observationer av kritiska moment kan skolans personal på egen hand och tillsammans reflektera med stöd av verktyget fyrfältaren.

• Det här ser jag – Vad får jag syn på i observationen som kan ha särskild betydelse för att förstå de pedagogiska möjligheter och utmaningar som kan finnas i ett visst moment?
• Det här tänker jag – Vad tänker jag om det jag fått syn på? Vad är det som gör momentet kritiskt? Vilka konkreta förändringar i undervisningen och stödinsatserna skulle kunna genomföras?
• Det här vill jag pröva - Vilken konkret förändring i undervisningen och stödinsatserna vill jag pröva?
• Så här gick det – Vad hände? Vad ledde förändringen till?
• Det här säger eleven/eleverna – Vad uttrycker eleven/eleverna om aktuellt moment? Hur tar jag tillvara deras åsikter?

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vilka kritiska moment ser ni?
• Vad beskriver eleverna som kritiska moment?
• Vad beskriver vårdnadshavare som kritiska moment?
• Hur kan verktyget fyrfältaren användas hos er?
• Hur kan ni dra lärdom av kritiska moment i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet?

Att skapa en samarbetskultur

Inom ramen för skolans hela uppdrag behöver rektor och personal hantera komplexa situationer som påverkar elevernas lärande och välbefinnande. Komplexa situationer behöver uppmärksammas och analyseras utifrån förutsättningar på skol-, grupp- och individnivå. Det kan till exempel röra sig om problematisk skolfrånvaro, psykisk ohälsa, lärarbyten eller övergångar mellan skolor och stadier. Olika professioners kunskaper och perspektiv är betydelsefulla för att skapa en bred och nyanserad bild och för att diskutera möjliga lösningar. Samarbetet mellan personal, elev och vårdnadshavare spelar också en viktig roll. Rektors uppgift är att skapa goda förutsättningar för samarbete och samverkan.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vilka situationer är särskilt komplexa och utmanande i er verksamhet?
• Hur skapar ni utrymme för samarbete i komplexa och utmanande situationer?
• Hur gör ni för att tillsammans se lösningar i olika situationer?
• Hur gör ni elever och vårdnadshavare delaktiga i det arbetet?
• Vad kan bidra till att ert samarbete blir konstruktivt?

Huset – att bygga en flexibel organisation

På varje skola finns unika sammanhang och lärmiljöer som skapar både möjligheter och utmaningar för elever och personal. Rektor behöver, i dialog med personalen, stäva efter att forma en hållbar och flexibel organisation som ger möjlighet att möta föränderliga förutsättningar och behov. Skolans arbetsprocesser och resursfördelning bör utformas för att gynna organisatoriska möjligheter att ompröva och utveckla undervisning och stödinsatser utifrån de behov som uppstår. En gemensam analys av skolans utredningar av en elevs behov av särskilt stöd, åtgärdsprogram och innehållet i extra anpassningar kan användas för att dra slutsatser om hur förebyggande och hälsofrämjande insatser kan utvecklas. Elevhälsoarbetet och arbetet med stödinsatser bör ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet utifrån skolans hela och breda uppdrag.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vad kan en flexibel organisation innebära för er?
• Vilka förutsättningar behöver rektor skapa för att möjliggöra en flexibel organisation?
• Hur kan skolans personal bidra till en flexibel organisation?
• Hur kommuniceras skolans behov till huvudmannen?
• Hur kan ni utgå från möjligheter och utmaningar på er skola i det förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande arbetet?

Utbildning och stöd till all personal

För att möta föränderliga förutsättningar och skapa en hållbar organisation behöver rektor kontinuerligt och systematiskt uppmärksamma behov av kompetensutveckling hos personalen. Fortbildning för hela kollegiet kan utgöra en grund för det gemensamma utvecklingsarbetet. Vid behov kan även en specifik utbildning eller annat stöd riktad till olika professioner eller arbetslag vara en viktig grund för att tillsammans få en ökad kunskap om hur undervisning och stödinsatser kan omprövas och utvecklas.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vilka möjligheter har ni att möta föränderliga förutsättningar i elevers skolsituation?
• Hur kan skolpersonalen identifiera behov av kompetensutveckling och stöd inom olika områden?
• Hur kan rektor skapa systematik i arbetet med att uppmärksamma behov av kompetensutveckling i arbetet med undervisning och stödinsatser?

En gemensam vision

En gemensam vision som utgår från skolans hela uppdrag utgör en betydelsefull grund för att skapa en verksamhet som möter alla elevers förutsättningar och behov. För att utveckla en gemensam värdegrund är det viktigt att lyfta och diskutera olika synsätt och att rektor är delaktig i och leder arbetet mot en gemensam vision.

Ni kan inspireras av följande frågor i er dialog:

• Vad innebär värdegrund för er?
• Vilka olika synsätt finns på lärande, utveckling och välbefinnande?
• Hur ser ni på elevers olikheter?
• Hur pratar ni om elevers olikheter?
• Hur ser ni på skolsvårigheter?
• Vilken vision finns för er skola? Hur ingår den i ert tillsammansarbete?
• Hur visar ni stolthet och uppskattning för era elever och för varandra?
• Hur jobbar ni tillsammans för att se möjligheter och lösningar längs vägen?
• Hur skapar ni framtidstro hos era elever?

Arbetsgången i arbetet med stödinsatser

Här hittar du en modell över arbetsgången med stödinsatser:

Modell för arbetsgången i arbetet med stödinsatser Pdf, 518 kB. (Pdf, 518 kB)

Arbetsgången med stödinsatser

Den schematiska modellen illustrerar arbetsgången för garantin för tidiga stödinsatser, extra anpassningar och särskilt stöd. Om det inom garantin för tidiga stödinsatser uppkommer en indikation på att en elev inte kommer att uppfylla kriterier för bedömning av kunskaper som senare ska uppfyllas ska en särskild bedömning göras. Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven riskerar att inte uppfylla kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen ska arbetet med extra anpassningar eller särskilt stöd påbörjas skyndsamt.

Modellen visar att det för vissa elever räcker med extra anpassningar, medan andra elever efter en utredning av elevens behov behöver få särskilt stöd och därmed ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet behöver ibland omarbetas efter uppföljning och utvärdering.

Modellen visar också att de extra anpassningarna ibland inte räcker till, och att skolan då behöver utreda om eleven eventuellt är i behov av särskilt stöd. Modellen visar även att de elever som har fått extra anpassningar eller särskilt stöd efter en tid med dessa stödinsatser kan återgå till att få den ledning och stimulans som alla elever ska ges i den ordinarie undervisningen.

Enligt garantin för tidiga stödinsatser ska det i slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet göras en uppföljning av det stöd som getts utifrån garantin. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

Blanketter för dokumentation

Här hittar du exempel på blanketter som kan användas i arbetet med att dokumentera utredningar och åtgärdsprogram.

• Blanketterna kan användas för att dokumentera en utredning, dokumentera ett beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram, dokumentera ett beslut om åtgärdsprogram och dokumentera beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram.
• Digital signering kan användas om huvudmannen förfogar över sådan.
• Vi rekommenderar att ni använder webbläsarna Chrome eller Firefox för att enkelt kunna ladda ned blanketterna.

Blanketter för dokumentation av utredningen av en elevs behov av särskilt stöd

Dokumentera utredningen av en elevs behov av särskilt stöd – blankett utan stödtext Word, 35 kB. (Word, 35 kB)

Dokumentera utredningen av en elevs behov av särskilt stöd – blankett med stödtext Word, 37 kB. (Word, 37 kB)

Blankett för dokumentation av ett beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd

Dokumentera ett beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd Word, 39 kB. (Word, 39 kB)

Blankett för dokumentation av ett beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram

Dokumentera ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram Word, 33 kB. (Word, 33 kB)

Blankett för dokumentation av ett beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram

Dokumentera ett beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram Word, 34 kB. (Word, 34 kB)

Blankett för uppföljning av beslutade åtgärder inför utvärdering av åtgärdsprogram

Dokumentera uppföljning av beslutade åtgärder Word, 28 kB. (Word, 28 kB)

Blankett för utvärdering av åtgärdsprogram

Dokumentera utvärdering av åtgärdsprogram Word, 34 kB. (Word, 34 kB)