Organisera distansundervisning för lärare och elever

Just nu får många högstadieelever och gymnasieelever undervisning på distans på grund av coronapandemin. Här finns stöd för att organisera och genomföra distansundervisningen.

en elev sitter i sängen framför en laptop

Pandemin har skapat en extraordinär situation för skolan. Skolchefer, verksamhetschefer och rektorer kan minska arbetsbelastningen för sin personal genom att kartlägga de faktiska behoven, prioritera, omorganisera och omfördela resurser. Samtidigt kommer vi inte ifrån att det ändå har blivit mer jobb för skolpersonalen och därför är det viktigt att planera för återhämtning. Alla gör så gott de kan under den rådande situationen, men det kan inte alltid bli med samma kvalitet som vanligt.

Distansundervisning på högstadiet

Omställningen till distansundervisning ställer stora krav på flexibilitet och tålamod och det kommer att ta tid innan allt är på plats. Det gäller att vara rädd om personalen. Huvudmannen och rektorn kan välja att prioritera undervisningen och skjuta upp eller ställa in andra arbetsuppgifter för att minska stressen och arbetsbelastningen. Tänk på att alla lektioner inte måste ske med digitala verktyg redan från början.

Konkreta tips

Tydlig ledning och kommunikation skapar lugn

När verksamheten ställs om på kort tid kan det skapa det stress och oro och därför är det viktigt med tydlig ledning och kommunikation. Skolchefen och verksamhetschefen ansvarar för att kommunicera vad som gäller och vilket stöd det finns.

  • Informera personal, vårdnadshavare och elever om vad som gäller.
  • Klargör att alla inblandade måste acceptera att det kan ta ett tag innan distansundervisningen fungerar optimalt.
  • Gör ett schema för elever som behöver hämta saker i skolan och informera om det.
  • Gör ett schema för lunchen för de elever som önskar äta på skolan och informera om det.

Här finns information om hur förskola, skola och fritidshem arbetar under pandemin och stöd för hur vårdnadshavare kan hjälpa sitt barn som får undervisning i hemmet:

Så arbetar förskola, grundskola och fritidshem under pandemin - stöd till dig som är vårdnadshavare

Konkreta tips

Kartlägg behoven och organisera undervisningen

När verksamheten står inför nya utmaningar och det saknas färdiga lösningar kan struktur och gemensam kartläggning underlätta.

Rektor, lärare och annan pedagogisk personal kan diskutera:

  • Hur ska distansundervisningen ske?
  • I vilken utsträckning ska den ske?
  • Vilken kompetens har eleverna att använda digitala verktyg?
  • Hur kan skolan ge extra anpassningar och särskilt stöd?
  • Behöver skolan prioritera: vilka elever skulle ha mest nytta av ytterligare stöd vid distansundervisning?
  • Har skolan tillräcklig tillgång till digitala hjälpmedel?
  • Hur kan undervisningen organiseras om skolan saknar digitala verktyg?

Extra anpassningar och särskilt stöd under pandemin

Skolans arbete med elevhälsan under pandemin

Konkreta tips

Distansundervisning utan digitala verktyg

Just nu sker det en snabb omställning till distansundervisning för många högstadielärare och därför går det inte att förutsätta att all undervisning fortsätter som vanligt. Vi behöver acceptera att alla skolor inte har tillgång till digitala verktyg på en gång. Medan de digitala verktygen införs successivt gör alla skolor så gott de kan.

Konkreta tips

Ge förutsättningar för distansundervisning

Vid omställning till distansundervisning är det viktigt att rektor ger personalen tillräckligt bra förutsättningar för att klara av uppgiften. Kompetens, teknik och support är exempel på sådant som måste finnas och fungera vid distansundervisning.

Skolchefen och verksamhetschefen kan därför behöva sammanställa skolenheternas

  • behov av teknik; på skolan och hemma hos lärare och elever
  • behov av kompetensutveckling
  • behov av digitala lärresurser
  • behov av särskilt stöd, anpassningar och hjälpmedel
  • behov av digital utrustning och tekniskt stöd, till exempel för elever som inte har tillgång till dator och internet hemma
  • supportfunktion vid frånvaro hos personal och elever.
Konkreta tips

Sätt in rätt stöd

Skolchefer, verksamhetschefer och rektorer har ett stort ansvar för att lärare och annan pedagogisk personal ska kunna ge alla elever den undervisning som de ska ha. De som fattar besluten behöver alltid tänka på vilka konsekvenser dessa får för barn och elever.

Situationen kan förändras snabbt under pandemin. Tydlig planering och struktur hjälper när skolor behöver prioritera och göra snabba förändringar. Rektor kan se till att arbetssätten, som skolan har valt, är välkända i hela skolan.

Rektor kan se till att:

  • Det är bra om lärare kan prioritera undervisning och ställa in eller skjuta upp andra arbetsuppgifter.
  • Prioritera gärna så att personalen får tid att planera och förbereda lektioner för distansundervisning, samarbeta och hjälpas åt.
  • Säkerställ att personalen känner till vilka verktyg som finns för distansundervisningen.
  • Säkerställ att personalen får bra instruktioner och support till alla dessa verktyg.
  • Boka täta avstämningar med arbetslagen för att löpande följa upp undervisningen.
  • Se till att den pedagogiska personalen och elever har tillgång till fungerande utrustning, bredband och tekniska lösningar för distansundervisning.
  • Organisera pedagogiskt stöd till personalen, till exempel kan mer erfarna kollegor, förstelärare eller ikt-pedagoger ge stöd i hur man bedriver distansundervisning.
  • Erbjud digitala lärresurser, stöd för distansundervisning och kompetensutveckling över nätet, till exempel genom att samla länkar på skolans intranät eller lärplattform.
  • Se till att de som undervisar kan samarbeta med personal inom elevhälsan för att ge elever särskilt stöd, anpassningar och hjälpmedel.
  • Säkerställ att personalen och elever har snabb och lättillgänglig teknisk support.

Skolchefen och verksamhetschefen kan

    • samordna och erbjud kompetensutveckling
    • se till att enheterna har tillräckligt med digital utrustning och teknisk kapacitet
    • sätta in extra teknisk support
    • samla länkar till digitala lärresurser och kompetensutveckling på nätet
    • se till att det finns tillgång till särskilt stöd, anpassningar och hjälpmedel för elever
    • ta fram enkla handlingsplaner för prioriterade frågor
    • upprätta mötesstrukturer för att hantera pandemin
    • göra beredskapsplaner för olika scenarier, till exempel långvarig frånvaro hos rektorer och lärare.

    Följ upp stödet till personalen

    Skolchefen och verksamhetschefen kan följa upp det akuta stödet till rektorer och lärare för att se om det räcker och ger önskad effekt. Skolchefen och verksamhetschefen behöver också omfördela resurser vid behov.

    • Ge stöd till rektorer i hur de kan omorganisera personal och elever.
    • Undersök om det finns resurser på förvaltningsnivå som går att omfördela för att stödja enheterna. Kan till exempel centralt placerad pedagogisk personal omplaceras till skolor där många lärare är frånvarande?
    • Ta reda på hur den centrala elevhälsan kan stödja enheter som har svårt att ge elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver.

    Rektor behöver kontinuerligt följa användningen av stödet till lärare för att se om det räcker till och ger önskad effekt. Som exempel kan rektor behöva justera stödet genom att

    • omorganisera elever om många i den pedagogiska personalen är borta
    • omorganisera personal om många elever är borta
    • organisera för undervisning i mindre grupper på skolan.

    Skolchefen och verksamhetschefen kan följa upp det akuta stödet till rektorer och lärare för att se om det räcker och ger önskad effekt. Skolchefen och verksamhetschefen behöver också omfördela resurser vid behov.

    • Ge stöd till rektorer i hur de kan omorganisera personal och elever.
    • Undersök om det finns resurser på förvaltningsnivå som går att omfördela för att stödja enheterna. Kan till exempel centralt placerad pedagogisk personal omplaceras till skolor där många lärare är frånvarande?
    • Ta reda på hur den centrala elevhälsan kan stödja enheter som har svårt att ge elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver.

    Rektor behöver kontinuerligt följa användningen av stödet till lärare för att se om det räcker till och ger önskad effekt. Som exempel kan rektor behöva justera stödet genom att

    • omorganisera elever om många i den pedagogiska personalen är borta
    • omorganisera personal om många elever är borta
    • organisera för undervisning i mindre grupper på skolan.
    Konkreta tips

    Ha tät kommunikation med elever

    Tät och tydlig kommunikation med elever är viktig vid distansundervisning. Läraren kan följa upp och återkoppla hur det går för eleverna till exempel genom en lärplattform eller en loggbok. Det är bra att ge tydliga instruktioner på till exempel:

    • skriftliga uppgifter
    • läsuppgifter
    • självskattningar och ”prov”.
    Konkreta tips

    Kom igång med lektioner vid distansundervisning

    Lektioner vid distansundervisning kan vara en utmaning, särskilt till en början. Rektorn kan se till att förstelärare och erfarna kollegor hjälper lärare och annan pedagogisk personal att komma igång. Det är bra om personalen delar med sig av vad som fungerar och inte.

    Tips för lektioner med digitala verktyg:

    • Planera lektionerna noga och håll det enkelt.
    • Ha en tydlig arbetsgång till varje lektion.
    • Var tydlig med hur kommunikationen ska gå till under lektionen.
    • Varva korta genomgångar med övningar för att öka interaktionen, annars blir lektionen lätt en monolog. Detta ökar också möjligheten till sampel på lektionerna.
    • Presentera vad du kommer att ta upp innan du börjar lektionen.
    • Använd bildstöd, till exempel en presentation som eleverna kan återgå till om de behöver.
    • Ge så många som möjligt en chans att prata på lektionen, ha en struktur för talarordningen så att du kan fördela talutrymme.
    • Ge konkreta elevuppgifter med klara instruktioner som inte tar längre tid än själva lektionen för att elever ska ha en rimlig arbetsbelastning. Ge gärna färre och mindre omfattande uppgifter som det går att ge snabb återkoppling på. Ge både skriftliga och visuella instruktioner, exempel på vad som förväntas och var tydlig med bedömningskriterier. Erbjud gärna alternativa sätt att lösa uppgifter på.
    • Försök hitta kommunikationsvägar för kontinuerlig dialog med eleverna via till exempel chattar eller andra forum som eleverna använder.
    • Informera eleverna vad de ska göra om någonting är oklart eller om någonting slutar fungera.
    • Lägg in rörelsepauser och förslag på rastaktiviteter.
    • Följ skolans vanliga rutiner för användning av mobiltelefoner.


    Konkreta råd om undervisning på distans, på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

    Konkreta tips

    Skapa sampel vid distansundervisning

    Både elever, lärare och annan personal kan känna sig isolerade vid distansundervisning. Många saknar samtalen och stunderna tillsammans, skolan är ju så mycket mer än lektionerna. För att eleverna ska hålla sig engagerade och motiverade behöver läraren få igång samspelet mellan elever.

    Det går att skapa samspel till exempel genom att

    • börja lektionen med upprop och hälsa på alla, låta alla göra sin röst hörd och bli sedda
    • låta eleverna diskutera och inte vara för snabb med att svara på frågor
    • dela in eleverna i smågrupper eller bikupor för att diskutera frågor, de kan ringa varandra eller göra egna digitala småmöten
    • stämma av efter lektioner om eleverna hängt med, till exempel genom att skicka en fråga om lektionens innehåll som eleven ska svara på
    • har regelbundna, schemalagda avstämningar med eleverna
    • ge eleverna i uppgift att skriva en logg för hur det går att arbeta på distans som du kan ta del av
    • ge kontinuerlig återkoppling till eleverna.
    Konkreta tips

    När många elever och lärare i grundskolan är frånvarande

    Under pandemin har många elever varit hemma och kanske är en del elever det fortfarande. Skolplikten gäller och skolan har rutiner för arbete med elever som är frånvarande under en längre tid. Den bör skolor följa även nu.

    Om många elever och lärare i grundskolan är frånvarande är det är en utmaning att ge alla elever den undervisning som de ska ha. I det sammanhanget är viktigt att komma ihåg att grundskolor har en möjlighet – men inte skyldighet – att ge frånvarande elever distansundervisning. En kartläggning kan visa om skolan kan erbjuda distansundervisning till elever som är frånvarande under en längre tid.

    Rektor, lärare och annan pedagogisk personal kan diskutera:

    • Hur ska distansundervisningen ske?
    • I vilken utsträckning ska den ske?
    • Kan eleverna hantera distansundervisning?
    • Behöver skolan prioritera: vilka elever skulle ha mest nytta av ytterligare stöd som en distansundervisning kan ge?
    • Har skolan tillgång till digitala hjälpmedel?
    • Har skolan lärare eller annan personal som kan ge elever distansundervisning? Har skolan till exempel lärare som är hemma, kanske för att de tillhör en riskgrupp, som skulle kunna planera och genomföra distansundervisning?

    Om både många lärare och elever är frånvarande och rektor beslutar om distansundervisning behöver man sannolikt omfördela resurser.

    Rektor kan ge organisatoriska förutsättningar genom att

    • omorganisera elever, till exempel slå ihop klasser med få elever
    • undersöka om någon lärare eller annan pedagogisk personal kan ansvara för distansundervisning medan andra ansvarar för undervisningen i skolan.
    • Hur ska distansundervisningen ske?
    • I vilken utsträckning ska den ske?
    • Kan eleverna hantera distansundervisning?
    • Behöver skolan prioritera: vilka elever skulle ha mest nytta av ytterligare stöd som en distansundervisning kan ge?
    • Har skolan tillgång till digitala hjälpmedel?
    • Har skolan lärare eller annan personal som kan ge elever distansundervisning? Har skolan till exempel lärare som är hemma, kanske för att de tillhör en riskgrupp, som skulle kunna planera och genomföra distansundervisning?

    Om både många lärare och elever är frånvarande och rektor beslutar om distansundervisning behöver man sannolikt omfördela resurser.

    Rektor kan ge organisatoriska förutsättningar genom att

    • omorganisera elever, till exempel slå ihop klasser med få elever
    • undersöka om någon lärare eller annan pedagogisk personal kan ansvara för distansundervisning medan andra ansvarar för undervisningen i skolan.
    Konkreta tips

    Följ upp och utvärdera distansundervisningen

    När skolor inte längre bedriver isning är det dags att ta med erfarenheter från detta in i det ordinarie systematiska kvalitetsarbetet för att analysera, utvärdera och planera framåt.

    • Vad har fungerat bra?
    • Vad har fungerat mindre bra?
    • Vad behöver vi planera för ifall en liknande situation uppstår igen?
    • Finns det elevgrupper som varit i extra svårigheter i den här situationen?
    • Finns det elevgrupper som behöver extra anpassningar om det blir distansundervisning en period i höst igen?
    • Har det till exempel sett likadant ut för elever på nationella program som på introduktionsprogram?

    Använd vårt stöd för systematiskt kvalitetsarbete för era analyser, utvärderingar och planering

    Följ upp elevernas undervisningstid

    Huvudmannen kan bedöma och besluta hur många undervisningstimmar distansundervisningen ska anses motsvara när

    • distansundervisningen bedrivs med lärare och elever åtskilda i rum och tid
    • och huvudmannen vill räkna av undervisningen mot den garanterade undervisningstiden.

    Vad kan räknas som undervisningstid?

    Om läraren och elever är åtskilda i rum men inte i tid räknas det som om elever haft lektioner på skolan som vanligt.

    Om elever och lärare är åtskilda i både rum och tid är fortfarande utgångspunkten att den undervisning som sker under lärares ledning räknas som undervisningstid. Det räknas till exempel som undervisningstid när läraren introducerar elever till ett område och ger instruktioner till uppgifter som eleverna sedan arbetar med på egen hand. Skolan har i det här fallet möjlighet att uppskatta den tid som eleverna behöver lägga ner på arbete med uppgifter, som i normala fall skulle ha genomförts i klassrummet, och räkna också den tiden som undervisningstid.

    Om läraren och elever är åtskilda i rum men inte i tid räknas det som om elever haft lektioner på skolan som vanligt.

    Om elever och lärare är åtskilda i både rum och tid är fortfarande utgångspunkten att den undervisning som sker under lärares ledning räknas som undervisningstid. Det räknas till exempel som undervisningstid när läraren introducerar elever till ett område och ger instruktioner till uppgifter som eleverna sedan arbetar med på egen hand. Skolan har i det här fallet möjlighet att uppskatta den tid som eleverna behöver lägga ner på arbete med uppgifter, som i normala fall skulle ha genomförts i klassrummet, och räkna också den tiden som undervisningstid.

    Hur räknas undervisningstid vid arbetsplats förlagt lärande?

    Svårigheter på arbetsmarknaden med arbetsplatser som tvingas stänga eller av andra skäl inte kan ta emot apl-elever kan innebära att apl, istället måste genomföras i skolan eller på annan lämplig plats. I vissa fall kan apl genomföras i samma former som på en arbetsplats. Till exempel kan apl genomföras i skolans matsal och kök istället för på en restaurang. I ett sådant läge gäller samma tider som om apl genomförts på en restaurang: Eleven följer arbetsplatsens arbetstider som normalt är 40 timmar per vecka och det räknas som 23 undervisningstimmar. När det gäller elever i gymnasiesärskolan motsvarar en vecka på en arbetsplats 25 timmars garanterad undervisningstid.

    Om det inte är möjligt att genomföra apl behöver de kurser eller delar av kurser som rektor tidigare beslutat ska apl-förläggas nu istället genomföras som lärarledd undervisning på samma sätt som undervisning i andra icke apl-förlagda kurser. Då beräknas undervisningstiden på samma sätt som när det gäller elevens utbildning i övrigt.

    Svårigheter på arbetsmarknaden med arbetsplatser som tvingas stänga eller av andra skäl inte kan ta emot apl-elever kan innebära att apl, istället måste genomföras i skolan eller på annan lämplig plats. I vissa fall kan apl genomföras i samma former som på en arbetsplats. Till exempel kan apl genomföras i skolans matsal och kök istället för på en restaurang. I ett sådant läge gäller samma tider som om apl genomförts på en restaurang: Eleven följer arbetsplatsens arbetstider som normalt är 40 timmar per vecka och det räknas som 23 undervisningstimmar. När det gäller elever i gymnasiesärskolan motsvarar en vecka på en arbetsplats 25 timmars garanterad undervisningstid.

    Om det inte är möjligt att genomföra apl behöver de kurser eller delar av kurser som rektor tidigare beslutat ska apl-förläggas nu istället genomföras som lärarledd undervisning på samma sätt som undervisning i andra icke apl-förlagda kurser. Då beräknas undervisningstiden på samma sätt som när det gäller elevens utbildning i övrigt.

    Ansvar

    Påminn unga om att allt inte är som vanligt

    Allt är inte som vanligt heter Folkhälsomyndighetens kampanj för att påminna unga och unga vuxna om att spridningen av covid-19 fortfarande pågår. Du kan hjälpa till att sprida kampanjen på din skola.

    Allt är inte som vanligt, Folkhälsomyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

    Forskning och fördjupning
    Senast uppdaterad 26 mars 2021