Organisera distansundervisning för lärare och elever

En del lärare och elever arbetar fortfarande på distans på grund av coronapandemin. Genom att kartlägga behoven kan skolchefer, verksamhetschefer och rektorer göra rätt prioriteringar och ge rätt stöd.

Lärare sitter framför datorn

Pandemin har skapat en extraordinär situation för skolan. Skolchefer, verksamhetschefer och rektorer har ett stort ansvar för att lärare och annan pedagogisk personal ska kunna ge alla elever den undervisning som de ska ha. Ibland innebär det undervisning på distans. Det gäller det att skapa nya strukturer som stödjer det dagliga arbetet men samtidigt vara beredd på att situationen snabbt kan förändras. De som fattar besluten behöver alltid tänka på vilka konsekvenser dessa får för barn och elever.

Skolchefer, verksamhetschefer och rektorer kan minska arbetsbelastningen för sin personal genom att kartlägga de faktiska behoven, prioritera, omorganisera och omfördela resurser. Samtidigt kommer vi inte ifrån att det ändå har blivit mer jobb för skolpersonalen och därför är det viktigt att planera för återhämtning. Alla gör så gott de kan under den rådande situationen, men det kan inte bli med samma kvalitet som vanligt.

Konkreta tips

Så ger skolchefer och verksamhetschefer rätt stöd till rektorer

Om en skola fortfarande har elever som får undervisnings på distans, behöver rektor kartlägga behoven på sin skolenhet. Skolchefen, verksamhetschefen i sin tur behöver sammanställa kartläggningarna från alla skolenheter för att få en överblick över alla behoven. För att kunna göra rätt bedömning av läget behövs tydlig kommunikation mellan alla nivåer i styrkedjan. Det krävs en tät, regelbunden dialog mellan rektor och skolchefer eller verksamhetschefer för att kunna sätta in rätt stöd.

Skaffa överblick över vad som behövs

Kompetensutveckling, teknisk utrustning, bredband och support är exempel på vad som behöver finnas och fungera vid distansundervisning.

Skolchefen och verksamhetschefen behöver därför sammanställa skolenheternas

  • behov av teknik; på skolan och hemma hos lärare och elever
  • behov av kompetensutveckling
  • behov av digitala lärresurser
  • behov av särskilt stöd, anpassningar och hjälpmedel
  • behov av tekniskt stöd, till exempel för elever som inte har tillgång till internet hemma
  • frånvaro hos personal och elever.

Planera och sätt in rätt stöd

Tydlig ledning och kommunikation skapar lugn under pandemin. Skolchefen och verksamhetschefen ska kommunicera det stöd som finns och de gemensamma riktlinjerna.

  • Samordna och erbjud kompetensutveckling.
  • Se till att enheterna har tillräckligt med utrustning och teknisk kapacitet.
  • Sätt in extra teknisk support.
  • Samla länkar till lärresurser och kompetensutveckling på nätet.
  • Se till att det finns tillgång till särskilt stöd, anpassningar och hjälpmedel för elever.
  • Ta fram enkla handlingsplaner för prioriterade frågor.
  • Upprätta mötesstrukturer för att hantera pandemin.
  • Gör beredskapsplaner för olika scenarier, till exempel långvarig frånvaro hos rektorer och lärare.

Följ upp, omorganisera och omfördela resurser

Skolchefen och verksamhetschefen behöver följa upp det akuta stödet för att se om det räcker och ger önskad effekt. Skolchefen och verksamhetschefen behöver också omfördela resurser vid behov.

  • Ge stöd till rektorer i hur de kan omorganisera personal och elever.
  • Undersök om det finns resurser på förvaltningsnivå som går att omfördela för att stödja enheterna. Kan till exempel centralt placerad pedagogisk personal omplaceras till skolor där många lärare är frånvarande?
  • Ta reda på hur den centrala elevhälsan kan stödja enheter som har svårt att ge elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver.
Konkreta tips

Så ger rektorer rätt stöd till lärare och elever

Rektorer behöver kartlägga personalens och elevers behov av stöd vid distansundervisning för att kunna ge rätt stöd på rätt ställe.

Kartlägg för att veta vad som skolan behöver

Kompetens, teknik och support är exempel på sådant som måste finnas och fungera vid distansundervisning. Om många i personalen eller elever är frånvarande påverkar det förstås undervisningen.

Rektor behöver kartlägga

  • personalens behov av kompetensutveckling; att kunna använda digitala verktyg och undervisa på distans
  • personalens behov av digitala lärresurser
  • personalens behov av pedagogisk support
  • elevers behov av särskilt stöd, anpassningar och hjälpmedel
  • personalens och elevers behov av teknik på jobbet och hemma, till exempel för elever som inte har tillgång till teknisk utrustning eller internet hemma
  • personalens och elevers behov av teknisk support
  • frånvaron dagligen, både elever och personal, per enhet
  • att eleverna får den undervisningstid de har rätt till.

Planera och sätt in rätt stöd

Situationen kan förändras snabbt under pandemin. Tydlig planering och struktur hjälper när skolor behöver prioritera och göra snabba förändringar. Rektor behöver se till att arbetssätten, som man har valt, är välkända i hela skolan.

  • Se till att den pedagogiska personalen och elever har tillgång till fungerande utrustning, bredband och tekniska lösningar för distansundervisning.
  • Organisera pedagogiskt stöd till personalen, till exempel kan mer erfarna kollegor, förstelärare eller ikt-pedagoger ge stöd i hur man undervisar på distans och med digitala verktyg.
  • Erbjud digitala lärresurser, stöd för distansundervisning och kompetensutveckling över nätet, till exempel genom att samla länkar på skolans intranät eller lärplattform.
  • Se till att de som undervisar kan samarbeta med personal inom elevhälsan för att ge elever särskilt stöd, anpassningar och hjälpmedel.
  • Säkerställ att personalen och elever har snabb och lättillgänglig teknisk support.
  • Prioritera tid för personalen att samarbeta och hjälpas åt, ge tid och utrymme för möten: vilka andra frågor kan skjutas fram i tid för att ge det utrymmet?

Följ upp, omorganisera och omfördela resurser

Rektor behöver kontinuerligt följa stödet som satts in för att se om det räcker till och ger önskad effekt. Som exempel kan rektor behöva justera stödet genom att

  • omorganisera elever om många i den pedagogiska personalen är borta
  • omorganisera personal om många elever är borta
  • organisera för undervisning i mindre grupper på skolan.

Följ upp elevernas undervisningstid

Huvudmannen kan bedöma och besluta hur många undervisningstimmar distansundervisningen ska anses motsvara när

  • undervisningen bedrivs på distans med lärare och elever åtskilda i rum och tid
  • och huvudmannen vill räkna av undervisningen mot den garanterade undervisningstiden.

Vad kan räknas som undervisningstid?

Om läraren och elever är åtskilda i rum men inte i tid räknas det som om elever haft lektioner på skolan som vanligt.

Om elever och lärare är åtskilda i både rum och tid är fortfarande utgångspunkten att den undervisning som sker under lärares ledning räknas som undervisningstid. Det räknas till exempel som undervisningstid när läraren introducerar elever till ett område och ger instruktioner till uppgifter som eleverna sedan arbetar med på egen hand. Skolan har i det här fallet möjlighet att uppskatta den tid som eleverna behöver lägga ner på arbete med uppgifter, som i normala fall skulle ha genomförts i klassrummet, och räkna också den tiden som undervisningstid.

Hur räknas undervisningstid vid arbetsplats förlagt lärande?

Svårigheter på arbetsmarknaden med arbetsplatser som tvingas stänga eller av andra skäl inte kan ta emot apl-elever kan innebära att apl, istället måste genomföras i skolan eller på annan lämplig plats. I vissa fall kan apl genomföras i samma former som på en arbetsplats. Till exempel kan apl genomföras i skolans matsal och kök istället för på en restaurang. I ett sådant läge gäller samma tider som om apl genomförts på en restaurang: Eleven följer arbetsplatsens arbetstider som normalt är 40 timmar per vecka och det räknas som 23 undervisningstimmar. När det gäller elever i gymnasiesärskolan motsvarar en vecka på en arbetsplats 25 timmars garanterad undervisningstid.

Om det inte är möjligt att genomföra apl behöver de kurser eller delar av kurser som rektor tidigare beslutat ska apl-förläggas nu istället genomföras som lärarledd undervisning på samma sätt som undervisning i andra icke apl-förlagda kurser. Då beräknas undervisningstiden på samma sätt som när det gäller elevens utbildning i övrigt.

Konkreta tips

Hjälp pedagogiska personalen att komma igång

Lektioner på distans kan vara en utmaning till en början. Rektorn, förstelärare och erfarna kollegor kan hjälpa lärare och annan pedagogisk personal att komma igång. Uppmana dem att dela med sig av vad som fungerar och inte.

Råd om lektioner på distans:

  • Planera lektionerna noga, även elevuppgifterna – och håll det enkelt.
  • Ha en tydlig arbetsgång till varje lektion och tydligt avgränsade arbetsuppgifter.
  • Var tydlig med hur kommunikationen ska gå till under lektionen.
  • Varva korta genomgångar med övningar för att öka interaktionen, annars blir lektionen lätt en monolog. Detta ökar också möjligheten till sampel på lektionerna.
  • Presentera vad du kommer att ta upp innan du börjar lektionen.
  • Använd bildstöd, till exempel en presentation som eleverna kan återgå till om de behöver.
  • Ge så många som möjligt en chans att prata på lektionen, ha en struktur för talarordningen så att du kan fördela talutrymme.
  • Ge konkreta elevuppgifter med klara instruktioner som inte tar längre tid än själva lektionen för att elever ska ha en rimlig arbetsbelastning. Ge gärna färre och mindre omfattande uppgifter som det går att ge snabb återkoppling på. Ge både skriftliga och visuella instruktioner, exempel på vad som förväntas och var tydlig med bedömningskriterier. Erbjud gärna alternativa sätt att lösa uppgifter på.
  • Ha en policy mot fusk som eleverna aktivt förbinder sig att följa.
  • Försök hitta kommunikationsvägar för kontinuerlig dialog med eleverna via till exempel chattar eller andra forum som eleverna använder.
  • Informera eleverna vad de ska göra om någonting är oklart eller om någonting slutar fungera.
  • Lägg in rörelsepauser och förslag på rastaktiviteter.
  • Följ skolans vanliga rutiner för användning av mobiltelefoner.
Konkreta tips

Skapa sampel vid distansundervisning

Både elever, lärare och annan personal kan känna sig isolerade under när undervisningen sker på distans. Många saknar samtalen och stunderna tillsammans, skolan är ju så mycket mer än lektionerna. För att eleverna ska hålla sig engagerade och motiverade behöver läraren få igång samspelet mellan elever.

Det går att skapa samspel till exempel genom att

  • börja lektionen med upprop och hälsa på alla, låta alla göra sin röst hörd och bli sedda
  • låta eleverna diskutera och inte vara för snabb med att svara på frågor
  • dela in eleverna i smågrupper eller bikupor för att diskutera frågor, de kan ringa varandra eller göra egna digitala småmöten
  • stämma av efter lektioner om eleverna hängt med, till exempel genom att skicka en fråga om lektionens innehåll som eleven ska svara på
  • har regelbundna, schemalagda avstämningar med eleverna
  • ge eleverna i uppgift att skriva en logg för hur det går att arbeta på distans som du kan ta del av
  • ge kontinuerlig återkoppling till eleverna.
Konkreta tips

Distansundervisning i grundskolan

Under pandemin har många elever varit hemma och kanske är en del elever det fortfarande. Skolplikten gäller och skolan har rutiner för arbete med elever som är frånvarande under en längre tid. Den bör skolor följa även nu.

Grundskolor har en möjlighet – men inte skyldighet – att ge undervisning på distans. Alla skolor har inte heller förutsättningar för undervisning på distans. En kartläggning kan visa om skolan kan erbjuda distansundervisning till elever som är frånvarande under en längre tid.

Rektor, lärare och annan pedagogisk personal behöver diskutera:

  • Hur ska distansundervisningen ske?
  • I vilken utsträckning ska den ske?
  • Behöver skolan prioritera: vilka elever skulle ha mest nytta av ytterligare stöd som en distansundervisning kan ge?
  • Har skolan tillgång till digitala hjälpmedel?
  • Kan eleverna hantera distansundervisning?
  • Har skolan lärare eller annan personal som kan ge elever distansundervisning? Har skolan till exempel lärare som är hemma, kanske för att de tillhör en riskgrupp, som skulle kunna planera och genomföra distansundervisning?

Om både många lärare och elever är frånvarande och rektor beslutar om distansundervisning behöver man sannolikt omfördela resurser.

Rektor behöver

  • omorganisera elever, till exempel slå ihop klasser med få elever
  • undersöka om någon lärare eller annan pedagogisk personal kan ansvara för distansundervisning medan andra ansvarar för undervisningen i skolan.
Konkreta tips

Utvärdera distansundervisningen

När skolor inte längre undervisar på distans är det dags att ta med erfarenheter från distansarbetet in i det ordinarie systematiska kvalitetsarbetet för att analysera, utvärdera och planera framåt.

  • Vad har fungerat bra?
  • Vad har fungerat mindre bra?
  • Vad behöver vi planera för ifall en liknande situation uppstår igen?
  • Finns det elevgrupper som varit i extra svårigheter i den här situationen?
  • Finns det elevgrupper som behöver extra anpassningar om det blir distansundervisning en period i höst igen?
  • Har det till exempel sett likadant ut för elever på nationella program som på introduktionsprogram?

Använd vårt stöd för systematiskt kvalitetsarbete för era analyser, utvärderingar och planering

Ansvar
Forskning och fördjupning
Senast uppdaterad 01 oktober 2020