1. Förskoleklassens uppdrag

Enligt skollagen och barnkonventionen ska barnets bästa vara utgångspunkten för all verksamhet.

utemiljö skola

1. 1 Förskoleklassens uppdrag

Syftet med utbildningen i förskoleklassen

Syftet med utbildningen i förskoleklassen enligt skolagen beskrivs så här:

Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
9 kap. 2 § skollagen

Enligt skollagen och barnkonventionen ska barnets bästa vara utgångspunkten för all verksamhet. Verksamheten ska klarlägga barnets inställning så långt det är möjligt och barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem.

Skollagen och läroplanen anger inriktningen för all utbildning

Skollagen säger att det ska finnas elevhälsa för eleverna i förskoleklassen som främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det ska finnas tillgång till personal som har kompetens att kunna tillgodose elevernas behov av specialpedagogiska insatser.

Lärarna i förskoleklassen ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.
Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag, samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Lgr11
Lspec 11
Lsam 11

Delarna i läroplanen kompletterar varandra

Del 3 i Lgr 11 kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen, samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella skolformen.
Del 3 kan alltså inte användas isolerat från del 1 och 2, eftersom man då går miste om många av de grundläggande områden som gäller för hela skolans arbete.

1.2 Förskoleklassens historik

Allt sedan förskoleklassen etablerades 1998 har förskoleklassens roll varit att bidra till en ökad integration mellan förskola, grundskola och fritidshem där de olika verksamheternas styrkor skulle kunna tillvaratas och vidareutvecklas.

Tanken var att nya arbetssätt och ett nytt pedagogiskt förhållningssätt skulle utvecklas. Förskolans och skolans olika traditioner och kulturer skulle mötas och bilda en ny pedagogisk praktik där förskoleklassens roll skulle vara att förena förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt.

Förskoleklassen skulle på så sätt utgöra en bro mellan förskolan och grundskolan. Ett ökat pedagogiskt samarbete skulle bidra till att utveckla en helhetssyn på barn och barns lärande och utveckling, vilket skulle leda till en bättre kvalitet i verksamheterna. Lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande skulle få genomslag i skolan samtidigt som eleverna skulle förberedas för fortsatt utbildning.

Prop. 1997/98:94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m., Stockholm, 1998. länk till annan webbplats
Förskoleklass - 6-åringarnas skolform?: integration förskoleklass - grundskola - fritidshem : Skolverkets delrapport nr 2 till regeringen, Skolverket, Stockholm, 2000. OBS! Materialet är inaktuellt och har utgått.
Att bygga en ny skolform för 6-åringarna [Elektronisk resurs] om integrationen förskoleklass, grundskola och fritidshem, Skolverket, Stockholm, 2001. OBS! Materialet är inaktuellt och har utgått.
Regeringen, Prop. 2009/10:165länk till annan webbplats

Lek och skapande lyfts

Drygt tio år senare 2009, beskrivs inriktningen för undervisningen i förskoleklassen på liknande sätt i regeringens proposition om den nya skollagen. Undervisningen bör vara en kombination av förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik. Lek och skapande lyfts fram som väsentliga delar i det aktiva lärandet och det betonas att elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara i verksamheten. Lekens betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper, särskilt under de tidiga skolåren, förstärks i den nu gällande läroplanen. Även skapande arbete och möjlighet att genom de estetiska ämnena få uppleva olika uttryck för kunskaper ska enligt läroplanen vara inslag i skolans verksamhet.

Mellan åren 2015 och 2018 utreddes och genomfördes en rad förändringar i förskoleklass. Bland annat fick förskoleklassen, som tidigare nämnts, en egen del (del 3) i läroplanen som började gälla 1 juli 2016. Förskoleklassen blev obligatorisk från och med läsåret 2018/19 och kom därmed att omfattas av skolplikten. Obligatoriet samt det obligatoriska kartläggningsmaterialet som skall användas från höstterminen 2019 innebär bland annat att elever i behov av stöd ska identifieras och få stöd utformat utifrån sina behov.

Kartläggningsmaterialet Hitta språket & Hitta matematiken

1.3 Forskningsläge

Förskoleklassens position mellan förskola och grundskola i utbildningssystemet har studerats av flera forskare. De menar att förskoleklassen befinner sig i en brytningstid där en befintlig praktik möter ny policy och att förskoleklassen har haft en otydlig position i relation till övriga målstyrda skolformer. Förskoleklassen söker sin identitet, i innehåll och form mellan dessa starka traditioner. Reformeringen av förskoleklassen med syfte att förtydliga förskoleklassens uppdrag har då intresserat forskare, särskilt betydelsen av nya skrivningar i läroplanen. I en studie ger lärarna uttryck för att de genom de nya skrivningarna har fått ett erkännande i termer av samhälleligt förtroende för den undervisning de bedriver och för att genomföra förändringar.

Lago, Lina, Ackesjö, Helena och Persson, Sven. Erkännandets dynamik: Förskoleklasslärares tolkningar av ny läroplanstext. Educare, vol 2018 nr 1 (2018): 7-25.länk till annan webbplats

Samverkansformer leder inte automatiskt till ökad förståelse

Gränsdragningar och gränsarbete har en viktig funktion för lärarnas yrkesidentitet och medverkar till att upprätthålla skillnader till de andra skolformerna som man gränsar till. Forskning pekar på att lärare i förskoleklass formulerar sin syn på barnet eller eleven och vad som är förskoleklassens uppdrag, utifrån vad som skiljer dem från förskola och grundskola.
Utifrån detta kan vi förstå att vanliga samverkansformer inte automatiskt leder till en ökad förståelse av de andra skolformernas verksamhet och villkor. Studier visar också att samarbetsformerna mellan förskoleklass, fritidshem och skola domineras av informationsutbyte. Om man vill skapa en gemensam grundsyn så krävs det större insatser – framför allt att de olika lärarkategorierna får möjlighet att diskutera och samtala om pedagogik och förhållningssätt och på så sätt få större insikt i de olika skolformernas pedagogiska innehåll, villkor och organisering av undervisning.

Två olika traditioner, socialpedagogisk och akademisk

Förskoleklassen verkar i ett utbildningslandskap mellan förskola och skola som betonar två olika traditioner – en socialpedagogisk med traditioner från förskolan och en akademisk med traditioner från grundskolan. Möjligheten för förskoleklassens lärare att integrera dessa båda traditioner till en egen särart och identitet är en långtgående process. Resultat från forskning om förskoleklassens identitet och dess uppdrag i relation till andra skolformer är därför mångtydig. I vissa studier beskrivs den till form och innehåll, likna den traditionella skolan och på så vis missa mycket av barns erfarenheter och intentioner. Andra tidigare studier framhåller istället likheter till förskolans verksamhet eller en verksamhet med kopplingar till båda.

Senast uppdaterad 28 juni 2019