Planera för individanpassning och extra anpassningar inom vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt. Elever som är i behov av stöd behöver bli uppmärksammade och personalen behöver samverka för att göra utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande.

lärare pratar med två studerande

Planera undervisningen

Ofta kommer det fram behov av individanpassningar och extra anpassningar redan vid ett inledande samtal hos studie- och yrkesvägledaren.
Vissa elever pratar ogärna om dessa frågor. Det kan bero på kulturella skillnader, som en konsekvens av tidigare studiemisslyckanden eller andra orsaker. En god dialog mellan vägledare och elev är därför viktig för att få en bild av stödbehoven. Uppgifterna från dialogen kan på lämpligt sätt föras vidare till undervisande lärare. Planeringen av undervisningen kan då redan från början ta hänsyn till elevens behov av individanpassning eller extra anpassning.
Om flera lärare eller utbildningsanordnare är inblandade måste samtliga involveras tidigt. För huvudmän som tillämpar webbansökan kan rutinerna för att tidigt identifiera en elevs stödbehov behöva ses över.

Allmänna råd om studie- och yrkesvägledning

Fem inspirerande exempel om studie- och yrkesvägledning

Skapa förutsättningar för eleven

Det är viktigt att läraren skaffar sig kunskap om varje elev för att kunna ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov i utbildningen. I det arbetet ingår att uppmärksamma elevens stödbehov.

Individuell studieplan

Alla elever ska ha en individuell studieplan. När den individuella studieplanen ska göras är det viktigt att tillsammans med eleven titta på studiegången ur olika aspekter. Studieplanen kan vara ett viktigt verktyg för läraren i arbetet eftersom den bildar grund för utbildningens och undervisningens utformning och anpassning.

Göra individuell studieplan inom komvux

Anpassningar utifrån elevers behov

Anpassning utifrån elevers behov handlar till stor del om organisation. Elever i vuxenutbildningen är en heterogen målgrupp som har behov av att studera på olika tider och på olika sätt. Det kräver en flexibel organisation.

Flexibilitet och kontinuerlig utbildning

Vuxnas behov av utbildning kan uppstå närhelst under året och därför behöver utbildningen ges kontinuerligt. Enligt läroplanen för vuxenutbildningen ska flexibilitet alltid eftersträvas för elevernas utbildning. Flexibiliteten ska finnas vad gäller:

  • platsen för utbildningens genomförande
  • tid
  • studietakt
  • studieform
  • och sättet att lära

Departementsserien (2003:23), Validering med mera – fortsatt utveckling av vuxnas lärandelänk till annan webbplats

Individualisera utbildningen

Flexibiliteten kan tillämpas bland annat genom individualisering. På komvux sker den största individanpassningen i tid och rum. Den sker ofta i form av distansutbildning eller via lärcentra med handledning.

Det räcker ändå inte att bara erbjuda distansstudier om det finns elever som har behov av ett annat studieupplägg för att klara av sina studier.

(SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildning

Departementsserien (2003:23), Validering med mera – fortsatt utveckling av vuxnas lärandelänk till annan webbplats

  • Förutom studier på distans kan det handla om möjlighet att studera under hela året, det vill säga att utbildningen erbjuds kontinuerligt.
  • För elever som läser i klassrum kan det också handla om att schemat utformas så att de kan kombinera olika kurser och olika nivåer.
  • För elever som har behov av det kan även längden på lektionspass vara en individanpassning.
  • Tillgång till enskild handledning eller handledning i mindre grupper kan också vara en hjälp för vissa elever.

Skolinspektionen har i en granskning beskrivit delar av detta område.

Huvudmäns och rektorers arbete med flexibilitet och individanpassning på Skolinspektionens webbplatslänk till annan webbplats

Vad innebär kontinuerlig utbildning?, regler och ansvar

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen. Lärande exempel från sfi och yrkesutbildning

Studier på distans

Att erbjuda kurser på distans kan vara en adekvat individanpassning, liksom motsatsen – att ersätta distansutbildning med undervisning i klassrum. Huvudmannens ansvar att erbjuda en utbildning som är anpassad utifrån individens behov och förutsättningar är dock detsamma, oavsett utbildningsform och om utbildning ges på entreprenad eller via extern utbildningsanordnare.
En elev kan behöva studera på distans på grund av sin livssituation, oavsett studievana. Men elever som läser på distans kan också behöva ha tillgång till lärarens stöd och handledning och interaktion med andra elever.

Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning beskrivit distansundervisning inom kommunal vuxenutbildning.

Granskning av distansundervisning vid kommunal vuxenutbildning på Skolinspektionens webbplatslänk till annan webbplats

Språkstöd

Behovet av språkstöd kan vara stort, särskilt för dem som har annat modersmål än svenska. Studiehandledning på modersmålet är en stöttning. Inom komvux på grundläggande nivå får utbildningen ges på elevens modersmål eller på något annat språk som eleven behärskar.

Språkstödsutbildning inom vård och omsorg, reportage

Möjlighet till kontinuerlig utbildning

Vuxnas behov av utbildning kan uppstå närhelst under året och därför behöver utbildningen ges kontinuerligt. Rektorn, lärare och huvudmannen behöver diskutera och reflektera kring hur de vill organisera och genomföra undervisningen för att säkerställa att utbildningen erbjuds kontinuerligt.

Förslag på diskussionspunkter för beslut kring organisering och planering av utbildning på komvux och sfi

Det är varje huvudmans ansvar att tolka författningarna i det sammanhang som bestämmelsen ska användas för.

Det innebär att varje huvudman behöver ställa sig frågan:

Hur kan vi i vår kommun organisera vår verksamhet för att leva upp till kravet på att vuxenutbildningen ska utgå från elevernas behov och förutsättningar och bedriva utbildning kontinuerligt under hela året?

  • Går det att lösa lärares ledigheter på något annat sätt än att stänga verksamheten?
  • Finns det exempelvis möjlighet att ta in en vikarie?
  • Går det att samverka med en annan kommun eller utbildningsanordnare?
  • Finns det möjlighet till fjärrstudier (utbildning som ges vid samma tid men där lärare och elever befinner sig på olika ställen)?
  • Om det inte finns möjlighet att få kurser med lågt antal sökande att gå ihop ekonomiskt, finns det något annat sätt rektorn och lärarna kan organisera undervisningen för att ge eleverna kunskaper?
  • Går det exempelvis att spela in vissa lektionsinslag som kan återanvändas flera gånger?
  • Kan det finnas förinspelade lektioner via olika medier som eleverna kan utnyttja?
  • Går det att erbjuda handledningstid för kurser med få elever?
  • Kan två lärare undervisa i fler än två kurser samtidigt?
  • Går det att starta en grupp med elever som går olika kurser inom ett eller kanske flera ämnen?

Källa:

20 kap. 2 § skollagen (2010:800)

2 kap. 25 § förordningen om vuxenutbildning (2011:1108)

Redovisning av uppdrag om kartläggning av kontinuerlig utbildning inom komvux (Skolverket 2017:297)

Konkreta tips

Arbete med extra anpassningar

Lärare och övrig personal behöver uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av extra anpassningar, identifiera elevens behov och snarast möjligt börja arbetet med anpassningar. Det ska ske inom ramen för den ordinarie undervisningen om det kommer fram att eleven riskerar att inte nå kunskapskraven som minst ska uppnås.

De studerandes bakgrund, förkunskaper och mål med utbildningen kan vara mycket skiftande. Det innebär en pedagogisk utmaning för läraren att anpassa utbildningen och göra den tillgänglig.

Initialt kan läraren utgå från den samlade bedömningen av elevens kunskapsutveckling i relation till kunskapskraven. Därefter kan det vara betydelsefullt att analysera i vilken utsträckning undervisningen har utformats och anpassats för att ge eleven möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
I analysen ingår också en värdering av hur väl kunskapskraven har konkretiserats för att eleven ska kunna förstå de bedömningar som läraren gör. Detta krävs för att klargöra vad som har fungerat väl, men också vad som kan behöva förbättras. Det är också viktigt att väga in elevens åsikter om vad som har fungerat bra i undervisningen, samt vilka arbetsformer och arbetssätt som eleven menar kan behöva förändras. Slutligen gör läraren en bedömning av vilket stöd i form av extra anpassningar som eleven kan behöva.

Fokusera inte enbart på elevens brister

Om frågorna enbart riktas mot elevens individuella svårigheter och brister, finns risk att fokus stannar vid det. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är elevens otillräcklighet som ska analyseras utan vilka faktorer i verksamheten, till exempel i lärmiljön, arbetsformer och bemötande, som påverkar elevens förutsättningar att utvecklas. Läraren ska också känna till olika extra anpassningar som kan göra undervisningen mer tillgänglig för eleven. Tillsammans med lärarens specifika ämneskunskaper, till exempel vad som brukar vara kritiska punkter i lärandet inom olika ämnesområden, kan man komma fram till de extra anpassningar som bäst gynnar elevens lärande.

Motverka funktionsnedsättningens konsekvenser

En elev som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska få stöd som så långt som möjligt motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser. En funktionsnedsättning innebär att en person har en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Nedsättningen kan vara medfödd eller finnas som följd av en sjukdom eller skada. Personer med funktionsnedsättning är inte en homogen grupp och olika funktionsnedsättningar får olika konsekvenser.
Att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser innebär att läraren tar hänsyn till elevens behov under hela undervisningsprocessen, det vill säga vid planering, genomförande, kunskapsbedömning, betygssättning, uppföljning och dokumentation.

Exempel på anpassningar vid fysiska funktionsnedsättningar

För en elev med en fysisk funktionsnedsättning kan en stödinsats bestå i att välja en annan lokal än den gängse, att se över ljuset i lokalen, att utrusta lokalen med akustikplattor, stolarna med möbeltassar och liknande insatser.
Generellt gäller att sådana åtgärder inte bara gynnar eleven som initierat dem, utan alla som arbetar i lokalerna.

Exempel på anpassningar vid kognitiva svårigheter

En elev med kognitiva svårigheter kan ha svårt att fokusera och följa en instruktion och att förstå tidsbegrepp. Många med kognitiva svårigheter saknar också filter för att stänga ute andra samtidiga intryck. Då kan stödinsatserna vara av en annan karaktär. Det kan till exempel handla om mer tid vid provtillfällen, hjälp med uppläsning av frågor, alternativa sätt att bedöma kunskaper, hjälp med studieteknik, korta och avgränsade instruktioner och tekniska hjälpmedel.

Exempel på anpassningar vid Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar räknas bland annat ADHD, ADD och autismspektrumtillstånd (AST). Stöd som kan vara till hjälp för dessa personer handlar till exempel om bemötande och struktur, tydliga instruktioner, konkret information och tydliga rutiner och stöd för att komma igång med arbetet. Förberedelser som berättar hur, när och varför en uppgift ska göras kan också vara till hjälp. För elever som har svårt att lyssna och anteckna samtidigt kan anteckningsstöd vara viktigt. Flera av dessa anpassningar kan vara till hjälp för många elever, inte bara för dem med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ansvar

Roller och ansvar

I skollagen står det att alla elever ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt.
Av vuxenutbildningens läroplan framgår att alla som arbetar inom vuxenutbildningen ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma de elever som är i behov av stöd, och samverka för att göra utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande.

I skollagen och läroplanen anges också hur ansvarsfördelningen ser ut när det gäller stödinsatser. Huvudman, rektor och lärare har olika uppdrag och därmed också olika ansvar och befogenheter

  • Huvudmannen ska se till att personalen i verksamheten ges möjligheter till kompetensutveckling.
  • Rektorn har ett särskilt ansvar för att lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar och att utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det. Rektorn styr indirekt genom att skapa förutsättningar, exempelvis genom personalplanering, resurstilldelning och kompetensutveckling.
  • Läraren ansvarar för att undervisningen bedrivs så att eleven får den ledning och stimulans som behövs utifrån sina förutsättningar för att kunna nå så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Huvudansvaret för att planera och genomföra stödinsatser ligger främst hos läraren.
Forskning och fördjupning

Fördjupning

Du kan läsa mer om vuxenutbildning och anpassningar hos Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM

Funktionsnedsättningar på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Vuxenutbildning på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats