Rörelseaktiviteter och digitala verktyg
Möt lärare som använt digitala verktyg inom området rörelseaktiviteter i ämnet idrott och hälsa. De berättar om sina erfarenheter och läser studier som fokuserar på området. Du får även fundera över begreppet fysisk bildning och betydelsen av elevernas delaktighet.
Den här sidan är en del av vår utbildning ”Digitala verktyg och viktiga iakttagelser i idrott och hälsa”.
Introduktion rörelseaktiviteter och digitala verktyg
Från kommentarmaterialet till kursplanen i idrott och hälsa:
”Att eleverna ska kunna ta hand om sin egen träning är ett långsiktigt syfte med ämnet idrott och hälsa. För att klara detta behöver eleverna kunskaper om att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter.
Det innebär att eleverna ska få lära sig att ta initiativ till och genomföra rörelseaktiviteter, anpassa aktiviteterna efter sina behov och därefter dra slutsatser av effekterna: ”Tyckte jag att det var roligt att träna?”, ”Blev jag piggare, orkar jag mer?”, ”Vad kan jag göra för att det ska bli roligare och effekterna bättre?”.
Genom att eleverna får reflektera över och värdera sina erfarenheter och upplevelser får de kunskaper som kan ligga till grund för deras fortsatta intresse för motion eller träning och hälsosamma levnadsvanor.
Reflektera och skriv
Inom vilka områden och hur ofta ges eleverna möjlighet att planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter?
Reflektera över om detta ger eleverna tillräckliga kunskaper som kan ligga till grund för deras fortsatta intresse för motion eller träning och hälsosamma levnadsvanor.
Inspirera till rörelse och att möjliggöra reflektion
Film: Rörelseaktiviteter (tid 07:33 min.)
I filmen ges exempel på hur lärare använder digitala verktyg för att underlätta elevernas möjlighet att reflektera.
Reflektera och skriv
- I filmen berättar läraren att eleverna inspirerats av material på internet för att skapa sina träningsprogram. Vilka fördelar och utmaningar finns med detta arbetssätt?
- Hur kan användandet av pulsband öka förståelsen för kroppens reaktion på motion och träning?
- Vilka fördelar och utmaningar finns med användandet av pulsband?
I filmen pratar läraren om vikten av reflektionstillfällen så att eleverna har möjlighet att bli medvetna om sitt lärande. Detta styrks av rapporten Kvalitetsgranskning i ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9.
Utdrag från Skolinspektionens kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9:
”Det finns på några av de granskade skolorna goda exempel på möjlighet till reflektion, när eleverna har undervisning i rörelseområdet och, där eleverna filmar rörelser som de sen ska analysera och utveckla. En rörelse är ju något som försvinner direkt efter den är gjord och det innebär att om den inte återkopplas direkt från en klasskamrat eller från läraren måste den dokumenteras för att kunna analyseras och reflekteras kring vid ett senare tillfälle.
Om reflektionen kring rörelseområdet utvecklas konsekvent innebär det att eleverna får utveckla förmågan att värdera idrott och fysisk aktivitet samt att kontakten med syftet att utveckla allsidiga rörelseförmågor understryks.
Omfattar reflektionen dessutom alla delar av rörelseområdet kan ämnet idrott och hälsa bli än tydligare förankrat som kunskapsämne.”
Reflektera och skriv
Hur undervisar du för att ge eleverna möjlighet att bli medvetna om sitt lärande och utveckla allsidiga rörelseförmågor?
Förstå, känna och uppleva istället för att ”göra”
Film: Digitala verktyg används av studenter på lärarhögskolan (tid: 04:06 min.)
På högskolan Dalarna används digitala verktyg av studenter och lärare. För att underlätta lärandet av rörelser filmas övningarna. Det digitala verktyg som används för att tydliggöra vad i rörelsen som bör ändras finns i appar med funktioner som kan mäta vinklar.
Reflektera och skriv
Utifrån det du har sett i filmen, vad inspirerade dig som du vill praktisera i din undervisning?
I en studie vid Göteborgs universitet fick gymnasieelever och lärare genomföra lektioner som analyserades, följdes upp och förbättrades. Studien fokuserade på två olika rörelseförmågor - spänningsreglering samt kroppshållning vid löpning. Eleverna skulle inte bara ”göra” en rörelse, utan också förstå, känna och uppleva vad som sker i kroppen. Eleverna fick till exempel se videofilmer av personer som springer på olika sätt och jämföra dessa. De fick också filma sig själva när de sprang.
Resultaten av studien publicerades i lektor Heléne Bergentofts doktorsavhandling ”Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv”. Den visar att det är elevernas egen rörelseförmåga som ska vara i fokus, vilket betyder att eleverna själva behöver utföra rörelsen och inte bara se eller höra andra utföra eller prata om den.
”Att filma sig själva ger eleverna möjlighet att få ett utifrånperspektiv på den egna rörelsen, som en kontrast till den sinnliga erfarna upplevelsen. Vidare kan den egna rörelsen ställas i kontrast till andra personers sätt att utföra samma typ av rörelse, exempelvis kamrater och professionella idrottsutövare”, skriver Heléne Bergentoft i sin avhandling.
Avhandlingen visar också att när lärande av rörelse är i lärarnas fokus istället för bedömning av rörelse, karaktäriseras undervisningen av fysisk bildning istället för enbart fysisk aktivitet. Detta då eleverna får resurser och verktyg för att utveckla sin rörelseförmåga.
Reflektera och skriv
Vad kännetecknar en undervisningen som karaktäriseras av fysisk bildning istället för enbart fysisk aktivitet?
Alla elevers inflytande över sitt lärande
I utdraget ur texten ”Alla elevers inflytande över sitt eget lärande” förstärker Daniel Östlund, universitetslektor i pedagogik, vikten av elevers delaktighet:
”En av flera möjliga vägar för att initiera en utvecklingsprocess som ökar elevernas inflytande över sitt eget lärande och därigenom ger förutsättningar för ett ökat lärande, är att involvera dem som undervisningen ytterst berör nämligen eleverna själva. Inflytande relaterat till skolans värdegrund innebär att alla elever ska ges möjlighet att uttrycka sin mening och påverka undervisningens innehåll och genomförande. Idén om att skapa en undervisning som är grundad i att eleverna ska ges möjlighet att få inflytande över sitt eget lärande bygger på grundläggande värden om barns och elevers rättigheter till en meningsfull och stimulerande skolgång och allas rätt att växa upp i ett demokratiskt samhälle. De grundläggande värden som innehållet i den här texten bygger på finns formulerade i flera, såväl nationella som internationella styr- och policydokument. Skollagens (2010:800) 3 kap 3 § slår fast att:
"Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt uppfyller betygskriterierna ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling."
Skrivningen poängterar skolans viktiga uppdrag i att ge alla elever, utifrån sina egna förutsättningar, möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. ”Olika elever har olika förutsättningar och skolans uppdrag är att ge alla det stöd och den stimulans de behöver för att lära och utvecklas.”
Texten “Alla elevers inflytande över sitt eget lärande”
Länk till annan webbplats.
Reflektera och skriv
- På vilka sätt har eleverna möjlighet att vara delaktiga i din undervisning i dag?
- Hur gör du för att alla elever ska ges möjlighet att uttrycka sin mening och påverka undervisningens innehåll och genomförande? Skriv 2-5 konkreta exempel.
- Vad i undervisningen ska eleverna inte få påverka?
Kan exergames motivera till rörelse?
Det finns fler digitala verktyg som kan användas för att träna rörelse. I styckena ovan berättades det om hur filmning kan bidra till att utveckla en rörelse. I det här avsnittet får du läsa om det som kallas för exergames, det vill säga tv-spel där spelaren rör på sig medans hen spelar. Ett spel kan till exempel handla om att härma någon som dansar eller så ska spelaren ta sig genom en hinderbana.
Kan exergames motverka stillasittande? Kan spelen fungera som instruktioner så att eleverna lär sig till exempel en viss dans? Vad är utbildningsvärdet av dessa spel?
2015 publicerades en rapport av Mikael Quennerstedt vid Örebros universitet som handlade om exergames och lärande; ”TV-spel som hälsofostran -om ungdomars lärande om kropp, fysisk aktivitet och hälsa (LEXIS-Learning Exergames in School)”.
Det här kom rapporten fram till:
”Projektet visar att tv-spel i undervisningen inte är någon lösning på frågan om aktivitet/inaktivitet bland barn och unga. Däremot kan de ses som möjliga läromedel att använda för att uppnå vissa mål med undervisningen. Samtidigt handlar det – som med alla läromedel – om hur lärare undervisar och hur de använder läromedlet i sin undervisning. Projektet visar att läraren har en central roll vad gäller tv-spelens möjlighet att fungera som läromedel. Det finns således inte fog för idén att spelen i sig kan fungera som lärare. Undervisning som består av att ”slänga-in-en-boll” i idrott och hälsa har kritiserats i tidigare forskning och denna kritik är även tillämplig vad gäller möjligheten att ”slänga-in-ett-tv-spel”.
För att använda ett läromedel på ett bra sätt krävs en hög pedagogisk kompetens hos läraren. Detta visas exempelvis i studien av dansspelen där läraren använder tv-spelen för att instruera dans, vilket ger mer utrymme för läraren att undervisa i dans. Här gav användandet av tv-spel möjligheter att gå från ”visa” till ”undervisa”, vilket kvalificerade undervisningen på ett positivt sätt.”
Reflektera och skriv
Hur säkerställer du att de inköp som görs uppfyller de krav och önskemål som du och eleverna har?
För dig som vill läsa mer
Specialpedagogiska skolmyndigheten ger exempel på hur du kan tillgängliggöra och anpassa undervisningen i ämnet idrott och hälsa.
Rörelse och fysisk aktivitet, spsm Länk till annan webbplats.
Funktionsnedsättning inget hinder för rörelse, idrottsforskning.se Länk till annan webbplats.
.jpg)
