Så använder ni kurs- och ämnesplanerna

Den här sidan riktar sig till er som är lärare i de obligatoriska skolformerna eller i moderna språk, matematik eller engelska på gymnasial nivå. Här hittar ni material för att diskutera planering, undervisning och bedömning utifrån de ändrade kurs- och ämnesplanerna.

Tecknad illustration av tre lärare som sitter runt ett bord och diskuterar

De ändrade kurs- och ämnesplanerna börjar gälla den 1 juli 2021. Ämnesplanerna i engelska och matematik börjar gälla den 1 januari 2022 inom vuxenutbildningen.

Det här materialet är tänkt för grupper som leds av en samtalsledare i fysiska eller digitala träffar, men det kan också användas på andra sätt, till exempel för enskilt arbete.

Den 15 mars följer vi upp det här materialet med ett ämnesspecifikt material som bygger på kurs- och ämnesplaner, kommentarmaterial och diskussionsfrågor.

Läs mer om stödet som kommer i grundskolanlänk till annan webbplats
Lä mer om stödet som kommer i grundsärskolanlänk till annan webbplats

Konkreta tips

Så här kan ni förbereda er

Arbeta med samtalsledare och samtalsmodeller

Inför arbetet är det bra om den som ska leda samtalen har haft tid att förbereda sig. Det finns exempel på olika samtalsmodeller och gruppen eller den som är samtalsledare behöver välja om och på vilket sätt de ska användas. Samtalsmodellerna kan användas både digitalt och när gruppen kan ses fysiskt tillsammans.

Samtalsmodeller

Se och diskutera filmen Delar som samspelar i kurs- och ämnesplanerna

Den här filmen introducerar några viktiga ändringar i kurs- och ämnesplanerna. Den beskriver också hur kurs- och ämnesplaner ska användas när du planerar, undervisar, gör bedömningar och sätter betyg. Se filmen och diskutera sedan innehållet tillsammans. Använd gärna någon av samtalsmodellerna.

Kort om ändringarna

Kort om ändringarna

Ändringarna i kurs-och ämnesplanerna är gjorda för att skapa bättre förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i undervisningen och för att ge bättre förutsättningar för dig som är lärare att sätta mer tillförlitliga och rättvisande betyg.

Ändringarna i korthet:

  • Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll får ett tydligare fokus i planering och genomförande av undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag för att sätta ett betyg, formulera ett omdöme eller avgöra om en elev behöver stöd. Kunskapskraven har blivit mindre detaljerade och innehåller färre värdeord.
  • Fakta och förståelse har fått större utrymme för att visa att goda ämneskunskaper och bildning har ett värde i sig.
  • Omfattningen av innehållet har setts över i vissa ämnen. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Det undervisningsinne­håll som eleverna möter fördjupas på ett tydligare sätt. Grundläggande kunskaper betonas inledningsvis och inslag av analytisk förmåga ökar efterhand.
  • Grundskolans och grundsärskolans kursplaner har närmat sig varandra. Även grundsärskolans kursplaner i ämnen och i ämnesområden har närmat sig varandra. Samtidigt har det som är specifikt för grundsärskolan skrivits fram tydligare.
  • Tre ämnesplaner på gymnasial nivå har ändrats eftersom de hänger tätt samman med grundskolans kursplaner. Det gäller moderna språk, engelska och matematik.

Läs mer om ändringarna i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Läs mer om ändringarna i grundsärskolan

Läs mer om ändringarna i gymnasieskolan

Läs mer om ändringarna i vuxenutbildningen

Kort om ändringarna

Ändringarna i kurs-och ämnesplanerna är gjorda för att skapa bättre förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i undervisningen och för att ge bättre förutsättningar för dig som är lärare att sätta mer tillförlitliga och rättvisande betyg.

Ändringarna i korthet:

  • Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll får ett tydligare fokus i planering och genomförande av undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag för att sätta ett betyg, formulera ett omdöme eller avgöra om en elev behöver stöd. Kunskapskraven har blivit mindre detaljerade och innehåller färre värdeord.
  • Fakta och förståelse har fått större utrymme för att visa att goda ämneskunskaper och bildning har ett värde i sig.
  • Omfattningen av innehållet har setts över i vissa ämnen. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Det undervisningsinne­håll som eleverna möter fördjupas på ett tydligare sätt. Grundläggande kunskaper betonas inledningsvis och inslag av analytisk förmåga ökar efterhand.
  • Grundskolans och grundsärskolans kursplaner har närmat sig varandra. Även grundsärskolans kursplaner i ämnen och i ämnesområden har närmat sig varandra. Samtidigt har det som är specifikt för grundsärskolan skrivits fram tydligare.
  • Tre ämnesplaner på gymnasial nivå har ändrats eftersom de hänger tätt samman med grundskolans kursplaner. Det gäller moderna språk, engelska och matematik.

Läs mer om ändringarna i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Läs mer om ändringarna i grundsärskolan

Läs mer om ändringarna i gymnasieskolan

Läs mer om ändringarna i vuxenutbildningen

Läs och diskutera texter om hur kurs- och ämnesplanerna ska användas

Läs en av texterna Så använder du kursplanerna (grundskolenivå) eller Så använder du ämnesplanerna (gymnasial nivå). Texterna handlar om hur kurs- och ämnesplaner ska användas när du planerar och genomför undervisning och när du gör bedömningar och sätter betyg. Diskutera sedan texten. Delge gärna varandra konkreta exempel från er undervisning så att ni kan inspireras av olika sätt att arbeta i olika ämnen, skolformer och åldrar. Utgå gärna från ett urval av frågorna här nedanför. Använd gärna någon av samtalsmodellerna.

Så använder du kursplanernalänk till annan webbplats

Så använder du ämnesplanernalänk till annan webbplats

Diskussionsfrågor

  • Vad tycker ni att det finns för fördelar och nackdelar med ett system som visar stor tillit till lärarprofessionens förmåga att tolka styrdokumenten?
  • Hur kan ni planera undervisningen utifrån både syfte och centralt innehåll?
  • Vilka utmaningar finns det med att ha en tydlig plan för sin undervisning, men samtidigt behöva vara beredd att ompröva, ändra och anpassa undervisningen beroende på hur den fungerar i den aktuella elevgruppen eller för enskilda elever?
  • I texten beskrivs hur det centrala innehållet är att betrakta som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Ge exempel på någon sådan kombination som ni arbetat med eller skulle vilja arbeta med i undervisningen.
  • I texten står det att det kan vara meningsfullt att tala om mindre omfattande mål för lektioner, moment eller arbetsområden. Vissa av dessa mål behöver varken mätas eller är möjliga att mäta, men utgör en del av vägen mot det bredare syftet med undervisningen i ämnet. Lyft fram några sådana mål och diskutera hur ni arbetar med dem.
  • Texten beskriver bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling. Hur kan ni utveckla ert arbete med den här typen av bedömning och återkoppling till eleverna? På vilket sätt kan bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling användas för att förändra och förbättra er egen undervisning?
  • ”Varje elevs kunskapsutveckling kommer inte att ta exakt samma bana och därför är det viktigt att i undervisningen ge plats och stöttning åt elever att öva, att pröva, att våga ha fel och att få uppleva känslan av att kunskaper kan vara sin egen belöning”. Vad kan det innebära i er undervisning?
  • Kunskapskraven är nu mindre omfattande än tidigare. Vilka fördelar ser ni med att kunskapskraven är mer översiktliga? Ser ni några nackdelar? Hur kan ni i så fall hantera dem?
  • Vad behöver ni dokumentera och på vilka sätt för att ha ett relevant underlag vid sammantagna bedömningar eller betygsättning? På vilket sätt dokumenterar ni underlag idag? Behöver ni förändra någonting?
  • Hur värderar ni hur giltiga och tillförlitliga olika underlag är? Hur kan ni kommunicera att underlag har olika vikt vid bedömningen eller betygsättningen?
  • Grundskolans och grundsärskolans kursplaner har i utformningen närmat sig varandra. Även grundsärskolans kursplaner i ämnen och i ämnesområden har närmat sig varandra. Vilka möjligheter ser ni när kursplanerna nu är mer lika?
  •  
  • Vad tycker ni att det finns för fördelar och nackdelar med ett system som visar stor tillit till lärarprofessionens förmåga att tolka styrdokumenten?
  • Hur kan ni planera undervisningen utifrån både syfte och centralt innehåll?
  • Vilka utmaningar finns det med att ha en tydlig plan för sin undervisning, men samtidigt behöva vara beredd att ompröva, ändra och anpassa undervisningen beroende på hur den fungerar i den aktuella elevgruppen eller för enskilda elever?
  • I texten beskrivs hur det centrala innehållet är att betrakta som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Ge exempel på någon sådan kombination som ni arbetat med eller skulle vilja arbeta med i undervisningen.
  • I texten står det att det kan vara meningsfullt att tala om mindre omfattande mål för lektioner, moment eller arbetsområden. Vissa av dessa mål behöver varken mätas eller är möjliga att mäta, men utgör en del av vägen mot det bredare syftet med undervisningen i ämnet. Lyft fram några sådana mål och diskutera hur ni arbetar med dem.
  • Texten beskriver bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling. Hur kan ni utveckla ert arbete med den här typen av bedömning och återkoppling till eleverna? På vilket sätt kan bedömningar i syfte att stödja elevernas kunskapsutveckling användas för att förändra och förbättra er egen undervisning?
  • ”Varje elevs kunskapsutveckling kommer inte att ta exakt samma bana och därför är det viktigt att i undervisningen ge plats och stöttning åt elever att öva, att pröva, att våga ha fel och att få uppleva känslan av att kunskaper kan vara sin egen belöning”. Vad kan det innebära i er undervisning?
  • Kunskapskraven är nu mindre omfattande än tidigare. Vilka fördelar ser ni med att kunskapskraven är mer översiktliga? Ser ni några nackdelar? Hur kan ni i så fall hantera dem?
  • Vad behöver ni dokumentera och på vilka sätt för att ha ett relevant underlag vid sammantagna bedömningar eller betygsättning? På vilket sätt dokumenterar ni underlag idag? Behöver ni förändra någonting?
  • Hur värderar ni hur giltiga och tillförlitliga olika underlag är? Hur kan ni kommunicera att underlag har olika vikt vid bedömningen eller betygsättningen?
  • Grundskolans och grundsärskolans kursplaner har i utformningen närmat sig varandra. Även grundsärskolans kursplaner i ämnen och i ämnesområden har närmat sig varandra. Vilka möjligheter ser ni när kursplanerna nu är mer lika?
  •  

Se och diskutera filmen Fem frågor om ändrade kurs- och ämnesplaner

I den här filmen svarar Skolverket på fem frågor om hur ändringarna i kurs-och ämnesplanerna kan inverka på undervisning, bedömning och betygssättning. Jämför det som kommit fram i era tidigare diskussioner med det som sägs i filmen.

Sikta framåt

Tänk först enskilt kring vad ni vill ta med från era diskussioner om kurs- eller ämnesplanerna. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill arbeta vidare med när de nya kurs- och ämnesplanerna har börjat gälla. Detta kan vara ett underlag för att bestämma vad ni gemensamt vill arbeta vidare med att utveckla på skolan.

Forskning och fördjupning

Samtalsmodeller

Här hittar du sju olika samtalsmodeller som kan göra era diskussioner varierade och bidra till att alla kommer till tals. Samtalsmodellerna går att anpassa så att de kan användas även när era samtal sker digitalt.

Allas frågor

Att arbeta med lappar är ett sätt att få allas frågor belysta.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper.

Efter att ha läst en text eller sett en film reflekterar alla en stund och skriver upp frågor som de vill ta upp på lappar. Hjälps sedan åt i gruppen att sortera lapparna i grupper som de hör ihop. Ta upp varje lapp och kommentera och diskutera laget runt. I digitala möten kan man använda ett mötesverktyg med post it-lappar eller en gemensam skrivyta. Det går också att förenkla modellen och låta alla presentera sina frågor muntligt och sedan välja några frågor att diskutera.

Att arbeta med lappar är ett sätt att få allas frågor belysta.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper.

Efter att ha läst en text eller sett en film reflekterar alla en stund och skriver upp frågor som de vill ta upp på lappar. Hjälps sedan åt i gruppen att sortera lapparna i grupper som de hör ihop. Ta upp varje lapp och kommentera och diskutera laget runt. I digitala möten kan man använda ett mötesverktyg med post it-lappar eller en gemensam skrivyta. Det går också att förenkla modellen och låta alla presentera sina frågor muntligt och sedan välja några frågor att diskutera.

Citat

Att välja citat ur en text som sedan diskuteras är ett sätt att låta deltagarna lyfta aspekter som de tycker är särskilt angelägna, intressanta eller svåra.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Be deltagarna att markera eller skriva av citat och presentera citatet och de tankar det väckte för gruppen.

Att välja citat ur en text som sedan diskuteras är ett sätt att låta deltagarna lyfta aspekter som de tycker är särskilt angelägna, intressanta eller svåra.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Be deltagarna att markera eller skriva av citat och presentera citatet och de tankar det väckte för gruppen.

Diskussionskedja

Att bilda en diskussionskedja är ett sätt att växla mellan diskussion och lyssnande och bygga vidare på det som sagts tidigare.

Gruppstorlek: 2 - 3 deltagare i flera grupper.

Den första gruppen börjar diskutera utifrån en fråga under fem minuter. Övriga grupper lyssnar. Därefter går turen över till nästa grupp som tar vid där den första gruppen slutade. Gruppen kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det som sades i den tidigare gruppen eller att lyfta nya perspektiv. Fortsätt tills alla grupper har fått diskutera. Sammanfatta kort.

Att bilda en diskussionskedja är ett sätt att växla mellan diskussion och lyssnande och bygga vidare på det som sagts tidigare.

Gruppstorlek: 2 - 3 deltagare i flera grupper.

Den första gruppen börjar diskutera utifrån en fråga under fem minuter. Övriga grupper lyssnar. Därefter går turen över till nästa grupp som tar vid där den första gruppen slutade. Gruppen kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det som sades i den tidigare gruppen eller att lyfta nya perspektiv. Fortsätt tills alla grupper har fått diskutera. Sammanfatta kort.

En är i fokus

En samtalsmodell där en person är i fokus och får stöd av de andra i gruppen att fördjupa sin reflektion.

Gruppstorlek: 3-4 deltagare per grupp

Börja med enskild skriftlig reflektion kring en fråga, en film eller en text. Välj en person som ska vara i fokus. Personen i fokus berättar om sina tankar utifrån reflektionen och de andra i gruppen ställer fördjupande frågor, men utan att ge sig in i diskussionen. När alla har varit i fokus 10 min var samlas ni till en gemensam reflektion.

Exempel på fördjupande frågor:

  • Kan du ge ett konkret exempel?
  • Hur tolkar du …?
  • Vad menar du nu?
  • Vilka är fördelarna/nackdelarna?
  • Vad kan det bli för konsekvenser?
  • Vilka hinder finns?
  • Hur skulle det vara om hindret inte fanns?

En samtalsmodell där en person är i fokus och får stöd av de andra i gruppen att fördjupa sin reflektion.

Gruppstorlek: 3-4 deltagare per grupp

Börja med enskild skriftlig reflektion kring en fråga, en film eller en text. Välj en person som ska vara i fokus. Personen i fokus berättar om sina tankar utifrån reflektionen och de andra i gruppen ställer fördjupande frågor, men utan att ge sig in i diskussionen. När alla har varit i fokus 10 min var samlas ni till en gemensam reflektion.

Exempel på fördjupande frågor:

  • Kan du ge ett konkret exempel?
  • Hur tolkar du …?
  • Vad menar du nu?
  • Vilka är fördelarna/nackdelarna?
  • Vad kan det bli för konsekvenser?
  • Vilka hinder finns?
  • Hur skulle det vara om hindret inte fanns?

Nyckelord

Att diskutera nyckelord är ett sätt att närma sig olika uppfattningar om innehåll i text eller film.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Var och en skriver ner nyckelord från en film eller en text och väljer sedan ut tre av nyckelorden och skriver dem på varsin post it-lapp. Lägg alla lappar framför gruppen. Gör sedan rundor där ni i tur och ordning väljer en lapp och läser och resonerar kring nyckelordet på lappen. I digitala möten kan man använda ett mötesverktyg med post it-lappar eller en gemensam skrivyta. Det går också att förenkla modellen och låta alla presentera tre nyckelord muntligt och sedan kommentera varandras val.

  • För mig betyder … att …
  • Om jag kopplar det här till min undervisning så…
  • Jag ser fram emot att lära mig mer om…
  • Jag känner mig kritisk mot att … tas upp
  • Jag är osäker på vad… innebär, men tror att …

När den som tagit en lapp inte har mer att säga, får gruppen chans att komplettera med ytterligare funderingar för att vidga perspektivet.

Att diskutera nyckelord är ett sätt att närma sig olika uppfattningar om innehåll i text eller film.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Var och en skriver ner nyckelord från en film eller en text och väljer sedan ut tre av nyckelorden och skriver dem på varsin post it-lapp. Lägg alla lappar framför gruppen. Gör sedan rundor där ni i tur och ordning väljer en lapp och läser och resonerar kring nyckelordet på lappen. I digitala möten kan man använda ett mötesverktyg med post it-lappar eller en gemensam skrivyta. Det går också att förenkla modellen och låta alla presentera tre nyckelord muntligt och sedan kommentera varandras val.

  • För mig betyder … att …
  • Om jag kopplar det här till min undervisning så…
  • Jag ser fram emot att lära mig mer om…
  • Jag känner mig kritisk mot att … tas upp
  • Jag är osäker på vad… innebär, men tror att …

När den som tagit en lapp inte har mer att säga, får gruppen chans att komplettera med ytterligare funderingar för att vidga perspektivet.

Ringarna

Ringarna är en modell där deltagarna får växla mellan diskussion och lyssnande och bygga vidare på det som sagts tidigare.

Gruppstorlek: ca 6 - 10 personer

Hälften av deltagarna bildar en ”inre ring” med uppgift att diskutera. Övriga deltagare bildar en ”yttre ring” med uppgift att lyssna. Sker mötet fysiskt kan deltagarna också placera sina stolar i ringar. Inre ringens deltagare får i tur och ordning lyfta sina tankar utifrån en fråga. Sedan ges möjlighet för inre ringens deltagare att reflektera kort över det som sagts. Efter det får den yttre ringens deltagare kommentera det som sades. Slutligen byter grupperna plats och genomför allt en gång till antingen med samma fråga eller en ny.

Ringarna är en modell där deltagarna får växla mellan diskussion och lyssnande och bygga vidare på det som sagts tidigare.

Gruppstorlek: ca 6 - 10 personer

Hälften av deltagarna bildar en ”inre ring” med uppgift att diskutera. Övriga deltagare bildar en ”yttre ring” med uppgift att lyssna. Sker mötet fysiskt kan deltagarna också placera sina stolar i ringar. Inre ringens deltagare får i tur och ordning lyfta sina tankar utifrån en fråga. Sedan ges möjlighet för inre ringens deltagare att reflektera kort över det som sagts. Efter det får den yttre ringens deltagare kommentera det som sades. Slutligen byter grupperna plats och genomför allt en gång till antingen med samma fråga eller en ny.

Rundor

Att göra rundor där var och en kort uttalar sig ger och begränsar talutrymme så att var och en får göra sin röst hörd.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Modellen möjliggör lyssnande, eftertänksamhet och reflektion. Den kan användas på olika sätt till exempel som inledning eller avslutning. Använd gärna frågorna som utgångspunkt för era rundor.

Inledning: Vad har vi för förväntningar? Finns det några farhågor?

Återta fokus: Ska vi kort samla våra uppfattningar i den här frågan?

Bredda: Ser vi andra perspektiv? Ser vi andra möjligheter?

Fördjupning: Vad är vår utmaning? Vad behöver vi lära oss/göra för att gå vidare?

Avslutning: Vad tar vi med oss från diskussionen om…?

Att göra rundor där var och en kort uttalar sig ger och begränsar talutrymme så att var och en får göra sin röst hörd.

Gruppstorlek: Går att genomföra i alla gruppstorlekar, men tar lång tid i stora grupper

Modellen möjliggör lyssnande, eftertänksamhet och reflektion. Den kan användas på olika sätt till exempel som inledning eller avslutning. Använd gärna frågorna som utgångspunkt för era rundor.

Inledning: Vad har vi för förväntningar? Finns det några farhågor?

Återta fokus: Ska vi kort samla våra uppfattningar i den här frågan?

Bredda: Ser vi andra perspektiv? Ser vi andra möjligheter?

Fördjupning: Vad är vår utmaning? Vad behöver vi lära oss/göra för att gå vidare?

Avslutning: Vad tar vi med oss från diskussionen om…?

Tre lärare som arbetar digitalt med sina datorer

Några tips för era digitala möten

Ska ni ha era möten digitalt? Här hittar ni några tips som kan göra era digitala möten mer effektiva. Ta i förväg reda på vilka mötesverktyg som finns på skolan. Använd helst mötesverktyg som alla deltagare är vana vid. Se även över vilka funktioner mötesverktygen har. Det är bra om alla haft möjlighet att bekanta sig med de funktioner ni ska använda i förväg. Det finns ofta instruktionsfilmer för digitala verktyg hos tillverkaren som kan vara till hjälp.

  • Boka gärna in en teknikcheck 10 minuter innan mötet börjar.
  • Bestäm i förväg hur ni gör när ni vill ta ordet eller ställa en fråga.
  • Påminn varandra om att stänga av mikrofonen när ni inte har ordet.
  • Använd gärna hörlurar med mikrofon för bättre ljud och för att undvika eko.
  • Se gärna till att webbkameran är i ögonhöjd. Bestäm också om kameran alltid ska vara på.
  • Se helst till att ha mer ljus framför än bakom er så att era ansikten syns bra.
  • Bestäm en person som ser till alla kommer till tals och fördelar talutrymmet.
  • Planera in pauser och varierade arbetssätt om mötet är längre än en timme.
  • Utse gärna någon som har hand om chatten. Om man delar en presentation kan det vara lätt att missa om någon vill in och ställa en fråga eller kommentera.
  • Se till att ni kan dela presentationer, film och ljud i det digitala mötet (om det behövs).
  • Sitt inte fler deltagare bakom en dator och helst inte fler än en person i samma rum, så att störande ljud inte överförs.
  • Ha gärna beredskap för att någon kan behöva support vid tekniska problem.

Ska ni ha era möten digitalt? Här hittar ni några tips som kan göra era digitala möten mer effektiva. Ta i förväg reda på vilka mötesverktyg som finns på skolan. Använd helst mötesverktyg som alla deltagare är vana vid. Se även över vilka funktioner mötesverktygen har. Det är bra om alla haft möjlighet att bekanta sig med de funktioner ni ska använda i förväg. Det finns ofta instruktionsfilmer för digitala verktyg hos tillverkaren som kan vara till hjälp.

  • Boka gärna in en teknikcheck 10 minuter innan mötet börjar.
  • Bestäm i förväg hur ni gör när ni vill ta ordet eller ställa en fråga.
  • Påminn varandra om att stänga av mikrofonen när ni inte har ordet.
  • Använd gärna hörlurar med mikrofon för bättre ljud och för att undvika eko.
  • Se gärna till att webbkameran är i ögonhöjd. Bestäm också om kameran alltid ska vara på.
  • Se helst till att ha mer ljus framför än bakom er så att era ansikten syns bra.
  • Bestäm en person som ser till alla kommer till tals och fördelar talutrymmet.
  • Planera in pauser och varierade arbetssätt om mötet är längre än en timme.
  • Utse gärna någon som har hand om chatten. Om man delar en presentation kan det vara lätt att missa om någon vill in och ställa en fråga eller kommentera.
  • Se till att ni kan dela presentationer, film och ljud i det digitala mötet (om det behövs).
  • Sitt inte fler deltagare bakom en dator och helst inte fler än en person i samma rum, så att störande ljud inte överförs.
  • Ha gärna beredskap för att någon kan behöva support vid tekniska problem.

Fördjupning

Gå gärna vidare genom att läsa och diskutera någon eller några av artiklarna i det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkopplinglänk till annan webbplats. Ni kan också gå webbkursen Undervisningsutvecklande bedömning.

För er som arbetar i grundsärskolan finns även artikeln Bedöma för lärande och undervisning för grundsärskolan.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 22 januari 2021