Samarbeta kring studiehandledning inom komvux

Innehållet kan fungera som samtalsunderlag för arbetslag som vill utveckla arbetet med studiehandledning inom vuxenutbildningen. Materialet beskriver hur studiehandledare och lärare tillsammans kan planera för att stödja elevers lärande inom sfi, vid yrkesutbildningar och på grundläggande och gymnasial nivå.

Konkreta tips

Samarbete i introduktion och kartläggning vid ingången till studierna

Ett av de moment där studiehandledning på modersmål efterfrågas tydligast av elever inom vuxenutbildningen är introduktionen. Vid ingången till studierna bär eleven ofta på frågor och tar emot mycket information. Eleven möter sina nya lärare i nya fysiska och digitala rum och får ett schema som styr vardagen. Elevens erfarenheter och mål med utbildningen ska kartläggas vid starten och en individuell studieplan upprättas – allt i syfte att utbildningsvägen och undervisningen ska kunna planeras och anpassas efter elevens förutsättningar, behov och mål. Introduktion och kartläggning är ett utvecklingsområde för många verksamheter.

Du finner alla exempel och texter på denna sida med källor och i sin helhet i artikeln Att samarbeta kring studiehandledning inom komvux av Jenny Hostetter, Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Pdf, 139 kB, öppnas i nytt fönster.

Låt elevens introduktion vara en process

För eleven kan det vara viktigt att introduktionen är en process och inte bara ett eller två enskilda samtal. Den processen behöver också öppna för en dialog där det inte bara är den introducerande läraren eller studie- och yrkesvägledaren som ställer frågorna. Eleven behöver förstå hur utbildningssystemet fungerar, vilken nivå studierna motsvarar och vart de leder. I fråga om sfi är det inte lätt att förstå upplägget. Varför ska jag börja på b-kursen när min kompis börjar på c-kursen? Varför får jag inte veta vilket datum kursen tar slut? Och varför börjar jag som nybörjare i en grupp där många elever redan har läst i veckor eller månader? Likaså kan det vara svårt att överblicka antalet delkurser i ämnen på grundläggande och gymnasial nivå. I de här samtalen kan en studiehandledare som talar elevens modersmål eller starkaste språk och har god insyn i elevens situation spela en viktig roll. Till skillnad från en inhyrd tolk har studiehandledaren möjlighet att bygga en relation med eleven som följs upp efter introduktionen i den vidare studiehandledningen och undervisningen där informationen från kartläggningen ska fångas upp.

Kartläggningsamtalet

Samtalet förs mellan eleven, kartläggaren och den person som bistår med förklaringar på elevens modersmål och på svenska. Den sistnämnda personen får en nyckelroll och har mycket att förhålla sig till.

Precis som i grundskolan där kartläggningsmaterialet är obligatoriskt kan en studiehandledare som är insatt i materialet och van vid samtalsformen höja kvaliteten i kartläggningssamtalet. Studiehandledaren kan dessutom bära med sig kunskapen om elevens resurser och behov till studiehandledning och samplanering med läraren. Det här är en roll som studiehandledare kan axla inom vuxenutbildningen, antingen som ensam kartläggare eller i samspel med en kartläggande lärare.

Samarbete kring elevernas lärande – förutsättningar och attityder

För att samarbete och kollegialt lärande ska utvecklas inom skolvärlden i stort brukar tre förutsättningar krävas – tid, anpassade mötesformer och tydliga gemensamma uppdrag.

För att det gemensamma arbetet dessutom ska bli hållbart är det också helt centralt att arbetslaget ser att arbetet påverkar elevernas lärande och motivation på ett positivt sätt. Studiehandledares och lärares samarbete är inget undantag. Samma förutsättningar gäller, men här behövs också ett utforskande förhållningssätt till rollfördelningen – eftersom studiehandledning på modersmål inom vuxenutbildningen sällan är systematiskt utvecklat eller utforskat.

Samarbete mellan studiehandledare och lärare inom sfi — Exempel

Exempel från studieväg 1

Samarbetet mellan studiehandledare och lärare inom arbetslag för elever på studieväg 1 kan ha flera syften. Det kan vara att skapa elevdelaktighet, anpassa arbetssätt och stoff till eleverna samt stärka elevernas förståelse av instruktioner och aktiviteter i undervisningen. Dokumenterade exempel på samarbete kan sammanfattas i följande gemensamma arbetsgång i ett undervisningsmoment:

  • Studiehandledaren genomför samtal med några elever inför ett nytt undervisningsmoment. Genom samtalen ringar studiehandledaren in dels behov av lärande, dels resurser och erfarenheter hos eleverna som kan tas tillvara i undervisningen. I samtalen lyfts exempelvis yrkesroller eller andra kompetenser som eleverna utvecklat i ursprungslandet och hur detta kan användas i dialoger och texter i undervisningen.
  • Under ett gemensamt planeringsmöte delas informationen om eleverna med lärarna inför undervisningsplaneringen och studiehandledare och lärare tar gemensamt fram idéer för skrivande, muntlig träning, rollspel, digitala verktyg, film eller andra aktiviteter i undervisningen utifrån elevsamtalet.
  • I anslutning till undervisningen har studiehandledaren ansvar för att beskriva kommande veckas undervisningsmoment och lärandemål för elevgrupper på modersmål samt förklara lärarens feedback på uppgifter.
  • Studiehandledaren utvärderar undervisningsmomentet tillsammans med eleverna med stöd av modersmål.
  • Om en elev inte lyckas nå lärandemålen i undervisningen kan eleven, studiehandledaren och läraren göra upp en handlingsplan tillsammans. Där kan studiehandledningen vara en del av anpassningen och stödet till eleven.

Exempel från övriga studievägar inom sfi

Även på studieväg 2 och 3 inom sfi-utbildningen samspelar studiehandledare och lärare i framförallt två avseenden: att ringa in behov av lärande genom samtal inför undervisningsplanering samt i utvärdering av olika undervisningsmoment. Förutom i den introducerande kartläggningen, som beskrivits tidigare i den här texten, har studiehandledaren spelat en viktig roll då arbetslag utvecklat ett nyfiket förhållningssätt till eleverna och frågat efter deras behov och kompetenser. Samarbetet kan enkelt beskrivas i följande steg:

  • Lärare och studiehandledare tar gemensamt fram intervjuunderlag för att få veta mer om elevers behov av lärande. Intervjun kan gälla behov av att utveckla språkfärdigheter i sin vardag och klara kommunikativa situationer i samhället eller behov av digital kompetens.
  • Studiehandledaren genomför intervjuer själv eller i samarbete med läraren. Ett mindre antal elever intervjuas på sitt modersmål för att ge arbetslaget idéer inför undervisningsplaneringen.
  • Lärarna planerar och genomför undervisning som svarar på elevernas behov.
  • Studiehandledaren är med och stödjer eleverna vid utvärderingen av undervisningen.
  • Om en elev inte lyckas nå lärandemålen i undervisningen kan eleven, studiehandledaren och läraren göra upp en handlingsplan tillsammans.

Studiehandledning inom grundläggande litteracitetsträning

Flera sfi-verksamheter har på olika sätt kopplat personal som talar elevernas modersmål till den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Då studiehandledning på modersmål erbjuds kan sådan inlärning ske på modersmål och svenska parallellt.

Samarbete mellan lärare och studiehandledare inom yrkesutbildningar

De enda elever som vid behov verkligen har rätt till studiehandledning på modersmål inom vuxenutbildningen idag går på regionala yrkesutbildningar som antingen omfattas av interkommunala avtal som innefattar studiehandledning på modersmål eller omfattas av förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Dessa yrkesutbildningar kombinerar yrkesämnen på gymnasial nivå med orienteringskurser och ofta även kurser i svenska eller svenska som andraspråk från sfi upp till gymna­sial nivå.

Utbildningarna gäller branscher med behov av kompetensförsörjning och kan innebära en snabb väg till arbete för utlandsfödda elever, men betraktas ofta som utmanande av både elever och lärare. De ställer krav på samarbete över språk- och yrkesgränserna.

Inför ett undervisningsmoment

Studiehandledaren tar del av yrkeslärarens och språklärarens gemensamma planering, aktuellt material och lärandemål. Studiehandledaren förbereder eleverna inför kommande moment. På en kockutbildning är lärandemålet exempelvis att kunna läsa ett recept, kunna laga måltiden och kommunicera i samarbetet i köket. Där går studiehandledaren igenom morgondagens meny, tar fram bildstöd och visar upp varor som kan vara nya för eleverna, till exempel kryddor och speciella såser. Begrepp eller uttryck förklaras. Vad är skillnaden mellan steka och fräsa? Genomgången kan gälla elever med gemensamt modersmål, men ibland har studiehandledaren en assisterande roll för alla elever. Handledningen kan fungera digitalt om det finns gemensamma verktyg och en lärplattform där film och material är tillgängliga för eleverna. Språkläraren eller studiehandledaren läser receptet med eleverna och arbetar med uttal och förståelse.

Under undervisningsmomentet

Studiehandledaren finns till hands för att förtydliga och stötta vid elevernas aktiviteter i undervisningen och i lärarens instruktioner och genomgångar. På kockutbildningen går yrkesläraren på morgonen igenom dagens aktiviteter i köket och sammanfattar viktiga punkter inför tillagningen av lunchen. Studiehandledaren är lyhörd för vad eleverna förstår eller inte förstår, går ibland in i och förtydligar ord eller skriver upp uttryck på tavlan. I köket dokumenterar studiehandledaren vad eleverna gör via film eller foto och låter eleverna kommentera sitt arbete. Studiehandledaren kan också filma yrkesläraren som visar och beskriver svåra moment.

Efter undervisningsmomentet

Språkläraren undervisar med utgångspunkt i dokumentationen från yrkesmomentet. Studiehandledaren låter eleverna beskriva sitt lärande och repetera centrala begrepp och nya kunskaper. På kockutbildningen används filmerna från det praktiska momentet i språkundervisningen och eleverna får kommentera:

  • Vad gör du nu?
  • Vad använder du?
  • Varför?
  • Vad är viktigt att tänka på?

Studiehandledaren och eleverna repeterar med stöd av filmerna och utvärderar lärandet under momentet. Studiehandledaren lägger upp filmerna med yrkeslärarens demonstrationer på lärplattformen tillsammans med ett digitalt test med centrala begrepp från momentet. Om en elev inte lyckas nå lärandemålen i undervisningsmomentet kan eleven, studiehandledaren och läraren göra upp en handlingsplan tillsammans. Studiehandledning kan då vara en del av anpassningen och stödet till eleven.

Samarbete inom ämnen på grundläggande och gymnasial nivå

För att nå målen inom ett ämne på grundläggande och gymnasial nivå inom komvux och uppfylla betygskriterierna i de olika kurserna behöver flerspråkiga elever utveckla kunskaper och färdigheter. Men eleverna måste också utveckla språkliga förmågor inom varje ämne och klara av att uttrycka sina kunskaper. I kriterier inom ämnet samhällskunskap beskrivs exempelvis att elever ska kunna "reflektera, analysera, dra slutsatser, diskutera, argumentera, värdera och redogöra för " ett visst innehåll. Hur väl orienterad i ämnet en flerspråkig elev än är innebär dessa krav stora utmaningar.

Studiehandledning på modersmål kan bidra till en undervisningsplanering för språk- och kunskapsutveckling utifrån flerspråkiga elevers behov som går från hög grad av stöttning och sammanhang till alltmer kognitivt utmanande uppgifter enligt det här exemplet.

  • Lärare visar studiehandledaren tänkbara lärandemål och bedömningsuppgifter för ett undervisningsmoment samt hänvisar till aktuell kursplan.
  • Studiehandledaren introducerar eleverna för undervisningsmomentet genom film, visuellt stöd, rollspel eller dilemmaberättelser – aktiviteter som alla elever kan delta i och uppfatta utan att språket utgör ett hinder för förståelsen. Syftet är att eleverna ska uppfatta sammanhanget för undervisningen.
  • Studiehandledaren har ett samtal utifrån introduktionen för att fånga upp elevernas förkunskaper och behov av lärande inför momentet. Samtalet kan genomföras i grupp och sammanställas i form av en tankekarta.
  • Läraren tar del av sammanställningen och använder den för att välja fokus i undervisningen utifrån de behov av lärande eleverna gett uttryck för.
  • Läraren förklarar lärandemålen och visar exempel på elevuppgifter eller redovisningsformer. Studiehandledaren är med vid genomgången och försöker fånga upp vad som kan vara svårt att förstå, skjuter in förtydliganden och skriver uttryck på tavlan.
  • Läraren formar aktiviteter i undervisningen som dels stärker elevernas kunskaper, dels hjälper eleverna att sätta ord på sina kunskaper. Eleverna får tillfälle att träna på de former som de ska visa sina utvecklade kunskaper och förmågor genom, till exempel argumenterande text eller rapport.
  • Efter undervisning och bedömning leder studiehandledaren utvärderande samtal där eleverna får reflektera över hur långt de kom i förhållande till lärandemålen och diskutera formerna i undervisningen.
  • Om en elev inte lyckas nå lärandemålen i undervisningsmomentet kan eleven, studiehandledaren och läraren göra upp en handlingsplan tillsammans. Studiehandledning kan då vara en del av anpassningen och stödet till eleven.

Samarbete för utveckling av elevernas digitala kompetens

Studiehandledning på modersmål är en viktig resurs i utvecklingen av digitala kompetenser inom vuxenutbildningen. Detta blev tydligt under distansupplägget under våren 2020 då studiehandledare inte sällan fick rollen att genom telefonsamtal eller annan kontakt på modersmålet slussa in elever i olika verktyg och former av undervisning och kommunikation. Att eleverna får stöd i att utveckla digital kompetens är en viktig del av vuxenutbildningens uppdrag som kommer an på lärare i olika ämnen.

Utifrån intervjuer med studiehandledare i olika verksamheter kan följande samarbete mellan lärare och studiehandledare identifieras:

  • Läraren och studiehandledaren kommer överens om vilka digitala verktyg som ska användas inom ett undervisningsmoment eller vilka digitala redovisningsformer som ska användas vid bedömningen, exempelvis digitala presentationer, film eller podd.
  • Studiehandledaren kartlägger elevernas kompetens och behov av lärande kopplat till de digitala lärandemålen genom samtal och observationsprotokoll.
  • Läraren tar del av studiehandledarens sammanställning av elevernas kompetenser och behov och bygger undervisningen utifrån elevernas förutsättningar. Studiehandledaren finns med i undervisningen under vissa moment, tar fram exempel på de digitala former eleverna ska producera inom och visar och förklarar för eleverna samt ger individuellt stöd på elevernas modersmål vid behov.
Forskning och fördjupning

Reflekterande frågor

  1. Vilka förtjänster och utmaningar ser ni i er verksamhet i fråga om att anpassa undervisningen till flerspråkiga vuxna idag?
  2. Vilket stöd behöver de flerspråkiga eleverna i er verksamhet för att utveckla
    a. språklig förmåga inom olika ämnen, till exempel för att argumentera, analysera eller reflektera?
    b. studieteknik inom undervisningen i olika ämnen?
    c. digital kompetens och källkritik?
  3. Vad skulle arbetslag och rektor kunna göra för att stärka samarbetet mellan lärare och studiehandledare i er verksamhet? Hur kunde ett sådant samarbete se ut? Hur mycket gemensam planeringstid skulle ni behöva?
  4. Hur skulle studiehandledning på modersmål kunna användas eller utvecklas i introduktionen av nya elever i er verksamhet?
  5. Hur skulle studiehandledning på modersmål kunna stärka arbetet med elevdemokrati och elevdelaktighet i er verksamhet?

Mer stöd inom samma område

Innehållet på denna sida ingår i ett stödmaterial för studiehandledning på modersmål inom komvux.

Organisera för studiehandledning inom komvux, för huvudmän och skolledare

Ge studiehandledning på modersmål inom komvux, för studiehandledare på modersmål

Senast uppdaterad 11 mars 2024