Samhällskunskap: Att arbeta med kontroversiella frågor

Det här stödet bygger på Europarådets material ”Undervisa om kontroversiella frågor” och riktar sig till dig som är lärare i samhällskunskap. Du och ditt arbetslag kan använda stödet när ni diskuterar hur kontroversiella frågor kan användas i undervisningen – dels för att möta ämnets syfte och centrala innehåll, dels för att utveckla elevernas demokratiska kompetenser.

Två elever i samspråk vid bord

I dag kan många utmaningar i samhället kopplas till ökad digitalisering, globalisering, interkulturella relationer och strävan efter hållbar samhällsutveckling. En komplex samtid medför dessutom starka och ofta polariserade ställningstaganden som väcker starka känslor. Undervisningen i samhällskunskap kan ge eleverna demokratisk kompetens att hantera och diskutera dessa frågor.

Du som lärare ska kunna bemöta olika former av intolerans, rasism och extremism. Samtidigt ska du rusta eleverna med verktyg så att de kan agera demokratiskt när de möter åsikter och attityder som är problematiska eller till och med stötande. Frågan bör i första hand utgå från sådant som eleverna själva anser vara kontroversiellt, men det kan också vara något du själv identifierat.

I Europarådets material ”Undervisa om kontroversiella frågor” står följande: ”En viktig lärarkompetens är att utveckla elevernas diskussionsförmåga, särskilt i känsliga och kontroversiella frågor.” Det är alltså viktigt att du är informerad och känner dig redo att hantera kontroversiella frågor i samhällskunskap, så att eleverna utvecklar

    • förmågan till kritiskt tänkande
    • empatisk förmåga
    • förståelse för andras erfarenheter
    • förståelse för andras situation.
    Konkreta tips

    Fallbeskrivning

    Nedan följer ett exempel på när en lärare hanterar en kontroversiell fråga i samhällskunskap i klassrummet. Exemplet visar två olika strategier för att hantera frågan. Efter respektive strategi följer några frågor som ni i arbetslaget kan använda för att resonera vidare om de båda strategierna.

    Exempel: Att kategorisera människor

    Mirijam är mentor för en klass nio och har varit deras lärare i samhällskunskap i två år. Nu har hon märkt att det finns nya spänningar i klassen. Arbetet fungerar ofta bra och eleverna uppskattar hennes lektioner, men på senare tid har det förekommit tråkiga kommentarer mellan eleverna, bland annat baserat på etnisk bakgrund. Vissa elever kategoriserar sig själva och andra som ”riktiga svenskar” eller ”låtsassvenskar”. Det händer ofta att elever utbrister ”Snacka svenska!” när någon klasskamrat talar med brytning.

    Stämningen börjar bli allt mer polariserad, och de som kategoriserats som ”låtsassvenskar” sluter samman och går till motangrepp. Det hela påverkar både undervisningen i klassrummet och det som sker på rasterna.

    Strategi 1: Ta fram demokratiska regler

    Orden hårdnar mellan grupperingarna och Mirijam försöker att säga ifrån och påpeka att det eleverna säger är olämpligt och inte är tillåtet. Nu har hon tillsammans med rektor och några kollegor beslutat att sätta samman förhållningsregler för vad som gäller för ett demokratiskt agerande i skolans klassrum.

    Generellt gäller att elever, lärare och annan skolpersonal gemensamt ska bestämma vilka regler som ska gälla för att skapa ordning, trivsel och studiero. Men Mirijam väljer att frångå detta för att snabba på processen, så hon inkluderar inte eleverna i arbetet med att ta fram ordningsregler. Bland de regler hon tar fram återfinns sådant som att

    • alla elever har rätt att uttrycka sin åsikt
    • alla elever har ansvar för att lyssna respektfullt
    • ingen elev ska ge kränkande kommentarer till någon annan.

    Om eleverna bryter mot förhållningsreglerna får de en anmärkning som vidarebefordras till deras vårdnadshavare.

    Reflektionsfrågor

    • Vilka kunskaper om demokrati och vilka demokratiska kompetenser kan eleverna utveckla genom olika regler som rektor och lärare sätter samman för att främja den demokratiska kulturen i klassrummet?
    • Vad händer med den kontroversiella frågan om vem som är ”riktig svensk” respektive ”låtsassvensk” när reglerna sätts samman för att lösa konflikten i klassrummet?
    • Vilka demokratiskt uppsatta regler använder ni i era klassrum? Hur är de framtagna? Vilka konsekvenser får eventuella regelbrott?
    • Hur kan ni använda demokratiska processer för att arbeta med regler i klassrummet?
    • Hur ska och kan skolan agera i relation till att det som sägs kan uppfattas som trakasserier?

    Strategi 2: Hantera den kontroversiella frågan

    När Mirijam reflekterar över vad som sker i klassrummet inser hon att det finns flera orsaker till att gruppen inte samarbetar som tidigare. Det verkar också som vissa elever använder idéer om svenskhet som ett slagträ för att argumentera mot varandra eller för att hävda sin egen rätt och andras fel. När eleverna säger något om vem som är svensk blir stämningen snabbt uppvarvad och orden hårdnar mellan eleverna.

    Efter samtal med kollegorna bestämmer sig Mirijam för att lyfta in frågan om svenskhet i undervisningen. Hon börjar med att berätta om vad hon sett och att det fått henne att reflektera över vad svenskhet är. Hon förklarar att hon själv inte kan ge något klart svar på frågan men att klassen på olika sätt ska arbeta med den.

    Som en inledande övning har hon tagit fram självhäftande lappar där eleverna får i uppdrag att en och en anonymt skriva tre lappar med ett möjligt svar på frågan: ”Vad gör en svensk?” Lapparna sorteras sedan in av eleverna på tavlan där svaret på frågan placeras in i en av följande kategorier

    • sådant som kräver svenskt medborgarskap
    • sådant som inte kräver svenskt medborgarskap.

    Tillsammans bestämmer sedan eleverna i vilken kategori lapparna ska placeras. De får även motivera sina val. Övningen avslutas med en sammanfattning av vad en svensk gör och om detta är något som alla människor gör.

    Mirijams syfte med övningen är att visa eleverna att hon tar den kontroversiella frågan på allvar. Dessutom vill hon att eleverna ska samtala om frågan under mer kontrollerade former och i enlighet med de ordningsregler som finns för samtalet. Hon tror att övningen kommer att visa att det finns fler likheter än skillnader mellan människor oavsett medborgarskap och etnicitet, och att det finns många fler aspekter än etnicitet och medborgarskap som inverkar på vilka vi är. Hon planerar också att följa upp övningen med lektioner som hanterar medborgarskap och nationell tillhörighet.

    Reflektionsfrågor

      • Vilka kunskaper om demokrati och vilka demokratiska förmågor och kompetenser kan eleverna utveckla genom att hantera den här kontroversiella frågan?
      • Vilka utmaningar kan läraren stöta på generellt sett när hen använder sig av strategier för att hantera kontroversiella frågor?
      • Hur skulle ni resonera med Mirijam om nästa steg: Hur kan hon fortsätta arbetet och möta ämnets centrala innehåll?
      • Hur kan eleverna involveras i det fortsatta arbetet och utvärderingen av vad som skett i klassrummet?
      • Vad skulle ni själva behöva för att kunna genomföra lektioner som använder sig av kontroversiella frågor?
      Forskning och fördjupning

      Källor

      Davies, Lynne. (2018). Review of educational initiatives in counter-extremism internationally: What works? Göteborg: Segerstedtinstitutet.

      Europarådet [Council of Europe). (2010). Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter. Strasbourg: CoE.länk till annan webbplats

      Europarådet [Council of Europe]. (2016). Undervisa om kontroversiella frågor. Strasbourg. CoE.

      Grimm, R. and Pilkington, H. (2015). ’Loud and proud’: Youth and the politics of silencing. The Sociological Review, 63:2, 206-230.

      Sieckelinck, S., Kaulingfeks, F. and De Winter, M. (2015). Neither Villains Nor Victims: Towards an Educational Perspective on Radicalisation. British Journal of Educational Studies. 63:3, 329-343.

      Skolverket. (2018a). Skolans roll i arbetet mot våldsbejakande extremism. Redovisning av regeringsuppdrag. Stockholm: Skolverket.

      Skolverket. (2018b). Ordningsfrågor, trygghet och studiero.

      Skolverket. (2018c). Åtgärder mot kränkande behandling.

      Senast uppdaterad 28 augusti 2020