Sex och samlevnad

Begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer finns i flera av kurs- och ämnesplanerna. Det innebär att ansvaret för kunskapsområdet vilar på flera lärare och ska tas upp inom många kurser och ämnen.

en flicka och en pojke tittar på varandra i klassrummet

Sex- och samlevnadsundervisning ur flera olika perspektiv kan ge eleverna en helhetsbild av vad sexualitet och relationer kan innefatta. Det kan handla om ett historiskt perspektiv på människans sexualitet och relationer. Det kan också handla om hur olika religioner förhåller sig till dessa frågor och vad vi kan lära oss av skönlitterära berättelser. Ett ytterligare perspektiv är hur normer kring kön och sexualitet manifesteras i reklambilder eller hur lagstiftningen kring dessa frågor ser ut i Sverige idag.

Därför ska skolan undervisa om sex och samlevnad

Studier i flera europeiska länder visar att långsiktiga nationella satsningar på sex- och samlevnadsundervisning leder till bland annat en minskning av sexuellt överförbara infektioner, färre sexuella övergrepp och minskad homofobi. Forskningen visar även att satsningarna leder till ökad medvetenhet om mänskliga rättighet, jämställdhet och ett mer kritiskt förhållningssätt hos unga personer

I grundskolan ansvarar rektor för att undervisningen om sex och samlevnad involveras i olika ämnen. Skolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras upp¬fattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.

I gymnasieskolan har rektor inom givna ramar ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskap om sex och samlevnad. Gymnasieskolans ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan att begränsas av rådande föreställningar och normer om vad som är kvinnligt och manligt.

Sex och samlevnad ingår som en integrerad del i många av kurs- och ämnesplanerna. Det finns olika begrepp i läroplanen och kurs- och ämnesplanerna med anknytning till kunskapsområdet sexualitet och samlevnad. I läroplanen finns fortfarande begreppet samlevnad inskrivet under rektors ansvar men i kurs- och ämnesplanerna är samlevnad formulerat med ordet relationer. Kön och könsmönster samt kvinnligt och manligt är begrepp som återkommer på flera ställen. Även begreppen normer, värden, etik finns med liksom jämställdhet och sexualitet. Begreppet identitet finns uttryckt i till exempel ämnesplanerna för idrott och hälsa och religionskunskap på gymnasiet. I ämnesplanen för naturkunskap finns också begreppen lust och sexuell hälsa omnämnda.

Så kan du undervisa om sex och samlevnad

Undervisningen om sex och samlevnad i skolan består av tre delar. Alla delarna bidrar till helhetssynen inom kunskapsområdet.

1. Ämnesintegrering och ämnesövergripande arbeten

Basen i arbetet är de olika ämnena och de diskussioner som varje lärare leder inom sitt ämne. Det kan ge eleverna perspektiv, få dem att se sammanhang, se hur synen på sexualitet har präglat hela samhällen och människors livsmöjligheter och ge dem en medvetenhet om de normer och värden som styr oss i dag.

2. Vardagsarbetet – att fånga frågan i flykten

Det händer mycket under en skoldag. När eleverna vill diskutera existentiella frågor om kön, sexualitet och relationer är det bra att fånga tillfället. Diskussionerna uppstår ofta i anslutning till aktuella frågor i medierna eller händelser i vardagen. Tyvärr finns det också en baksida av det som händer i vardagen – det kan till exempel vara kränkningar, hot och ryktesspridning. Det är händelser som de vuxna i skolan behöver hantera så snart som möjligt. Skolan är skyldig att agera snabbt när någon ur skolans personal får reda på att ett en elev känner sig utsatt för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Skolan måste utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.

3. Enskilda lektioner eller dagar

Den tredje sidan av triangeln kan vara enskilda lektioner eller dagar, där eleverna har möjlighet att diskutera olika frågor. Det kan handla om att ha ett tema om mänskliga rättigheter eller jämställdhet för att tydligt lyfta dessa frågor. Skolan kan också uppmärksamma World Aids Day eller Internationella kvinnodagen eller kanske ha en egeninitierad temadag om sexualitet och relationer där eleverna får diskutera frågor inom kunskapsområdet.

I sådana sammanhang kan läraren samarbeta med elevhälsans personal i upplägg och genomförande. Även ungdomsmottagningen på orten kan ibland ha möjlighet att vara med kring vissa moment.

Material för att utveckla undervisningen

Här finns dokument som beskriver vilket stöd som finns i styrdokumenten för att arbeta med sexualitet, genus och relationer i grund- och gymnasieskolan. Här finns också stödmaterial för grund-, gymnasie- och särskolan. Stödmaterialen visar hur personalen kan möta både läroplanens krav och möjligheter. Skolverkets förhoppning är att materialet ska bidra till att utveckla en undervisning där eleverna får ökade möjligheter att samtala om och reflektera kring sex- och samlevnadsfrågor utifrån såväl historiska, samhälls- och religionsvetenskapliga, som natur- och språkvetenskapliga perspektiv. Stödmaterialet riktar sig framför allt till lärare men även till rektor, som leder det pedagogiska arbetet och som kan ge lärarna förutsättningar att skapa ett kollegialt lärande kring kunskapsområdet.

Följa upp och utvärdera

För att öka kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen behöver rektor följa upp och utvärdera undervisningen regelbundet och koppla den till skolans värdegrundsuppdrag. Rektor behöver se till att personal och elever är involverade i utvecklingen och utvärderingen av arbetet med frågor om identitet, sexualitet och jämställdhet. Det kan handla om vilka metoder och arbetssätt som används, hur man dokumenterar sitt arbete eller vilken kompetensutveckling som behövs hos personalen. Rektor ansvarar även för att skolans arbetsformer gynnar elevinflytande.

För att undervisningen ska kunna ske ämnesövergripande behövs samsyn kring uppdraget och tydliga roller där det framgår vem som gör vad. Rektor behöver därför även skapa förutsättningar för att lärare ska kunna samverka sinsemellan och med elevhälsan om sex- och samlevnadsundervisningen.

Systematiskt kvalitetsarbete i skola och förskola

Framgångsfaktorer i undervisningen

Svensk och internationell forskning visar på att den mest effektiva sex- och samlevnadsundervisningen är

  • läroplansbaserad, ledd av lärare med olika kompetenser,
  • utgår från elevernas behov och
  • tar ett helhetsgrepp om ämnesområdet.

Undervisningen ska äga rum i trygga förhållanden, anpassas till ålder, intressen och erfarenhet, innehålla varierade arbetssätt och bearbeta de föreställningar och normer som påverkar våra attityder och vårt sexuella beteende. Personalen ska vara väl utbildad och skolledningen ska stödja arbetet.

Här följer några exempel på framgångsfaktorer för ett lyckat arbete med sex- och samlevnad.

Skapa en överblick av planeringen

Det är bra att inledningsvis skaffa sig en bild över vem som gör vad i vilket ämne. Detta säkerställer helheten på sex- och samlevnadsundervisningen och underlättar planeringen av ämnesövergripande moment. Det gör det också lättare att se vad styrdokumenten kräver och vilka andra insatser görs i arbetslaget utöver detta

Anpassa undervisningen till dina elever

Ett sätt att anpassa undervisningen är att utgå från elevernas frågor och funderingar. Det finns vissa teman inom den ämnesintegrerade undervisningen som återkommer på olika stadier och progressionen är olika tydligt utskriven i olika ämnen. Vissa saker behöver man diskutera kontinuerligt och med nya erfarenheter. Med nya perspektiv och fördjupning kan kunskaperna befästas och fördjupas under skolgången.

Ge möjlighet till samtal och reflektion

Att använda samtalet som arbetssätt med eleverna i de olika ämnena kan bana väg för det viktiga reflekterandet som är en central del av elevens lärande och motivation. När elever blir tillfrågade om vad de vill ha mer av i sin sex- och samlevnadsundervisning blir svaret ofta diskussioner och samtal om relationer. Det finns ett stort behov av att i grupp diskutera olika frågor om sexualitet. Läraren finns med som vuxenstöd, diskussionsledare och bollplank.

Fånga elevernas frågor

Under tonårstiden är frågor som berör sexualitet, jämställdhet och relationer ofta centrala för eleverna. Barn och unga kan ha helt andra frågor och funderingar än de vuxna. Fånga därför upp elevernas tankar och ge dem möjlighet att diskutera dessa på ett strukturerat sätt.

Balans mellan ett risk och frisk-perspektiv

Har fokus på det friska och positiva när du undervisarar om hälsa i skolan. Det är ofta lättare att tala om vad vi vill förhindra, än att tala om vad vi vill stärka och stimulera: Det är till exempel jämlika relationer, vänskap/kamratskap, bättre psykisk och fysisk sexuell hälsa, självkänsla och stärkt identitet och ett gott skolklimat.

Normkritiskt perspektiv och förhållningssätt

Undervisningen behöver visa på de möjligheter, förväntningar och begränsningar som påverkar individer och grupper i samhället. Ett normkritiskt perspektiv innebär ett synliggörande av begränsande normer kopplat till bland annat kön, könsöverskridande identitet och uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning och etnicitet. Genom att synliggöra och ifrågasätta normer som skapar begränsningar, diskriminering och exkludering kan vi bemöta värderingar och fördomar samtidigt som vi skapar förståelse och öppenhet. Det ger också större möjligheter för eleverna att vara sig själva och känna sig inkluderade.

Flickor och pojkar – att inte förstärka skillnader

En viktig aspekt av skolans jämställdhetsarbete är att öka medvetenheten om genusperspektivet. Skolans jämställdhetsarbete bör kombineras med en försiktighet med att kategorisera flickor och pojkar. En allt för stor tonvikt på skillnader mellan könen kan leda till att kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen brister. Elever kan, i stället för bli sedda som individer, kategoriserades som grupp24, vilket kan leda till att normer som kopplas till kön inte blir synliga och riskerar att cementeras i stället för att utmanas.

Externa aktörer

För att komplettera undervisningen och det övergripande arbetet med sex och samlevnad kan skolan samarbeta med externa aktörer, som ungdomsmottagningar eller frivilligorganisationer. De kan bidra genom bland annat fortbildning, material, skolbesök samt erfarenhet och kunskap inom området

Kompetensutveckling och metodstöd

Inom området sex och samlevnad finns det mycket stöd att hämta för att bli bättre på att lägga upp undervisningen och fylla den med relevant innehåll. Här följer ett axplock från andra myndigheter och organisationer:

Mer stöd i arbetet

Här finns ytterligare stöd som kan vara värdefullt i arbetet med att integrera sex och samlevnad i kurser och skolans verksamhet i övrigt:

Senast uppdaterad 23 augusti 2019