Sexuella trakasserier – läget i undervisningen

I arbetet för jämställdhet och mot sexuella trakasserier har undervisningen en viktig roll genom att bidra till utveckling av den enskildes kunskaper, förmågor, värderingar och attityder inom olika områden. Det gäller exempelvis frågor om jämställdhet, kön, sexualitet, rättigheter och skyldigheter, men även kritiskt tänkande och kommunikativa förmågor.

Lärare hjälper elev vid datorn

I undervisningen ges utrymme för att reflektera över och kritiskt granska olika normer och hur det påverkar våra liv tillsammans. Skolan har en stor möjlighet att utgöra en förändrande faktor för varje elev och dennes fortsatta liv, liksom för normer och strukturer som finns i samhället.

Ett normkritiskt förhållningssätt

Att arbeta normkritiskt är ett sätt att hålla värdegrundsarbetet levande och kan vara ett verktyg för att skapa den medvetenhet som hjälper till att motverka olika former av diskriminering, exempelvis sexuella trakasserier, och andra kränkningar i skolan. Ett sådant förhållningssätt innebär att visa på de begränsande normer som finns i samhället och på den egna skolan, för att kunna ifrågasätta och förändra dem.

Det är vanligt att skolor belyser begränsande normer. För att det ska få någon effekt behövs också samtal, ifrågasättande och reflektion kring normerna. Frågorna kan få plats i många ämnen, helt i samklang med kursplanerna. Som lärare kan ni exempelvis utgå från ett normkritiskt perspektiv i val av litteratur, filmer, undervisningsexempel, bilder eller egna berättelser.

För att öka elevernas engagemang och motivation är det viktigt att relatera till deras vardag, ta tillvara erfarenheter och kunskaper, och ge utrymme för de motstridiga känslor som kan uppstå i processer av insikter och förändring.

Läs mer

Systematisk sex- och samlevnadsundervisning

Områden som sexualitet, jämställdhet, kön och identitet lyfts i läroplanerna samt i kurs- och ämnesplanerna. Det innebär att ansvaret för kunskapsområdet vilar på flera lärare och ska tas upp inom många kurser och ämnen. I grundskolan ansvarar rektor för att undervisningen om sex och samlevnad involveras i olika ämnen. I gymnasieskolan har rektor inom givna ramar ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskap om sex och samlevnad.

Sex- och samlevnadsundervisning ur flera olika perspektiv bidrar till att ge eleverna en helhetsbild av vad sexualitet och relationer kan innefatta. Här kan eleverna stöttas i deras utveckling utifrån en positiv syn på sexualitet och hur vi kan uppnå ömsesidig respekt i relationer. Eleverna ska se hur synen på sexualitet har präglat hela samhällen och människors livsmöjligheter och ge dem en medvetenhet om de normer och värden som styr oss idag

I en rapport från 2018 om sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna konstaterar Skolinspektionen att det finns brister i undervisningen och pekar på vikten av hög kvalitet utifrån flera aktuella områden. Bland annat behöver undervisningen ta upp frågor kring grovt språkbruk, nedsättande ord, hederskultur, sexuella trakasserier, jämställdhet och möjliggöra kritiska reflektioner kopplat till dessa områden. Skolinspektionen lyfter fram följande framgångsfaktorer för sex- och samlevnadsundervisningen:
faktorer:

  • Skolor bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete som innefattar tydliga mål för sex- och samlevnadsundervisningen, uppföljning och utvärdering av dessa mål samt utvecklingsarbete utifrån dessa resultat.
  • Skolor kopplar arbetet med sex och samlevnad till skolans värdegrundsarbete.
  • Rektorerna följer regelbundet upp att lärarna har kompetens för att undervisa om sex och samlevnad och erbjuder relevant kompetensutveckling där det behövs.
  • Elevhälsans uppdrag att medverka i sex- och samlevnadsundervisningen är förankrat i personalgruppen.
  • Lärarna ger eleverna ett reellt inflytande i sex- och samlevnadsundervisningens planering, genomförande och utvärdering, för att undervisningen ska ge utrymme för deras funderingar.
  • Lärarna ger eleverna regelbundet möjlighet att tillsammans med lärarna reflektera kring en rad olika normer som rör sex- och samlevnadsområdet.

Det förekommer ibland önskemål från elever och föräldrar om att undervis¬ning i till exempel sex- och samlevnad eller idrott ska vara könsuppdelad. Enligt läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska skolan organisera utbildningen så att elever möts och arbetar tillsammans samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av köns¬tillhörighet. Det innebär att utgångspunkten för organisering och planering av utbildningen är att inte dela upp elever efter kön.

Belys porr i undervisningen

Många barn kommer i kontakt med porr via nätet. En studie från Statens medieråd (2017) bland 13-18-åringar, visar att 58 procent av killarna sett porr på nätet under det senaste året och 28 procent hade sett på porr en eller flera gånger i veckan. En mindre andel av tjejerna, 17 procent, hade sett porr under det senaste året, tre procent av dem hade sett på porr en eller flera gånger i veckan. Pornografi är därmed en del av många ungas vardag och en viktig del att diskutera och reflektera över inom exempelvis sex- och samlevnadsundervisningen.

Porr kan förekomma även i skolmiljön. Ansvaret för att avgöra om porrfilter ska finnas på skolan, ligger hos rektor, kommunen eller huvudmannen för fristående skola. Det är viktigt att filter inte ses som den enda lösningen på frågan. Skolan behöver jobba med det här på andra sätt också genom att bland annat diskutera frågorna i undervisningen. Vilka normer kommer till uttryck inom pornografin, när det gäller exempelvis kön, sexualitet och jämställdhet? Elevernas egna tankar och erfarenheter är en viktig utgångspunkt för att kunna möta de funderingar som finns, och tillsammans diskutera hur det påverkar samhället och våra egna förhållningssätt och relationer på olika sätt.

Läs mer

Exempel på material till undervisningen

Undervisa om kontroversiella frågor

Frågor som väcker starka känslor kommer då och då upp i skolan. Ibland kan de skapa spänningar i klassrummet och det behöver lärare hantera. Det kan vara allt från politik och religion till kultur, traditioner, könsstereotypa föreställningar eller samtycke vid sex.

Tillsammans kan lärare utveckla sitt arbete att leda också dessa samtal. Dialogen behöver präglas av såväl respekt för yttrandefrihet som rätt till skydd mot kränkningar. Samtalet har en stor betydelse och det är viktigt att lärare inte undviker att ta upp kontroversiella frågor inom ramen för sin undervisning. Att elever får möjlighet att diskutera kontroversiella frågor är en viktig del av skolans demokratiska uppdrag.

Europarådet har tagit fram ett material som stöd för lärare i att utveckla undervisning om kontroversiella frågor. Skolverket har översatt materialet till svenska. Syftet med materialet är att ge lärare stöd i hur de kan göra klassrummet till en trygg plats där eleverna fritt och utan oro kan diskutera frågor som rör dem. Materialet ger även läraren stöd i att utveckla olika strategier för undervisningen som skapar en öppen och respektfull dialog.

Det finns även ett material som riktar sig till rektorer när det gäller arbetet med att hantera kontroversiella frågor.

Publikationerna Undervisa om kontroversiella frågor för lärare och rektorer

Nätet - en arena för kränkningar eller demokratiska samtal

Nätet är en integrerad del av ungas vardag. Skolorna behöver därför tänka in även digitala arenor i sitt arbete för att främja ett tryggt klimat och motverka sexismförebygga och sexuella trakasserier. För att kunna göra detta behöver skolans Skolans personal behöver i det sammanhanget dels generella kunskaper om nätanvändning bland ungdomar, dels kunskaper om hur skolans elever umgås på nätet.

Undervisningen ska också rusta eleverna för säker internetanvädning och att kunna ta del av det demokratiska samtalet, både i fysiska möten och på nätet, utifrån grundläggande demokratiska värderingar. För att kunna påverka sina livsvillkor och delta aktivt i samhällslivet krävs det kunskap om demokratin och de mänskliga rättigheterna, liksom förmåga att kommunicera kring gemensamma frågor och problem.

Läs mer

Material om näthat och sexism på nätet från Statens medieråd

Barnets rättigheter och sexuella övergrepp mot barn

Att känna till sina rättigheter är viktig för att kunna sätta gränser och stå upp för sig själv. Kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, är en del av det. Likaså att samtala och förmedla till barn att de bestämmer själva över sina kroppar och att de har rätt att säga nej till sådant som inte känns bra.

Läs mer:

Bra att känna till

Det är viktigt att eleverna vet att de i första hand ska tala med sina lärare, skolkuratorn eller skolsköterskan, om någon utsätts för sexuella trakasserier i skolan. Ibland kan det kännas bra att även tala med någon utomstående. Det finns flera resurser på nätet som kan vara till hjälp och bra för skolans personal att känna till.

Senast uppdaterad 28 juni 2019