Sexuella trakasserier – läget på skolan

Lärare diskuterar

En bild av läget i skolan är en viktig utgångspunkt för det systematiska arbete som krävs för att motverka sexuella trakasserier och andra kränkningar. Såväl elevers upplevelse av utsatthet som arbetet med att skapa tillitsfulla relationer kan behöva undersökas.

Undersöka – ett första steg

Första steget i skolans arbete med aktiva åtgärder innebär att skolan ska undersöka om det finns risker för sexuella trakasserier eller andra former av diskriminering samt om det finns andra hinder för elevernas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

För att underlätta för dem som deltar i undersökningen kan det vara bra att diskutera och ge exempel på hur sexuella trakasserier och andra former av diskriminering kan komma till uttryck. Skolan ska också undersöka om det finns andra typer av hinder för elevers lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Det kan handla om allt ifrån synliga hinder i skolans lokaler till hinder i form av attityder, normer eller skolans organisering.

Undersökningen kan göras på olika sätt. Exempelvis genom enkäter, intervjuer med elever och personal, gruppintervjuer, arbetsplatsträffar eller andra samtal och observationer. Alla metoder har sina för- och nackdelar. Enkäter riskerar ibland att ge ytlig information. Många gånger kan ett enkätresultat behöva fördjupas genom samtal med eleverna. Val av metoder måste utgå ifrån vad det är man vill ha kunskap om.

Samverkan med elever och skolans personal är en central del i hela arbetsprocessen från att undersöka och analysera, att genomföra åtgärder till att följa upp och utvärdera.

Många skolor arbetar systematiskt för att upptäcka risker för sexuella trakasserier och andra kränkningar. Trots detta uppstår fall av sådana kränkningar. När det gäller det undersökande arbetet finns det dimensioner som kan påverka arbetet, som är bra att känna till. Nedan lyfts några sådana exempel.

Vikten av tillitsfulla relationer

I det undersökande arbetet behöver skolans personal ta hänsyn till den risk som finns att elever inte berättar eller på annat sätt informerar om sin utsatthet och därmed underrapporterar.

Att bli utsatt för sexuella trakasserier eller andra kränkningar kan vara skamfyllt och svårt att erkänna. Elever kan uppleva en motvilja mot att identifiera sig som någon som inte duger i andras ögon, någon som är utanför gemenskapen. Det finns också en risk för att uppfattas som någon som skvallrar eller att bli utsatt för hämnd. I andra fall kan det saknas förtroende för att bli tagen på allvar av skolans personal, eller bristande tilltro till att det leder till någon skillnad om eleven berättar eller på annat sätt rapporterar om sexuella trakasserier eller andra kränkningar.

Det är med andra ord extra viktigt att vuxna tar sig tid att lyssna på elever, när någon väl tar mod till sig att berätta. Liksom att det blir tydligt för eleverna att det vidtas åtgärder för att stoppa kränkningarna.

Tillitsfulla relationer mellan skolans personal och eleverna är därmed en förutsättning för att skolan ska få en rättvisande bild av läget på skolan. Känner sig elever trygga och säkra på att bemötas med respekt, så vågar de berätta och ge en bild av sin skolsituation. Då underlättas upptäckandet av problem på olika nivåer.

Normalisering av kränkningar

En möjlig orsak till att sexuella trakasserier och andra kränkningar kan vara svåra att upptäcka är att vissa beteenden kan ha blivit en del av skolans vardag. De har blivit så vanliga att de är svåra att upptäcka för dem som är en del av den. Skolelever kan använda kränkningar som ett sätt att skapa status, fastställa normer i gruppen när det gäller vad som är maskulint och feminint och hur relationer mellan könen ska vara och uttryckas. Exempelvis kan det uppstå en jargong bland pojkar av att ge och ta emot verbala kränkningar, som ett tecken på maskulinitet. Det kan bli en normaliseringsprocess där tilltal som bög och hora används som skällsord.

Skolans personal är delaktig i denna process genom att de visar vilka tilltal som accepteras och inte. Det kan innebära att elever bedömer att sexuella trakasserier och andra kränkningar inte är något som vuxna bör uppmärksammas på. Jargongen och kränkningarna har blivit en del av vad som ingår i att vara elev på den här skolan, en del av skolans kultur. I detta sammanhang formar eleverna sin identitet.

Utifrån skollag och läroplaner är det skolans värdegrund som ska genomsyra verksamheten. Ett sammanhang där personal och elever medvetet väljer och agerar på ett sätt som främjar jämställdhet allas lika värde i skolan. Att undersöka vad som möjliggör respektive hindrar en sådan utveckling är en viktig del av arbetet med att motverka sexuella trakasserier.

Läs mer

Exempel på områden att se över i en undersökning

Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en undersökning av risker och hinder i verksamheten.

Trygghet och tillitsfulla relationer

Känner eleverna sig trygga i skolan? Vilka platser upplever eleverna som otrygga? Tänk till exempel på skolgårdens alla skrymslen och på vägen till och från idrottshallen och matsalen. Glöm inte elevtoaletterna, som kan ha klotter med kränkande budskap av exempelvis sexistisk karaktär.

Jämför gärna personalens uppfattning om vilka områden som upplevs som otrygga av eleverna med elevernas egen uppfattning. Det händer att personalen tror att den mest otrygga platsen är uppehållsrum eller korridorer, medan klassrummet ibland är den plats som uppfattas som mest otrygg.

Vilka strategier finns för att bygga förtroendefulla relationer mellan lärare och elever i skolan? Elever emellan? Vilka ytor eller i vilka verksamheter träffas elever och personal på skolan? Var träffas och hur samarbetar olika elevgrupper? Vilka möjligheter finns att verkligen ta er tid att lyssna på elever? Vad kan det bero på? Hur arbetar ni för att få ett tryggt och tillåtande klimat i klassrummet?

Oro och konflikter i elevgrupperna

Finns det oro och konflikter mellan elever/grupper av elever? Har de vuxna på skolan klart för sig vad dessa konflikter handlar om och beror på? Behövs det hjälp för att observera eller tolka? Det kan handla om konflikter som försiggår i det tysta eller på språk som personalen inte behärskar.

Sexuella trakasserier och andra former av diskriminering i skolan

Finns det elever som upplever att de blivit utsatta för sexuella trakasserier eller andra former av diskriminering i skolan? Har elever sett andra utsättas? Om det händer att någon retas eller säger taskiga saker, vad är det man kan bli retad för?

Tänk på såväl sexuella trakasserier som trakasserier som har samband med kön, könsöverskridandeidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Det är också viktigt att fånga upp olika uttrycksformer av kränkningar såsom utfrysning, fysiskt våld, hot, ryktesspridning, rankinglistor med mera.

På väg till och från skolan

Förekommer det sexuella trakasserier eller trakasserier bland elever på vägen till och från skolan? Finns det elever som kommer extra tidigt eller som dröjer sig kvar efter skoldagens slut och där anledningen kan vara att undvika kränkningar på vägen till och från skolan?

Nätkränkningar

Med internet och sociala medier suddas gränsen mellan skolan och fritiden ut. Sexuella trakasserier och trakasserier kan ske både på fritiden och i skolan. Om kränkningar som begås på elevernas fritid fortsätter i skolan eller tvärtom har skolan ett ansvar att agera.

Vuxennärvaro

Rör sig personalen ute i verksamheten på lektionsfri tid? Finns det ett rastvaktsschema som garanterar god uppsikt över skolans inom- och utomhusmiljö? Efterlevs detta schema i praktiken?

Personalens bemötande och förhållningssätt

Har eleverna förtroende för skolans personal? Känner alla elever att de kan vända sig till någon vuxen när de upplever sig utsatta för sexuella trakasserier eller trakasserier? Upplever eleverna att det gör någon skillnad när de berättar för en vuxen? Ser de några konsekvenser?

Hur många elever upplever att det finns personal på skolan som utsätter elever för sexuella trakasserier, trakasserier eller andra former av diskriminering?

Språkbruk

Ta reda på vilken jargong som finns bland elever och lärare. Kan den upplevas kränkande? Fundera också på hur vuxna tolkar elevers jargong. Det förekommer att vuxna tolkar kränkande språkbruk som uttryck för en elevkultur, ett sätt att skämta unga emellan. ”Tjejerna säger ju själva hora och slampa!” Kränkande uttryck som förekommer ofta riskerar att normaliseras och blir då svårare att upptäcka.

Det är viktigt att vara medveten om att elever som riskerar att möta exempelvis sexistiska attityder, hanterar detta på olika sätt. Ett sätt kan vara att skämta på egen bekostnad eller på andra sätt anamma en jargong för att på så sätt skydda sig själv. Det är fortfarande ett uttryck för att det finns begränsande normer som kan hindra elevers lika rättigheter och möjligheter.

Frånvaro

Håll uppsikt över elevernas frånvaro. Erfarenheter visar att hög frånvaro kan bero på kränkningar i skolan. Spana efter mönster i statistiken.

Incidentrapporter

Gå igenom fjolårets dokumentation av incidenter av sexuella trakasserier och andra kränkningar. Går det att identifiera några mönster, till exempel utifrån de olika diskrimineringsgrunderna?

Ordningsregler

Är skolans ordningsregler aktuella och relevanta för de elever som går på skolan just nu? Har eleverna medverkat i att ta fram ordningsreglerna? Samverkar skolans ordningsregler med skolans arbete mot diskriminering?

Rutiner för akuta situationer

Hur bedömer elever, vårdnadshavare och personal att skolans rutiner för ingripanden i akuta situationer fungerar? Efterlevs rutinerna? Behöver de revideras?

Vet all personal hur de ska agera om de bevittnar eller på annat sätt får kännedom om att elever upplever sig trakasserade? Fundera över hur personalen agerat i situationer då det uppstått konflikter och kränkningar. Om personalen agerade direkt, vad hände? Om personalen inte agerade direkt, vad berodde det på? Fundera på vilka möjliga hinder det finns i verksamheten för att ta konflikter och agera direkt när kränkande språkbruk eller konflikter förekommer. Hur kan skolan i så fall undanröja dessa hinder?

Känner elever och vårdnadshavare till skolans riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier? Hur många av eleverna vet vilka de kan vända sig till på skolan om de själva blir utsatta för kränkningar eller om de blir vittnen till att andra blir utsatta?

Hur fungerar rutinerna för uppföljning? Hur fungerar rutinerna för dokumentation? Efterlevs rutinerna?

Introduktion

Ta reda på om skolans introduktionsfester har inslag som kan uppfattas som kränkande.

Arbetsplatsförlagt lärande

Diskrimineringsskyddet omfattar även elever på praktik.För sådan diskriminering som inträffar på praktikplatser under förhållanden som skolan inte kan bestämma över ansvarar arbetsgivaren.

Läs mer


Senast uppdaterad 10 september 2019