Sexuella trakasserier – regelverk och teori

Alla elever har rätt till en trygg skolgång utan sexuella trakasserier. Skolan ska vara en trygg plats där elever kan lära och utvecklas. Skolan har ett ansvar att arbeta främjande och förebyggande mot sexuella trakasserier och att agera för att stoppa dem om de ändå skulle uppstå.

Elever på skolgård

Skolans ansvar att motverka sexuella trakasserier regleras i flera lagar

Att inte bli utsatt för sexuella trakasserier är en mänsklig rättighet. Rätten till likabehandling ingår i flera konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har åtagit sig att följa. Likabehandling fastslås också i grundlagen.
Skolans ansvar att motverka sexuella trakasserier regleras både i skollagen och läroplanen för varje skolform samt i diskrimineringslagen. Krav på att skolan ska skapa en trygg och säker arbetsmiljö finns också i arbetsmiljölagen.

Tänk på

Skolan måste självklart också motverka andra former av trakasserier och annan kränkande behandling. Det framgår av skollagen, diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.

Vad är sexuella trakasserier?

Sexuella trakasserier är en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen. Det är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier kan till exempel vara att någon tafsar eller skickar bilder med sexuellt innehåll. Det kan också handla om kommentarer, närgångna blickar, ovälkomna komplimanger och anspelningar eller jargong.

Sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Det är alltid den som blir utsatt som avgör vad som är oönskat och kränkande. För att det ska vara sexuella trakasserier enlig diskrimineringslagen, måste också den som trakasserar förstå att agerandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det så måste eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Eleven kan också ta hjälp av personalen i skolan.

Om skolan misstänker att en elev har utsatts för sexuella trakasserier bör skolan samtala med både den elev som kan ha blivit utsatt och den eller de som kan ha utsatt eleven för trakasserierna. Om samtalet leder till att skolan får kännedom om att en elev anser sig ha utsatts för sexuella trakasserier måste skolan starta en utredning.

Sexuella trakasserier kan också vara brottsligt enligt brottsbalken. Till exempel sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande eller våldtäkt.

Tänk på

Skolan kan vara skyldig att genomföra åtgärder även om det inte är fråga om sexuella trakasserier eller trakasserier enligt diskrimineringslagen i ett enskilt fall. Det kan till exempel handla om att förklara för en elev hur man bemöter varandra i skolan och att elevens beteende upplevs som kränkande. Det kan också handla om att genomföra åtgärder på gruppnivå för att förebygga sexuella trakasserier och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. Skolan har ett ansvar att se till att alla elever tillförsäkras en trygg skolmiljö.

Läs mer om sexuella trakasserier hos Diskrimineringsombudsmannenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Aktuella bestämmelser: 1 kapitlet 4 § och 2 kapitlet 7 § diskrimineringslagen samt 10 kapitlet 3–4 §§ skollagen

Andra trakasserier

Även trakasserier är en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju skyddade diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Läs mer om trakasserier hos Diskrimineringsombudsmannenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Aktuella bestämmelser: 1 kapitlet 4 § diskrimineringslagen


Ljudfil om hur skolan kan arbeta mot sexuella trakasserier:

Motverka kränkande behandling och diskriminering – transkribering av ljudfil (pdf)PDF (pdf, 150 kB)

Vad säger skollagen?

Skolans värdegrund och demokratiska uppdrag

Att skolan ska arbeta mot sexuella trakasserier följer av skolans värdegrund och demokratiska uppdrag. Skolan ska på olika sätt främja lika rättigheter och möjligheter och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.


I skollagen anges att syftet med utbildningen är att elever ska inhämta och utveckla såväl kunskaper som värden. Det ska genomföras som ett sammanhållet uppdrag. De värden som skolan ska förmedla och förankra och som ska genomsyra hela verksamheten är skolans värdegrund som ska utgå ifrån grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Alla människors lika värde och jämställdhet är exempel på värden som skolan ska förmedla och förankra.


Skolans demokratiska uppdrag utvecklas vidare i läroplanen för varje skolform. Olika aspekter av demokrati och mänskliga rättigheter ingår också i kurs- och ämnesplaner, exempelvis områden som likabehandling, jämställdhet, sexualitet, kön och identitet. Av samtliga läroplaner framgår att skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling.

Att lära om, genom och för demokrati

Skolans demokratiska uppdrag handlar om att skolan ska ge elever kunskaper, förmågor och värderingar som gör det möjligt att delta aktivt samhället, men också om att eleverna har rättigheter i skolan. Arbetet med det demokratiska uppdraget ska ske såväl i som utanför undervisningen och är ett ansvar för hela skolans personal.
Ett sätt att beskriva det demokratiska uppdraget är med hjälp av perspektiven om, genom och för. Elever ska lära om demokrati och mänskliga rättigheter, till exempel om jämställdhet, likabehandling och skydd mot diskriminering. De ska också lära sig genom att grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter genomsyrar skolan. Målet är att de ska utveckla förmågor för att som samhällsmedborgare kunna delta aktivt i demokratin.

Läs mer om skolans värdegrund och demokratiska uppdrag
Aktuella bestämmelser: 1 kapitlet 4-5 §§ skollagen och läroplanen för varje skolform

Trygghet och studiero

Utbildningen ska utformas så att alla elever garanteras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skolan ska ha ordningsregler, som ska tas fram tillsammans med eleverna. Ordningsreglerna ska följas upp.
Skolan får besluta om disciplinära och andra särskilda åtgärder. Det är åtgärder som är omedelbara, tillfälliga och befogade för att garantera eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande beteende.

Läs mer om studiero och disciplinära åtgärder
Aktuella bestämmelser: 5 kapitlet 2-24 §§ skollagen

Vad säger diskrimineringslagen?

Skolan ska förebygga sexuella trakasserier

Skolans måste ha ett aktivt främjande och förebyggande arbete för att motverka sexuella trakasserier, så kallade aktiva åtgärder. Arbetet ska göras fortlöpande i fyra steg och innebär i korthet:

  1. Undersöka risker: Skolan ska undersöka om det finns risker för sexuella trakasserier i verksamheten.
  2. Analysera orsaker: Efter undersökningen ska skolan analysera orsakerna till de risker som har upptäckts.
  3. Genomföra åtgärder: Skolan ska genomföra åtgärder för att förebygga sexuella trakasserier och främja lika rättigheter och möjligheter.
  4. Följ upp och utvärdera: Skolan ska slutligen följa upp och utvärdera arbetet med undersökningen, analysen och åtgärderna.

Arbetet ska ske i samverkan med elever och personal och dokumenteras löpande.

Läs mer om diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder hos Diskrimineringsombudsmannenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Aktuella bestämmelser: 3 kapitlet 1-3 §§ och 15, 16, 19 och 20 §§ diskrimineringslagen

Infoblad om trakasserier och sexuella trakasserier i skolan från Diskrimineringsombudsmannenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skolan ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra sexuella trakasserier

Skolan ska ha skriftliga riktlinjer och rutiner för att förhindra sexuella trakasserier. Riktlinjerna och rutinerna ska följas upp och utvärderas.
Riktlinjerna ska markera att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras.
Rutinerna ska klargöra hur skolan ska agera om någon kan ha blivit utsatt för trakasserier. Rutinerna ska ange vem elever ska vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen utreds.
I arbetet med att ta fram och följa upp riktlinjerna och rutinerna ska skolan samverka med elever och personal.

Läs mer om diskrimineringslagens krav på riktlinjer och rutiner hos Diskrimineringsombudsmannenlänk till annan webbplats
Aktuella bestämmelser: 3 kapitlet 15, 18-20 §§ diskrimineringslagen

Skolan ska utreda och åtgärda sexuella trakasserier

Så snart någon personal på skolan får veta att en elev kan ha blivit utsatt för sexuella trakasserier i samband med verksamheten måste skolan utreda vad som har hänt. Om det visar sig att någon har blivit sexuellt trakasserad måste skolan genomföra åtgärder för att stoppa fortsatta trakasserier. Personalen har också en anmälningsskyldighet.
Arbetet med att anmäla, utreda och åtgärda sexuella trakasserier kan beskrivas i följande steg:

  1. Anmäla: En lärare eller annan personal som får veta att en elev kan ha blivit utsatt för sexuella trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att informera rektorn som i sin tur ska informera huvudmannen.
  2. Utreda: Skolan måste utreda uppgifter om att en elev kan ha blivit utsatt för sexuella trakasserier. Skyldigheten att utreda vad som har hänt uppstår så snart någon i personalen får veta att en elev kan ha blivit utsatt för sexuella trakasserier i samband med verksamheten.
  3. Åtgärda: Om utredningen visar att någon har blivit sexuella trakasserad måste skolan genomföra åtgärder för att stoppa fortsatta trakasserier. Vilka åtgärder som krävs i ett specifikt fall beror på vad utredningen visar. Det kan handla om allt från samtal till disciplinära åtgärder.
  4. Följ upp: För att vara säker på att trakasserierna har upphört bör skolan följa upp om åtgärderna har haft effekt. Om det visar sig att åtgärderna har varit otillräckliga måste skolan överväga vilka ytterligare åtgärder som kan sättas in för att få stopp på trakasserierna.
  5. Dokumentera: Dokumentation av utredningen och åtgärderna är ett viktigt underlag för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna. Genom dokumentation kan skolan även upptäcka om de inträffade trakasserierna är del av ett större problem som kräver mer omfattande insatser.


Tänk på

  • Personal ska anmäla inte bara när de får kännedom om sexuella trakasserier eller andra kränkningar, utan även om personalen själv uppmärksammar en händelse som kan vara kränkande. Personalen ska inte göra någon värdering av allvaret i händelsen före anmälan. Det kan göras så snabbt som möjligt efteråt. Tänk på att yngre barn inte alltid kan förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna.
  • Skolan kan vara skyldig att genomföra åtgärder även om det inte är fråga om sexuella trakasserier eller trakasserier enligt diskrimineringslagen i ett enskilt fall. Det kan till exempel handla om att förklara för en elev hur man bemöter varandra i skolan och att elevens beteende upplevs som kränkande. Det kan också handla om att genomföra åtgärder på gruppnivå för att förebygga sexuella trakasserier och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter.

När ska skolan utreda och åtgärda?

Skolans utrednings- och åtgärdsskyldighet omfattar sexuella trakasserier i samband med verksamheten oavsett om trakasserierna har utförts av en elev, någon i personalen eller av till exempel en förälder. Även situationer som uppstår utanför skolan omfattas om de har koppling till verksamheten. Det kan till exempel handla om saker som händer på väg till eller ifrån skolan eller på sociala medier, exempelvis en rankinglista över sexigaste tjejerna i klassen.


Skolan ska utreda och åtgärda sexuella trakasserier även om händelsen är polisanmäld och det pågår en brottsutredning. En brottsutredning syftar till att ta reda på om ett brott har begåtts medan skolans utredning ska ge underlag för att avgöra vad som måste göras för att eventuella trakasserier ska upphöra. Detsamma gäller om skolan har gjort en anmälan till socialtjänsten. Skolan måste utreda och åtgärda sexuella trakasserier även om skolan har anmält oro för ett barn till socialtjänsten.

Läs mer om diskrimineringslagens krav på att utreda och åtgärda sexuellalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster trakasserier hos Diskrimineringsombudsmannen
Aktuella bestämmelser: 2 kapitlet 7 § diskrimineringslagen, 6 kapitlet 10 § skollagen

Förbud mot sexuella trakasserier

Det är förbjudet för personalen i skolan att sexuellt trakassera en elev.
Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaret för att sexuella trakasserier inte förekommer i verksamheten. Det innebär att huvudmannen är ansvarig för sexuella trakasserier som utförs av personalen.

Läs mer om förbudet mot sexuella trakasserier hos Diskrimineringsombudsmannenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Aktuella bestämmelser: 2 kapitlet 5 § diskrimineringslagen

Vad säger arbetsmiljölagen?

På Arbetsmiljöverkets webbplats hittar du information och vägledning om arbetsmiljöansvaret i skolan.

Läs mer hos Arbetsmiljöverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Oro för ett barn ska anmälas till socialtjänsten

Oro för att ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska alltid anmälas till socialtjänsten. Alla som arbetar i skolan är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Med barn avses här alla elever under 18 år.
Det är viktigt att komma ihåg att skolan måste utreda och åtgärda sexuella trakasserier även om skolan har gjort en anmälan om oro för ett barn till socialtjänsten.

Läs mer om orosanmälan och skolans ansvar för barn som far illalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Aktuella bestämmelser: 1 kapitlet 2 § och 14 kapitlet 1 § socialtjänstlagen, 29 kapitlet 13 § skollagen

Polisanmälan

Sexuella trakasserier kan också vara brottsligt enligt brottsbalken. Till exempel sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande eller våldtäkt. Om de finns misstanke om att ett brott har begåtts i verksamheten måste skolan i varje enskilt fall bedöma om en polisanmälan ska göras.

Det är viktigt att komma ihåg att skolan måste utreda och åtgärda sexuella trakasserier även om en händelse är polisanmäld och det pågår en brottsutredning.

Se Skolverkets föreläsning om "Sexuella trakasserier och skolans ansvar" (UR, 19 min)länk till annan webbplats

Skolans jämställdhetsuppdrag, sexuella trakasserier och andra kränkningar

Arbetet med att motverka sexuella trakasserier och andra kränkningar är en del i det övergripande arbetet för jämställdhet och allas lika värde. Skollagen och läroplanerna tydliggör att alla som arbetar i skolan ska bidra till att verksamheten präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor. Skolan ska vara en trygg plats där alla elever känner sig inkluderade och har möjlighet att utvecklas i sin fulla potential oavsett kön. Skolan ska också motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Detta är viktigt för att barn och elever ska kunna göra egna kunskapsbaserade val i livet, som inte påverkas av stereotypa föreställningar och förväntningar utifrån kön, och skapa förutsättningar för jämställda relationer. Sexuella trakasserier och olika former av kränkningar står i motsättning till jämställdhet och allas lika värde.

I samband med #metoo uppropen lyftes sexuella trakasserier i skolan upp i ljuset. Sexuella trakasserier innefattar flera olika typer av handlingar av sexuell natur och behöver inte bara vara fysiska. Det kan även handla om exempelvis bilder med sexuellt innehåll eller kommentarer. När det gäller sexuella trakasserier kan det upplevas som ytterligare försvårande för den som blir utsatt, att de upplevda kränkningarna ofta sker i glidande gränsöverskridningar. Det kan vara en beröring som från början inte känns fel, men som övergår till att bli oönskad och kanske uppenbart sexuella trakasserier. Det kan till exempel handla om en kram som glider över till att få en sexuell laddning när den andra personen ovälkommet trycker sig mot en. Det kan även handla om ett samtal som börjar i uppskattande kommentarer om utseende men som glider över till att få en sexuell innebörd och är oönskat. I dessa typer av situationer kan det också vara svårt att i stunden berätta att ett beteende inte är önskat. Den utsatta eleven kan då ta hjälp av personalen i skolan. Om skolan får kännedom om en kränkning, så måste skolan anmäla och starta en utredning.

Även näraliggande kränkningar, trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning, har uppmärksammats i den aktuella debatten som vanligt förekommande. Exempelvis om en kille blir kallad ”fjolla” för att han gillar syslöjd, eller om en tjej blir kallad ”hora” för att det går ett rykte om att hon varit ihop med många killar.

Det kan vara svåra att skilja sexuella trakasserier, dvs kränkningar av sexuell natur, från trakasserier som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning, eftersom det finns gemensamma beröringspunkter mellan de olika formerna av kränkningar. Det väsentliga för skolan är att vidta de åtgärder som lagen kräver för att förhindra fortsatta trakasserier, och arbeta främjande och förebyggande med bland annat attityder, värderingar och normer kring kön, jämställdhet, sexualitet och alla människors lika värde.

Läs mer

Normer och strukturer påverkar oss alla

Diskriminering och kränkningar kan kopplas till normer om vad som anses vara normalt och avvikande, vad som ger makt och status. Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss som individer, våra relationer och hela samhället. Idéer om vad som är normalt, önskvärt och sant, skapas och återskapas och normerna fördelar på så sätt makt. Att passa in på normen belönas ofta på olika sätt t.ex. genom acceptans och bekräftelse. Att inte passa in på normen får ofta negativa konsekvenser t.ex. förlöjligande eller uteslutning.

Vi anpassar oss till de flesta normer utan att tänka på det. Det är först när någon bryter mot normen som den blir synlig. Flera normer bidrar till positiva beteenden, exempelvis att vi ställer oss i en kö när vi ska betala för något i en affär. Om någon plötsligt tränger sig i kassakön reagerar vi. Det finns också normer som ger människor ett stort utrymme att få vara sig själva, som ger positiv bekräftelse och som värdesätter olikheter. Andra normer kan vara begränsande för människor på olika sätt, som krymper och förtrycker människor och som skapar rädsla och skam. Om ramarna för hur man ”ska” vara är snäva kan de bli ett hinder för människors rättigheter och möjligheter. Exempelvis oskrivna regler som begränsar hur en tjej respektive en kille förväntas vara, eller att det tas för givet att alla ska vara attraherade av det motsatta könet.

Strukturer som rangordnar

Vissa forskare menar att det finns strukturer i samhället som vi alla omfattas av och förhåller oss till, medvetet eller omedvetet. Dessa strukturer rangordnar människor utifrån deras kön, etniska tillhörighet, sexuella läggning etc. och att denna rangordning ligger till grund för diskriminerande handlingar.


Fördomar och generaliseringar som har samband med könstillhörighet brukar kallas sexism. Det handlar om könsstereotypa föreställningar och attityder som bygger på idéer om hur kvinnor och män ska vara, se ut och bete sig. Enligt denna ordning beskrivs män, och det som anses vara maskulint, ofta vara bättre än kvinnor och det som beskrivs som feminint. Dessa föreställningar formar strukturer som återskapas medvetet, eller omedvetet. Sexistiska föreställningar och attityder kan i språk och handling leda till diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, förtryck och utnyttjande av personer på grund av könstillhörighet.


Vi har hela tiden flera normer att förhålla oss till, och det är vanligt att de samverkar. Därför har diskriminering, trakasserier och kränkningar ofta kopplingar till flera begränsande normer samtidigt, exempelvis om kön, sexualitet, etnicitet, funktion och religion.

Identitetsutvecklingen och lärandeprocessen hänger ihop

Det är bland annat i relationer och bemötande mellan vuxna och elever som skolans värdegrund om jämställdhet och allas lika värde kommer till uttryck. Den lärandeprocess som eleverna genomgår i skolan, är nära sammanlänkad med deras identitetsutveckling som pågår för fullt. I det sammanhanget blir kunskap och medvetenhet om barns och elevers identitets- och relationsarbete viktigt för att förstå hur olika normer, bland annat om kön och sexualitet, samspelar med viljan att platsa i gruppen.

Elever som kommer till en skolklass, vill precis som vuxna i ett gruppsammanhang, få vänner, känna tillhörighet och få uppskattning. I de sociala processer som uppstår spelar normer, roller, rangordningar och grupptryck in. Exempelvis kan snäva maskulinitetsnormer eller heteronormen komma till uttryck. Att kränka andra utifrån dessa normer kan alltså handla om ett försök att skaffa sig makt eller högre status i gruppen. Därför behöver skolans arbete med att motverka sexuella trakasserier och andra kränkningar planeras och genomföras med elevernas identitets- och relationsskapande i åtanke, både på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Läs mer

Att bli medveten om sina egna föreställningar

Attityder och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt ligger ofta bakom kränkningar av elever i verksamheten. Ett sätt att hantera detta kan vara att arbeta normkritiskt i personalgruppen.

Ett normkritiskt arbete handlar inte om att upplösa alla normer, utan om att synliggöra de föreställningar och förväntningar som formar elever och vuxna, diskutera vad de leder till och utmana normer som bidrar till ojämställdhet och diskriminering. En viktig del i det är att vuxna reflekterar över vilka normer och strukturer de själva förmedlar eller upprätthåller, exempelvis genom skilda förväntningar på pojkar och flickor i olika sammanhang. Dessa kan komma till uttryck bland annat i bemötande eller hantering av situationer. En annan aspekt är att fundera över hur frågor om kön, sexualitet och jämställdhet hanteras i undervisningen och skolans övriga verksamhet.


”Lärare och vuxna i skolan har en viktig uppgift att fylla för barn och
unga i skolan, både som ansvariga för undervisning och som bollplank
i elevernas identitetsutveckling. Sociala processer som etableras
och stärks i skolan på grund av att det finns olika förväntningar på
grupperna flickor och pojkar är ett av hindren för skolans jämställdhetssträvanden.
Detta kan få till följd att stereotypa föreställningar om kön kan slå rot.”
(SOU 2010:99 Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan, s.69)


Med medvetenhet om elevernas identitets- och relationsskapande, och kampen för att nå erkännande i en grupp, kan skolans personal undersöka sina egna föreställningar och vad de själva gör som påverkar positionering, normer och strävan efter tillhörighet.


Ljudfil om hur skolan kan arbeta normkritiskt i sin verksamhet:

Värdegrundsarbete viktigt för studiero – transkribering av ljudfil (pdf)PDF (pdf, 64 kB)

Läs mer

Samsyn eftersträvansvärd för förändring

För att utveckla sin förmåga att upptäcka sexuella trakasserier, men också arbeta främjande och förebyggande, är det viktigt att skolans personal får tillfälle att föra gemensamma samtal med utgångspunkt i de situationer som de ställs inför i verksamheterna.

Skolans personal befinner sig dagligen i situationer som kräver snabba beslut. Samsynen är där viktig för att uppnå likartade bedömningar och ageranden men också för att känna styrka i att inte vara ensam om att se och agera. Forskning om sexuella trakasserier och även andra kränkningar pekar på att normaliseringsprocesser uppstår i verksamheter där vuxna inte sätter stopp i ett tidigt skede när det kommer till uttryck genom exempelvis kränkande språkbruk. På skolor där personalen ser mellan fingrarna med kränkningar av mindre art förekommer fler grova kränkningar. Som vid alla typer av utvecklingsarbeten, är huvudmannens och ledningens aktiva prioritering av frågorna en viktig del, liksom att skapa nödvändiga förutsättningar för personalen att medverka i ett målinriktat förändringsarbete.

Eleverna kan involveras i arbetet på flera sätt. Bland annat genom den ämnesövergripande sex- och samlevnadsundervisningen. I flera olika ämnen finns det möjlighet att exempelvis utveckla sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Eleverna ska också delta iskolans framtagande av riktlinjer mot sexuella trakasserier och trakasserier. Det ger tillfälle att samtala om vad trygghet och jämställdhet innebär för eleverna. Hur påverkar språket och ”skojbråk” elevernas upplevelse av trygghet och respekt för varandra på skolan? Vad händer när någon inte följer skolans riktlinjer? För att öka möjligheterna för elever att ha inflytande och vara delaktiga behöver de ha kunskap om både sina rättigheter och sina skyldigheter.

Läs mer

Samarbete om främjande elevhälsoarbete

Sexuella trakasserier och andra kränkningar har tydliga kopplingar till ohälsa. Elevhälsans personal är därmed en viktig resurs genom sitt uppdrag att främja hälsa och minska risken för ohälsa. De kan till exempel arbeta genom att samarbeta med rektor och övrig personal i arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen, utbildningsinsatser, organisationsplanering eller genom att handleda lärare. Elevhälsan kan också kartlägga skolans studiemiljö eller annat som på olika sätt rör elevernas trygghet, relationer och välmående.

Läs mer

Senast uppdaterad 10 september 2019
  • Stöd i arbetet

    Koll på sexuella trakasserier

    Använd vårt webbverktyg till att undersöka och utveckla ert arbete för att motverka sexuella trakasserier.

  • Stöd i arbetet

    Sex och samlevnad

    Begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet och normer finns i flera av kurs- och ämnesplanerna och ska därför tas upp inom många kurser och ämnen.

  • Stöd i arbetet

    Sex och samlevnad i undervisningen

    Se filmer där lärare berättar om hur kan jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer integreras i undervisningen.