Del 1. Läsintresse och läsvanor

 I del ett av materialet får du läsa fakta om elevers läsintresse och läsvanor på en generell nivå. Texten tar även upp digital läsning och skolbibliotekets betydelse.

två killar väljer böcker ur hylla

1.1 Fakta om elevers läsintresse och läsvanor på en generell nivå

Jag tycker det är roligt att läsa för att man får veta mer, och för att man har någonting att göra ibland.

Elev, årskurs 2

Svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har förbättrats något på senare år. Det vet vi genom internationella undersökningar som PISA och PIRLS. Men samtidigt visar resultaten från PIRLS 2016 att tiden elever lägger på att läsa har minskat sedan undersökningen senast genomfördes 2011. Jämfört med de andra länderna som deltog i PIRLS 2016 är det en relativt låg andel av de svenska eleverna som tycker om att läsa. Småungar och medier 2017, en undersökning från Statens medieråd, visar på samma mönster. I åldersgruppen 5-8 år är det 23 procent som läser tidningar och böcker mer än en timme per dag. Betydligt fler, 63 procent, ser på filmer och tv-program. Barn över åtta år läser allt mindre. TV och film dominerar också i åldersgruppen 9-14 år, visar Nordicoms Mediebarometer 2018. 87 procent tittar på tv en genomsnittlig dag, medan 61 procent av barnen i åldern 9-14 år läser en genomsnittlig dag. Då räknas också e-böcker och ljudböcker in.

 PIRLS 2016 visar att det går att urskilja tydliga skillnader mellan olika elevgrupper, både vad gäller läsintresse och läsförståelse. Till exempel har faktorer som migrationsbakgrund och graden av hemresurser betydelse för elevers läsintresse. Därför behöver skolan kompensera för elevernas olika förutsättningar och skilda hembakgrunder. Ytterligare något som spelar in vad gäller elevers läsintresse är kön. Pojkar har ett lägre intresse för läsning än vad flickor har. Därför är det viktigt att skolan anlägger ett jämställdhetsperspektiv på det lässtimulerande arbetet. I kommande delar av materialet kan du läsa mer om detta.

Fri läsning gynnar läsförståelsen

Man blir bättre på att läsa om ens föräldrar inte behöver tjata på en för att man ska läsa något. Om man är intresserad så läser man ju mer.

Elev, åk 2

 Om en elev har ett intresse för läsning är chansen större att eleven väljer fri läsning. Med fri läsning avses det som i vardagligt tal kallas fritidsläsning. Det betyder att elever läser frivilligt, inte bara det de är ålagda att läsa, utan också texter som de själva har valt utifrån intresse och läspreferenser. Men läsningen kan också ha initierats av andra. Den fria läsningen kan innefatta såväl tryckta texter som digitala, skönlitteratur såväl som sakprosa samt texter av olika svårighetsgrad.

Läsvanor och attityder till läsning hör ihop med en god läsförmåga. Kulturrådets kunskapsöversikt ”Med läsning som mål” visar att fri läsning utökar ordförrådet och förbättrar förmågan till fantasi och inlevelse. Vi vet också att fri läsning gynnar läsutvecklingen och att en god läsförmåga är viktig för att lyckas i flera av skolans ämnen. Om vi tidigt stimulerar läsintresset hos eleverna så lägger vi alltså en god grund för att de ska klara sina studier i olika ämnen. När det gäller flerspråkiga elever är det viktigt att även uppmuntra läsning på modersmålet, eftersom elever behöver få använda alla sina språk för att utveckla läsförståelsen.

På samma sätt som elevers läsintresse är viktigt för att höja deras resultat i läsförståelse kan ett arbete med läsförståelse vara ett sätt för att öka deras läsintresse. Det går alltså åt båda hållen. Om en elev kämpar mycket med läsningen och har låg läsförståelse, så kan det vara svårt för eleven att känna att ”läsning är kul, läsning är något för mig”.

Om du vill läsa mer:

Tidig läsundervisning, på lärportalenlänk till annan webbplats

Intresse för läsning är viktigt även för elever som ännu inte kan läsa själva. Om en elev har ett intresse för läsning så kan motivationen till att lära sig läsa öka. Här kan förskollärare och lärare i förskoleklass hjälpa till att lägga grunden för goda läsvanor, till exempel genom högläsning, genom att vara läsande förebilder eller genom att göra eleverna delaktiga i sagoberättandet.

 Jag brukar låta eleverna slå tärningar med bilder och utifrån bilderna berätta sagor för varandra. Vi använder också kopierade bilder ur en barnbok där eleverna får lägga bilderna i en ordning de tycker passar och bygga upp en egen berättelse.

Lärare i förskoleklass

I del tre och fyra av materialet kan du läsa mer om konkreta arbetssätt.

Digitaliseringen bidrar till förändrade läsvanor

Idag är användningen av digitala verktyg en integrerad del av barns och ungas vardag både i skolan och på fritiden. Inte minst har den smarta mobilen och den mobila internetuppkopplingen bidragit till detta. Barns och ungas möten med text sker ofta via digital teknik och många läser, skriver och kommunicerar via sociala medier. Det finns forskare som förespråkar att ungas läs- och skrivaktiviteter i digitala miljöer bör införlivas i det lässtimulerande arbetet. Till exempel skriver forskarna Stefan Lundström och Anette Svensson "Ur ett undervisnings- och lärandeperspektiv är också fritidens medievanor mycket relevanta, då de påverkar den förförståelse elever har vid möten med olika texter i skolan." Flera forskningsstudier visar också att barn använder sina erfarenheter från digital teknik när de leker och berättar för varandra i olika sociala sammanhang, till exempel i förskoleklassen. Allt fler lärare är också positiva till användningen av digital teknik. Det vet vi bland annat genom Skolverkets uppföljningar av digital kompetens i förskola och skola. När det gäller de digitala verktygens effekt på elevers läsförmåga visar en brittisk studie att 74,9 procent av lärarna upplever en positiv effekt. Det är bland annat elevernas ordförråd och läsförståelse som de brittiska lärarna upplever förbättras.

Skrivningar om digitalisering finns i både läroplanernas allmänna delar (del 1 och 2) och i kursplaner. Dessutom har skolan den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet att förhålla sig till. Dessa dokument betonar vikten av att eleverna utvecklar digital kompetens och att skolpersonalen är förtrogen med att använda digitala verktyg utifrån elevernas behov och förutsättningar. Men det handlar också om att kunna ta ställning till hur de digitala verktygen bidrar till elevers lärande och utveckling. Digital kompetens innefattar att kunna avgöra när det finns ett syfte med att använda digitala verktyg – och när det finns ett syfte med att inte göra det.

Nationell strategi för skolans digitalisering, på regeringens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Det finns olika digitala verktyg som kan användas för att variera den lässtimulerande undervisningen utifrån syftet med uppgiften och elevernas behov och förutsättningar. I del fyra av materialet kan du läsa mer om digitala verktyg som kan stimulera läsning.

Digital läsning kräver speciella förmågor

Gemensamt för all digital läsning är att den sker via någon typ av skärm. Digital läsning kräver, förutom det som krävs för läsning av traditionell text också speciella förmågor och kompetenser, skriver Maria Rasmusson i sin doktorsavhandling ”Det digitala läsandet”. Det krävs till exempel att läsaren förstår hur hyperlänkar fungerar. Det behövs också en strategi för hur man navigerar i multimodala texter som kombinerar text, bild och film. Till detta kommer att kunna hantera sin digitala enhet, förstå hur en webbadress är uppbyggd och hur man kan använda flikar och strukturera upp sitt digitala läsande.

Om du vill veta mer:

Film: multimodala texterlänk till annan webbplats

Digitala verktyg och läsning, på lärportalenlänk till annan webbplats

Samarbete med skolbiblioteket gynnar elevers lärande

Att eleverna får läsa böcker som är utmanande och intresseväckande är viktigt för att väcka deras läslust. Tillgång till skolbibliotek är en faktor och framför allt bibliotekarie har visats vara positivt för elevernas läsning och läsintresse.

Källa: PIRLS 2011

En viktig resurs när det kommer till att stimulera läsintresse är förstås skolbiblioteken. Ett skolbibliotek i skolans egna lokaler eller på rimligt avstånd från skolan kan erbjuda eleverna ett stort utbud av texter i olika format, på olika språk, i olika genrer och på en adekvat svårighetsnivå. Skolbiblioteken har den dubbla uppgiften att stödja och främja skolans läsundervisning och samtidigt fungera som en plats som bjuder in till fri läsning av egenvald litteratur.

Enligt bestämmelserna i 2010 års skollag ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Däremot finns ingen skrivelse om att skolbiblioteken ska vara bemannade och idag är många av dem obemannade. I det fall skolan saknar en skolbibliotekarie kan skolan ha ett samarbete med bibliotekarierna på ett närliggande folkbibliotek. Skolbiblioteken har också fått en förtydligad och mer pedagogisk roll i läroplanerna för alla skolformer utom förskola och vuxenutbildning. En ny punkt har tillkommit som säger att det är rektors ansvar att skolbiblioteket ska användas i undervisningen för att stärka elevers språkliga förmåga och digitala kompetens. Rektor har också en viktig roll i att stödja samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie, vilket innebär att ge tid och förutsättningar för gemensam planering och kompetensutveckling.

Forskning visar att ett bemannat skolbibliotek har betydelse för elevernas lärande. En förutsättning är dock att lärare och skolbibliotekarier samarbetar. Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Skolbiblioteket som pedagogisk resurs” visade att samarbetet brister på många skolor i landet. En bidragande orsak som de intervjuade uppgav var att det saknades tid för planering av samverkan. Skolinspektionen menar att om skolbiblioteket ska integreras i undervisningen behöver rektorer tydligt definiera skolbibliotekariens uppdrag och ge förutsättningar för samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier.

Läraren har huvudansvar för undervisningen, men skolbibliotekarien kan vara en samarbetspartner till läraren i det lässtimulerande arbetet. Vad kan då skolbiblioteket och skolbibliotekarien bidra med? Att skolbibliotekarien kan inspirera och ge elever och lärare individuell vägledning när de ska välja böcker är nog en självklarhet för de flesta.

Det kan också handla om att

  • samverka med lärare i planering av den dagliga undervisningen och läsmiljön
  • samarbeta med lärare kring högläsning och boktips
  • hålla bok- eller textsamtal med eleverna (skillnaden mellan ett boksamtal och ett textsamtal är att det senare begreppet även innefattar samtal kring texter som inte finns tryckta i en bok)
  • tillsammans med lärare planera läsveckor och andra läsaktiviteter
  • hålla bokprat och ordna bokutställningar
  • leda olika lässtimulerande projekt i samarbete med lärarna
  • samarbeta med lärare kring läsgrupper.

Läraren kan i sin tur bidra till skolbibliotekariens arbete. Ett exempel som lyftes i Skolinspektionens kvalitetsgranskning var att skolbibliotekarier tog del av lärares kartläggning av elevers läsförmåga, för att bättre kunna anpassa individuella boktips till eleverna. Skolbibliotekarien (eller den bibliotekarie på folkbiblioteket som skolan samarbetar med) är också, för att kunna bygga upp en hållbar och långsiktig skolbiblioteksverksamhet, hjälpt av det finns ett organiserat samarbete med skolans lärare.

Anna Wide, Skolinspektionen

Anna Wide, Skolinspektionen

Ljudfil: Anna Wide, Skolinspektionen (tid 4:22)

Anna Wide berättar om granskningen av skolbibliotek.


Transkribering av ljudfilen med Anna Wide

Transkribering av ljudfilen med Anna Wide

Jag heter Anna Wide och var projektledare för Skolinspektionens kvalitetsgranskning av Skolbiblioteket som pedagogisk resurs.

Idag kommer jag framförallt prata med fokus på vikten av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie.

Det finns forskning som tydligt visar att skolbiblioteken kan vara en betydelsefull pedagogisk resurs. Ett fungerande samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie är en förutsättning för att skolbiblioteket ska kunna vara väl integrerat i den pedagogiska verksamheten.

Vad såg vi då när det gäller detta?

Bland annat såg vi att det varierar hur mycket tid skolbibliotekarien har för sitt uppdrag. Det fanns skolor där dom som var ansvariga för skolbiblioteket inte hade någon tid alls avsatt för detta. Det fanns också skolor med utbildade bibliotekarier som arbetade heltid med skolbiblioteket. För att samverkan ska kunna ske måste det finnas tid avsatt för att planera arbetet. Om förutsättningar för planering saknas påverkar det kvaliteten på det arbete som är möjligt att bedriva. Rektor har en viktig roll för att skapa förutsättningar för samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie.

En annan viktig förutsättning för samverkan är att lärare och skolbibliotekarie är väl insatta i varandras uppdrag. För att kunna använda skolbiblioteket på ett mångsidigt sätt är det viktigt att lärarna är insatta i vilket uppdrag skolbibliotekarien har och vilka möjligheter skolbiblioteket kan erbjuda. Det är också viktigt att skolbibliotekarien är insatt i lärarnas uppdrag och dom styrdokument som finns. När lärare och skolbibliotekarier deltar i gemensam fortbildning ökar chansen att dom ska förstå varandras uppdrag och kunna samarbeta mer.

Skolbiblioteken används i hög utsträckning främst i svenskämnena. Om samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare utvecklas skulle skolbiblioteken också kunna används i fler av skolans ämnen. Idag har både lärare och rektorer ofta svårt att se för sig hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut.

Vi såg också att värdegrunds- och jämställdhetsarbetet har en nedtonad och oreflekterad roll. Samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie kan utvecklas också i detta avseende. Skolorna använder till exempel inte alltid den kunskap skolbibliotekarierna har om eleverna i värdegrundsarbetet. Skolbiblioteken försöker ofta locka elever till läsning genom litteratur som anses passa flickor respektive pojkar. Men dom behöver också skaffa sig strategier för hur dom ska arbeta för att eleverna inte ska fastna i könsstereotypa mönster när det gäller litteraturval.

Skolbiblioteket har av tradition en viktig funktion när det gäller elevernas läsning. Det är viktigt att skolbibliotekarien känner till vilken läsförmåga eleverna har för att kunna utmana dem på rätt sätt. Att följa elevernas läsintresse och hur det utvecklas är centralt för att stärka elevernas läsande. Detta sker bäst genom ett levande samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie.

Vad såg vi som fungerade bra då?

Det finns väl fungerande inslag på många skolor. Återkommande är att vid de verksamheter som fungerar bra är rektor väl insatt i skolbibliotekens verksamhet och har en tydlig bild av dess betydelse och ger förutsättningar för att skolbiblioteken ska kunna fylla sin viktiga roll i elevernas utbildning.

Jag vill avsluta med ett citat från lärare på en skola där verksamheten fungerade mycket bra:

”Utan skolbiblioteket är vi ingenting och det är ingenting utan oss”. Det var också där eleverna sa: ”Skolbiblioteket? Det är överallt och alltid på skolan”.

Källförteckning

Källförteckning

Elevcitaten i texten kommer från elever i årskurs 2 på Björknässkolan i Nacka.

Andersson, J. (2015). Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd. (Kulturrådet 2015)

Bibliotek 2018 : offentligt finansierade bibliotek [Elektronisk resurs]. Stockholm: Kungliga biblioteket, 2019länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Gärdén, C. (2017). Skolbibliotekets roll för elevers lärande: en forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015. [Stockholm]: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lundström, S. & Svensson, A. (2017). Ungdomars fiktionsvanor [Elektronisk resurs]. Forskning om undervisning och lärande. (2:5, 30-51).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skolverket (2019) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018) Läroplan för grundsärskolan (reviderad 2018) (Fjärde upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019) Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019) (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019) Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. (Tredje upplagan). Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=4293länk till annan webbplats

Nordicom-Sveriges mediebarometer 2018 / i samverkan med Dagens nyheter [och 6 andra] ; ansvarig utgivare och redaktör: Jonas Ohlsson.. - 2019.länk till annan webbplats

Picton, Irene: Teachers' use of technology to support literacy in 2018. London: National Literacy Trust, 2018.länk till annan webbplats

PIRLS 2016: läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. [Stockholm]: Skolverket, 2017.

Rasmusson, M. Det digitala läsandet [elektronisk resurs] : begrepp, processer och resultat. Diss. (sammanfattning) Härnösand: Mittuniversitetet, 2015. Härnösand.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Stockholm: Skolinspektionen, 2018.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi. Lund: BTJ förlag, 2013.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Småungar & medier 2017. Stockholm: Statens medieråd, 2017länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ungar och medier 2017. Stockholm: Statens medieråd, 2017länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Uppdrag om översyn av skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens. Stockholm: Skolverket, 2018.

Del 1.2 Diskutera och reflektera

Nu har ni tagit del av en introduktion om svenska elevers läsvanor och läsintresse. Ni har också fått läsa om skolbibliotekets roll och vikten av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Hur ser det ut i er verksamhet? Här är förslag på diskussionsfrågor:

  • Digitala medier är en del av elevers vardag. Hur tror ni att det påverkar deras lust att läsa? Kan det påverka på olika sätt? I sådana fall vilka?
  • Hur påverkar era elevers medievanor era didaktiska val när ni planerar ert lässtimulerande arbete?
  • Det står i läroplanerna för alla skolformer utom förskola och vuxenutbildning att skolbiblioteket ska användas i undervisningen. I ljudfilen säger Anna Wide att det arbetet behöver utvecklas så att skolbiblioteket används i fler ämnen än svenskämnena. Hur ser det ut i er verksamhet? Hur skulle ni kunna utveckla arbetet med skolbiblioteket och vilka förutsättningar skulle ni i så fall behöva?

Del 1.3 Planera och genomför en aktivitet

Planera en valfri aktivitet utifrån era diskussioner. Här är förslag på aktiviteter:

Gör en undersökning i elevgrupperna, hur ser elevernas läsvanor och läsintresse ut? I del två av materialet har ni möjlighet att fortsätta arbetet genom att analysera resultatet av undersökningen utifrån kön, elevgrupp och årskurs, dessa aspekter behöver alltså lyftas in i undersökningen.
Exempel på underlag som kan användas:

Enkät till elever om läsningWord (word, 40 kB)

Intervjufrågor om läsning

Intervjufrågor om läsning

Anteckna elevernas svar, kön, elevgrupp och ålder.

  • Vad tycker du om att göra när du är ledig från skolan?
  • Vad för slags böcker tycker du om? (Genre)
  • Är det någon slags bok du inte tycker om?
  • Brukar någon hemma läsa för dig? Hur ofta?
  • Gillar du att titta i böcker, eller när någon läser för dig? Varför/varför inte?
  • Brukar du lyssna på ljudböcker hemma?
  • Hur vill du ha det när du tittar i böcker, lyssnar på ljudbok eller när någon läser för dig? (Tyst, musik, sitta, ligga osv.)
  • Hur gör du när du ska välja en bok?
  • Vad brukar du göra på nätet?
  • Hur tycker du att det är på biblioteket? (Skolbiblioteket eller folkbiblioteket)

Enkäten är utformad för de elever som kan läsa och intervjufrågorna är utformade för de elever som ännu inte läser.

Ta reda på hur er skolbiblioteksverksamhet fungerar genom att använda verktyget Kolla ditt skolbibliotek, på Skolinspektionens webbplatslänk till annan webbplats

Del 1.4 Uppföljning

Om ni gjort en undersökning av elevernas läsvanor och läsintresse.

  • Hur gick genomförandet av undersökningen? Vad kan det bero på?
  • Om ni skulle göra undersökningen på nytt, hur skulle ni då kunna utveckla den?
  • Vad av det som framkom i undersökningen överraskade er mest?
  • Vad av det som undersökningen visade kan ni ha användning av i ert fortsatta lässtimulerande arbete? På vilket sätt?

Om ni har använt Skolinspektionens verktyg Kolla ditt skolbibliotek.

    • Vad fick ni syn på?
    • Kunde ni identifiera något utvecklingsområde?
    • Hur kan ni arbeta vidare och vad behöver ni för att göra det? Har ni något behov ni behöver ta vidare till rektor?
    Senast uppdaterad 19 augusti 2019