Del 2. Flickors och pojkars läsning och läsintresse

I del två av materialet får du läsa om skillnaden i flickors och pojkars läsning och läsintresse, och vad dessa skillnader kan bero på.

två elever läser

2.1 Statistik om flickors och pojkars läsning

Faktorer som kön ska inte ha någon betydelse för hur eleverna lyckas i skolan. Ändå ser det ut så idag. Flickor har länge presterat högre än pojkar i ämnena svenska och svenska som andraspråk, och idag presterar flickor högre än pojkar i grundskolans alla ämnen, räknat på genomsnittliga betygspoäng. Att ha en god läsförståelse påverkar chanserna att lyckas i flera av skolans ämnen. Därför kan just läsning vara en utgångspunkt för att utjämna de könsskillnader som finns i skolprestationer mellan flickor och pojkar. Hur ser flickors och pojkars läsförståelse och läsintresse ut då? Filmen beskriver statistik utifrån nationella proven i årskurs 3, PIRLS och PISA.

Film: Flickors och pojkars läsning (tid 4:50)

Filmen visar statistik för flickors och pojkars läsförståelse och läsintresse.

Filmen visar att flickor genomgående har högre resultat i läsförståelse, och ett större läsintresse, än vad pojkar har. Resultaten från PIRLS och PISA är resultaten från Sverige, men samma mönster syns i de andra deltagande länderna. Utifrån filmen tycks skillnaderna bli större ju äldre eleverna blir. Det är viktigt att komma ihåg att de nationella proven, PIRLS och PISA inte är utformade på samma sätt och inte testar precis samma saker. Därför är de inte jämförbara. Dock finns det studier som visar på den så kallade ”Matteuseffekten” kopplat till läsning och läsintresse. Det innebär att de elever som tidigt är goda läsare, har ett stort ordförråd och är intresserade av att läsa, läser mer - och därigenom blir de ännu starkare läsare och får ett ännu större ordförråd. Elever som tvärtom inte gillar att läsa, läser långsamt och har ett mindre ordförråd, läser i sin tur mindre och hämmas i sin läsutveckling. Det går att beskriva som positiva respektive negativa spiraler, och utifrån detta är det alltså sannolikt att skillnaderna blir större ju äldre eleverna blir. För att motverka en sådan utveckling är det viktigt med tidiga insatser.

Varför är det då viktigt att uppmärksamma statistik? Könsuppdelad statistik kan ge en bild av gruppernas olika möjligheter. Den här statistiken ger oss en indikation på att ett jämställdhetsperspektiv är viktigt i de didaktiska val som görs vad gäller läsning och att stimulera elevers läsintresse, för att nå likvärdighet. Samtidigt som det är viktigt att synliggöra mönster och strukturer för att kunna förändra dem så är det också viktigt att se det som just mönster och strukturer. Statistiken beskriver hela gruppen flickor och pojkar på ett generellt plan och det finns stora variationer inom respektive grupp.

Fördjupa analysen genom ett intersektionellt perspektiv

 I filmen beskrivs resultaten på de nationella proven i svenska (delprov läsa berättande text) utifrån kön, men också utifrån föräldrars utbildningsbakgrund. Utifrån den statistiken blir det synligt att gruppen pojkar vars föräldrar har eftergymnasial utbildning presterar högre än gruppen flickor vars föräldrar har gymnasial eller förgymnasial utbildning. Kön är alltså inte den enda faktorn som spelar roll och behöver tas hänsyn till. Ett intersektionellt perspektiv innebär att se till flera kategorier samtidigt, som exempelvis klass, kön, etnicitet och funktionalitet. Dessa kategorier samspelar, och varje elevs förutsättningar påverkas av en kombination av dessa faktorer.

Se till eleven som individ

Samtidigt som statistiken erbjuder värdefull information så kan den också utgöra en möjlig risk – kan statistiken påverka bilden av flickor och pojkar? Kan den bidra till att det läggs skilda förväntningar på flickor och pojkar? Kan det bidra till att de bemöts olika och till att skillnader förstärks? En annan risk med könsuppdelad statistik kan vara att transpersoner och ickebinära osynliggörs.

Definition av ickebinär person

En person som identifierar sig som mellan eller bortom könsuppdelningen i kvinna eller man. Ibland används ”icke-binär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen.

Definition av transperson

Ett paraplybegrepp för personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med normen för det juridiska kön som de tilldelades vid födseln.

 För att undvika dessa risker kan ett individperspektiv vara hjälpsamt. För att fånga en elevs läsintresse är det viktigt att se till eleven som individ, oavsett kön, och elevens intresse, oavsett vad flickor och pojkar förväntas vara intresserade av. Eftersom ett av syftena med detta material är att bidra till lärares och skolbibliotekariers arbete med att utjämna skillnaderna mellan flickors och pojkars läsintresse så skrivs kön på flera ställen fram utifrån fördelningen flickor och pojkar. I läsningen av materialet är det viktigt att komma ihåg att alla elever förstås inte identifierar sig som flickor eller pojkar. Däremot så möter alla elever normer, strukturer och mönster för hur en flicka eller pojke förväntas vara.

Orsaker till pojkars lägre resultat och lägre läsintresse

Vad kan skillnaden mellan flickors och pojkars läsintresse, resultat i läsförståelse och i skolans alla ämnen bero på? Forskningen har inget enkelt och heltäckande svar på frågan.

En förklaring till att pojkar presterar lägre än flickor i skolan har varit biologiska skillnader. Det har gjorts flera studier på området. Flera av dessa har sammanställts i ”Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker”. Resultaten av de olika studier som lyfts i rapporten visar på att det finns obefintliga eller små biologiskt kognitiva skillnader mellan flickor och pojkar. Dessa skillnader är dock så små att de inte kan förklara skillnaden i skolprestationer. Även om biologiska skillnader skulle vara en delförklaring så är det inte den enda förklaringen, eller den största anledningen, till att pojkar presterar lägre än flickor i skolan. Det är heller inte en förklaring till pojkars lägre läsintresse.

Något forskningen lyfter som en förklaring är normer. Normer kan ses som ”osynliga regler” och kopplat till kön beskrivs dessa som ”könsnormer”. Könsnormer handlar om att människor, utifrån det kön de uppfattas tillhöra, förväntas vara på ett visst sätt. Det kan också handla om vad man förväntas ha för fritidsintressen, kläder, musiksmak, utseende och kroppsspråk. Normer är ofta kopplade till makt och maktrelationer. De som följer normen ges makt att tolerera (eller inte tolerera) de som avviker från den, medan de som bryter mot normen oftare blir utsatta för exempelvis kränkningar eller diskriminering.

Att anstränga sig i skolan förknippas mer med normer om ”den duktiga flickan” än ”den tuffa killen” och ses alltså normativt som något feminint. Det innebär att pojkar behöver balansera mellan att prestera i skolan och att inte avvika från maskulinitetsnormer och riskera att få tillrättavisningar av sina klasskompisar, i form av exempelvis gliringar, kränkande ord eller lägre status i gruppen. Detsamma gäller området läsning. Normen säger att det inte är tufft att läsa, och att pojkar förväntas vara tuffa. Därigenom blir pojkar begränsade av normerna, både när det gäller att anstränga sig i skolan generellt och när det gäller läsintresse specifikt. Att läsning förknippas mer med något feminint skulle alltså kunna vara en förklaring till pojkars lägre läsintresse.

Det kommer aldrig bli jämställt om det fortfarande finns att tjejer fortfarande måste vara på ett visst sätt och killar måste vara på ett visst sätt.

Elevröst, genom Barns röster om jämställdhet

Forskning visar också att lärare ofta har olika förväntningar på flickor och pojkar, just utifrån rådande könsnormer. I Barnombudsmannens rapport ”Barns röster om jämställdhet” beskriver eleverna att de upplever att det finns förväntningar på att flickor ska vara lugna och duktiga medan pojkar förväntas vara pratiga, coola och aktiva. Bilden går hand i hand med vad eleverna uppger i Skolverkets rapport ”Attityder till skolan” där flickor upplever att det ställs högre krav från lärarna än vad pojkar gör. Lärares förväntningar är en viktig del för elevers skolprestationer då det påverkar hur eleverna lyckas i skolan, det visar bland annat Hatties metaanalys ”Visible learning”. Dessutom kan skilda förväntningar på flickor och pojkar bidra till att förstärka och befästa de könsnormer som begränsar pojkar, när det kommer till bland annat läsning och läsintresse. I läroplanen för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet står det att ”Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.”

Ytterligare något som verkar ha betydelse för pojkars lägre läsintresse är avsaknaden av manliga läsande förebilder. Du kan läsa mer om manliga läsande förebilder i del fyra av materialet.

Källförteckning

Källförteckning

Asp-Onsjö, L & Öhrn, E. To pass the test: the timing of boys’ parallel positioning. Article: 25466 | Published online: 11 Jun 2015länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Baagøe Nielsen, S. & Nordberg, M. (2012). Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Barnombudsmannen (2016). Barns röster om jämställdhet. Stockholm: Barnombudsmannen.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Barns och ungas läsning: ett ansvar för hela samhället /betänkande av Läsdelegationen. (2018) Stockholm: Norstedts juridik, 2018.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Connell, Raewyn & Pearse, R. (2015). Om genus. Bokförlaget Daidalos.

Frangeur, R. & Nordberg, M. (red.) (2009). Maskulinitet på schemat pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. Johanneshov: TPB.

Frånberg, G. (2010). Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt: jämställdhetsarbete i skolan. Stockholm: Fritze.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.Heikkilä, M. (2015). Könsskillnader i skolprestationer. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Heikkilä, M. (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Heikkilä, M. (2018) ”Förväntningar på pojkar och flickor – genusperspektiv på barns språkutveckling”. Fulltext: https://www.bokstart.se/globalassets/forvantningar_flickor_pojkar.pdflänk till annan webbplats

Molloy, G. (2007). När pojkar läser och skriver. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Molloy, G. (2017). Svenskämnets roll: om didaktik, demokrati och critical literacy. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

PIRLS 2016: läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. [Stockholm]: Skolverket, 2017.

PM - Slutbetyg i grundskolan, våren 2018 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket.länk till annan webbplats

Skolinspektionen (2012). Framgång i undervisningen: en sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm: Skolinspektionen.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skolverket (2019). Attityder till skolan 2018. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2006) Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverketlänk till annan webbplats

Skolverket (2019) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018) Läroplan för grundsärskolan (reviderad 2018) (Fjärde upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019) Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019) (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019) Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. (Tredje upplagan). Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=4293länk till annan webbplats

SÅ GÖR DU: HBTQ-kompetent jämställdhetsarbete: en handledning för dig som arbetar med jämställdhetsintegrering på myndighet [Elektronisk resurs]- Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Wernersson, I. (2010). Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker? [Elektronisk resurs]. Stockholm: Fritze.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åhslund, I. (2019). Uppfattningar, förväntningar och didaktiska val. [Elektronisk resurs] : en studie om undervisningens betydelse för pojkars skolprestationer. Lic.-avh. (sammanfattning) Sundsvall : Mittuniversitetet, 2019. Sundsvall.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åkesson, E. (2016) Normer, normmedvetenhet och normkritik [Elektronisk resurs] [ ingår i Lärportalens modul Främja likabehandling, Del 5: Normer, normmedvetenhet och normkritik, grundskola och gymnasium ]. Stockholm: Skolverket.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Del 2.2 Diskutera och reflektera

Nu har ni fått ta del av hur elevers läsintresse och läsförståelse ser ut i statistiken, fördelat på flickor och pojkar, samt vad forskningen säger om orsaker. Men hur ser det ut på er skola? Och hur kan ni koppla det ni tagit del av till er verksamhet? Här är förslag på diskussionsfrågor:

  • Diskutera vilka tankar filmen väckte hos er.
  • Om ni skulle ta reda på om samma mönster som syns i statistiken också finns på er skola, på vilket sätt skulle det då kunna hjälpa er att utveckla er verksamhet?
  • I texten beskrivs möjliga orsaker till skillnaden mellan flickors och pojkars läsning. Vad tänker ni om dessa? Har ni ytterligare idéer om orsaker?
  • Det är viktigt att synliggöra mönster och strukturer för att kunna förändra dem. Samtidigt är det viktigt att inte utgå från dessa i bemötandet av eleverna. Diskutera olika strategier för att göra detta möjligt.

Del 2.3 Planera och genomför en aktivitet

Planera en valfri aktivitet utifrån era diskussioner. Här är förslag på aktiviteter:

Om ni i första delen gjorde en undersökning av elevernas läsvanor, analysera resultatet utifrån kön, elevgrupp och årskurs. Diskutera om ni får syn på några mönster och hur ni kan använda resultatet av kartläggningen för att utveckla ert lässtimulerande arbete.

Det kan vara svårt att upptäcka om man har olika förväntningar på eleverna utifrån kön, eftersom förväntningarna ofta utgår från vilka normer man själv bär med sig. För att synliggöra vilka könsnormer du bär med dig, sätt dig tillsammans med en kollega och diskutera följande:

  • På vilket sätt har ditt kön påverkat de val du har gjort i livet?
  • På vilka sätt har du gynnats eller missgynnats av könsnormer?
  • Det är ofta först när en norm bryts som det blir uppenbart att den finns. För att synliggöra era normer kan ni därför fundera över vad ni skulle uppleva som normbrott. Diskutera utifrån exempelvis:

    • Din son, i årskurs 3, skulle vilja gå i klänning.
    • Din dotter har endast pojkar som vänner.
    • Din son vill dansa balett.
    • Din dotter vill bli racerförare.

Beroende på vad av ovanstående du skulle uppleva som normbrytande, hur skulle det kunna påverka ditt bemötande av eleverna?

Det finns olika normer för vad kvinnor och män förväntas göra. Diskutera följande:

  • En man hjälper knappt till med hushållsarbetet hemma.
  • En kvinna hjälper knappt till med hushållsarbetet hemma.

Vilket av ovanstående påståenden tror du att du skulle reagera starkast på? Skulle din uppfattning kunna påverka dina förväntningar på eleverna?

Del 2.4 Uppföljning

    • Vad fick ni syn på?
    • Kunde ni identifiera något utvecklingsområde?
    • Hur kan ni arbeta vidare och vad behöver ni för att göra det? Har ni något behov ni behöver ta vidare till rektor?
    Senast uppdaterad 01 juli 2019