Del 3. Ett jämställdhetsperspektiv på läsning

I del tre av materialet får du konkreta förslag på hur du kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv på läsning, till exempel genom att göra medvetna bokurval.

lärare presenterar en bok för två elever

Del 3.1 Förslag på hur du kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv på läsning

I del två av materialet fick du läsa om skillnaden mellan flickors och pojkars läsning och läsintresse, och vad dessa skillnader kan bero på. Skolverkets rapport ”Attityder till skolan” visar att flickor (åk 7-9) i lägre grad än pojkar upplever att lärare kan engagera dem och skapa intresse. Flickorna uppger detta på ett övergripande plan, det är alltså inte knutet till specifikt läsning. Det ger dock en signal om vikten av att det lässtimulerande arbetet inte handlar om att väcka enbart pojkars intresse, utan alla elevers intresse – inklusive pojkar, som generellt sett har ett lägre intresse för läsning.

I denna del och i del fyra av materialet kommer du att få ta del av förslag på hur du kan arbeta för att stimulera alla elevers läsintresse och bidra till att utjämna skillnaderna mellan flickors och pojkars läsintresse. Ett visst fokus kommer att ligga på pojkar och pojkars läsning, men viktigt är förstås att det lässtimulerande arbetet är inkluderande och anpassat efter alla elevers olika behov och förutsättningar. Stimulans av pojkars läsintresse får inte ske på bekostnad av de elever som inte identifierar sig som pojkar. Det finns heller ingen universallösning för hur du arbetar med specifikt pojkar. Att utgå från det kan istället bidra till att befästa normer om att pojkar är och lär på ett visst sätt.

Så hur kan skillnaderna mellan flickors och pojkars läsintresse och läsförståelse utjämnas, utan att flickornas intresse och resultat blir lägre? Ett sätt kan vara att arbeta för att förändra begränsande könsnormer. Det är vi i samhället som tillsammans skapar, befäster och reproducerar normer. Det innebär att vi också kan förändra och skapa nya normer. Utöver att vara föränderliga över tid kan normer också variera i olika sammanhang. Det finns alltså möjligheter att förändra begränsande normer som eventuellt råder på skolan, även om dessa normer skulle kvarstå i samhället i stort.

Det blir bättre i en väldigt långsam takt och man kan säga så här … och ifall vi motverkar det i dag så att det inte sprids vidare till nästa generation, då kan (vi), om kanske två, tre generationer leva i ett helt fördomsfritt samhälle, skulle kunna vara en dröm. Jag vet inte, jag hoppas att jag upplever (det) i min livstid. Jag tvivlar på det men jag hoppas. Men jag tror det är möjligt.

Elevröst, genom Barns röster om jämställdhet

Synliggör och förändra begränsande normer

Vi vuxna måste ha en ständigt pågående diskussion och utmana våra egna tankegångar. Det finns inte någon quick fix utan arbetet sker hela tiden. Vi måste våga prata om makt och strukturer även med unga elever.

Lärare och skolbibliotekarie F-3

I läroplanen för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet står det att skolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Ett sätt att förändra normer och motverka könsmönster är genom ett normmedvetet förhållningssätt. Eftersom normer är det som ses som förväntat kan de vara svåra att få syn på. Normer blir ofta synliga först när någon bryter mot dem. Ett normmedvetet eller normkritiskt förhållningssätt går bland annat ut på att synliggöra begränsande normer, för att därefter ifrågasätta och förändra dem.

”Barn gör inte som man säger, barn gör som man gör” är ett känt talesätt. Om det kopplas till normmedvetenhet innebär det att man först behöver gå till sig själv. Vilka normer bär jag med mig? Hur agerar jag utifrån dem? Kan de påverka mina förväntningar på eleverna? Forskning visar att både skolpersonal och föräldrar ofta har olika förväntningar på eleverna utifrån kön, och att högre förväntningar ofta finns på flickor exempelvis vad gäller att hjälpa till, vara skolinriktad och lugn. Dessa förväntningar sker ofta omedvetet. I Skolinspektionens granskning ”Skolbiblioteket som pedagogisk resurs” framkom att så gott som på samtliga skolor hade personalen kunskap om att det finns generella skillnader i läsförståelse och läsintresse mellan flickor och pojkar. Det fanns dock inte lika stor kunskap om hur det såg ut på den egna skolan. De flesta skolor hade inte undersökt detta, och rektor och personal sa ofta att de istället arbetade med att ”möta den enskilda individen”, utan att reflektera över kön. Skolan ska möta den enskilda individen. Samtidigt finns det en risk med att inte synliggöra mönster och strukturer, eller att inte kritiskt granska sig själv och sitt bemötande av eleverna, just eftersom normer kan vara svåra att upptäcka. Begränsande normer riskerar att reproduceras om de inte medvetandegörs. Att synliggöra vilka könsnormer man bär med sig blir alltså ett sätt att bemöta eleverna likvärdigt, oavsett könstillhörighet. För om man inte är medveten om något – hur ska man då kunna förändra det?

Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet.

Lgr 11, Lspec 11, Lsam11, Lgsär11

Om det ska ske en förändring vad gäller begränsande könsnormer kan det behöva göras en bredare ansats än enbart kopplat till läsning. Det finns dock sådant som går att arbeta med specifikt kopplat till läsning och läsintresse, och det är där fokus ligger i detta material. Vill du arbeta med könsnormer och normmedvetenhet i ett bredare perspektiv finns även sådant material.

Om du vill läsa mer:

Normer, normmedvetenhet och normkritik, på Lärportalenlänk till annan webbplats

Finns normerna inbyggda i verksamheten, på Lärportalenlänk till annan webbplats

Vem representeras i materialet, på Lärportalenlänk till annan webbplats

Värdegrundsarbete viktigt för studiero

Involvera skolbibliotekarien i jämställdhetsarbetet

Vi vuxna behöver vara medvetna om våra invanda strukturer och tankesätt. I mitt arbetslag är vi ständigt i diskussion och tänker och vrider på frågor som rör jämställdhet.

Lärare och skolbibliotekarie F-3

I del ett av detta material fick du läsa om att ett gott samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare spelar en stor roll vad gäller skolbibliotekets effekt på elevernas lärande. Skolinspektionen lyfter i sin rapport ”Skolbiblioteket som pedagogisk resurs” flera exempel på hur ett sådant samarbete kan se ut. Bland annat beskrivs hur skolbiblioteket kan integreras i skolans jämställdhetsarbete, och på vilket sätt skolbibliotekarien kan bidra. I rapporten beskrivs en exempelskola som arbetar med jämställdhet genom att bland annat:

  • analysera böcker och medieanvändning utifrån ett jämställdhetsperspektiv,
  • sätta in åtgärder för att eleverna inte ska hamna i könsstereotypa mönster,
  • utmana elever till att läsa sådant de vanligtvis inte läser,
  • slå in skolbibliotekets böcker i neutrala omslag så att bara titel och bakgrundstext blir synlig – detta för att eleverna inte ska känna sig begränsade av stereotypt utformade omslagsbilder.

Skolbibliotekarien lyfts också fram som en viktig, neutral person som kan vara ett samtalsstöd för eleverna, något som också bekräftas av elevorganisationer. För att skolbibliotekarien ska bli en aktiv part i skolans värdegrundsarbete kan hen också vara delaktig i skolans likabehandlingsarbete och arbetet med skolans plan mot kränkande behandling.

Om du vill läsa mer:

Involvera skolbiblioteket i värdegrundsarbetet

Skolbibliotekarien har förstås också en given roll vad gäller bokinköp. Skolinspektionens granskning visar att lärare och skolbibliotekarier vid ett flertal skolor köper in böcker med könsstereotypt innehåll för att locka flickor respektive pojkar till läsning. I rapporten står det att skolorna ”behöver gå vidare från att ’fånga’ flickor och pojkar i litteratur som är könsstereotyp, till att analysera den egna verksamheten samt skaffa sig strategier för hur arbetet ska gå vidare för att undvika att eleverna fastnar i könsstereotypa mönster”. Ett sätt är att tänka normmedvetet då nya böcker köps in. Något annat att tänka på vid bokinköp är elevernas delaktighet. För att hitta böcker som eleverna är intresserade av är deras röster och åsikter viktiga att ta hänsyn till vid bokurvalet.

Gör medvetna bokval

När det gäller bokbeståndet och skyltningen i biblioteket försöker jag att ha så mycket mångfald som möjligt. Vi har många elever med utländsk bakgrund och även många som är väldigt hbtq-medvetna och jag vill att bibliotekets böcker ska spegla samhället och bibliotekets besökare.

Skolbibliotekarie

Film: Normmedveten lässtimulans (tid 2:41)

Monika Staub Halling arbetar som skolbibliotekarie på Backaskolan i Lund. Hon berättar vad man kan tänka på när man väljer böcker och när man tipsar barn om böcker.

Att göra medvetna bokval, både när det gäller högläsning och när det handlar om att ge eleverna individuella boktips, är förstås en väsentlig del i att stimulera elevers läsintresse. När det kommer till att tipsa eleverna om böcker kan det vara lätt att av gammal vana rekommendera en viss typ av bok till flickor och en annan till pojkar. Att locka eleverna till läsning genom att erbjuda dem könsstereotypa böcker kan bidra till att förstärka de olika förväntningar och normer som finns för flickor och pojkar.

Det finns flera tidigare undersökningar som visar att pojkar känner ett större intresse för böcker med manliga huvudkaraktärer, medan karaktärens kön inte verkar ha lika stor betydelse för flickor. En tanke som ligger nära till hands är att det som ses som maskulint ofta värderas högre än det som ses som feminint. Att vara en ”pojkflicka” ses ofta som något positivt, medan en ”flickpojke” kan ges lägre status. Det innebär alltså att det kan vara lättare för en flicka att avvika från normen och identifiera sig med manliga attribut och karaktärer än för pojkar att göra det motsatta. Även detta är kopplat till begränsande normer; normer som säger att det maskulina värderas högre än det feminina. Viktigt att komma ihåg är dock att vi skapar och omskapar normer, och att de går att förändra. Forskaren Stig-Börje Asplund har undersökt just pojkars läsning med koppling till litteratur med en kvinnlig huvudkaraktär. Asplund fann att ”platsen”, alltså miljön, huvudkaraktärens erfarenheter och bakgrund, var överordnad sociala kategorier som kön när det kom till att identifiera sig med huvudkaraktären i boken. Könet på huvudkaraktären behöver alltså inte vara avgörande, utan det handlar snarare om i vilken utsträckning eleverna kan identifiera sig med huvudkaraktären.

I syftestexten för ämnena svenska och svenska som andraspråk för grundskolan, sameskolan och specialskolan står det att eleverna, i mötet med olika typer av texter, ska ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten. Eleverna behöver alltså erbjudas texter både där de kan känna igen sig och utmanas. Något att tänka på när eleverna ges individuella boktips är alltså att försöka se förbi elevens kön, och istället försöka se till elevens individ, intressen och erfarenheter. Givetvis finns det pojkar som är intresserade av det som normativt förknippas med pojkar, exempelvis fotboll. Ett sätt att tänka normmedvetet och motverka traditionella könsmönster, och samtidigt utgå från det pojken i fråga är intresserad av, kan vara att tipsa om en fotbollsbok med en kvinnlig huvudkaraktär. Samtidigt finns det också en balans mellan att se till elevens fotbollsintresse och bredda elevens läsrepertoar. Detsamma gäller förstås för alla elever, oavsett kön.

Något annat som är värt att tänka på vid individuella boktips är att erbjuda eleverna böcker på deras modersmål eller nationella minoritetsspråk. Det innebär alltså att böcker på fler språk än svenska kan behöva finnas tillgängliga på skolbiblioteket. I del fyra av materialet kan du läsa mer om vikten av att erbjuda elever böcker på deras modersmål eller nationella minoritetsspråk.

Vad gäller bokval vid högläsning kan ett normmedvetet förhållningssätt och ett interkulturellt perspektiv vara hjälpsamt, både vad gäller författaren och bokens innehåll.

Frågor att ställa sig själv kan vara exempelvis:

  • Vem har skrivit boken?
  • Vilket kön har huvudpersonen?
  • Hur framställs de kvinnliga respektive manliga karaktärerna vad gäller intressen och egenskaper?
  • Vilken hudfärg och etnicitet har karaktärerna?
  • Hur ser familjekonstellationerna ut?
  • Hur beskrivs karaktärernas variation i förmåga och funktionalitet

Om högläsningen utgår från böcker som ger flera olika bilder av exempelvis kön, sexualitet, etnicitet och funktionalitet så är chansen större att fler elever kan känna sig inkluderade, speglade och sedda. Det kan också bidra till att förändra begränsande normer, som exempelvis normen om att ”pojkar ska vara tuffa”. Böcker kan vara en väg för att synliggöra flera sätt att vara pojke (eller flicka) på. Om högläsningen dessutom följs av ett bok- eller textsamtal får eleverna möjlighet att reflektera över detta, och knyta det till sin egen erfarenhetsvärld. Att diskutera och reflektera kring könsroller lyfts både i förskoleklassens och fritidshemmets centrala innehåll samt i flera av ämnena för de obligatoriska skolformerna.

Ibland förväxlas normmedvetna böcker med böcker som utgår från vad som brukar kallas toleranspedagogik. Toleranspedagogik kan förenklat beskrivas som att de som följer normen ska lära sig att tolerera eller acceptera de som avviker från normen. Ett exempel skulle kunna vara en bok om en pojke som har klänning, där pojkens klädval är själva handlingen i boken. Andra kanske tycker det är märkligt till en början, men lär sig sedan att acceptera det. Sensmoralen blir att tolerera de som avviker från normen. I en normmedveten bok skulle pojken kunna ha klänning, men bokens handling skulle fokusera på något annat. Exempelvis att pojken ska gå på kalas. Klänningen blir ett naturligt inslag. På så sätt kan det bidra till att förändra normen om att klänningar är för flickor. Normmedvetenhet och normkritik handlar alltså inte om att synliggöra och tolerera personer som bryter mot normen, utan istället om själva normerna och strukturerna som kan begränsa personerna.

Elevers röster om hur de gör när de väljer böcker

Elevers röster om hur de gör när de väljer böcker
  • Jag brukar läsa baksidan.
  • Jag brukar kolla efter den sorts böcker jag gillar, mina favoriter är fantasy.
  • Jag kollar på omslaget och chansar på att den är bra.
  • Jag läser första sidan.
  • Jag läser böckerna som min brorsa har läst.
  • Jag brukar tänka ut vilken bok jag vill läsa innan jag går till biblioteket, sen ser jag om jag hittar den.
Läsambassadören Johan Anderblad

Läsambassadören Johan Anderblad

Ljudfil: Johan Anderblad, läsambassadör 2017-2019

Johan Anderblad berättar att en läsambassadör arbetar för att alla oavsett bakgrund, ska ha lika möjligheter att nå litteraturen. Uppdraget är initierat av Statens kulturråd.

Ljudfilen med Johan Anderblad som text

Ljudfilen med Johan Anderblad som text

Hej, Läsambassadören här! Jag har en liten fundering. Jag är ofta ute och reser, föreläser, träffar pedagoger, bibliotekarier, föräldrar, och dom säger alltid: ”vi vill få alla att läsa, killar och tjejer. Och vi vill att de ska läsa alla sorters böcker. Det ska inte ska vara nån indelning i tjejböcker, killböcker.” Och det är bra, håll koll på detta. Titta kritiskt i böckerna vad dom förmedlar för perspektiv på könsnormer till exempel. Litteraturen är ju en suverän möjlighet att via böcker och läsning ge nya perspektiv, vända på invanda begrepp om hur killar och tjejer ska vara. Och det finns gott om böcker som har ett genomtänkt perspektiv. Läs dom, använd dom, prata om dom. Det är kanon!

Men var inte heller rädda för att börja i den värld där barnen själva är, med det intresse som gäller för dom just där och då. När det gäller läsning är allt tillåtet… ja, kanske inte riktigt… men ni fattar... Alltså den här första viktiga tröskeln in i bokvärlden, den är så viktig, så avgörande för den kommande utvecklingen när det gäller läsning så man kan faktiskt tillåta sig ganska mycket där, bara målet nås, att man får upp intresset för ord, berättelser, för text.

Är det ett pratigt barn, ja, börja där. Talade berättelser kan leda till skrivna berättelser. Är det ett tevespelsbarn, javisst, börja där då, med manualen, trick och tips till spelet. Eller det kanske är hästar som gäller, ja, då tar vi fram faktaböcker, berättelser om hästar. Eller är det mobiler och surfplattor som är magneten i ett barns liv, ja, då börjar vi där. Ta fram böcker, bilder, berättelser, texter på paddan eller i mobilen. Gör den här tröskeln över till böcker och läsning så låg som möjligt. Var lyhörd för barnens egna intressen.

Jag vet, det låter kanske enkelt det här. ”Jaha, du gillar hundar, här har du en bok om hundar.” Men det är klart det är en ansträngning. Det gäller ju att hitta precis rätt bok för varje barn. Och det är viktigt att vi tar oss den tiden. För den här första boken är ju jätteviktig. Det är ju den som är vägen till läsningen. Som gör läsningen värd att anstränga sig för. För det är klart, att det är ju en ansträngning, när man precis har lärt sig läsa. Det är ju superjobbigt! Så det gäller ju att hitta något som gör det värt det. Vem vill läsa bara för någon säger att det är nyttigt och bra? Man vill såklart veta något, få lära sig nåt nytt, eller vara med om en upplevelse, något spännande, ett äventyr.

Det brukar vara bra att börja med sig själv faktiskt. Och tänka lite grand; ”Hur började jag läsa?”. Var det någon speciell person? En förebild? Någon speciell bok? Nån som läste för mig? Fundera på det. Och fråga runt bland arbetskompisarna. Alla har en egen väg till läsningen. Och det är ganska inspirerande att tänka på den. Själv kom jag in i läsningen tack vare Agaton Sax. Denna fantastiska detektiv och redaktör för Byköpingsposten.

På somrarna plöjde jag bok efter bok med Agaton Sax, som jag lånade på bibblan i Vingåker där jag bodde på somrarna. Och bibliotekarien föreslog efter ett tag att ”Ja, nu har du ju läst alla de här Agaton Sax. Ska du inte prova Ture Sventon till exempel?” Jag förstod ingenting.

Ture Sventon? Temlor? Nä, han var supertöntig. Agaton Sax skulle det va. Och nu såhär i efterhand så kan man ju tänka att skillnaden är ganska liten. Eller hur? Två sådana här fiffiga, lite roliga detektiver. Men det här visar ju bara hur små marginalerna kan vara, att hitta den rätta boken. Och det är ju inte bara innehållet, det kan ju vara karaktären, miljön, eller sättet det är berättat på. Det är många saker som avgör om en berättelse griper tag i en eller inte. Och man vet ju inte heller vad man söker förrän man hittar det. Alltså, man måste ha tålamod och prova sig fram. När man väl hittar man rätt sorts bok till rätt person, ja, då går det mesta av sig själv sen.

Så det är mitt bästa tips. Hitta rätt bok. Ge inte upp. Rätt som det är, när du minst anar det, så är boken där.

Och en liten sista grej till här, var inte rädd för faktaböcker. Man glömmer ofta bort dom tycker jag. Man har de här, lite viktiga, dramatiska, lite djuplodande berättelserna. Men barn är nyfikna. Dom vill veta hur saker och ting funkar, på riktigt. Fråga mig som gjort hundratals TV-program som bygger just på barns frågor; Johans uppdrag i Bolibompa. Ja, det kom in frågor som ”Hur lär man en hund att sitta? Hur funkar ett flygplan? Vad äter kaniner? Hur ser det ut bakom en bowlingbana?” Man blir ju lite nyfiken själv, eller hur? Faktaböcker är underskattade. Prova!

Och som alltid, högläsning är ett fantastiskt sätt att ge alla chansen till en berättelse. Det är en härlig känsla att lyssna i grupp. Man delar en upplevelse och kan diskutera berättelsen vartefter. Högläsning funkar för alla åldrar, även vuxna. Jag har varit på fritidsgårdar där man läser för tonåringar och unga vuxna, och alla bara liksom sitter där och njuter av samma upplevelse. Helt magiskt.

Och nu, sista tipset, jag lovar. Skaffa en projektor, kör en e-bok i datorn och visa bilderna i boken i storbildsformat medan du läser högt. Suveränt sätt att högläsa. Och alla kan hänga med i bilderna, och dom som kan, kan också följa med i texten när du läser.

Ja, tack för att du lyssnat! Lycka till med den superviktiga läsningen.

Använd digitala verktyg i det lässtimulerande arbetet

I del ett av materialet beskrivs hur digitaliseringen har medfört förändrade läsvanor. Flera forskare förespråkar att skolan tar tillvara elevernas digitala medievanor i det lässtimulerande arbetet. Som ett exempel lyfts datorspelande som något som kan användas i undervisningen för att öka framförallt pojkars engagemang för läsning. När spel används i undervisningen beskrivs det ofta som ett spelifierat lärande.

Den här filmen visar ett exempel på hur ett spelifierat textsamtal kan gå till. Lektionen som visas i filmen hålls med en mellanstadieklass. Men liknande textsamtal går att ha även med yngre elever.

Film: spelifierade textsamtal på mellanstadietlänk till annan webbplats

Att läsa digitala texter brukar kallas för digital läsning, medan läsning på papper brukar kallas för traditionell läsning. För digital läsning krävs andra kompetenser än för traditionell läsning. Utöver avkodning och förståelse av texten behövs bland annat förmåga att hantera den digitala enheten och navigera på internet. I PISA 2015 genomfördes ett digitalt lästest. Genom studier som gjordes utifrån resultaten blev det synligt att pojkar som spenderade mycket tid på internet höjde sina resultat mest, i jämförelse med det traditionella lästestet i PISA 2012. Dock gällde detta resultat enbart för de svenska eleverna. I de andra nordiska länderna syntes inte samma mönster. Det går därför inte att dra några generella slutsatser och säga att pojkar gynnas av digital läsning.

En annan aspekt då det kommer till att använda digitala verktyg för att stimulera läsintresse är normer. Tidigare i texten beskrivs hur pojkar kan bli begränsade av normen om att de förväntas vara tuffa, och att läsning inte är tufft. Digitala verktyg är kopplade till andra normer än läsning. För de elever som känner sig begränsade av normen om att läsning inte är tufft skulle digitala verktyg och spel kunna vara en väg in till läsintresse.

I arbetet med digitala verktyg är det viktigt med digital kompetens. Det finns inte någon evidens för att spel och tävlingar automatiskt ökar elevers läsintresse och läsförståelse. Digital kompetens handlar bland annat om att kunna avgöra när det finns ett syfte med att använda digitala verktyg – och när det finns ett syfte med att inte göra det.

Källförteckning

Elevrösterna i texten kommer från elever i årskurs 2 på Björknässkolan i Nacka.

Källförteckning

Asplund, S-B. & Pérez Prieto, H. (2013). “Ellie Is the Coolest’: Class, Masculinity and Place in Vehicle Engineering Students’ Talk about Literature in a Swedish Rural Town School.” Children’s Geographies 11(1), 59–73.

Asplund, S-B. (2018). Platsens betydelse för pojkars och unga mäns läsning [Elektronisk resurs]. Svenskläraren 2018:1.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Baagøe Nielsen, S. & Nordberg, M. (2012). Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Barnombudsmannen (2016). Barns röster om jämställdhet. Stockholm: Barnombudsmannen.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Barns och ungas läsning: ett ansvar för hela samhället /betänkande av Läsdelegationen. (2018) Stockholm: Norstedts juridik, 2018.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Frangeur, R. & Nordberg, M. (red.) (2009). Maskulinitet på schemat pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. Johanneshov: TPB.

Frånberg, G. (2010). Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt: jämställdhetsarbete i skolan. Stockholm: Fritze.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Heikkilä, M. (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Åkesson, E. (2016) Normer, normmedvetenhet och normkritik [Elektronisk resurs] [ ingår i Lärportalens modul Främja likabehandling, Del 5: Normer, normmedvetenhet och normkritik, grundskola och gymnasium ]. Stockholm: Skolverket.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hultgren, F., Johansson, M. & Bjur, L. (2017). Läsmiljö - att skapa rum för läsande [Elektronisk resurs]. [ ingår i Lärportalens modul Stimulera läsintresse, Del 3: Läsmiljö - att skapa rum för läsande, grundskola åk f-9]. Stockholm: Skolverket.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

McGeown, S.P (2015) Sex or gender identity? Understanding children’s reading choices and motivation [Elektronisk resurs]. Journal of Research in Reading, Volume 38, Issue 1, 2015, pp 35–46länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Molloy, G. (2017). Svenskämnets roll: om didaktik, demokrati och critical literacy. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Nordiska ministerrådet (2018). Northern lights on TIMSS and PISA 2018. Copenhagen: The Nordic Council of Ministers.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rasmusson, M. Det digitala läsandet [elektronisk resurs] : begrepp, processer och resultat. Diss. (sammanfattning) Härnösand: Mittuniversitetet, 2015. Härnösand.

http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdflänk till annan webbplats

Skolinspektionen (2018) Skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Stockholm: Skolinspektionen.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skolverket (2019). Attityder till skolan 2018. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018) Läroplan för grundsärskolan (reviderad 2018) (Fjärde upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019) Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019) (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019) Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. (Tredje upplagan). Stockholm: Skolverket.

Svensson, G., Rosén, J., Straszer, B. & Wedin, Å. (red.) (2018). Greppa flerspråkigheten [Elektronisk resurs] : en resurs i lärande och undervisning. Skolverket.

Åkesson, E. (2016) Normer, normmedvetenhet och normkritik [Elektronisk resurs] [ ingår i Lärportalens modul Främja likabehandling, Del 5: Normer, normmedvetenhet och normkritik, grundskola och gymnasium ]. Stockholm: Skolverket.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Del 3.2 Diskutera och reflektera

Nu har ni fått ta del av hur normer kan påverka elevers läsning och vilken betydelse det har att synliggöra sina egna normer och förväntningar. Ni har också fått läsa om hur skolbibliotekarien kan vara en resurs i skolans jämställdhetsarbete samt vikten av att göra medvetna bokval. Hur kan ni koppla detta till er verksamhet? Här är förslag på diskussionsfrågor:

  • Ni har fått läsa om begränsande könsnormer, och att det är lätt att utgå från dessa om det inte finns en medvetenhet om normerna. Vilka normer tror ni att ni bär med er om kön, och hur tror ni att dessa kan påverka eleverna kopplat till läsning?
  • Är det lättare att rekommendera en bok som stereotypt förknippas med flickor till en pojke eller vice versa? Om ni upplever en skillnad, vad tror ni att det beror på?
  • Diskutera hur ni skulle kunna utveckla arbetet med att göra skolbibliotekarien och/eller skolbiblioteket till en naturlig del i skolans jämställdhetsarbete.
  • Tänk på den senaste boken du läste högt för en elevgrupp. Fundera över vilka normer gällande kön, sexualitet, etnicitet och funktionalitet den förmedlade. Delge varandra era tankar.
  • I filmen Normmedveten lässtimulans pratar en skolbibliotekarie om att en del elever har bestämt sig för att de inte gillar att läsa eftersom det inte är ”tufft”. Hon försöker få in alla elever i läsgemenskapen genom att sänka tröskeln. Har ni egna förslag på hur normen "Det är inte tufft att läsa" kan förändras?

Del 3.3 Planera och genomför en aktivitet

Planera en valfri aktivitet utifrån era diskussioner. Här är förslag på aktiviteter:

  • Se över normmedvetna böcker som kan användas som högläsningsböcker, sammanställ som rekommendationer på en lista där lärare enkelt kan överblicka och välja en bok.
  • Välj ut några normmedvetna böcker och gör bokrecensioner/presentationer för eleverna.
  • Läs en normmedveten, kortare bok eller text för eleverna, ha ett bok- eller textsamtal.
  • Plocka ut några barnböcker. Diskutera en bok i taget; vem skulle ni rekommendera boken till? Ser ni några mönster i vad ni skulle rekommendera till flickor respektive pojkar?

Om ni vill få förslag på normmedvetna böcker finns tips på Minabibliotek.se

Brytiga böcker, minabibliotek.selänk till annan webbplats

Del 3.4 Uppföljning

  • Hur gick genomförandet av aktiviteten? Om ni gjorde en aktivitet med eleverna, hur togs den emot?
  • Om ni skulle göra aktiviteten på nytt, är det något ni skulle göra annorlunda då? Vad och varför?
  • Hur kan ni arbeta vidare och vad behöver ni för att göra det? Har ni något behov ni behöver ta vidare till rektor?
Senast uppdaterad 05 november 2019