Del 4. Konkreta sätt att stimulera läsintresse

I del fyra av materialet får du konkreta förslag på hur du kan arbeta för att stimulera elevers läsintresse till exempel genom att skapa stimulerande läsmiljöer och använda läsande förebilder.

tre elever läser i varsin bok

Del 4.1 Konkreta sätt att stimulera läsintresse 

Hur kan elever motiveras till läsning? Hur kan lärare och skolbibliotekarier stimulera elevers läsintresse? Hur får vi med alla elever i en läsande gemenskap? En bra utgångspunkt för arbetet är att skapa stimulerande och textrika läsmiljöer med många läsande förebilder. I den här delen får ni ta del av några konkreta exempel på lässtimulerande aktiviteter där lärare och skolbibliotekarier kan samarbeta.

Film: Röster om lässtimulans (tid 8:38)

I filmen berättar en lärare i fritidshem om hur hon inreder rummet för att det ska bli mysigare för eleverna under högläsningen. Vi får också höra skolbibliotekarier och lärare berätta om hur de arbetar lässtimulerande.

Skapa stimulerande läsmiljöer

Jag vill att det ska vara tyst, ganska mörkt, varmt med en läslampa som är riktad mot boken.

Elev, åk 2

Både den fysiska och sociala miljön är viktig för att stimulera elevernas läsintresse och låta dem uppleva gemenskap under läsningen. För att möta alla elevers olika behov är det viktigt att göra eleverna delaktiga i utformandet av miljön. Att det finns stimulerande läsmiljöer på en skola signalerar dessutom att läsning är viktigt. Till den stimulerande läsmiljön hör inte endast möblering och inredning utan också ett brett, varierat och synligt utbud av texter. Det är också betydelsefullt att anpassa utbudet efter elevernas intressen, behov och förutsättningar.

Så här gör andra

  • Tar hjälp av elever i utformningen av läsplatser i klassrum, på fritidshem och i skolbibliotek.
  • Skapar en mysig miljö genom att släcka ner och tända ljus.
  • Låter skolgården bli en del av den stimulerande läsmiljön genom att ordna rastaktiviteter som högläsning eller tyst läsning.
  • Exponerar böcker och andra texter överallt på skolan.
  • Tipsar om böcker på skolans lärportal, intern-tv och sociala medier.
  • Skyltar med elevernas egna boktips på anslagstavlor, väggar, menytavlor i matsalen och bokträd i biblioteket.
  • Ordnar bokbytardagar på skolan.
  • Ordnar läsdagar med kuddar, filtar och fika.
Sandra Brömster, Skolverket

Sandra Brömster, Skolverket

Ljudfil: Sandra Brömster, Skolverket (tid 4:30)

Lyssna på Sandra Brömster, Skolverket, som berättar om en skola som utvecklat en stimulerande läsmiljö.

Ljudfilen med Sandra Brömster som text

Ljudfilen med Sandra Brömster som text

Jag heter Sandra Brömster och arbetar på Skolverket, som expert. Jag har tidigare arbetat som förskollärare och lärare i årskurs 1-3. Idag kommer jag berätta om en skola som arbetade med att utveckla en stimulerande läsmiljö.

Lärarna på skolan gick Läslyftet, och började utifrån det diskutera läsmiljön på skolan. Dom ville få till den här mysiga känslan, en miljö där läsning förknippades med något positivt.

Lärarna bestämde sig för att involvera vårdnadshavarna. Dom bad vårdnadshavarna att ta med kuddar, filtar, mattor, tyger och liknande, om dom hade något sådant hemma som dom inte behövde. Dom fick in en hel del och dom inredde läshörnor både i klassrum och på fritids. En läshörna kunde vara exempelvis en saccosäck med ett tunt tyg upphängt över, så att det blev som en sänghimmel, som ett eget litet krypin. Eller så kunde det vara en mjuk matta med kuddar, inramad av låga bokhyllor.

Lärarna satte också upp tavellister där dom skyltade med utvalda böcker som dom tipsade om, anpassade till sin elevgrupp utifrån elevernas intressen, kunskapsnivå och teman dom arbetade med.

När läshörnorna var på plats fick eleverna ta beslut om hur och när dom skulle användas. Det var en viktig del i att det sen fungerade så bra – elevernas delaktighet. Eleverna kände att det var deras läshörnor, deras ställen.

Dom bestämde exempelvis att läshörnorna bara fick användas till läsning – med undantag av om nån kände sig hängig, eller var ledsen och behövde vara ifred. Dom bestämde hur många man max kunde vara i respektive läshörna. Och att dom – om dom blev klara med en uppgift – skulle få ta sin tystläsningsbok som dom hade lånat på biblioteket, och sitta i en läshörna och läsa, oavsett om det var en svensklektion eller mattelektion. Klassen hade dessutom tyst läsning varje morgon, och då läste alltså alla elever samtidigt. Eftersom det då fanns fler elever än det fanns läshörnor så bestämde dom också ett system där dom delade in klassen i två grupper och där dom två grupperna hade läshörnorna varannan vecka under morgonens läsning.

Det här resulterade i att elevernas lust att läsa ökade.

Läsningen blev naturlig eftersom dom läste varje morgon. Lärarna satte på lugn musik och eleverna tog sina böcker och valde själva om dom ville ligga på en matta, sitta i en läshörna eller sitta på sin plats och läsa. Det blev en lugn och harmonisk start på morgonen där alla alltid visste vad dom skulle göra och vad som förväntades. En positiv effekt var också att om nån elev kom sent nån gång så missade den här eleven aldrig några instruktioner för vad som skulle hända under dagen. Istället smög eleven tyst in, tog sin bok, utan att vare sig störa nån annan eller få svårt att komma in i det klassen arbetade med.

Lärarna själva satt antingen med en egen bok och läste under morgonen, eller satt och läste tillsammans med elever som behövde lästräning.

Fler elever valde också att läsa om de blev klara med en uppgift. Och på fritids gjordes ett litet läsrum, vilket var mycket uppskattat. Eleverna hade nämligen efterfrågat ett ställe på fritids där dom fick lugn och ro eftersom dom ofta upplevde fritidstiden som högljudd och energisk. Läsrummet blev en fristad för dom elever som sökte lite lugn på eftermiddagen och det var många elever som valde att läsa, enskilt eller tillsammans.

Och normen kring att läsning var tråkigt eller jobbigt förändrades sakta men säkert till att läsning var något rogivande och mysigt. Och även om alla elever kanske inte slukade böcker, utan en del mest tittade på bilder, eller läste serier, så kom lärarna åt just den där känslan – den där lusten att läsa, den där känslan av att läsandet är elevernas egen tid, egen lilla bubbla, det där att läsande är något harmoniskt.

Lyft fram läsande förebilder

 Forskare, som exempelvis Gunilla Molloy, lyfter fram läsande förebilder som en viktig del i att stimulera läsintresse. De första förebilderna är elevernas vårdnadshavare. Det bekräftas också av den senaste PIRLS-undersökningen (2016) som visar att elever vars vårdnadshavare tycker om att läsa får ett högre resultat i läsundersökningen. Samma undersökning visar också, trots de förbättrade resultaten, att både elever och vårdnadshavare läser mindre och tycker mindre om att läsa jämfört med 2011 då undersökningen genomfördes förra gången. För pojkar är manliga läsande förebilder viktiga. Alltså blir framförallt pappor viktiga när det kommer till pojkars läsning. Gunilla Molloy konstaterar att elever oftare ser sina mammor läsa, än sina pappor. Utöver att det blir en avsaknad av manliga läsande förebilder så kan det bidra till att förstärka normen om att läsning är något feminint. Ett sätt att stimulera pojkars läsning kan alltså vara att nå deras pappor, eller andra manliga personer som står dem nära. Om elevernas vårdnadshavare talar ett annat språk än svenska kan modersmålsläraren med fördel involveras i arbetet med att engagera dem i det lässtimulerande arbetet.

Film: projektet "En läsande pappa" (tid 2:51)

I filmen berättar en speciallärare och skolbibliotekarie om hur de involverar elevernas manliga vårdnadshavare i det lässtimulerande arbetet.

Filmklippet nedan visar Grönkullaskolan på föräldramötet med pappor, i projektet ”En läsande pappa”.

Film: vet du om att du kan förändra ditt barns liv?, Göteborgs stadsbiblioteklänk till annan webbplats

I undersökningar som gjorts framkom att även vänner och andra vuxna i de ungas närhet, såsom lärare, finns bland de viktigaste läsande förebilderna. Detta kan skolan ta tillvara genom att skolpersonalen själva är läsande förebilder, samt genom att på olika sätt organisera aktiviteter där eleverna tipsar varandra om böcker eller läser för varandra. Ett exempel på hur ni kan ta tillvara elevernas boktips är att elever spelar in sina bokrecensioner som ljudklipp eller filmklipp på YouTube. Klippen kan sedan kopplas till QR-koder som klistras in i böckerna i skolbiblioteket. När eleverna ska låna en bok kan de skanna QR-koden med sin surfplatta och ta del av recensionen. Om ni vill veta mer om hur det går till kan ni läsa här:

Äldre elever vet bättre vad vi gillar, på lärportalenlänk till annan webbplats

Även om föräldrar, andra vuxna i de ungas närhet samt vänner är de viktigaste förebilderna så kan det vara värt att lyfta även andra läsande förebilder, såsom kända personer. I en brittisk studie, där drygt 2000 barn och unga tillfrågades framgick att boktips från framförallt kända idrottsutövare skulle uppmuntra dem att läsa. Att lyfta fram kända personer som läsande förebilder kan alltså vara ett sätt att stimulera läsintresse. Även här kan modersmålsläraren vara en tillgång, genom att hen kan ha kännedom om kända personer som talar elevernas modersmål.

Så här gör andra:

  • Läser samtidigt som eleverna för att vara en läsande förebild.
  • Visar intresse för vad eleverna läser och uppmuntrar dem att berätta om sin läsning.
  • Diskuterar läsning med kollegorna, till exempel i en bokcirkel.
  • Pratar om läsning och läsande förebilder på föräldramöten.
  • Bjuder in pappor (eller andra manliga vuxna som är viktiga för eleverna) till att prata läsning eller läsa högt ur sina favoritböcker.
  • Bjuder in manliga läsande förebilder från olika yrkesgrupper.
  • Bjuder in rektor till att läsa högt, samtala om det lästa med eleverna, tipsa om böcker och ge läsutmaningar
  • Sätter upp affischer med läsande förebilder.
  • Samarbetar med förskolor genom att låta eleverna gå dit och läsa för förskolebarnen.
  • Bjuder in pojkar från högstadiet att högläsa eller tipsa om de böcker de själva läste i åk F-3.
  • Använder fadderläsning där äldre elever läser för yngre.
Skolbibliotekarierna Marit Hammarland och Åsa Norlund

Skolbibliotekarierna Marit Hammarland och Åsa Norlund

Ljudfil: Marit Hammarland och Åsa Norlund (tid 5:54)

Lyssna på hur skolbibliotekarierna Marit Hammarland och Åsa Norlund arbetar med manliga, läsande förebilder.

Ljudfilen med Marit Hammarland och Åsa Norlund som text

Ljudfilen med Marit Hammarland och Åsa Norlund som text

Sandra: Idag är vi här tillsammans med Marit Hammarland och Åsa Norlund , som arbetar som skolbibliotekarier i Örebro. Hejsan.

Åsa och Marit: Hej hej.

Sandra: Alla skolor och skolbibliotek arbetar ju för att stimulera läsintresse. Ni arbetar ju mycket med att exempelvis få till en rolig och inbjudande miljö. Men ni har också uppmärksammat skillnaden i flickors och pojkars läsning och arbetar specifikt med ett jämställdhetsperspektiv på läsning. Hur kommer det sig att ni gör det?

Marit: Ja eftersom att vi har cirka 80 procent killar här på skolan så har det hela tiden varit vår utgångspunkt att få fler killar att läsa. Och många har ju inte med sig läsningen hemifrån och dom saknar särskilt manliga förebilder så vi känner ansvar att försöka ge dom det här på skolan istället. Och det finns ett stort engagemang kring det här från både skolledning, lärare och bibliotekarier.

Sandra: Kan ni berätta lite mer om hur ni arbetar med just manliga förebilder?

Åsa: Ja, den allra enklaste lösningen är ju att eleverna får lästid på lektioner och att läraren också läser då och berättar om vad han eller hon läser. Visa att det är kul att läsa helt enkelt.

Åsa: Vi har också jobbat mycket med läsande förebilder från olika yrkesgrupper där man har haft en tydlig koppling till läsande och yrke. Vi har ordnat föreläsningar med exempelvis en politiker, en polis, en journalist, en rappare som har berättat om vikten av att kunna läsa, skriva och uttrycka sig för att lyckas. Och då hade vi även före detta MMA-boxaren Musse Hasselvall som gjorde den här TV-serien PK-mannen som behandlar just normer, manlighet och fördomar.

Marit: Sen kan man ju använda sig av alla förebilder som finns omkring oss i sociala medier. Det gäller ju att omvärldsbevaka. Det är bra om man har koll på vad eleverna har för förebilder och så fånga upp bra exempel. Just nu använder vi ett Youtube-klipp med Pewdiepie som har väckt lite positiv uppståndelse bland våra elever. Han uppmuntrar till läsning av skönlitteratur och berättar att han läste 72 böcker förra året som han tipsar om. Och det är väldigt värdefullt för oss såklart. Vi har gjort en bokutställning med honom och hans tips och även använt honom i våra sociala medier.

Sandra: Aha, det låter ju jättebra. Vad många tankar idéer och tankar ni har kring det här med läsande förebilder, och specifikt manliga läsande förebilder. Arbetar ni på några andra sätt om just det här med läsning och normer kring maskulinitet?

Åsa: Ja, våran skolledning har beslutat att ha ett tema mot machokulturer på skolan och där kommer vi också att använda oss av föreläsare och litteratur. Vi undersöker just nu om Hampus Nessvold kan komma till oss för vi tycker att han och hans bok är riktigt bra förebilder i sammanhanget.

Marit: Det är ju lika viktigt att träna hjärnan som att träna musklerna. Tyvärr finns det uppfattning om att läsning inte är så coolt, men vi vill ju försöka motbevisa det här. Att försöka leva upp till machonormer sätter bara krokben för din egen utveckling. Att läsa öppnar ju upp nya världar. Och jag har hört elever säga “Åh jag visste inte att böcker kunde va så bra!”, och då vet man att man har lyckats.

Sandra: Ja, det är ju verkligen ett bra betyg. Om man nu vill skapa ett skolbibliotek som stimulerar till läsning utan att befästa dom här stereotypa könsnormerna, vad kan man tänka på då?

Åsa: Tänk till när du köper in böcker - att det ska finnas ett brett utbud i biblioteket både med författare och deras bakgrund och innehållet i böckerna. Sen har vi har valt att inte ha en egen hylla för exempelvis HBTQ-böcker eftersom vi tycker att det kan ge fel signaler. Däremot är vi noga med att skylta med böcker och visa att vi har mångfald i hyllorna. Och när vi tipsar eleverna om böcker så är dom självklart en del av utbudet. Förutsätt aldrig att alla killar vill läsa om fotboll eller bilar. Det finns så många bra böcker som utmanar normerna så passa på att blanda in dom i dina boktips på ett naturligt sätt. Jag brukar lämna eleven ifred efter att jag har tipsat och sedan får dom låna själv i våran automat. Då törs dom mer har jag en känsla av.

Marit: Vi har boklotterier vid flera tillfällen per läsår och vi brukar koppla det till ett särskilt tema, exempelvis Pride, Alla hjärtans dag, mänskliga rättigheter. Då försöker vi tänka normkritiskt. Kopplat till Alla hjärtans dag tänker vi till exempel på att inte bara ha böcker som speglar heterosexuell kärlek.

Sandra: Ah, det hörs att ni verkligen arbetar på ett medvetet sätt. Men varifrån får ni alla dom här idéerna och den kunskap ni har?

Åsa: Ah, på många olika sätt. Vi tar till oss bra idéer från sociala medier, andra skolor och bibliotek och försöker hålla oss uppdaterade med föreläsningar och facklitteratur. Vi har lärt oss mycket av eleverna också, men jag har också fortbildat mig, till exempel gått en kurs i litteraturförmedling och går på skolbibliotekskonferenser med rektor och lärare. Sen har vi bra samarbeten med lärare såklart. Vi pratar mycket i personalgruppen och tipsar varandra. Och våran assistent har gått en utbildning på RFSU som hjälpt oss att tänka mer normkritiskt och ha koll på olika begrepp, som till exempel vad det innebär att vara en cis-person och intersex.

Sandra: Vad roligt att höra. Allt det här ni har berättat idag är ju sådant man kan göra med elever i alla åldrar också. Så verkligen tusen tack för att ni har delat med er av allt det här.

Ljudfil: Kristoffer Johansson (tid 7:17)

Lyssna på läraren Kristoffer Johansson om det lässtimulerande arbetet han driver på sin skola.

Ljudfilen med Kristoffer Johansson som text

Ljudfilen med Kristoffer Johansson som text

Sandra: Idag är vi på en skola och träffar Kristoffer Johansson. Vill du presentera dig lite?

Kristoffer: Ja, jag heter alltså Kristoffer Johansson. Jag arbetar som svensklärare och förstelärare. Min förstelärartjänst är inriktad på läsutveckling, eh, som är ett område som vi har som särskilt fokusområde här på vår skola.

Sandra: Okej. Hur kommer det sig att ni har just läsutveckling som fokusområde?

Kristoffer: Ja, det var faktiskt ett fokusområde som föddes lite grand ur frustration, och den här

frustrationen gällde flera saker som vi på olika sätt tyckte försämrade läsundervisningen. En av de här sakerna var en utbredd otålighet hos många elever, en otålighet med att läsa text överhuvudtaget. Vi tyckte också att vi såg negativa attityder kring läsning och allra tydligast tyckte vi att dom här negativa attityderna märktes hos pojkar.

Sandra: Okej. Kan du berätta lite om hur ni arbetar med det här då?

Kristoffer: Ja, men vi började titta på tre övergripande områden för att förbättra läsundervisningen och komma åt dom här attityderna till läsning. Vi tänkte att dom här områdena skulle vara igång samtidigt och fungera i så många olika ämnen som möjligt. Och dom här tre områdena som vi tänkte oss var kartläggning, läskultur och verktyg.

Sandra: Kan du berätta lite mer om hur ni jobbade med dom här tre områdena? Du kanske kan ta ett i taget, om du börjar berätta lite om hur ni jobbade med kartläggning?

Kristoffer: Kartläggningen, det området, där kände vi att vi behövde få lite bättre koll på elevernas läsvanor och deras attityder till läsning. Vi trodde att vi visste en del, men, men tänkte att vi skulle kolla hur det faktiskt var. Och då gjorde vi anonyma undersökningar där eleverna fick svara på vad dom tyckte och tänkte om läsning. Vi ville se mönster i hur dom här åsikterna och attityderna skiljde sig åt, mellan hur gammal man var, och mellan pojkar och flickor. Och det här var då för att kunna, för att vi lärare skulle kunna styra materialval, våra undervisningsupplägg och ämnesval. Och en kul grej med det här var att om man gjorde det här flera år så kunde man ju till slut börja titta på hur de här mönstrena ändrades över tid.

Sandra: Aha, vad intressant. Du nämnde läskultur som ett annat område?

Kristoffer: Mm. Vi ville jobba med ett område som, som skulle inspirera eleverna att läsa men vi tänkte oss också att det skulle normalisera läsning, göra läsning till något som är naturligt och återkommande, en del av vardagen på våran skola – och även för pojkar då. Vi tänkte att det är viktigt för unga i alla andra sammanhang att kunna identifiera sig med personer i olika sammanhang – och varför skulle läsning vara ett undantag?

Det finns ju ett välbekant uttryck för alla som haft med barn att göra någon gång och det är: “Barn gör som man gör, inte som man säger” och överför man då det till läsning, hamnar man på att barn behöver läsande vuxna förebilder. Och spetsar man till det och överför det till pojkars läsning så tänkte vi att det är bra med manliga läsande förebilder.

Då tänkte vi att vi, vi skulle försöka synliggöra läsandet och läsupplevelserna hos dom vuxna män som jobbade på våran skola. Och det gjorde vi på lite olika sätt. Till exempel genom en liten grej som vi kallade för månadens läsare. Och då presenterade vi en ny läsare varje månad, på posters uppe på skolan. Där fanns en bild på den personen som vi hade pratat med och några frågor och svar kring läsning under uppväxten och vad den personen läste just nu. Och vi försökte få så stor spridning som möjligt då, så vi hade folk från ledningen såväl som ja, till exempel vaktmästare på de postrarna.

En annan sådan satsning kallade vi “Drop and read” då. Den handlade helt enkelt om att på ett valt datum släppa vad man hade för händerna och läsa en valfri bok eller tidning. Och då deltog hela skolan, vilket vi tyckte blev en kul grej som, som vi också dokumenterade och satte upp lite bilder på skolan.

En annan sak som vi har gjort och som jag kan rekommendera, är att lägga in fri läsning på lektionstid i flera, helst alla, ämnen faktiskt. En sån schemalagd fri läsning har massa fördelar: vi vet att många av våra elever inte har de bästa förutsättningarna och bakgrunderna för läsning hemma – och såna här schemalagda lässtunder fungerar då kompensatoriskt. En liten bonus är att den här fria läsningen blir ett jättebra sätt att mjukstarta lektioner på, och faktiskt till och med att avsluta lite stökiga lektioner för att kunna skicka iväg eleverna lite lugnare än när de kom kanske.

Sandra: Mm. Vad härligt det låter, allt ni gör. Det sista området kallade du för verktyg. Hur jobbar ni med verktyg?

Kristoffer: Vi jobbade med verktyg, ja, som ett komplement till de två andra områdena. I det här verktygsområdet ville vi fokusera lite mer på hur vi skulle hjälpa eleverna att kunna bli läsare. Viktigt för oss var att do skulle bli aktiva läsare. Elever som är aktiva läsare är ju ett bra slutmål men vägen till att bli den där självständiga läsaren kan vara lång och förvirrande. Hur exakt gör man som lärare, och hur exakt gör man som elev för att komma dit?

Vi bestämde oss för att börja utifrån begreppet aktiv läsning.

Vi gjorde en skylt som i punktform beskrev vad goda läsare gör före dom läser, under tiden dom läser, och vad dom gör efter de har läst färdigt. Den här skylten gick vi igenom med alla elever, satte upp den i alla klassrum och olika delar av skolan och jobbade med läsning genom att eleverna fick stöd att strukturera sitt läsande utifrån en mall som hette “före-under-efter”.

Den här strukturen kan fungera som en trygg plats så att säga att gå till när det känns svårt eller tråkigt med läsningen. Och nånting som vi tycker är viktigt; alla gillar inte att läsa, men alla gillar att lyckas. Därför blir en viktig del av jobbet med verktyg att ta vara på framgångarna när de kommer.

Sandra: Jag förstår. Tack så väldigt mycket för att du berättade om de här tre områdena och hur ni arbetar. Skulle du kunna berätta nåt om vad ni har sett för resultat av det här arbetet?

Kristoffer: Absolut. Det är ju ingen mirakelkur på nåt sätt. Alla elever har självklart inte blivit självständiga, aktiva läsare som brinner för böcker och att läsa om och alltid har med sig böcker. Men vi tycker att, när vi jobbar med de här områdena, så förbättras helhetsbilden undan för undan. Vi märker attitydskillnader. Vi märker också att fler elever tar med sig friläsningsböcker och att dom självmant frågar lärarna när det ska bli fri läsning, därför att dom tycker om det. Vi märker att lässvaga elever jobbar bättre med läsning när dom kan styra upp sin läsning utifrån före-, under-, efterskylten. Och vi lärare har också “mer på fötterna” när det kommer till materialval och förförståelse i läsundervisningen på grund av den information som dom anonyma undersökningarna har gett.

Sandra: Vad roligt att ni verkligen har sett resultat av det här. Är det något du skulle vilja skicka med till dom som lyssnar på det här?

Kristoffer: Ja. Jag tror att när man sätter igång såna här lässatsningar så tror jag att det finns

några övergripande värden som är bra att tänka på. Dom lärare som är direkt involverade behöver nog använda varandra och försöka jobba ihop så prestigelöst som möjligt, och, och öppet - man ska försöka ha roligt samtidigt som det är nödvändigt att ändra idéer som inte fungerar. En annan sak är att i möjligaste mån försöka använda gemensamma ord, begrepp och skyltar i dom olika klassrummen och ämnena.

Sandra: Verkligen tack för att du har delat med dig av allt ni arbetar med.

Anpassa utbudet efter elevernas intressen och behov

I ett lässtimulerande arbete är det viktigt med ett brett och varierat utbud av texter som är anpassade efter skolans och elevernas behov. I del tre fick du läsa om att undvika att fastna i könsstereotypa bokval. Det finns också andra faktorer att ta hänsyn till vid inköp, skyltning och rekommendation av olika böcker. Om det finns elever med annat modersmål än svenska, ett nationellt minoritetsspråk eller elever med läsnedsättningar bör också detta speglas i utbudet.

Forskning visar att den som lär sig modersmålet ordentligt kan ha lättare att lära sig ett nytt språk och uppnå bättre resultat även i övriga ämnen. Modersmålet har också betydelse för identi­teten, självkänslan och relationerna med familjen. Därför bör skolan och skolbiblioteket ge tillgång till litteratur på de flerspråkiga elevernas modersmål eller nationella minoritetsspråk, antingen genom inköp eller inlån. För skolbibliotekens del gäller dessutom bibliotekslagen som anger att:

”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och lättläst svenska.”

Så här gör andra:

  • Samarbetar med modersmålslärare som känner eleverna och kan ge tips på böcker på det aktuella språket.
  • Tar hjälp av Barnens bibliotek för att få tips på barnböcker på olika språk.
  • Söker i Mångspråksbiblioteket (böckerna där kan bara lånas av skolor i Stockholms stad, men alla kan söka och få tips på böcker i deras katalog).
  • Samarbetar med andra skolor för att bygga ett gemensamt bestånd av böcker på olika språk som kan lånas mellan skolorna.
  • Kontaktar folkbiblioteket för att få en bokdeposition från Internationella bibliotekets lånecentral (IBLC). IBLC kompletterar folkbibliotekens bestånd av litteratur på andra språk (ej de nationella minoritetsspråken). För att Internationella bibliotekets böcker ska få användas inom skolor krävs ett fungerande samarbete mellan skolbibliotek och folkbibliotek.

Skapa ett mångspråkigt bibliotek

Barnens biblioteklänk till annan webbplats

Mångspråksbiblioteket, Stockholms Stads webbplatslänk till annan webbplats

Elever som har en läsnedsättning, till exempel på grund av synskada eller dyslexi, har rätt att få tillgång till talböcker. Något intyg behöver inte visas upp och man behöver inte heller uppge diagnos eller orsak till läsnedsättningen. Talböcker produceras och distribueras av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Både skolbibliotek och folkbibliotek har behörighet att förmedla talböcker och registrera elever för egen nedladdning. Det senare innebär att eleven själv kan ladda ner talböcker från MTM:s bibliotek Legimus. Ibland förväxlas talböcker med ljudböcker som är något annat. Ljudböcker är kommersiellt utgivna och finns tillgängliga för alla. De kan lånas på bibliotek eller köpas i en vanlig bokhandel eller via nätet. Många skolor och kommuner abonnerar på en tjänst där elever och personal kan skapa konton för att komma åt ljudböcker.

Så här gör andra:

  • Skolbibliotekarien tar hjälp av klasslärare eller speciallärare för att få reda på vilka elever som behöver talböcker.
  • Besöker MTM:s webbplats för att ta del av aktuell information och instruktionsfilmer om talböcker.
  • Informerar om talböcker på föräldramöten.

Med gratisappen Legimus kan personer med läsnedsättningar ladda ner och läsa talböcker. Ta också del av MTM:s information för skolor.

Legimus, Myndigheten för tillgängliga medier länk till annan webbplats

Information för skolor, länk till annan webbplatsMyndigheten för tillgängliga medierlänk till annan webbplats

Om läsnedsättning, länk till annan webbplatsMyndigheten för tillgängliga medierlänk till annan webbplats

För dig som är skolbibliotekarie: Talböcker

Locka till läsning genom boktips, bokprat och bokattacker

När jag bokpratar presenterar jag normkritiska teman som självklarheter och bemöter elevernas frågor och reaktioner på samma vis. Jag visar böcker med teman som rasism, kärlek, transsexualitet, osv.

Skolbibliotekarie

Det finns elever som inte tycker om att läsa, och som har svårt att hitta en bok de fastnar för. Det handlar ofta om pojkar, men är naturligtvis inte bundet till kön. För att locka dessa elever till läsning kan du välja en bok som ligger på elevernas nivå och läsa början på boken högt. Detta kan sedan upprepas med en ny bok varje dag under en bestämd tidsperiod. Lärare och skolbibliotekarier som gör på det sättet upplever att de når elever som inte är intresserade av att läsa, och att dessa elever kan bli sugna på att läsa fortsättningen på egen hand.

Elevers röster om hur det går att locka ointresserade kompisar till läsning

Elevers röster om hur det går att locka ointresserade kompisar till läsning
  • Jag skulle tipsa om en bok, visa omslaget och några sidor ur boken.
  • Jag skulle läsa högt för min kompis.
  • Jag skulle bjuda in någon annan som tipsade om böcker den hade läst.
  • Jag skulle tipsa om att läsa en lättläst bok som inte har så mycket text.

Andra sätt att locka elever till läsning är bokprat och bokattacker. Att hålla bokprat är en av skolbibliotekariens viktigaste läsfrämjande arbetsuppgifter. Det är också en vanlig metod bland barnbibliotekarier på folkbibliotek. Ett bokprat sker innan läsningen, för att väcka elevernas nyfikenhet och inspirera dem till att låna och läsa böcker. En variant på bokprat är när skolbibliotekarien genomför en så kallad bokattack. I filmen ”Röster om lässtimulans” beskriver en skolbibliotekarie hur en bokattack går till. Det knackar plötsligt på klassrumsdörren, skolbibliotekarien kommer in och pratar ett par minuter om en bok och försvinner sedan. Det korta avbrottet i lektionen blir en överraskning för eleverna, men sker oftast i överenskommelse med läraren. Både när det gäller bokprat och bokattacker kan ett normmedvetet och intersektionellt perspektiv vara hjälpsamt när det kommer till att välja ut böcker.

Bokprat kan också skapa den sociala gemenskap som barn kan behöva för att bli motiverade att läsa. Det visar en studie av forskaren Catarina Schmidt som belyser hur man kan arbeta språkutvecklande under bokpratet. Hon råder lärare och skolbibliotekarier att ha kontakt innan bokpratet för att stämma av innehåll och upplägg. Skolbibliotekarien som ska bokprata behöver planera utifrån att det finns en variation av elever i alla grupper, exempelvis flerspråkiga elever eller elever med läsnedsättningar.

Om du vill läsa mer:

Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats, rapportlänk till annan webbplats

Så här gör andra

  • Lånar boklådor från folkbiblioteket om skolan saknar eget bibliotek.
  • Låter elever från biblioteksrådet vara med och bokprata.
  • Använder roliga gratisappar där eleverna kan få boktips.

I den här gratisappen kan elever både få boktips och skicka boktips till varandra. De kan också göra egna sagor.

Barnens mobilapp, webbplatsen för Barnens biblioteklänk till annan webbplats

Arrangera författarbesök

Att få träffa en författare kan vara en stor upplevelse för eleverna. Författarbesök kan bokas direkt med författaren eller via den ideella föreningen Författarcentrum som har fyra sektioner i landet.

Författarcentrums webbplatslänk till annan webbplats

Så här gör andra

  • Tar kontakt med författaren och diskuterar upplägg och andra förberedelser
  • Ser till att det finns flera exemplar av författarens böcker på skolan
  • Låter eleverna få läsa eller få något uppläst som författaren skrivit
  • Låter eleverna förbereda frågor till författaren

Skapa läsgemenskap genom högläsning och boksamtal

Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk genom att ge dem möjligheter att läsa, lyssna på samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter och händelser.

Källa: Förskoleklassens syftestext i Lgr11, Lsam11, Lspec11

Högläsning och bok- eller textsamtal (skillnaden mellan ett boksamtal och ett textsamtal är att det senare begreppet även innefattar samtal kring texter som inte finns tryckta i en bok) har länge varit vanliga och uppskattade läsaktiviteter i förskoleklass och under de tidiga skolåren. De är ett sätt att bjuda eleverna på en gemensam läsupplevelse och intressanta samtal både under och efter läsningen. En nyckel till läsförståelse är att få samtala om det lästa. Läsforskaren Barbro Westlund menar att den tysta läsningen stärker de redan starka läsarna och att den också behöver kompletteras med andra metoder. Att samtala på djupet om en text påverkar både ordförråd och läsförståelse, säger hon. Vad gäller pojkars läsning så skriver forskaren Gunilla Molloy att ”pojkar läser när de ges tillfälle att samtala om texten”. Hon menar att även de pojkar som inte har ett stort intresse av att läsa uppskattar att prata om det lästa.

Inför bok- eller textsamtal krävs ett didaktiskt övervägande i samband med val av bok och i design av undervisningen. Samtalen kan organiseras på olika sätt och föras mellan ”högläsaren” och eleverna eller enbart mellan eleverna i smågrupper eller par. Genom lärarledda bok- eller textsamtal under och efter läsningen går det också att fånga upp hur eleverna har upplevt texten och om de har förstått den.

Särskilt stor betydelse kan strukturerade bok- eller textsamtal ha för elever med inlärningssvårigheter och för elever med annat modersmål än svenska. Ytterligare något som kan gynna de elever som behöver stöd i svenska språket, och som samtidigt kan bli ett stöd för samtliga elever, är att använda bildstöd vid högläsningen, eller att på förhand gå igenom svåra ord och begrepp.

Ibland använder läraren kontrollfrågor på innehållet under bok- eller textsamtalet, men det är också vanligt att koppla det lästa till elevernas egna erfarenheter, andra texter och till hur det lästa kan användas. För att vara en god läsare är det viktigt att kunna göra sådana textkopplingar. När elever får göra textkopplingar så synliggör de sitt tänkande inför andra och det kan leda till fördjupad förståelse av texten. I bok- eller textsamtalet kan du modellera hur detta går till genom att uttrycka sådant som:

  • ”När jag läste detta kom jag att tänka på en annan bok.”
  • ”När jag läste detta blev jag påmind om något jag själv varit med om.”
  • ”Jag funderar på hur jag kan använda det jag har läst.”

Det finns flera olika modeller för ett bok- eller textsamtal. Ett exempel är Aidan Chambers modell för boksamtal som utgår från dessa frågor:

  • Vad tycker du om och vad tycker du inte om?
  • Vilka mönster eller kopplingar ser du?
  • Vilka frågor/frågetecken har du?

Fler exempel på samtalsmodeller

Att samtalet om texten är viktigt betyder inte att eleverna aldrig ska få läsa på egen hand utan att det är förknippat med efterföljande uppgifter. Målet med läsaktiviteterna är att eleverna ska utvecklas till självständiga läsare.

Så här gör andra

  • Väljer medvetet texter som syftar till att bredda elevernas läspreferenser.
  • Använder e-böcker vid högläsning så att eleverna kan följa med i texten.
  • Skapar förförståelse genom en bildpromenad där eleverna får se och diskutera bokens bilder på förhand.
  • Låter eleverna förutspå handlingen utifrån bokens titel.
  • Stannar upp i läsningen då och då och ställer öppna frågor till eleverna i stil med ”Vad skulle ni ha gjort i den här situationen?”.
  • Använder digitala spel där elever och lärare kan skapa egna frågor med svarsalternativ om det lästa.
  • Spelar in bok- eller textsamtalen för att kunna lyssna och spela upp för andra.
  • Använder digitala responsverktyg där eleverna skriver sina frågor eller reflektioner på datorer eller surfplattor, som sammanställs på storskärm.

De spelifierade textsamtalen väcker engagemang bland eleverna. Spelinslagen blir en morot och får dem att komma igång med diskussionerna kring texten. Hade jag berättat för eleverna att vi bara skulle diskutera texten hade en del elever genast tappat fokus och blivit inaktiva. Tack vare spelinslagen deltar de allra flesta eleverna i diskussionerna. Spelandet skapar också en gemenskap i klassen. Vi tävlar aldrig mot varandra utan löser speluppdragen tillsammans.

Skolbibliotekarie

I del tre av materialet kunde du se en film som visar ett spelifierat textsamtal. Om du missade den finns länken här.

Film: spelifierade textsamtal på mellanstadietlänk till annan webbplats

Den här filmen ger exempel på hur digitala responsverktyg kan användas under boksamtal:
Film: digitala verktyg i läsningens tjänstlänk till annan webbplats

I den här artikeln beskrivs ett exempel på hur skolbibliotekarie och lärare i fritidshem samarbetar vid högläsning
Så gör man barn till högläsare, artikel på Lärarförbundets tidning Grundskolanlänk till annan webbplats

Koppla estetiska aktiviteter till läsningen

I läroplanerna för de obligatoriska skolformerna står det att estetiska aspekter ska uppmärksammas i skolarbetet. Det stöds också av läsforskningen. Till exempel talar forskaren Caroline Liberg om att lärare i läsförståelsearbetet kan utnyttja olika modaliteter som exempelvis samtalande, skrivande och gestaltande. Eleverna får då möjlighet att levandegöra texten genom att skapa bilder, musik, dans och egna texter.

Så här gör andra:

  • Låter eleverna skapa ljudeffekter med rytminstrument under högläsningen.
  • Låter eleverna göra egna sånger som passar till berättelsen.
  • Har sagotema där eleverna får klä ut sig.
  • Låter eleverna skriva ett eget slut på en oavslutad berättelse.
  • Låter eleverna skriva brev till författare.
  • Lagar en maträtt från boken.
  • Låter eleverna skriva egna berättelser eller göra egna animerade sagor.
  • Låter eleverna dramatisera en del ur en läst berättelse.
  • Låter eleverna spela in filmer eller boktrailers om det lästa.

Bibblis är ett e-bibliotek med litteratur skriven av elever på Årstaskolan i Stockholm: Bibblis, Årstaskolans e-bibliotek på webbenlänk till annan webbplats

Filmen visar elever som spelar in en boktrailer:

Läsambassadören checkar in #5: Mesta skola, film från Statens kulturrådlänk till annan webbplats

Planera för läslovet vecka 44

Under vecka 44 arrangeras läsfrämjande aktiviteter och evenemang över hela landet. Det handlar om att stimulera barns och ungas lust till läsandet, berättandet och skrivandet i alla dess former och på alla upptänkliga platser. Håll utkik efter bokbytardagar, skrivarverkstäder, filmvisningar och mycket mer som äger rum över hela landet.

Åh, nu är det slut. Får jag läsa då?

Elev, åk 2

Del 4.2 Diskutera och reflektera

Nu har ni fått ta del av några förslag på lässtimulerande aktiviteter. Ni har också fått läsa om vikten av att det finns stimulerande läsmiljöer och läsande förebilder. Vad skulle ni kunna utveckla på er skola för att stimulera elevers läsintresse? Här är förslag på diskussionsfrågor:

  • Att läsa behöver inte vara begränsat till skolans undervisning. Det kan också erbjudas som valbar aktivitet på raster och fritidshem. Hur kan ni utveckla ert arbete för att möjliggöra och inspirera eleverna till fri läsning under deras fria tid på skolan?
  • Vilka läsande förebilder tror ni att era elever har och vilken betydelse tror ni att läsande förebilder har för dem?
  • Vilka möjligheter och utmaningar ser ni i att bygga upp ett bokbestånd som möter alla elevers behov och intressen, till exempel att ge tillgång till talböcker eller böcker på elevernas modersmål eller nationella minoritetsspråk?
  • I den här delen har ni fått ta del av några lässtimulerande aktiviteter. Det finns förstås fler än de som lyfts här. Delge varandra några konkreta exempel på vad ni gör med era elevgrupper.

Del 4.3 Planera och genomför en aktivitet

Planera en valfri aktivitet utifrån era diskussioner. Här är förslag på aktiviteter:

  • Ordna en läsdag med kuddar, filtar och fika.
  • Bjud in äldre elever för att högläsa eller tipsa om de böcker de själva läste i åk F-3.
  • Planera och håll ett föräldramöte där läsning och läsande förebilder är i fokus.
  • Planera och genomför några bokattacker.
  • Låt eleverna spela in en boktrailer om något de läst.

Om ni väljer att planera och hålla ett föräldramöte där läsning och läsande förebilder är i fokus så kan ni använda tiden för uppföljning i del 4D till att planera vidare, om ni har behov av ytterligare tid. Då ni har genomfört föräldramötet kan uppföljningsfrågorna ändå komma till användning.

Del 4.4 Uppföljning

  • Hur gick genomförandet av aktiviteten? Hur togs aktiviteten emot?
  • Om ni skulle göra aktiviteten på nytt, är det något ni skulle göra annorlunda då? Vad och varför?
  • Hur kan ni arbeta vidare och vad behöver ni för att göra det? Har ni något behov ni behöver ta vidare till rektor?
Senast uppdaterad 05 november 2019