Systematik för tidiga stödinsatser

Här får du stöd i hur arbetet med garantin för tidiga stödinsatser kan utformas och hänga samman med hela skolans arbete med stödinsatser. För dig som undervisar i förskoleklass och i lågstadiet i grundskolan och likvärdiga skolformer. Materialet kan användas både kollegialt och enskilt.


Stöd till er som arbetar med undervisning och tidiga stödinsatser

Materialet Systematik för tidiga stödinsatser riktar sig till er som arbetar med undervisning i förskoleklass samt i lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Ni kan till exempel vara förskollärare, lärare, speciallärare eller specialpedagog. I stödmaterialet benämns ni alla som lärare och eftersom arbetet med garantin är ett ”tillsammansarbete” används ett ni-tilltal i materialet. Materialet går att använda även på egen hand.

Vad är garantin för tidiga stödinsatser

Den 1 juli 2019 trädde en förstärkning av skollagen i kraft. Genom att följa elevers lärande och sätta in tidiga stödinsatser redan från förskoleklass ska fler elever få det stöd de behöver i sitt lärande. Fler elever ska uppfylla de kunskapskrav som finns i årskurs 1 i läsförståelse och i årskurs 3, eller 4 i specialskolan, i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Det slutliga målet med tidiga stödinsatser är att en så stor andel som möjligt av eleverna ska nå en fullständig utbildning. Tidiga stödinsatser till elever ska sättas in i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Garantin är en del av skolans hela uppdrag att uppmärksamma, förstå och stödja elever utifrån deras unika förutsättningar och behov. Det här materialet stöttar dig i hur du kan arbeta systematiskt och hur ni tillsammans kan utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt där ni kontinuerligt utforskar och granskar er undervisning och lärmiljö. Med stöd av egna erfarenheter och forskningsresultat anpassar ni sedan undervisning och lärmiljö så de möter elevers olika behov och stödjer eleverna i sitt lärande. Materialet syftar även till att lyfta betydelsen av elevers delaktighet i processen med att planera, genomföra och följa upp undervisning och stödinsatser.

Titta gärna på filmen "Garantin för tidiga stödinsatser" som sammanfattar garantins moment, begrepp och vad som ingår för att uppfylla garantin.

Film: Garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklass och lågstadiet (06:50)

Innehåll och upplägg

Det sammanhängande materialet Systematik för tidiga stödinsatser innehåller fyra delar som bygger på varandra och ska ses som en helhet. De här delarna ingår:

  • Systematik i arbetet med tidiga stödinsatser
  • Uppmärksamma och förstå elevers behov
  • Forma undervisningen utifrån elevernas behov
  • Att pröva och ompröva tillsammans

I ett första steg publicerar vi delen "Systematik i arbetet med tidiga stödinsatser" som du hittar på den här sidan. Vi planerar att publicera övriga tre delar i juni 2021.

Innehållet berör stödinsatser som kan genomföras inom den ordinarie undervisningen i form av extra anpassningar. Ni kan också använda delar av materialet som inspiration i arbetet med särskilt stöd. Materialet tar avstamp i den egna undervisningen och skolans breda uppdrag, det vill säga:

  • kunskapsuppdraget,
  • det kompensatoriska uppdraget
  • och övriga delar av skolans uppdrag.

I materialet sammanlänkas arbetet med garantin med lärarnas övriga arbete med stödinsatser i den ordinarie undervisningen. När ni har tagit del av alla fyra delar får ni möjlighet att diskutera hur det fortsatta arbetet med garantin kan se ut på er skola.

Konkreta tips

Systematik i arbetet med tidiga stödinsatser

I exemplen på den här sidan får ni ta del av hur ert arbete med undervisning och stödinsatser kan genomsyras av systematiskt arbete utifrån skolans uppdrag och varje skolas lokala förutsättningar. Ni får också stöd i hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan bidra i arbetet.

  • Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Uppsala Universitet, beskriver ett forskningsinspirerat arbetssätt för att uveckla undervisnin och stödinsatser.
  • Johan Malmqvist, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, berättar om faktorer på skolnivå som kan påverka hur man lyckas i arbetet med stödinsatser.
  • Ylvar Gunnars, utredare på Skolinspektionen, delar erfarenheter från en kvalitetsgranskning om arbetet med garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklass.
  • Ni får också ta del av filmer som visar hur olika skolor arbetar systematiskt med stödinsatser.
  • Varje film och ljudfilm följs av några frågeställningar att reflektera över och som sedan kan användas i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Vetenskapligt förhållningssätt

För att kunna arbeta mot målet att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är det en förutsättning att alla inblandade har ett vetenskapligt förhållningssätt. Med ett vetenskapligt förhållningssätt behöver alla som arbetar med elever i skolan vara beredda på att kritiskt granska sitt arbete och ställa sig frågor om det man gör leder till lärande för eleverna. I Skolverkets kunskapsöversikt ”Att ställa frågor och söka svar” från 2020 förmedlas Skolforskningsinstitutets syn på saken.

Att ställa frågor och söka svar - en kunskapsöversikt

Skolforskningsinstitutet menar att ett vetenskapligt förhållningssätt i skolans värld handlar om att:

  • vara beredd att utforska sin egen undervisning
  • kritiskt reflektera över sin undervisning utifrån forskning och erfarenheter
  • tillsammans med kollegor pröva metoder och arbetssätt i undervisningen
  • vara beredd att ompröva det man som lärare gör.

Ta gärna del av texten nedan om sambandet mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att få en utgångspunkt för arbetet med att systematiskt utforma undervisning och stödinsatser för elevers olika behov.

Sambandet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Det finns ett starkt samband mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, de kompletterar och förutsätter varandra. De två begreppen har gemensamma nämnare i krav på systematik, dokumentation och gemensamt arbete i kollegiala sammanhang. När lärare formar en undervisning utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ökar förutsättningarna för att eleverna möter en likvärdig undervisning av hög kvalitet.

Begreppet vetenskaplig grund

Vetenskapligt grundad kunskap bygger på resultat av vetenskapliga studier där forskare har arbetat på ett systematiskt sätt för att kunna förstå och förklara vår verklighet. För att vara relevant i sammanhanget måste den vetenskapligt grundade kunskapen handla om hur elevers lärande gynnas.

Begreppet beprövad erfarenhet

Beprövad erfarenhet är professionens egen gemensamma kunskap som växer fram genom att lärare reflekterar över erfarenheter och prövar undervisningen på ett systematiskt sätt. Utbildningen ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Både undervisningens innehåll och form ska ta sin utgångspunkt i relevanta forskningsresultat och beprövad erfarenhet.

För att kunna omsätta vetenskaplig kunskap till praktiskt handlande behöver lärare använda beprövad erfarenhet för att kunna tolka och pröva kunskapen i er undervisning. Kollegor behöver kanske diskutera hur undervisningen fungerat och sedan pröva på nytt igen. När ni tillsammans funderar på vad som fungerat bra i undervisningen och vad som kan förbättras uppstår ofta nya frågeställningar. De frågeställningarna kan i sin tur leda till vidare forskning. Ur utvecklingen av beprövad erfarenhet utvecklas även behovet av ny vetenskapligt grundad kunskap.

I Skolverkets kunskapsöversikt ”Att ställa frågor och söka svar” från 2020 illustreras sambandet mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Att ställa frågor och söka svar - en kunskapsöversikt

Systematik i arbetet

Det är vanligt att använda en spiralmetafor för att beskriva systematiskt arbete. I Skolverkets kunskapsöversikt “Att ställa frågor och söka svar” från 2020 finns en sådan och den fungerar att använda som tankemodell i arbetet med att skapa systematik i arbetet med garantin. Se även bilden på spiralen nedan.

Att ställa frågor och söka svar - en kunskapsöversikt

Genom att utgå från något område eller problem som ni vill undersöka i ert eget arbete med garantin, samt från frågorna i spiralen, växer den gemensamma kunskapen. Det finns ingen slutpunkt utan spiralen snurrar vidare i takt med att arbetet utvecklas på ett systematiskt sätt. Den gemensamma ökade kunskapen på skolan skapar förutsättningar för att kunna arbeta förebyggande och främjande med utformning av undervisning och stödinsatser utifrån alla elevers olika behov.

Det finns ett starkt samband mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, de kompletterar och förutsätter varandra. De två begreppen har gemensamma nämnare i krav på systematik, dokumentation och gemensamt arbete i kollegiala sammanhang. När lärare formar en undervisning utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ökar förutsättningarna för att eleverna möter en likvärdig undervisning av hög kvalitet.

Begreppet vetenskaplig grund

Vetenskapligt grundad kunskap bygger på resultat av vetenskapliga studier där forskare har arbetat på ett systematiskt sätt för att kunna förstå och förklara vår verklighet. För att vara relevant i sammanhanget måste den vetenskapligt grundade kunskapen handla om hur elevers lärande gynnas.

Begreppet beprövad erfarenhet

Beprövad erfarenhet är professionens egen gemensamma kunskap som växer fram genom att lärare reflekterar över erfarenheter och prövar undervisningen på ett systematiskt sätt. Utbildningen ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Både undervisningens innehåll och form ska ta sin utgångspunkt i relevanta forskningsresultat och beprövad erfarenhet.

För att kunna omsätta vetenskaplig kunskap till praktiskt handlande behöver lärare använda beprövad erfarenhet för att kunna tolka och pröva kunskapen i er undervisning. Kollegor behöver kanske diskutera hur undervisningen fungerat och sedan pröva på nytt igen. När ni tillsammans funderar på vad som fungerat bra i undervisningen och vad som kan förbättras uppstår ofta nya frågeställningar. De frågeställningarna kan i sin tur leda till vidare forskning. Ur utvecklingen av beprövad erfarenhet utvecklas även behovet av ny vetenskapligt grundad kunskap.

I Skolverkets kunskapsöversikt ”Att ställa frågor och söka svar” från 2020 illustreras sambandet mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Att ställa frågor och söka svar - en kunskapsöversikt

Systematik i arbetet

Det är vanligt att använda en spiralmetafor för att beskriva systematiskt arbete. I Skolverkets kunskapsöversikt “Att ställa frågor och söka svar” från 2020 finns en sådan och den fungerar att använda som tankemodell i arbetet med att skapa systematik i arbetet med garantin. Se även bilden på spiralen nedan.

Att ställa frågor och söka svar - en kunskapsöversikt

Genom att utgå från något område eller problem som ni vill undersöka i ert eget arbete med garantin, samt från frågorna i spiralen, växer den gemensamma kunskapen. Det finns ingen slutpunkt utan spiralen snurrar vidare i takt med att arbetet utvecklas på ett systematiskt sätt. Den gemensamma ökade kunskapen på skolan skapar förutsättningar för att kunna arbeta förebyggande och främjande med utformning av undervisning och stödinsatser utifrån alla elevers olika behov.

Bild på en spiral

Det är vanligt att använda en spiralmetafor för att beskriva systematiskt arbete. Spiralen med utforskande frågor om elevers lärande och utveckling visar att arbetet är en ständigt pågående process. Bilden är hämtad från Skolverkets kunskapsöversikt ”Att ställa frågor och söka svar” från 2020, sidan 124.

Vetenskapligt förhållningssätt och skolans mål

I den här ljudfilen introducerar Claes Nilholm ett forskningsinspirerat arbetssätt som kan användas i arbetet med att utveckla undervisningen och arbetet med stödinsatser.

Ljudfilen ingår i serien ”Att tänka som en forskare och handla som en praktiker”. Det är fyra ljudfiler med Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Uppsala universitet. De övriga ljudfilerna finns i de andra tre delarna av stödmaterialet Systematik för tidiga stödinsatser: Uppmärksamma och förstå elevers behov, Forma undervisningen utifrån elevernas behov och Att pröva och ompröva tillsammans.

Innan ni lyssnar kan ni ta del av texten nedan för att få en förförståelse av innehållet i ljudfilen.

Att tänka som en forskare och handla som en praktiker

Claes Nilholm beskriver att det vanligaste sättet att göra forskning användbar inom skolan är spridning av kunskap. Det går att inspireras av forskarnas arbetssätt i arbetet med utveckling av undervisning och stödinsatser, menar Claes Nilholm. Lärare skulle kunna ha hjälp av att använda vetenskapliga redskap i tänkandet om till exempel arbetet med stödinsatser. Forskare beskrivs ofta arbeta i team och de undersöker olika fenomen på ett nyfiket och utforskande sätt. Det är viktigt för dem att noga välja metod för hur data om fenomenen ska samlas in och att datan analyseras på ett systematiskt sätt. Tillsammans försöker forskarna se fenomenen ur olika perspektiv för att kunna förstå och förklara fenomenen bättre. Nya teorier om fenomenen prövas och omprövas flera gånger för att se om de fungerar och om de kan utvecklas vidare. För att göra resultaten trovärdiga och för att säkra att ny kunskap är vetenskapligt grundad tar forskarna stöd i andra forskares erfarenheter och kunskaper om fenomenen. Claes menar att ett forskningsinspirerat arbetssätt skulle kunna leda till ett tydligt fokus på vad arbetet med till exempel stödinsatser ska handla om. Lärarnas egna erfarenheter och teorier om undervisning och lärande kan användas som redskap i arbetet med att ge perspektiv på frågeställningar om undervisningen. Ett forskningsinspirerat arbetssätt förutsätter att alla inblandade har ett vetenskapligt förhållningssätt.

Skolans breda uppdrag

Claes har i sitt arbete identifierat sju olika uppdrag eller mål för skolan:

  • kunskapsuppdrag
  • främjande av en livslång lust att lära
  • överföring av värden för ett demokratiskt och välfungerande samhälle
  • kompensatoriskt uppdrag som ger alla elever möjligheter att utvecklas så långt som möjligt
  • utveckling av ”dygder”, det vill säga goda egenskaper och förmågor som främjar deltagandet i samhället
  • främjande av gemenskap
  • främjande av hälsa.

För att arbetet med garantin för tidiga stödinsatser inom svenska och matematik ska vara framgångsrikt menar Claes att det är viktigt att alla aspekter i det breda skoluppdraget finns med när undervisning och stödinsatser utformas. En elevs behov av stöd kan uppstå av många olika anledningar och visa sig på olika sätt, exempelvis genom bekymmer med läs- och skrivutveckling, men stödbehovet kan vara bredare än så. Att ta in flera aspekter av skolans breda uppdrag i arbetet med garantin, hjälper också till att se elevers hela skolsituation och behov.

Claes Nilholm beskriver att det vanligaste sättet att göra forskning användbar inom skolan är spridning av kunskap. Det går att inspireras av forskarnas arbetssätt i arbetet med utveckling av undervisning och stödinsatser, menar Claes Nilholm. Lärare skulle kunna ha hjälp av att använda vetenskapliga redskap i tänkandet om till exempel arbetet med stödinsatser. Forskare beskrivs ofta arbeta i team och de undersöker olika fenomen på ett nyfiket och utforskande sätt. Det är viktigt för dem att noga välja metod för hur data om fenomenen ska samlas in och att datan analyseras på ett systematiskt sätt. Tillsammans försöker forskarna se fenomenen ur olika perspektiv för att kunna förstå och förklara fenomenen bättre. Nya teorier om fenomenen prövas och omprövas flera gånger för att se om de fungerar och om de kan utvecklas vidare. För att göra resultaten trovärdiga och för att säkra att ny kunskap är vetenskapligt grundad tar forskarna stöd i andra forskares erfarenheter och kunskaper om fenomenen. Claes menar att ett forskningsinspirerat arbetssätt skulle kunna leda till ett tydligt fokus på vad arbetet med till exempel stödinsatser ska handla om. Lärarnas egna erfarenheter och teorier om undervisning och lärande kan användas som redskap i arbetet med att ge perspektiv på frågeställningar om undervisningen. Ett forskningsinspirerat arbetssätt förutsätter att alla inblandade har ett vetenskapligt förhållningssätt.

Skolans breda uppdrag

Claes har i sitt arbete identifierat sju olika uppdrag eller mål för skolan:

  • kunskapsuppdrag
  • främjande av en livslång lust att lära
  • överföring av värden för ett demokratiskt och välfungerande samhälle
  • kompensatoriskt uppdrag som ger alla elever möjligheter att utvecklas så långt som möjligt
  • utveckling av ”dygder”, det vill säga goda egenskaper och förmågor som främjar deltagandet i samhället
  • främjande av gemenskap
  • främjande av hälsa.

För att arbetet med garantin för tidiga stödinsatser inom svenska och matematik ska vara framgångsrikt menar Claes att det är viktigt att alla aspekter i det breda skoluppdraget finns med när undervisning och stödinsatser utformas. En elevs behov av stöd kan uppstå av många olika anledningar och visa sig på olika sätt, exempelvis genom bekymmer med läs- och skrivutveckling, men stödbehovet kan vara bredare än så. Att ta in flera aspekter av skolans breda uppdrag i arbetet med garantin, hjälper också till att se elevers hela skolsituation och behov.

Reflektera och diskutera

Som en del i ett vetenskapligt förhållningssätt lyfts vikten av att tydliggöra vilka teorier som ligger till grund för hur verksamhet och undervisning utformas. Det kan gälla att man lyfter frågan för sig själv, inom ett arbetslag eller inom personalen på en skola i sin helhet, Ordet teori kanske inte är ett ord som används i det vardagliga skolarbetet, men genom att reflektera kring följande frågor kan ni få fatt i förklaringssätt som ligger till grund för val av arbetssätt och metoder. Gör gärna korta anteckningar som stöd för minnet.

  • Varför undervisar vi som vi gör? Vilka är våra bärande idéer när vi planerar och utformar lektionspassens innehåll?
  • Hur syns de sju olika målen för skolan i vår verksamhet?

Elevers rätt till utbildning och stöd

Johan Malmqvist, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö, talar i filmen "Elevers rätt till utbildning och stöd" utifrån ett forskningsperspektiv om elevers rätt till utbildning, rätten till stöd i undervisningen och om hur förutsättningar på skolnivå kan påverka arbetet med stöd till elever.

Film : Elevers rätt till utbildning och stöd (03:46)

Innan ni ser filmen kan ni med fördel ta del av några bärande utgångspunkter i texten nedan.

Utgå från förutsättningar på skolnivå

Det är värdefullt att tillsammans uppmärksamma och samtala kring faktorer på skolnivå som påverkar barnen och elevernas utbildning. Befintlig forskning och skolmyndigheternas publikationer och stödmaterial kan vara till god hjälp.

Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram från 2014 påtalar vikten av att skolan ser över hur organisationen omkring eleven ser ut innan stödinsatser riktade mot individen sätts in.

Ställ gärna frågor som:

  • Vilken kompetens finns och hur används den?
  • Hur ser vi på elever i svårigheter?
  • Hur skapas en flexibilitet i organisationen som öppnar för olika lösningar utifrån föränderliga förutsättningar?

Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Lärande, hälsa och välbefinnande som grund

Skolverkets kunskapsöversikt ”Hälsa för lärarande – lärande för hälsa” från 2019 lyfter fram det starka dubbelriktade sambandet mellan studieresultat och hälsa. Goda skolresultat leder till bättre hälsa och omvänt att god hälsa ger bättre förutsättningar för elever att lyckas i lärandet.

Hälsa för lärande – lärande för hälsa

Betydelsen av att stödinsatser ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt, beskrivs i Skollagen, 2010:800 3 kap. §5.

Rektors ledarskap som nav

Rektor har förstås en nyckelroll i det systematiska arbetet med sitt övergripande ansvar för att olika förutsättningar på skolnivå bidrar till en gynnsam utveckling för alla elever. I Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM:s, forskarantologi ”Elevhälsoarbete under utveckling” från 2018, lyfter forskaren Monica Törnsén vikten av att rektor leder arbetet med fokus på utveckling av undervisning och lärmiljöer som främjar lärande och hälsa.

Elevhälsoarbete under utveckling - en antologilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Värdet av att elevhälsoarbetet utgår från skolans utbildningsuppdrag betonas också i SPSM:s forskningsrapport ”Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete” av Hylander & Skott, utgiven av SPSM 2020.

Samordning för ett hållbart elevhälsoarbetelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Det är värdefullt att tillsammans uppmärksamma och samtala kring faktorer på skolnivå som påverkar barnen och elevernas utbildning. Befintlig forskning och skolmyndigheternas publikationer och stödmaterial kan vara till god hjälp.

Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram från 2014 påtalar vikten av att skolan ser över hur organisationen omkring eleven ser ut innan stödinsatser riktade mot individen sätts in.

Ställ gärna frågor som:

  • Vilken kompetens finns och hur används den?
  • Hur ser vi på elever i svårigheter?
  • Hur skapas en flexibilitet i organisationen som öppnar för olika lösningar utifrån föränderliga förutsättningar?

Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Lärande, hälsa och välbefinnande som grund

Skolverkets kunskapsöversikt ”Hälsa för lärarande – lärande för hälsa” från 2019 lyfter fram det starka dubbelriktade sambandet mellan studieresultat och hälsa. Goda skolresultat leder till bättre hälsa och omvänt att god hälsa ger bättre förutsättningar för elever att lyckas i lärandet.

Hälsa för lärande – lärande för hälsa

Betydelsen av att stödinsatser ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt, beskrivs i Skollagen, 2010:800 3 kap. §5.

Rektors ledarskap som nav

Rektor har förstås en nyckelroll i det systematiska arbetet med sitt övergripande ansvar för att olika förutsättningar på skolnivå bidrar till en gynnsam utveckling för alla elever. I Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM:s, forskarantologi ”Elevhälsoarbete under utveckling” från 2018, lyfter forskaren Monica Törnsén vikten av att rektor leder arbetet med fokus på utveckling av undervisning och lärmiljöer som främjar lärande och hälsa.

Elevhälsoarbete under utveckling - en antologilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Värdet av att elevhälsoarbetet utgår från skolans utbildningsuppdrag betonas också i SPSM:s forskningsrapport ”Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete” av Hylander & Skott, utgiven av SPSM 2020.

Samordning för ett hållbart elevhälsoarbetelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Reflektera och diskutera

  • Vilka förutsättningar på skolnivå är särskilt gynnsamma på er skola?
  • Vilka utmaningar finns?

Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen – Skolinspektionen berättar

Vikten av att stödbehov upptäcks och att stöd sätts in tidigt understryks av utredningen ”På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik”, SOU 2016:59. I utredningen framkommer att om insatser sätts in tidigt kan de bli mindre omfattande än om de sätts in först när problemen blivit större och att tidigt stöd också kan innebära att eleverna slipper misslyckanden.

Ylva Gunnars, projektledare och utredare på Skolinspektionen, berättar i filmen "Kartläggning och tidiga stödinsatser i utbildningen" om Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning av arbetet med garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen. Granskningens syfte är att bedöma kvaliteten i arbetet med kartläggningsmaterialen i förskoleklassen. Filmen lyfter bland annat fram betydelsen av att utgå från resultatet av kartläggningen för att förändra undervisningen och betydelsen av att personalen skapar ett gemensamt språk.

Film : Kartläggning och tidiga stödinsatser i utbildningen (05:56)

Resultatet från granskningen är publicerat i rapporten ”Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen”.

Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen (rapport, Skolinspektionen)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Reflektera och diskutera

  • Vilka är era styrkor och utmaningar i relation till resultatet av Skolinspektionens granskning?

Systematik i arbetet på Södergårdsskolan

I filmen Systematik i arbetet, Södergårdsskolan i Huskvarna beskriver rektor, specialpedagoger och lärare hur de arbetat med systematik i flera år. Filmen ska ses som ett exempel på hur en skola har valt att utforma ett systematiskt arbete utifrån de unika förutsättningar och villkor som råder där.

För att arbetet med garantin för tidiga stödinsatser ska bli framgångsrikt kan det finnas fördelar med att, i likhet med Södergårdsskolan, koppla det till hela skolans arbete med att möta behov, ge stöd och utforma framgångsrik undervisning. I texten nedan lyfts några aspekter av Södergårdsskolans arbete som sedan tas upp i filmen.

FILM: Systematik i arbetet, Södergårdsskolan i Huskvarna (05:37)

Innan ni ser filmen filmen kan ni ta del av texten nedan för att få en bättre förståelse för hur Söderskolan arbetar och hur ni på er skola kan koppla arbetet med garantin till hela skolans systematiska arbete.

Ökad likvärdighet genom systematik

På Södergårdsskolan har man valt att arbeta utifrån ett så kallat årshjul med något som benämns som handlingsplaner för varje årskurs. Handlingsplanerna beskriver hur de ska genomföra arbetet med kartläggning utifrån de obligatoriska bedömningsunderlagen Hitta Språket och Hitta matematiken i förskoleklass samt Nationella bedömningsstöd för läs- och skrivutveckling samt för taluppfattning i årskurs 1. Handlingsplanerna innehåller även en plan för uppföljning av resultaten genom det som Södergårdsskolan benämner som efterföljande analyssamtal, särskild bedömning i samråd, samt planering för fortsatt undervisning och stödinsatser på grupp och individnivå.

Likvärdighet i skolan

I grunden kan likvärdighet i skolan sägas handla om att elevers skolframgång inte ska bero på familjebakgrund, bostadsort eller skoltillhörighet. Olika förutsättningar i förmågor ska inte heller spela roll för elevers möjlighet till lärande och personlig utveckling under sin skoltid. Det ska skolan åstadkomma för alla, även om det inte sker på exakt samma sätt från skola till skola eller mellan elever. Alla elever ska få lika möjligheter att nå så långt som möjligt i förhållande till utbildningens mål och kunskapskrav oavsett vem man är och var man kommer ifrån.

Likvärdighet handlar därför bland annat om att skolan behöver kompensera och uppväga skillnader mellan elever genom att ge alla elever en mångfald av olika möjligheter att lära utifrån sina förutsättningar och på olika sätt göra det möjligt för alla elever att delta i hela skolans verksamhet. Det arbetet behöver vara ständigt pågående på alla nivåer inom utbildningen:

  • från den statliga styrningen av skolan och skollagstiftningen,
  • på huvudmanna-, organisations- och skolnivå,
  • ända ner till lärares dagliga bemötande och undervisning av elevgrupper och enskilda elever.

Likvärdighet handlar alltså om mer än kompensation i exempelvis socioekonomisk resursfördelning eller bestämmelser om att inte få ta ut avgifter för skolresor eller utflykter. Likvärdighet handlar också om hur undervisningen utformas utifrån elevers olikheter, hur vi bedömer elevers kunskaper och även hur vi värderar, uppmärksammar och strävar efter att förstå elevers olika behov av bemötande och stöd i undervisningen och skolverksamheten i dess helhet

Källor (Skolverket):

Likvärdighet i utbildning kan mätas med stöd av indikatorer

Likvärdig utbildning – krav, målsättning eller princip?

Organisation som främjar likvärdighet

På Södergårdsskolan arbetar alla lärare, oavsett årskurs och inriktning, utifrån samma återkommande strukturer under läsåret i nära samarbete med ledning, specialpedagogisk kompetens och elevhälsan. På det viset finns en gemensam systematik som alla känner igen och samarbetar inom, vilket kan minska risken att enskilda elever eller grupper av elever faller mellan stolarna och blir utan den undervisning och det stöd den eller de behöver och har rätt till. Det finns en gemensam strategi för hur skolans lärare i samarbete med ledning, specialpedagogisk kompetens och övriga elevhälsan kan arbeta för att förstå vilka behov som finns hos elevgrupperna i de olika årskurserna. Detsamma gäller även för hur enskilda elevers behov inom grupperna kan förstås och mötas med extra anpassningar och särskilt stöd i de fall man gemensamt ser att sådana behov finns. Södergårdsskolans arbete kan ses som ett exempel på hur en skolas hela organisation kan påverka möjligheten till likvärdig undervisning för eleverna.

På Södergårdsskolan har man valt att arbeta utifrån ett så kallat årshjul med något som benämns som handlingsplaner för varje årskurs. Handlingsplanerna beskriver hur de ska genomföra arbetet med kartläggning utifrån de obligatoriska bedömningsunderlagen Hitta Språket och Hitta matematiken i förskoleklass samt Nationella bedömningsstöd för läs- och skrivutveckling samt för taluppfattning i årskurs 1. Handlingsplanerna innehåller även en plan för uppföljning av resultaten genom det som Södergårdsskolan benämner som efterföljande analyssamtal, särskild bedömning i samråd, samt planering för fortsatt undervisning och stödinsatser på grupp och individnivå.

Likvärdighet i skolan

I grunden kan likvärdighet i skolan sägas handla om att elevers skolframgång inte ska bero på familjebakgrund, bostadsort eller skoltillhörighet. Olika förutsättningar i förmågor ska inte heller spela roll för elevers möjlighet till lärande och personlig utveckling under sin skoltid. Det ska skolan åstadkomma för alla, även om det inte sker på exakt samma sätt från skola till skola eller mellan elever. Alla elever ska få lika möjligheter att nå så långt som möjligt i förhållande till utbildningens mål och kunskapskrav oavsett vem man är och var man kommer ifrån.

Likvärdighet handlar därför bland annat om att skolan behöver kompensera och uppväga skillnader mellan elever genom att ge alla elever en mångfald av olika möjligheter att lära utifrån sina förutsättningar och på olika sätt göra det möjligt för alla elever att delta i hela skolans verksamhet. Det arbetet behöver vara ständigt pågående på alla nivåer inom utbildningen:

  • från den statliga styrningen av skolan och skollagstiftningen,
  • på huvudmanna-, organisations- och skolnivå,
  • ända ner till lärares dagliga bemötande och undervisning av elevgrupper och enskilda elever.

Likvärdighet handlar alltså om mer än kompensation i exempelvis socioekonomisk resursfördelning eller bestämmelser om att inte få ta ut avgifter för skolresor eller utflykter. Likvärdighet handlar också om hur undervisningen utformas utifrån elevers olikheter, hur vi bedömer elevers kunskaper och även hur vi värderar, uppmärksammar och strävar efter att förstå elevers olika behov av bemötande och stöd i undervisningen och skolverksamheten i dess helhet

Källor (Skolverket):

Likvärdighet i utbildning kan mätas med stöd av indikatorer

Likvärdig utbildning – krav, målsättning eller princip?

Organisation som främjar likvärdighet

På Södergårdsskolan arbetar alla lärare, oavsett årskurs och inriktning, utifrån samma återkommande strukturer under läsåret i nära samarbete med ledning, specialpedagogisk kompetens och elevhälsan. På det viset finns en gemensam systematik som alla känner igen och samarbetar inom, vilket kan minska risken att enskilda elever eller grupper av elever faller mellan stolarna och blir utan den undervisning och det stöd den eller de behöver och har rätt till. Det finns en gemensam strategi för hur skolans lärare i samarbete med ledning, specialpedagogisk kompetens och övriga elevhälsan kan arbeta för att förstå vilka behov som finns hos elevgrupperna i de olika årskurserna. Detsamma gäller även för hur enskilda elevers behov inom grupperna kan förstås och mötas med extra anpassningar och särskilt stöd i de fall man gemensamt ser att sådana behov finns. Södergårdsskolans arbete kan ses som ett exempel på hur en skolas hela organisation kan påverka möjligheten till likvärdig undervisning för eleverna.

Reflektera och diskutera

  • Hur har ni valt att arbeta med garantin för tidiga stödinsatser i jämförelse med vad personalen på Södergårdsskolan beskriver? Ser ni några likheter och skillnader?
  • Vilka är era tankar om likvärdighet i relation till arbetet med tidiga stödinsatser? Hur ofta diskuterar ni ert arbete utifrån likvärdighetsaspekter?

Systematik i arbetet med elevers behov och undervisning i centrum på Rosengårdsskolan

Rosengårdsskolan hade redan 2016 implementerat ett systematiskt arbete för att få processen med extra anpassningar att fungera, och blev uppmärksammade för det i Skolinspektionens rapport samma år. Men arbetet avstannade inte efter det. Istället har skolan fortsatt sitt systematiska kvalitetsarbete för att utveckla undervisningen och processen kring stödinsatser ytterligare. I två filmer berättar skolans rektor, specialpedagog och lärare om hur arbetet ser ut idag och vad de ser som framgångsfaktorer.

FILM: Systematik i arbetet på Rosengårdsskolan i Malmö (07:40)

FILM: Systematik i arbetet, Rosengårdsskolan i Malmö (05:47)

Innan ni tittar på filmerna kan ni ta del av några bärande utgångspunkter i texten nedan.

Vikten av att utveckla en samarbetskultur

Som exempel på framgångsfaktorer lyfts bland annat:

  • ledningens tydlighet i förväntningar och struktur
  • utgångspunkt i den egna skolans och elevernas behov
  • samarbetskultur
  • fokus på undervisningen
  • vikten av att träna på att analysera
  • vikten av att samtala och dela kunskaper och erfarenheter, skapa samsyn
  • beredskap att pröva och ompröva ställningstaganden och stödinsatser.

Flera av de punkter som lyfts ovan som framgångsfaktorer går att härleda till betydelsen av att ha, eller utveckla, en samarbetskultur på skolan. Historiskt sett har samverkan och samarbete lärare emellan inte varit något som lyfts som betydelsefullt för att skolans uppdrag ska kunna genomföras. Tvärtom finns en lång tradition av att läraren sköter sitt eget arbete innanför klassrummets väggar och att planering och genomförande av undervisningen är varje enskild lärares ensak

Vad kännetecknar en samarbetskultur?

Thomas Jordan, docent i arbetsvetenskap, betonar att ett lösningsorienterat fokus är viktigt för att en samarbetskultur ska kunna växa fram. Vidare är ledarskapet på arbetsplatsen betydelsefullt liksom ett gemensamt ansvarstagande. Det behövs tydlighet i mål och förväntningar, samt givna strukturer och tillvägagångssätt i arbetet för att alla ska kunna känna trygghet och uppleva sig själva som viktiga i arbetsprocessen. Thomas Jordan benämner en god samarbetskultur som en ”problemlösande samarbetskultur” där medlemmarnas inställning till samarbetet präglas av åtta komponenter eller kännetecken.

  1. Problemlösning
  2. Respekt
  3. Lärande
  4. Tillmötesgående
  5. Mötas som personer
  6. Fråga först
  7. Tolerans
  8. Förändringsvilja

Skolforskning visar också betydelsen av att en skolkultur präglas av tillit och hållbara relationer lärare emellan och mellan elever och lärare, för att det sociala klimatet och samspelet på en skola ska vara gott. Det finns också forskning som visar att lärares samarbete sinsemellan bidrar till högre måluppfyllelse för eleverna. Det gäller även för det mellanmänskliga sociala klimatet och samspelet på en skola.

Källor:

Jederlund, U. (2020) Inkludering och skolans kultur. Webbutbildning. Specialpedagogik för lärande. Förskoleklass, grundskola årskurs 1–9, vuxenutbildning. Modul: Samspel för inkludering del 1. Stockholm: Skolverket

Jordan, T. (2020) Konflikter och konflikthantering. Malmö: Gleerups

Skolverkets publikationsservice (2020) Att ställa frågor och söka svar. Forskning för Skolan. Stockholm: Skolverket

Westling Allodi, M. (2020) Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön. Webbutbildning. Specialpedagogik för lärande. Förskoleklass, grundskola årskurs 1–9, vuxenutbildning. Modul: Samspel för inkludering del 4. Stockholm: Skolverket

Som exempel på framgångsfaktorer lyfts bland annat:

  • ledningens tydlighet i förväntningar och struktur
  • utgångspunkt i den egna skolans och elevernas behov
  • samarbetskultur
  • fokus på undervisningen
  • vikten av att träna på att analysera
  • vikten av att samtala och dela kunskaper och erfarenheter, skapa samsyn
  • beredskap att pröva och ompröva ställningstaganden och stödinsatser.

Flera av de punkter som lyfts ovan som framgångsfaktorer går att härleda till betydelsen av att ha, eller utveckla, en samarbetskultur på skolan. Historiskt sett har samverkan och samarbete lärare emellan inte varit något som lyfts som betydelsefullt för att skolans uppdrag ska kunna genomföras. Tvärtom finns en lång tradition av att läraren sköter sitt eget arbete innanför klassrummets väggar och att planering och genomförande av undervisningen är varje enskild lärares ensak

Vad kännetecknar en samarbetskultur?

Thomas Jordan, docent i arbetsvetenskap, betonar att ett lösningsorienterat fokus är viktigt för att en samarbetskultur ska kunna växa fram. Vidare är ledarskapet på arbetsplatsen betydelsefullt liksom ett gemensamt ansvarstagande. Det behövs tydlighet i mål och förväntningar, samt givna strukturer och tillvägagångssätt i arbetet för att alla ska kunna känna trygghet och uppleva sig själva som viktiga i arbetsprocessen. Thomas Jordan benämner en god samarbetskultur som en ”problemlösande samarbetskultur” där medlemmarnas inställning till samarbetet präglas av åtta komponenter eller kännetecken.

  1. Problemlösning
  2. Respekt
  3. Lärande
  4. Tillmötesgående
  5. Mötas som personer
  6. Fråga först
  7. Tolerans
  8. Förändringsvilja

Skolforskning visar också betydelsen av att en skolkultur präglas av tillit och hållbara relationer lärare emellan och mellan elever och lärare, för att det sociala klimatet och samspelet på en skola ska vara gott. Det finns också forskning som visar att lärares samarbete sinsemellan bidrar till högre måluppfyllelse för eleverna. Det gäller även för det mellanmänskliga sociala klimatet och samspelet på en skola.

Källor:

Jederlund, U. (2020) Inkludering och skolans kultur. Webbutbildning. Specialpedagogik för lärande. Förskoleklass, grundskola årskurs 1–9, vuxenutbildning. Modul: Samspel för inkludering del 1. Stockholm: Skolverket

Jordan, T. (2020) Konflikter och konflikthantering. Malmö: Gleerups

Skolverkets publikationsservice (2020) Att ställa frågor och söka svar. Forskning för Skolan. Stockholm: Skolverket

Westling Allodi, M. (2020) Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön. Webbutbildning. Specialpedagogik för lärande. Förskoleklass, grundskola årskurs 1–9, vuxenutbildning. Modul: Samspel för inkludering del 4. Stockholm: Skolverket

Reflektera och diskutera

  • Fundera över de framgångsfaktorer för arbetet som Rosengårdsskolan lyfter. Hur stämmer de överens med era tankar om vad som är framgångsfaktorer i arbetet med garantin för tidiga stödinsatser på er skola? Ser ni några likheter och skillnader?
  • Hur ser ni på värdet av samarbete? Diskuterar ni ofta hur samarbetet på er skola fungerar? Styrkor och utvecklingsmöjligheter när det gäller samarbetskulturen på er skola; vad behöver ni mer av?

Sammanfattning och diskussion

Gör avslutande reflektioner och en enkel skattning med hjälp av en femgradig skala (1-5) där 1 betyder "stämmer inte alls" och 5 betyder "stämmer helt" kring områdena ovan kopplade till ert nuläge på skolan.

Var befinner ni er?

Vi har ett fungerande systematiskt arbete med garantin för tidiga stödinsatser och arbetet med stödinsatser i sin helhet på skolan.

  • Gradera 1-5 (1 stämmer inte alls, 5 stämmer helt).
  • Vad tänker ni om det? Framgångsfaktorer? Dilemman?

Vi har god kunskap om skolans breda uppdrag och beaktar helheten i våra elevers skolsituation och behov av stöd.

  • Gradera 1-5 (1 stämmer inte alls, 5 stämmer helt).
  • Vad tänker ni om det? Framgångsfaktorer? Dilemman?

Vi har en skolkultur som präglas av samarbete, delat ansvar och levande diskussioner kring skolans uppdrag.

  • Gradera 1-5 (1 stämmer inte alls, 5 stämmer helt).
  • Vad tänker ni om det? Framgångsfaktorer? Dilemman?

Vi har ett vetenskapligt förhållningssätt till elevers lärande och utvecklar vår undervisning på vetenskaplig grund.

  • Gradera 1-5 (1 stämmer inte alls, 5 stämmer helt).
  • Vad tänker ni om det? Framgångsfaktorer? Dilemman?

Vad tar ni i övrigt med er från den här delen av nya insikter, kunskap och funderingar?

Skriv ned de punkter som är viktiga för er, som ni kan återkomma till senare i materialet.

Senast uppdaterad 20 maj 2021