Undervisning i förskolan - för dig som rektor

Undervisning i förskolan kan innefatta många olika aspekter och kan göras på många olika sätt. Det är en utgångspunkt som genomsyrar den här texten. Undervisning handlar om kommunikation, dialog och samspel. Därför är undervisning i förskolan alltid något som genomförs tillsammans med barnen. Utgångspunkten för den här texten är att barnen måste vara delaktiga, ha inflytande och vara aktiva tillsammans med förskollärare och övriga i arbetslaget för att det ska bli undervisning. Definitionen av begreppet undervisning i skollagen är följande: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (1 kap. 3 § Skollagen)

Definitionen är bred och skriven för att kunna tillämpas i fler skolformer än bara förskolan. Det innebär att i förskolan måste begreppet undervisning fyllas med innehåll som rimmar med förskolans pedagogiska grundtankar och styrdokument. Med innehåll menas det som förskolläraren konkret gör när hon eller han leder undervisning: att fånga eller skapa ett intresse hos barnen, att möta barnen i deras utveckling och lärande och att rikta undervisningen mot målen i förskolans läroplan. För att möta barnen i deras lärande utgår förskolläraren från barnens tidigare erfarenheter och det som de redan kan. Kort och gott handlar undervisning om att förskollärare har ambitionen att barnen lär sig något, utifrån vad som anges i läroplanen.

Begreppet undervisning kan väcka många tankar och känslor. Kanske kan det vara så att själva begreppet undervisning leder tanken till att undervisning handlar om katederundervisning där läraren står framför en grupp med elever och föreläser. Om det finns en sådan föreställning om undervisning kan det vara svårt att se hur undervisning skulle kunna bedrivas i förskolan, eftersom förskolans pedagogik inte alls stämmer överens med det här sättet att se på lärande och kunskapsbyggande. Arbetar du dessutom tillsammans med de yngsta förskolebarnen så skiljer sig kanske verksamheten i ännu högre grad från föreställningen om katederundervisning. Undervisning innefattar de aktiviteter, situationer eller tillfällen som leds av förskollärare och som har som syfte att barnen ska ges möjlighet att utvecklas och lära utifrån ett eller flera av målen i läroplanen. Hur det rent konkret kan gå till tillsammans med de yngsta förskolebarnen är det som den här texten handlar om.

Tanken med den här texten är att visa hur undervisning i förskolan kan bedrivas tillsammans med de yngsta förskolebarnen. Innehållet, alltså hur undervisning konkret genomförs i förskolor är något som rektorn, förskollärarna och arbetslaget gärna kan diskutera tillsammans. Rektorn har ansvar för förskolans kvalitet. Förskolläraren ansvarar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. I arbetslagets uppdrag ingår för var och en att främja barnens utveckling och lärande och delta i undervisningen.

I undervisningen kan förskolläraren antingen fokusera på processen eller på produkten som kommer ut av processen. Ett exempel är en aktivitet där barnen får utforska vattenfärg. Barnen har tillgång till olika material att måla på. De har tillgång till olika penslar och även andra målarredskap som de kan doppa i färgen. Barnen har även tillgång till olika vattenfärger och vatten. Om fokus i den här aktiviteten är processen så är det görandet inom ramen för aktiviteten som är det betydelsefulla: att barnen får utforska och prova sig fram. Visst är det bra om barnen får till en produkt i form av en målning, men det är inte det viktigaste.

Om det är processen som fokuseras så innebär undervisningen att förskolläraren är följsam utifrån vad barnen riktar sitt intresse mot i aktiviteten. Det kanske inte alls är det som planerats; exempelvis att barnen utforskar olika färger, utan något helt annat; kanske att papper går sönder när man häller vatten på det. Undervisning definieras som en målstyrd process och om orden målstyrd och process delas så skulle de kunna ses som varandras motsatser, eftersom ”målstyrd” signalerar att det är resultatet eller effekten av något som är det viktiga. Men i undervisning är både målstyrningen och processen viktiga och hur dessa två kombineras kommer vi till nu.

Målstyrning

Undervisning är målstyrda processer som kan bedrivas på många olika sätt. Det kan handla om aktiviteter som är planerade och där förskollärare riktar barnens intresse mot något, men också aktiviteter som uppstår i stunden, utifrån det barnen riktar sitt intresse mot. Det kan också handla om en lärmiljö som är planerad och uppdukad utifrån specifika mål och där personal och barn utforskar tillsammans. Att processen är målstyrd betyder att det finns mål att styra mot. Det innebär att förskollärare och övriga i arbetslaget måste ha kunskap om läroplanen i sin helhet. Det innebär också att arbetslaget kontinuerligt reflekterar över och diskuterar läroplanens formuleringar och mål, både för att hålla förståelsen och kunskapen levande men även för att åstadkomma en samsyn.

Målstyrningen innefattar en specifik riktning och är något som kommer att påverka hur förskollärare och övriga i arbetslaget agerar tillsammans med barnen, vad förskolläraren skapar ett intresse kring och hur hon eller han dukar upp lärmiljön. När sedan utbildningen följs upp och utvärderas ligger fokus på om, och på vilka sätt som förskolan skapat möjligheter för barnen att utvecklas och lära utifrån läroplanens mål. På så sätt blir det utbildningen som utvärderas, inte barnen.

I förskolans läroplan finns många olika mål framskrivna. Tanken är inte att barnen ska möta alla målen i läroplanen varje dag, men det kan vara bra att då och då stämma av om det är något av målen som arbetslaget arbetar lite mindre med. Under sin tid i förskolan ska alla barn ha fått möjlighet att utvecklas och lära kring alla mål. Det är alltid förskollärares ansvar att undervisningen ger barnen förutsättningar att utvecklas och lära utifrån alla mål som anges i läroplanen.

Undervisning som process

I förskolan finns en lång tradition av att arbeta processinriktat. Att arbeta processinriktat öppnar upp för möjligheten att jobba tematiskt eller projektinriktat och fläta samman många olika ämnesområden till en helhet. Det öppnar också upp för en flexibilitet rent tidsmässigt och hela dagen kan användas för undervisning. Det är viktigt eftersom barn har olika vistelsetider och undervisning kan inte bara pågå mellan klockan 10 och 11. Undervisningsprocesser har inte alltid någon tydlig början och slut, utan flyter lätt in i nya processer med nya ämnesområden. Barnen kan också återkomma till en tidigare undervisningssituation och bygga vidare utifrån den.

För att kunna följa en process är ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete ett viktigt verktyg. Genom kontinuerliga reflektioner i arbetslaget kan det systematiska kvalitetsarbetet bli en motor i undervisningen. Att arbetslaget gemensamt diskuterar läroplanens mål blir en grundläggande förutsättning för att undervisningen tillsammans med barnen blir målstyrd.

I undervisning har förskolläraren ett ansvar för att skapa ett intresse hos barnen och göra dem delaktiga, likaväl som hon eller han har ett ansvar för att uppmärksamma barnens egna intressen och utgå från dessa i undervisningen. Att stimulera och utmana barnen handlar ofta om att ställa intresseväckande och öppna frågor till barnen, men det kan också handla om en spännande och lockande lärmiljö.

Eftersom de yngsta förskolebarnen inte alltid kommunicerar med ord betyder det att de kommer att svara med kroppen. Det betyder också att det har stor betydelse hur personalen själv använder sina kroppar, med rörelser och mimik. Exempelvis kan det handla om att tillsammans utforska ljud. Hur låter det när handen bankar i golvet? Låter det annorlunda om handen dras mot golvet eller om foten får stampa? Här utmanar förskolläraren barnen genom att tillföra nya sätt att göra ljud, att prova tillsammans med barnen och uppmana dem att prova nytt och annorlunda om de vill. Det kan också vara bra att vara medveten om att upprepande är ett sätt att skapa en dialog. Upprepa det som barnen gör och se vad som händer! På samma sätt som förskolläraren kan skapa möjligheter för barnens inflytande så kan hon eller han också skapa hinder. Ibland kan det handla om föreställningar och förväntningar på barn. Dessa föreställningar påverkar sedan hur förskolläraren agerar tillsammans med barnen.

Förskoleforskaren Christian Eidevald skriver exempelvis i sin doktorsavhandling Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek att förskollärare har olika förväntningar på pojkar och flickor. Detta riskerar att påverka barnen att tro att det bara finns ett sätt att vara flicka och ett sätt att vara pojke. Ett sätt att synliggöra egna föreställningar om barn är att i arbetslaget regelbundet reflektera över barnsyn och kunskapssyn.

Omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet i förskolans verksamhet. Undervisningen tillsammans med de yngsta förskolebarnen förknippas traditionellt med omsorg och att de är den grupp av barn som behöver mest omvårdnad vid exempelvis påklädning, blöjbyte och torkande av näsor. Men omsorg innefattar även omtanke om och förståelse för den andre. Det innebär att alla barn i förskolan behöver omsorg.

Förskolans läroplan är också skriven utifrån ett relationellt synsätt på lärande där omsorg är en viktig förutsättning för utveckling och lärande. Ibland finns kanske tanken att barn först behöver känna sig trygga i barngruppen innan de kan utvecklas och lära. På en avdelning med de yngsta barnen är det ofta mycket inskolningar och dessa inträffar många gånger året runt. Det finns därför en fara med att tänka att barngruppen behöver vara trygg innan det kan bedrivas undervisning kring andra mål än de som innefattar normer och värden.

Inskolningssituationer kan mycket väl innefatta undervisning enligt läroplanen, men om undervisningen exempelvis enbart fokuserar på att barnen lär sig att fungera tillsammans i grupp så finns risken att många av de andra mål som förskolan också ska arbeta med utelämnas. Om utgångspunkten istället är att omsorg, utveckling och lärande är något som kan ske sammanbundet så närmar sig förskolläraren och arbetslaget en helhet i verksamheten.