Utredning av en elevs behov av särskilt stöd  

Särskilt stöd är omfattande insatser som pågår under en längre tid. När en elev kan vara i behov av sådant stöd ska skolan utreda behovet. Flera professioner behöver delta i utredningen. Det här materialet ger stöd i utredningsarbetet till alla involverade. Materialet ger förslag på en arbetsgång där kartläggning och pedagogisk bedömning beskrivs i olika steg, modeller för analys och stöd för dokumentation av utredningen.

Bilden visar en elev som sitter vid en skolbänk, omgiven av klasskompisar, lärare, rektor, fritidspersonal, föräldrar och elevhälsans personal. Bilden är från en film.

Tillsammans kan vi få alla elever att nå målen

Lärare, specialpedagog, speciallärare, rektor, elevhälsans övriga professioner, lärare i fritidshem, vårdnadshavare och inte minst eleven själv – ni är många som kan behöva vara involverade när en elevs behov av särskilt stöd utreds.

Alla elever har rätt att lära, utvecklas och må bra i skolan och då kan rätt stöd i rätt tid vara helt avgörande.

Se vår film, använd den och sprid den gärna vidare!

Film: Tillsammans kan vi få alla elever att nå målen (Tid: 1:26 min)

Introduktion till materialet

Skolverket och SPSM har tillsammans tagit fram det här materialet, som är ett stöd i skolornas arbete med att göra en utredning för att ta reda på om en elev är i behov av särskilt stöd. Innehållet utgår från skollagen och Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stödmaterialet är inte obligatoriskt att använda.

För vem

Stödmaterialet riktar sig till all skolpersonal inom de verksamheter som omfattas av skollagens reglering av särskilt stöd, det vill säga berörd personal inom förskoleklassen, grundskolan, sameskolan, specialskolan, anpassade grundskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Berörd personal kan vara förskollärare i förskoleklass, lärare, speciallärare, specialpedagog, elevhälsans övriga professioner och rektor.

Bilden visar ett förslag på arbetsgång för en utredning av en elevs behov av särskilt stöd:

  • Uppmärksamma och agera skyndsamt.
  • Planera utredningen tillsammans.
  • Steg 1 Kartläggning av skolsituationen. När fungerar det? När uppkommer skolsvårigheter?
  • Steg 2 Pedagogisk bedömning. Vad behöver eleven i skolsituationen? Är eleven i behov av särskilt stöd?
  • Besluta om att inte utarbeta åtgärdsprogram.
  • Besluta om åtgärdsprogram.
  • Genomför särskilt stöd.
  • Följ upp och utvärdera.

De olika delarna i materialet

Stödmaterialet innehåller:

  • En beskrivning av vad en utredning av en elevs behov av särskilt stöd är och vad den syftar till.
  • Ett förslag på en arbetsgång för utredningen. Arbetsgången består av olika steg.
  • Beskrivningar av de olika stegen i arbetsgången. Till varje steg finns en kortfattad beskrivning och oftast även en längre text med mer information. Det finns även förslag på frågor att använda i utredningen samt förslag på kartläggnings- och analysmodeller.
  • En beskrivning av de utgångspunkter som materialet bygger på. Utgångspunkterna kan ses som en ram för arbetet med utredning av en elevs behov av särskilt stöd.
  • Förslag på blankett för dokumentation av utredningen av en elevs behov av särskilt stöd.

Vad är en utredning av en elevs behov av särskilt stöd?

Alla elever har rätt till ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas har också rätt till extra anpassningar och särskilt stöd. Extra anpassningar och särskilt stöd är individuella stödinsatser. Extra anpassningar kan genomföras inom ramen för den ordinarie undervisningen och det behöver inte fattas något formellt beslut om att eleven ska få extra anpassningar.

Särskilt stöd är omfattande stödinsatser som pågår under en längre tid. När en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska den som uppmärksammar behovet göra en anmälan till rektor. Rektor ser då till att en utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd påbörjas och genomförs så skyndsamt som möjligt. Elevhälsans kompetens ska involveras i arbetet. Om en elev är i behov av särskilt stöd ska stödet i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Ofta behöver rektor besluta om en förändring i bemanning eller i organisationen för att eleven ska få det särskilda stödet som den har rätt till.

Varför görs utredning av särskilt stöd

Om det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att stöd i form av extra anpassningar har getts, ska detta anmälas till rektor. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektor ska se till att utredningen görs skyndsamt och i samråd med elevhälsan om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Syftet med en utredning av en elevs behov av särskilt stöd är att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. Utredningen ska ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven hamnar i svårigheter i skolsituationen och vilka särskilda stödåtgärder skolan behöver sätta in för eleven. Utredningen kan dokumenteras i två delar. Dels en kartläggning som beskriver elevens skolsituation, dels en pedagogisk bedömning som beskriver elevens eventuella behov av särskilt stöd. Lärare och övrig skolpersonal ska göra en bedömning av en elevs behov av särskilt stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Det kan förekomma att en elev uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas men uppvisar andra svårigheter som gör att skolan bedömer att eleven längre fram kan få svårigheter att nå kommande bedömningskriterier. Även då kan eleven vara i behov av särskilt stöd. Det kan till exempel handla om en elev med funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter eller upprepad eller långvarig frånvaro.

Utredning i ett större sammanhang

Utredning av elevers behov av särskilt stöd och arbete med extra anpassningar och särskilt stöd ingår i skolans samlade uppdrag. Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det handlar om att skapa en undervisning av god kvalitet som stimulerar och stödjer alla elevers lärande, utveckling och hälsa. Rektor behöver tillsammans med sin personal utforma ett systematiskt arbete för att ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd ska bidra till att motverka konsekvenser av funktionsnedsättningar. Rektor ansvarar för att skolans elever som är behov av extra anpassningar och särskilt stöd får det stöd de har rätt till. När en elev bedöms vara i behov av ett omfattande och varaktigt stöd behöver rektor säkerställa att det särskilda stödet grundar sig på ett väl underbyggt och korrekt underlag. Det handlar om rättssäkerhet för eleven och elevens rätt till utbildning. Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Diskrimineringslagen och tillgänglig utbildning

Enligt diskrimineringslagen är bristande tillgänglighet en form av diskriminering om en elev missgynnas på grund av det. Det innebär att huvudregeln är att en skolas undervisning och lokaler ska vara tillgängliga för elever med funktionsnedsättning. Tillgänglighet i ett vidare perspektiv handlar om att alla elever ska ges möjlighet att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön och att skolenheter ska anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till elevers lärande. Vid utredning av en elevs behov av särskilt stöd kan det vara viktigt uppmärksamma om det förekommer diskriminering på grund av bristande tillgänglighet i förhållande till skolans undervisning och aktiviteter.

Förebyggande, främjande och åtgärdande

Det finns ett samband mellan det förebyggande, hälsofrämjande och det åtgärdande arbetet. Skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete och undervisningens kvalitet kan påverka behovet av stödinsatser till enskilda elever. Individuella stödinsatser, det vill säga extra anpassningar och särskilt stöd, kan i sin tur synliggöra utvecklingsområden för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Rektor och personal behöver diskutera hur elevers olika förutsättningar och behov kan mötas genom tydliga och välkända arbetsprocesser i elevhälsoarbetet.

Utredningen är underlag i det systematiska kvalitetsarbetet

Rektor har ansvar för skolans systematiska kvalitetsarbete. Utredningar av behov av särskilt stöd bör vara ett underlag i detta arbete. Lärdomar från skolans utredningar, som sammanställs och används på en aggregerad nivå, kan bidra till att stärka förebyggande och hälsofrämjande insatser på skol-, grupp- och individnivå. Arbetet med stödinsatser behöver finnas i ett sammanhang nära knutet till bland annat undervisningens kvalitet, trygghet och studiero, frånvaro, kränkande behandling, jämställdhet och barns och elevers rättigheter. Rektor har en central roll att leda, organisera och samordna det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet ska utgå från en strävan att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kollegiala och tvärprofessionella lärandet är centralt för att skapa en gemensam grund i detta arbete.

cirkulär schema: Vart är vi?-Vart ska vi?-Hur gör vi?-Hur blev det?
Konkreta tips

Utredningens olika delar och arbetsgång

Följ utredningens olika steg i översiktsbilden

Här är översiktsbilden för Utredning av en elevs behov av särskilt stöd som pdf:

Översiktsbild Utredning av en elevs behov av särskilt stöd Pdf, 101 kB, öppnas i nytt fönster.

Här är översiktsbilden för Utredning av en elevs behov av stöd som utskriftsvänlig poster:

Översiktsbild Utredning av en elevs behov av stöd som poster Pdf, 98 kB, öppnas i nytt fönster.

  • En utredning av en elevs behov av särskilt stöd kan göras i två steg. Steg ett är kartläggningen av elevens skolsituation och steg två är den pedagogiska bedömningen.
  • Bilden ovan visar ett översiktligt förslag på innehåll och arbetsgång för hela arbetet och där ingår också det som kommer före och efter de två stegen.
  • Ni som arbetar med utredningen avgör tillsammans vad ni behöver ta reda på eller resonera om. Avgränsa varje del så att utredningen inte blir för omfattande eller tar för lång tid att genomföra.
  • Den gemensamma skriftliga dokumentationen utgörs främst av sammanfattning av kartläggningen, sammanfattning av den pedagogiska bedömningen samt av bedömningen om eleven är i behov av särskilt stöd.

Uppmärksamma och agera skyndsamt

En elevs behov av stödinsatser i skolan kan uppmärksammas på olika sätt. Ni som arbetar på skolan kan befara att en elev inte kommer att kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i ett eller flera ämnen. Det kan också vara eleven själv eller elevens vårdnadshavare som signalerar behov av stödinsatser. Elever i förskoleklass och lågstadiet kan uppmärksammas genom garantin för tidiga stödinsatser. Agera hellre en gång för mycket än att vänta och se hur elevens lärande utvecklar sig. Tidiga stödinsatser kan vara avgörande för elevens möjligheter att nå utbildningens mål.

Det är viktigt att alla elever som kan vara i behov av särskilt stöd uppmärksammas. Det gäller till exempel om det kan befaras att en elev, som i dagsläget uppfyller bedömningskriterierna, längre fram i utbildningen kan få svårigheter att nå utbildningens mål.

Eleven kan få stödinsatser genom extra anpassningar och särskilt stöd. När en elev kan vara i behov av särskilt stöd behöver ni på skolan anmäla det till rektor. Rektor ser då till att en utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd sätts i gång och genomförs skyndsamt. Involvera även elevhälsans kompetens i arbetet.

Olika sätt att upptäcka behov av stöd

Elevers behov av stöd kan upptäckas på olika sätt i skolans dagliga verksamhet. Det kan vara i situationer som uppstår i den dagliga undervisningen och i olika lärmiljöer. Behov av stöd kan också bli synligt i ert systematiska arbete med att följa elevers kunskapsutveckling, i uppföljningen och utformningen av extra anpassningar, liksom i det systematiska arbetet med trygghet och studiero. En uppföljning kan till exempel visa att de extra anpassningarna som eleven fått inte är tillräckliga. Då behöver skolan uppmärksamma det och agera.

Ni kan också upptäcka behov av stöd genom de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsstöden inom garantin för tidiga stödinsatser eller genom resultat på nationella prov. Eleven själv eller elevens vårdnadshavare kan uttrycka och beskriva utmaningar i skolsituationen. Utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen är en annan möjlighet att systematiskt följa upp och uppmärksamma vad individuella elever behöver i sitt lärande, tillsammans med elev och vårdnadshavare.

När ni på skolan har uppmärksammat att det finns en risk för att en elev inte kommer kunna nå de kunskaper som krävs för att uppfylla aktuella bedömningskriterier och anmält det till rektor, är det viktigt att agera så snabbt som möjligt.

Planera utredningen tillsammans

Det är en fördel om berörda lärare, professioner inom elevhälsan och övrig skolpersonal kan planera arbetet med utredning av en elevs behov av särskilt stöd tillsammans. Rektor behöver skapa förutsättningar för att olika professioner ska kunna vara involverade. Det är viktigt att ni på skolan gör utredningen skyndsamt så att åtgärderna kan komma i gång så fort som möjligt. Tänk på att eleven kan behöva fortsatt stöd genom extra anpassningar under tiden som utredningen pågår.

Exempel på vilka professioner som kan behöva involveras i utredning av en elevs behov av stöd.

Här finns exempel på vilka professioner som kan behöva involveras i utredningen och ett par frågor för att reflektion:

Att involvera alla berörda i utredningen Pdf, 38 kB, öppnas i nytt fönster.

Gemensam grund

Utredningen behöver utgå från en gemensam formulering om anledningen till att ni på skolan behöver göra en utredning. Ni kan formulera anledningen utifrån vad det är som har uppmärksammats och vad det är i skolsituationen som skapar oro hos skolans personal för elevens lärande, utveckling och hälsa. Det behöver framgå i vilket eller vilka ämnen som eleven riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Det är också bra att försöka få en gemensam bild av vad det är skolan behöver ta reda på för att få en uppfattning om elevens skolsituation. Ett sätt kan vara att tillsammans diskutera vad var och en har uppmärksammat kring elevens skolsituation och hur arbetet med tidigare stödinsatser har fungerat.

Fördela roller och ansvar

Det kan vara lämpligt att rektor utser vem som ska leda och hålla ihop arbetet med utredningen, till exempel någon med specialpedagogisk kompetens. Rektor kan etablera ett samarbete med den som leder utredningen för att vara delaktig samt följa och stödja arbetet med utredningen. Att fördela roller och ansvarsområden i utredningsarbetet kan skapa förutsättningar för ett effektivt samarbete och ge en struktur som underlättar arbetet för alla.

Omfattning och tidsplan

En utredning kan vara olika omfattande beroende på om det som har uppmärksammats rör elevens hela skolsituation eller delar av den. Utredningen behöver vara tillräckligt omfattande för att det ska gå att avgöra om en elev är i behov av särskilt stöd. Det är viktigt att göra en tidsplan för utredningsarbetet med tanke på att den ska genomföras skyndsamt.

Exempel på frågor som stöd för planering av ramarna för en utredning:

  • Vilken är anledningen till att en utredning behöver göras?
  • Hur involveras elevhälsan och annan berörd personal i utredningen?
  • Vilka roller och ansvarsområden ska olika personer ha? Vilken roll kan rektor ha?
  • Hur ska utredningen samordnas mellan berörda personer? Hur ska information delas mellan de berörda? Vilka förutsättningar behöver rektor skapa?
  • Hur ska ni dokumentera utredningens olika delar? Vem ansvarar?
  • Hur involverar ni eleven och vårdnadshavare i utredningen så de blir delaktiga?
  • När ska utredningen vara klar? När och hur ska ni presentera den för berörda personer?

Steg 1. Kartläggningen av skolsituationen

Den information som ni samlar in i kartläggningen ska ge tillräckligt underlag för att ni i steg två ska kunna göra en analys av vad som påverkar elevens skolsituation. För att få en helhetsbild kan skolsituationen behöva beskrivas på skol-, grupp- och individnivå.

I kartläggningen handlar det om att beskriva hur det går för eleven i olika ämnen, ämnesområden eller kurser i förhållande till aktuella bedömningskriterier. Kartläggningen ska ge information om vilka betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper som eleven riskerar att inte uppfylla. Det innebär att ge en heltäckande beskrivning av vad som fungerar och när svårigheter uppkommer i elevens skolsituation. Genom att synliggöra fungerande situationer och elevens styrkor kan det vara lättare att förstå varför svårigheter uppkommer. Kartläggningen behöver förhålla sig till hur ämnesinnehåll, variation av arbetssätt, lärmiljöer, lokaler och moment under skoldagen eller veckan påverkar elevens lärande, utveckling och hälsa.

Kartläggning på skol-, grupp- och individnivå

För en heltäckande beskrivning behöver elevens skolsituation kartläggas på individ-, grupp- och skolnivå. Rektor skapar förutsättningar på skolnivå, som sedan påverkar undervisningen som sker på gruppnivå och stödinsatserna som ges på individnivå. Behov som uppmärksammas kring en enskild elev på individnivå kan också leda till förändringar på grupp- och skolnivå. De tre nivåerna hänger ihop och påverkar varandra.

Bilden illustrerar att den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i skolsituationen påverkar bland annat elevens motivation, utveckling och lärande.

Pedagogisk, social och fysisk lärmiljö

Den pedagogiska lärmiljön handlar om hur pedagogiska faktorer påverkar elevens lärande, till exempel genom hur lärarna utformar undervisningen och vilka pedagogiska strategier som används. Även den sociala lärmiljön är viktig att få syn på, som till exempel relationen och samspelet mellan eleverna och hur relationen mellan lärare och elev ser ut. Den fysiska lärmiljön handlar om hur fysiska aspekter kan påverka elevens lärande, som hur skolans lokaler är utformade.

Exempel på faktorer i lärmiljön som kan påverka elevens lärande:

Pedagogisk miljö

  • Tydlighet och struktur
  • Visuellt stöd
  • Variation i arbets- och bedömningsformer
  • Lärverktyg
  • Hjälpmedel

Social miljö

  • Relationer
  • Trygghet
  • Bemötande
  • Lära tillsammans
  • Normer och värden

Fysisk miljö

  • Ljudmiljö
  • Visuell miljö
  • Möblering
  • Grupprum
  • Utemiljö

Personalens professionella omdöme

Personalens professionella omdöme är viktigt i en kartläggning. De personer och professioner som arbetar med och runt eleven kan bäst avgöra vad kartläggningen ska innehålla. Den kan därför skilja sig åt beroende på omständigheter på skolan och i elevgruppen. Den enskilda elevens förutsättningar och förmågor har också betydelse för vad som ska kartläggas i skolsituationen.

Skolans olika professioners kunskaper och erfarenheter bidrar gemensamt till en nyanserad bild av elevens skolsituation. Hur mycket eller på vilket sätt elevhälsans professioner ska involveras beror på hur elevens skolsituation ser ut. Det är viktigt att ni på skolan i varje enskilt fall diskuterar hur ni kan genomföra kartläggningen skyndsamt samtidigt som den ska ge ett tillräckligt underlag.

Metoder och underlag

Informationen ni samlar in i kartläggningen ska ge tillräckligt underlag för en analys av vad som påverkar en elevs möjlighet att uppfylla de betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Här kan en variation av metoder och underlag vara användbara.

Exempel på metoder och underlag i kartläggningen kan vara:

  • observationer
  • samtal
  • frågeformulär
  • dokumentstudier
  • enkäter
  • skattningsformulär
  • kartläggnings- och bedömningsmaterial
  • testmaterial
  • individuell utvecklingsplan
  • resultat av extra anpassningar
  • tidigare utredning av särskilt stöd och tidigare åtgärdsprogram.

Ni som gör kartläggningen bör fundera över vilka olika metoder och underlag som är lämpligast utifrån elevens skolsituation. Reflektera kring vilken information olika underlag ger och hur ni kan använda och förstå informationen. Det räcker till exempel inte att konstatera ett visst resultat på ett nationellt ämnesprov. I kartläggningen gäller det att ta reda på mer detaljerad information. Vad klarar eleven? Vad skapar problem? När fungerar det? När uppstår svårigheter?

Här är exempel på frågor som kan stödja kartläggningen på skol-, grupp- och individnivå:

Exempel på frågor som stöd för kartläggning på skol-, grupp- och individnivå Pdf, 31 kB, öppnas i nytt fönster.

Steg 1A. Samla in information

Börja med att samla in information som kan ha betydelse för utredningen och som ökar förståelsen för elevens skolsituation. Den här informationen fungerar som underlag för att beskriva nuläget. Någon med specialpedagogisk kompetens kan vara mest lämpad för arbetet med att välja och sammanställa relevant information. Det bör inte vara ett alltför omfattande underlag.

Informationen ska innehålla uppgifter om:

  • Hur eleven uppfyller betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskap som minst ska uppfyllas i alla aktuella ämnen, ämnesområden och kurser.
  • Eventuella tidigare extra anpassningar och särskilt stöd.

Informationen kan till exempel innehålla uppgifter om:

  • Elevens kunskapsutveckling över tid.
  • Elevens närvaro i skolan.
  • Andra omständigheter som skolan behöver beakta.

För att kartlägga och beskriva aktuella omständigheter och förutsättningar i en elevs skolsituation behöver ni på skolan samla in olika slags information. Av informationen behöver elevens måluppfyllelse framgå, liksom i vilka ämnen eleven riskerar att inte uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Vad fungerar för eleven och vad fungerar inte?

Det är viktigt att ta reda på hur extra anpassningar eller särskilt stöd som eleven fått tidigare har fungerat. Vad har fungerat och vad har inte fungerat och vad beror det på? Det kan också vara bra att samla in information om svårigheter i skolsituationen som inte har direkt med lärandet och elevens kunskaper att göra, men som på sikt kan påverka elevens möjlighet att uppfylla bedömningskriterierna. Informationen som samlas in kan både vara formell och informell. Formell information kan till exempel vara resultat på nationella på prov eller närvarostatistik. Informell information kan till exempel bestå av anteckningar från undervisningen och olika bedömningssituationer, elevers arbetsuppgifter eller underlag från återkoppling eller samtal mellan lärare och elev. Informationen som ni samlar in ska utgå från elevens hela skolsituation och fritidshemmet om det är aktuellt.

Här finns fler exempel på information:

Exempel på information Pdf, 22 kB, öppnas i nytt fönster.

Bakomliggande förhållanden

Olika lärare och övrig personal samt elevhälsans professioner bör vid behov bidra med information. Denna information kan vara olika omfattande och skilja sig åt beroende på elevens aktuella förutsättningar och behov. Ibland är det angeläget att ta reda på mer om bakomliggande förhållande som påverkar elevens lärande, utveckling och hälsa. Det kan handla om exempelvis läs- och skrivförmåga, språklig förmåga, matematisk förmåga, synnedsättning, hörselnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning, rörelsehinder eller neuropsykiatriska svårigheter. Om utredningen gäller en nyanländ elev eller en elev med annat modersmål, som inte kommit så långt i sin utveckling av svenska språket, bör även modersmålslärare och studiehandledare på modersmål involveras. Dessa kan stötta eleven språkligt och bidra med information som har betydelse för utredningen.  

Ibland kan skolan behöva ta kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten gällande förhållanden som kan påverka en elevs stödbehov i skolsituationen. I dessa fall behöver elevens vårdnadshavare eller den myndiga eleven ge sitt samtycke.

Mer om kartläggning av läs- och skrivsvårigheter på SPSM:s webbplats:

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter (SPSMs webbplats) Länk till annan webbplats.

Mer om kartläggning av matematiksvårigheter på SPSM:s webbplats:

Kartläggning och utredning (SPSMs webbplats) Länk till annan webbplats.

Steg 1B. Involvera elev och vårdnadshavare

Det är en fördel att involvera elev och vårdnadshavare i utredningen så tidigt som möjligt. Deras kunskaper och erfarenheter behövs för att öka förståelsen för elevens hela skolsituation. Planera och förbered samtal om skolsituationen där alla ges möjlighet att känna delaktighet och trygghet. Kom överens om vem som ska genomföra samtalen.

Samtalen kan till exempel handla om:

  • vad som fungerar bra för eleven i skolan
  • vad som skapar svårigheter för eleven i skolan
  • hur skolan kan underlätta för elevens lärande
  • trivsel och relationer i skolan.

Att involvera eleven i kartläggningen

Både internationella dokument, till exempel FN:s konvention om barnets rättigheter, och skollagen lyfter elevers rätt att uttrycka sin mening.

”Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.” (1 kap. 10 § skollagen 2010:800).

Skolan behöver arbeta aktivt med att stödja eleverna i att uttrycka sin mening om sin skolsituation och sitt lärande och hitta kommunikationssätt som fungerar för eleverna.

Samtal med elev

Ett sätt att fånga in elevens perspektiv på sin skolsituation är genom samtal. Samtal pågår kontinuerligt mellan skolpersonal och elever i olika sammanhang under hela skoldagen. För en del elever fungerar det bäst att samtala i samband med en aktivitet medan andra behöver ett avgränsat samtal i lugn och ro. Det viktiga är att hitta ett sätt som fungerar för den enskilda eleven. Vårdnadshavare kan vara med under samtalet med eleven. Särskilt för yngre elever kan det vara bra att ha med sig vårdnadshavare som stöd.

Inför samtalet

Inför ett planerat elevsamtal är det bra med förberedelser, till exempel kan ni fundera över följande frågeställningar inför samtalet:

  • Vad är syftet med samtalet? Vad ska samtalet handla om?
  • Vem ska genomföra samtalet med eleven? Eleven behöver känna sig trygg under samtalet och det kan underlätta om någon som är väl känd för eleven håller i samtalet, till exempel elevens mentor. Om det finns en god relation mellan eleven och den som genomför samtalet skapas förutsättningar för en öppen dialog och ett gott samtalsklimat.
  • Bör vårdnadshavare vara med under samtalet?
  • Var ska samtalet genomföras? Finns det någon ostörd plats?
  • Behöver eleven förberedas inför samtalet, till exempel genom både muntlig och skriftlig information om tid, plats och syfte, eller på något annat sätt?
  • Behöver eleven någon form av stöd i samtalet för att ta till sig information eller för att kunna uttrycka sig? Vilket kommunikationssätt behärskar eleven? Behöver eleven något visuellt stöd i samtalet?

Genomförande av samtalet

Ett sätt att genomföra samtalet kan vara att inleda med att berätta om syftet med samtalet och att börja med enkla, öppna frågor. Följdfrågor kan ge eleven möjlighet att utveckla sitt resonemang. Utgångspunkten i samtalet är att prata om det som fungerar bra och om elevens styrkor. Samtalsledarens förmåga att lyssna in och ge eleven utrymme och tid är viktigt för en god samtalskvalitet. Om vårdnadshavare deltar under samtalet är det bra om den som genomför samtalet fördelar ordet så att fokus ligger på elevens uppfattningar och synpunkter. Avsluta samtalet genom att sammanfatta det som har tagits upp och ge eleven möjlighet att återkoppla om det är rätt uppfattat.

Stöd i samtalet och fungerande kommunikation

En fungerande kommunikation är en förutsättning för att eleven ska kunna uttrycka sina åsikter. Ibland behövs kommunikationsstöd och strategier som underlättar för eleven att berätta om sina erfarenheter. Utgångspunkten är att samtala på ett sätt som passar den enskilda elevens behov och det är viktigt att anpassa språk och uttryck efter elevens förmåga.

För att underlätta att uttrycka sina upplevelser kan eleven behöva visuellt stöd, till exempel genom att uttrycka sig med hjälp av bilder i form av emojier med olika ansiktsuttryck eller bild med tumme upp eller tumme ned. Utifrån elevens val av bild kan följdfrågor ställas. Det kan också underlätta att uttrycka sina åsikter genom att svara på frågor med hjälp av en skala, till exempel mellan 010, där eleven anger med en siffra hur han eller hon uppfattar något specifikt i skolsituationen, till exempel ett arbetsmoment eller en aktivitet. Skalan kan också vara utgångspunkt för fördjupande frågor om vad eleven tycker skulle behöva förändras i skolsituationen för att öka ett steg på skalan.

Det kan också underlätta för eleven att använda färdiga påståenden som eleven får ta ställning till. Eller att låta eleven färgkoda olika aktiviteter utifrån hur eleven uppfattar aktiviteten. Ibland kan det behövas en kombination av flera olika kommunikationsstöd.

Här är exempel på tre olika modeller för stöd i samtal med elev:

Skattningsfrågor, färdiga påståenden och bildstöd (modeller) Pdf, 81 kB, öppnas i nytt fönster.

Elev med kommunikativ eller intellektuell funktionsnedsättning

I samtal med en elev med kommunikativ eller intellektuell funktionsnedsättning krävs ofta extra lyhördhet och medvetenhet. Ibland behövs särskilda kommunikationsstrategier för att underlätta för eleven att berätta om sina erfarenheter, som till exempel att använda gester, föremål, tecken, bilder eller symboler.

Läs mer om alternativ och kompletterande kommunikation:

Alternativ och kompletterande kommunikation (SPSMs webbplats) Länk till annan webbplats.

Studiepaket AKKalternativ och kompletterande kommunikation (SPSM) Länk till annan webbplats.

Elev med annat modersmål än svenska

En elev med annat modersmål än svenska kan behöva uttrycka sig på det språk som hon eller han behärskar bäst. I dialogen med eleven kan modersmålslärare och studiehandledare på modersmål vara en viktig resurs. De kan prata med eleven på elevens starkaste språk och har ofta kunskap om den kultur som eleven kommer ifrån. De kan därmed bidra till att eleven får ett gott bemötande och skapa förståelse för elevens hela sammanhang.

Att involvera vårdnadshavare i kartläggningen

Vårdnadshavares möjlighet att få vara delaktig i sitt barns skolgång har stor betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling. Det är angeläget att ni tar tillvara de kunskaper och erfarenheter som elevens vårdnadshavare har om elevens situation i skolan när ni genomför utredningen. Därför behöver skolan ha rutiner och strukturer som ger förutsättningar att bygga förtroendefulla relationer mellan hem och skola.

När vårdnadshavare har begränsade kunskaper i svenska språket är det ofta nödvändigt att använda tolk i samtalet. Vårdnadshavare kan även behöva få information från skolan inför samtalet på sitt modersmål. Tolken har inte alltid kunskap om skoltypiska begrepp och därför är det viktigt att skolpersonalen i samtalet förklarar och tydliggör betydelsen av begrepp som exempelvis särskilt stöd, kartläggning och utredning. 

Läs mer om samverkan med tolk:

Samverkan med tolk (SPSMs webbplats) Länk till annan webbplats.

Om en elev är myndig behöver skolan ha elevens samtycke för att kontakta vårdnadshavare.

Inför samtalet med vårdnadshavare

Ge vårdnadshavare möjlighet att förbereda sig genom att i förväg informera om syftet med samtalet och vilka frågeområden som kommer att tas upp. Inför samtalet kan det vara bra att ha funderat över följande frågor:

  • Vem ska genomföra samtalet? Det kan vara en fördel att bara en eller några få personer från skolan deltar i samtalet.
  • Vad ska ni informera vårdnadshavare om och vilka frågor ska ni ställa?

Genomförande av samtalet med vårdnadshavare

Inled gärna med att berätta om syftet med samtalet, även om vårdnadshavare har fått den informationen tidigare. Det säkerställer att alla har en gemensam förståelse. Det kan vara en fördel att börja samtala om det som fungerar bra i skolan och om elevens styrkor. Skapa ett tillitsfullt samtalsklimat genom att lyssna aktivt och intresserat på vårdnadshavares bild av skolsituationen och utan att värdera det som sägs. Avsluta samtalet genom att sammanfatta det som har tagits upp och ge vårdnadshavare möjlighet att återkoppla om det är rätt uppfattat. Informera gärna om hur ni genomför utredningen och om att det kan innebära fler kontakter under utredningens gång.

Här är förslag på samtalsområden som handlar om elevens lärmiljö, och förslag på samtalsområden med vårdnadshavare:

Exempel på samtalsområden med elev och vårdnadshavare Pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster.

Här är en modell där exempel på hur eleven och vårdnadshavare uppfattar skolsituationen kan sammanfattas på ett överskådligt sätt:

Elevens och vårdnadshavares uppfattning om elevens skolsituation (en modell) Pdf, 33 kB, öppnas i nytt fönster.

Steg 1C. Beskriv situationer som fungerar och situationer där svårigheter uppkommer


Det här steget i kartläggningen handlar om att beskriva situationer i skolan som fungerar för eleven och situationer där svårigheter uppkommer. Välj situationer som ni tror kan öka förståelsen för vad skolan kan behöva arbeta med och förändra i undervisningen, lärmiljön eller organisationen, för att underlätta elevens lärande och göra det möjligt för eleven att uppfylla bedömningskriterierna.

En situation i skolan kan handla om ett moment i undervisningen, ett ämnesinnehåll, en situation under skoldagen eller en viss omständighet. De olika professioner som deltar i kartläggningsarbetet kan göra beskrivningar utifrån sina perspektiv. Avgör tillsammans hur många beskrivningar ni behöver för att öka kunskapen om vad det kan vara i skolsituationen som påverkar elevens lärande, utveckling och hälsa. Tänk på att se vald situationen ur ett helhetsperspektiv och gör beskrivningen så heltäckande som möjligt. Dessa beskrivningar behöver inte dokumenteras skriftligt. Det kan handla om samtal där de viktigaste aspekterna noteras för att tas med till sammanfattningen av kartläggningen.

För att ge en helhetsbild av situationen, beskriv till exempel:

  • själva situationen
  • det som händer runtomkring
  • undervisningen och lärmiljön
  • relationer
  • tillgänglighet
  • delaktighet
  • förutsättningar och organisation.

Fördjupad kartläggning av situationer eller moment i undervisningen

Det finns ofta anledning att kartlägga situationer eller moment i undervisningen och lärmiljöerna mer fördjupat. På så sätt kan ni öka kunskapen om vad som påverkar elevens lärande, utveckling och hälsa. Det är viktigt att diskutera vilka situationer ni behöver titta närmare på, varför och hur det kan gå till. Exempel på metoder kan vara observationer kombinerade med kollegiala samtal. Det kan också vara aktuellt att ställa mer detaljerade och ingående frågor till eleven för att förstå dennes upplevelse av ett visst moment. En fördel kan vara att börja med att utforska situationer eller moment som fungerar bra och där eleven lyckas. Det kan ge ledtrådar om varför svårigheter uppkommer i andra situationer.

Modell för att beskriva elevens skolsituation

Den här modellen kan vara ett stöd i personalens individuella reflektion kring en situation eller ett moment. Den kan också vara till nytta i samband med kollegial och tvärprofessionell reflektion. Modellen går också använda som underlag vid observationer.

Beskriva elevens skolsituation (en modell) Pdf, 33 kB, öppnas i nytt fönster.

Observation som metod för att samla information i kartläggningen Pdf, 26 kB, öppnas i nytt fönster.

Steg 1D. Sammanfatta kartläggningen

När kartläggningen är genomförd gör ni på skolan en sammanfattning av det som framkommit. Det kan vara lämpligt att den som håller ihop utredningen även ansvarar för arbetet med sammanfattningen. Underlaget använder ni för att i steg två göra en analys av vad skolan behöver arbeta med och förändra i elevens skolsituation för att möta elevens behov av stöd. Sammanfattningen bör dokumenteras skriftligt.

Sammanfatta och dokumentera till exempel:

  • hur kartläggningen av skolsituationen gått till, och vilka metoder och underlag ni har använt och vem som gjort vad i arbetet
  • informationen om hur eleven uppfyller betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i aktuella ämnen, ämnesområden eller kurser
  • resultat av tidigare extra anpassningar och eventuellt särskilt stöd
  • övrig insamlad information som har betydelse för utredningen på skol-, grupp- och individnivå
  • informationen från elev och vårdnadshavare
  • informationen om hur situationer ser ut när det fungerar för eleven
  • informationen om hur situationer ser ut när svårigheter uppkommer för eleven.

När ni gjort sammanfattningen kan det vara bra att fundera över om kartläggningen ger en allsidig bild av elevens skolsituation eller om den behöver kompletteras.

Här är exempel på frågor att fundera över i samband med att ni sammanfattar kartläggningen inför den pedagogiska bedömningen i steg 2.

Frågor inför sammanfattningen av kartläggningen Pdf, 22 kB, öppnas i nytt fönster.

Steg 2. Pedagogisk bedömning

Syftet med den pedagogiska bedömningen är att ni i skolan ska kunna avgöra om eleven är i behov av särskilt stöd eller inte. Bedömningen ska omfatta de ämnen där eleven riskerar att inte uppfylla betygskriterierna eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Om det finns andra svårigheter i skolsituationen ska det tas med i den pedagogiska bedömningen. Om ni bedömer att eleven är i behov av särskilt stöd ska det i utredningen framgå vilka åtgärder som det särskilda stödet kan innebära.


Steg 2A. Analysera resultatet av kartläggningen

Börja med att göra en analys av det som kommit fram i kartläggningen. Det är en fördel om all personal som deltagit i kartläggningen kan vara delaktiga i analysen. Det kan vara lämpligt att den som håller ihop utredningen också leder analysarbetet. Ta tillvara informationen som samlats in, erfarenheterna från elev och vårdnadshavare samt era beskrivningar av olika situationer i skolan.

Analysen innebär att ni till exempel diskuterar vilka likheter och skillnader ni kan se i vad som underlättar eller försvårar elevens lärande. Ni kan också försöka se mönster i vad det är som påverkar elevens skolsituation på olika sätt.

Använd gärna de här övergripande frågorna som stöd i analysen:

  • Vad kännetecknar situationer som fungerar bra för eleven?
  • Vad kännetecknar situationer där svårigheter uppkommer för eleven?

Analysen handlar om att ni på skolan tillsammans, utifrån olika perspektiv och professioner, bearbetar och diskuterar kartläggningsmaterialet. Du som rektor bör skapa förutsättningar för olika professioner att arbeta tillsammans i denna fas.

Utgå från det insamlade kartläggningsmaterialet

I det insamlade kartläggningsmaterialet finns information, bland annat om hur elevens kunskapsutveckling och måluppfyllelse ser ut i olika ämnen. Där finns också elevens och vårdnadshavares uppfattning om vad som fungerar och när svårigheter uppkommer i skolan. Materialet innehåller även beskrivningar ur skolpersonalens perspektiv om hur olika situationer i skolan påverkar elevens lärande. Det insamlade materialet kan också ge information om eventuella bakomliggande faktorer som bidrar till att eleven kan behöva särskilt stöd i skolan.

Försök upptäcka mönster

I analysen ställer ni utforskande frågor som bidrar till att ni kan upptäcka mönster, likheter och skillnader, som leder fram till slutsatser om vad eleven behöver i skolsituationen och varför. Ta hänsyn till både helheten och enskilda delar i elevens skolsituation. Det är viktigt att analysen berör samtliga ämnen och lärmiljöer där eleven kan behöva särskilt stöd.

I analysarbetet är det bra att försöka få syn på vilka faktorer som skiljer sig mellan en skolsituation som fungerar och en skolsituation som medför att svårigheter uppkommer för eleven. Det kan bidra till att upptäcka vad skolan kan behöva förbättra och förändra runt eleven i lärmiljöerna. Faktorer som bidrar till en god undervisningssituation kan beröra många olika områden och det går sannolikt inte att hitta enbart en faktor som antingen hjälper eller försvårar för eleven. Det kan exempelvis handla om en kombination av:

  • tillit och relation mellan lärare och elev
  • tillit och relationer mellan eleverna
  • trygghet och studiero
  • tydlighet och struktur i undervisningen.

Sortera kartläggningsmaterialet för att underlätta förståelse

Ni kan sortera kartläggningsmaterialet i olika teman för att underlätta förståelsen. Hur materialet sorteras beror på de teman som växer fram under analysens gång och på den aktuella utredningens fokus. Vid behov kan ni sortera materialet utifrån begreppen skol-, grupp- och individnivå eller med stöd av begreppen pedagogisk, fysisk och social lärmiljö.

För att få en överblick och försöka fånga in allas perspektiv och se mönster, kan ni använda er av någon form av stödstruktur i sorteringen av materialet. Ni kan rita upp stödstrukturen på en skrivtavla eller digitalt, så att alla deltagare får en gemensam överblick. Deltagarna fyller i vad de har fått syn på i kartläggningen. När ni har sorterat materialet i stödstrukturen kan det vara lättare att se olika mönster i elevens skolsituation. Mönstren kan handla om hur omständigheterna ser ut när det fungerar bra för eleven och när svårigheter uppstår.

Exempel på tre modeller som kan användas i analysen

Tre modeller som kan användas i analysen Pdf, 67 kB, öppnas i nytt fönster.

Den första modellen, Analys på olika nivåer, kan användas för att sortera det insamlade materialet utifrån begreppen skol-, grupp- och individnivå.

Den andra modellen, Modell för vad som fungerar och försvårar i skolsituationen, kan användas för att få syn på vad som fungerar och försvårar för eleven i de olika lärmiljöerna.

Den tredje modellen, Modell för att identifiera behov, kan användas för att identifiera elevens behov i skolsituationen. De olika professionerna kan använda post-it lappar med olika färger. På så sätt synliggörs alla professionernas perspektiv.

Här är förslag på teman och frågor som ni kan använda i analysarbetet:

Teman och frågor att använda i analysarbetet Pdf, 28 kB, öppnas i nytt fönster.

Steg 2B. Identifiera vad eleven behöver i skolsituationen


Efter analysen fortsätter arbetet med att tillsammans identifiera vad eleven behöver i skolsituationen för att kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Det blir en beskrivning av elevens behov, det vill säga vad eleven behöver för att få möjlighet att utvecklas från ett nuläge mot ett önskat läge. Använd gärna kunskapen om vad som kännetecknar situationer som fungerar bra och vad som kännetecknar situationer där svårigheter uppkommer. Ibland kan ett resultat av analysen bli att skolan behöver ytterligare kunskap om något som påverkar elevens skolsituation.

De här frågorna kan fungera som ett stöd:

  • Vad av det som underlättar elevens lärande kan vi på skolan göra mera av?
  • Vad av det som försvårar elevens lärande kan vi på skolan förändra?
  • Vad behöver eleven för att kunna utvecklas från ett nuläge till ett önskat läge enligt skolans uppdrag? Vilka av elevens styrkor kan tas tillvara i arbetet?
  • Har det kommit fram någon omständighet, till exempel gällande funktionsnedsättningar, som vi behöver fördjupad kunskap om? Hur och när tar vi i så fall reda på den kunskapen?

Bilden nedan illustrerar det glapp som finns mellan aktuellt nuläge i elevens skolsituation och önskat läge utifrån skolans uppdrag. Vad behöver eleven i skolsituationen för att nå det önskade läget?

Formulera behoven

I arbetet med den pedagogiska bedömningen är det betydelsefullt att ni lägger vikt vid att formulera elevens stödbehov innan ni föreslår åtgärder som ska tillgodose dem. Kopplingen mellan behov och åtgärder behöver vara tydlig om stödåtgärderna ska fungera för eleven. Behov kan tillgodoses på olika sätt. Det är viktigt att reflektera över vilka slutsatser ni kan dra om elevens individuella behov av stöd och hur stödinsatserna ska se ut för att fungera för just den eleven. Precis som läroplanen tydliggör att undervisning inte kan utformas lika för alla elever, kan inte heller stödinsatser till elever ges utan att skolan har fått en fördjupad förståelse för vad den enskilde eleven behöver för stöd i sin unika skolsituation.

Hur behov kan förstås

En elevs behov av stöd kan uppstå i skolsituationens olika sammanhang i förhållande till de betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Det gäller också i förhållande till utbildningens mål som helhet. Behov av stöd kan vara direkt kopplade till vissa betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper. Då är det viktigt att ni resonerar kring hur behoven hänger ihop med ämnenas eller kursernas syfte och centrala innehåll. Stödbehoven kan då bli synliga i relation till de förmågor och kunskaper som eleven ska utveckla.

En elevs behov kan också handla om andra omständigheter som mer indirekt förhåller sig till bedömningskriterierna. Det kan röra sig om svårigheter i skolsituationen som kan leda till att en elev på längre sikt riskerar att inte uppfylla aktuella bedömningskriterier. Om en elev exempelvis möter svårigheter i det sociala samspelet med kamrater, hamnar i svårigheter på grund av sitt mående eller har svårt med koncentrationen, kan elevens behov i skolsituationen se annorlunda ut men de behöver ändå identifieras. Därför är det viktigt att ha en helhetssyn på eleven när ni reflekterar kring vad som saknas eller behövs för att stärka individens lärande, utveckling och hälsa i skolsituationen. Bakomliggande förhållanden, till exempel funktionsnedsättning, eller händelser i elevens hela tillvaro kan medföra att eleven möter svårigheter i skolan och därför behöver stöd på olika sätt.

Överensstämmelse mellan nuläge och önskat läge

Ett sätt att förstå vad ett behov kan innebära i det här sammanhanget, kan vara att försöka se det som ett glapp eller en brist på överensstämmelse mellan det nuläge som eleven befinner sig i och den skolsituation som ni vill uppnå för eleven utifrån skolans uppdrag. Det kan innebära att det saknas något i elevens skolsituation, eller att det finns faktorer i den som gör det svårare för eleven att nå målen med utbildningen. Analysen av kartläggningens resultat hjälper er att identifiera elevens behov av stöd och formulera vad ni kan tillföra eller förändra i det mellanrum som finns mellan elevens nuläge och en skolsituation som innebär att elevens lärande, utveckling och hälsa fungerar i enlighet med de mål som skolan har för alla elever.

Exempel på hur behov kan formuleras

Här följer några exempel på hur elevens behov av stöd skulle kunna formuleras. De behov som identifieras bör vara kopplade till undervisningen, lärmiljöerna och skolsituationen i övrigt. Behoven kan både vara direkt knutna till ämnen och kurser men också beröra andra omständigheter och utmaningar i skolsituationen. Det är viktigt att ta tillvara elevens styrkor när behov formuleras.

Eleven behöver:

  • uppmuntran och uttalade positiva förväntningar från sina lärare för att utveckla tillit till sin förmåga i undervisningen som helhet
  • undervisning som skapar förståelse för sammanhanget i samtliga ämnen eller kurser
  • undervisning som ger möjlighet till delaktighet och tät återkoppling i de moment där svårigheter uppkommer
  • stärkta relationer till sin lärare i matematik
  • undervisning som ger stöd för att utveckla strategier i skrivande i ämnena engelska och svenska
  • undervisning som ger repetition och varierade möjligheter att bearbeta det centrala innehållet i engelska
  • undervisning med tydlig och förutsägbar struktur i alla ämnen eller kurser
  • undervisning som ger stöd för att utveckla strategier för läsförståelse
  • undervisning som tillvaratar elevens intresse och kunskaper inom ett visst område
  • undervisnings- och bedömningsformer som tar tillvara elevens muntliga förmåga.

Steg 2C. Resonera hur skolan behöver arbeta med förändringar på grupp- och skolnivå, ledning och stimulans, extra anpassningar, särskilt stöd


Fortsätt med att resonera om hur skolan behöver arbeta för att möta elevens behov och göra det möjligt för eleven att utvecklas från ett nuläge till ett önskat läge. Utgå från det ni har identifierat att skolan behöver göra mera av och det som behöver förändras. Ett behov kan behöva mötas med både extra anpassningar och särskilt stöd, samtidigt som ni utvecklar undervisningens kvalitet på grupp- och skolnivå. Det är elevens behov som styr och det är viktigt att ni utformar arbetet utifrån ett helhetstänk. Målet är att ge eleven möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Olika sätt att möta behov

De behov ni identifierar kan mötas på olika sätt i undervisningen. Det kan göras genom förändringar i undervisningen för att öka möjligheten att ge alla elever tillräcklig ledning och stimulans, genom extra anpassningar och genom att ge särskilt stöd till eleven. Det kan också finnas omständigheter på skol- och gruppnivå som behöver ses över och förändras för att tillgodose de behov ni har identifierat. I era diskussioner kan ni komma fram till att flera olika insatser kan vara aktuella för att åstadkomma skillnad för eleven och ni kan bestämma er för att arbeta med några av dem istället för att välja enbart en. Insatserna kan vara flera och pågå parallellt. Det skulle exempelvis kunna innebära att eleven får särskilt stöd och extra anpassningar samtidigt som en förändring eller utveckling av arbetssätt och undervisningsmetoder påbörjas i den grupp som eleven tillhör.

På skolnivå kanske en kompetensutveckling startar under kommande termin för alla lärare för att på längre sikt kunna förebygga att liknande svårigheter uppstår för elever. Syftet med kompetensutvecklingen är att skolan i förlängningen ska kunna tillgodose liknande behov genom ledning och stimulans och extra anpassningar.

Ett sätt att få syn på vad ni kan arbeta med och förändra i skolsituationen är att fundera kring ett önskat läge för eleven på kort och lång sikt. Det önskade läget innebär att eleven får en skolsituation där det är möjligt att nå de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Vad behöver skolan göra för att åstadkomma det? Vad tänker elev och vårdnadshavare om det? Vilka åtgärder behöver göras först för eleven? Vilka åtgärder behöver göras på sikt? Hur kommer det synas i elevens skolsituation att åtgärderna är framgångsrika? Hur vet ni att ni är på rätt väg för eleven?

Förändringar på grupp- och skolnivå

För att skapa en god lärmiljö för alla elever är det viktigt att ni på skolan ständigt arbetar med att identifiera och undanröja hinder i lärmiljön. Det kan finnas hinder parallellt i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön. Dessa delar påverkar elevers förutsättningar för lärande och det är viktigt att arbeta förebyggande och hälsofrämjande ur alla aspekter för att utveckla och förbättra skolans verksamhet. Alla elever behöver ha möjlighet att vara delaktiga i skolans aktiviteter. En utredning av en enskild elevs behov av särskilt stöd ger också viktig information om hur hela skolan fungerar. Kartläggningen och analysen ger er ledtrådar och synliggör olika utvecklingsområden som ni på skolan kan behöva arbeta med för att förändra och förbättra i det systematiska kvalitetsarbetet liksom i elevhälsoarbetet på skol- och gruppnivå.

Det kan exempelvis handla om att ni på skol- och/eller gruppnivå ser behov av:

  • att utveckla arbeta med trygghet och studiero
  • att identifiera risker i den fysiska lärmiljön som behöver åtgärdas
  • kompetensutveckling
  • att utveckla samarbete i arbetslagen
  • att förändra i schemaläggning
  • att uppmärksamma olika elevgrupper på skolan
  • att lära kollegialt inom olika områden exempelvis elevers delaktighet, tillgänglig utbildning eller variation i undervisningen
  • att utveckla struktur och förutsägbarhet i undervisningen och skolsituationen som helhet
  • att öka samverkan mellan skola och fritidshem
  • att förstärka arbete med normer och värden, exempelvis synen på skolsvårigheter eller jämställdhet
  • att öka kunskaper hos personalen kring bedömning av elever med funktionsnedsättning.

Det som framkommit behöver tas om hand i ert fortsatta arbete på skolan för att kunna åstadkomma skillnad för eleven. Det kan även innefatta andra elever som också kan tänkas vara påverkade av det som synliggjorts i utredningen. Informationen på skol-och gruppnivå som blir tillgänglig genom en utredning av en elevs behov av särskilt stöd kan i aggregerad form användas i flera sammanhang, till exempel i det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer i styrkedjan. Informationen belyser också hela det skolsammanhang som eleven finns i även om det enbart är det särskilda stödet till individen som blir formulerat i ett eventuellt åtgärdsprogram.

Ledning och stimulans och extra anpassningar

Alla elever ska få ledning och stimulans i skolans undervisning. Hur undervisningen utformas varierar mellan olika skolor och även inom skolor. Det finns ett samband mellan den ledning och stimulans som ges i undervisningen till alla elever och hur stora behov av extra anpassningar som uppkommer för individuella elever i den ordinarie undervisningen.

Planering av undervisningen

Om undervisningen utformas med tanken att alla elever ska kunna delta och lära sig utifrån sina förutsättningar och behov, kan det vara viktigt att erbjuda elever en varierad och flexibel undervisning som både stödjer, utmanar och ger möjlighet till inflytande och delaktighet för eleverna. Som exempel kan alla elever erbjudas tillgång till olika lärverktyg och möjlighet till olika arbetssätt för att bearbeta information och innehåll som en del av undervisningens ledning och stimulans.

Det kan också handla om hur utformningen av undervisningen kan väcka intresse och motivation hos eleverna. Undervisningens ramar, struktur och tydlighet kan också påverka elevers möjlighet till förståelse, koncentration och planering av skolarbetet. Att ha dessa faktorer i åtanke och ta hänsyn till dem när ni planerar undervisningen kan innebära att behov av extra anpassningar till enskilda elever minskar.

Extra anpassningar

En extra anpassning är ett mindre omfattande individuellt stöd som ges till en elev inom ordinarie undervisning utifrån att ni uppmärksammat att eleven har ett stödbehov i någon del av den undervisningen. Det kan exempelvis handla om anpassningar av undervisningens innehåll och arbetssätt, men också olika former av stöd för förståelse, koncentration och planering. Det är ett individuellt riktat stöd som ges utöver den ledning och stimulans som alla elever får inom den ordinarie undervisningen. En extra anpassning ska alltid följas upp och utvärderas utifrån hur den fungerar för eleven och förändras, intensifieras eller avslutas utifrån det som framkommer.

Särskilt stöd

Särskilt stöd ges till elever om det efter en utredning bedöms att den ledning och stimulans och de extra anpassningar som ges till eleven inte är tillräckliga för att eleven ska kunna nå de betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Det kan också uppstå situationer för elever som innebär att skolan behöver göra en utredning om behov av särskilt stöd direkt utan att först pröva olika extra anpassningar. Det kan handla om bakomliggande faktorer som en funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, skolfrånvaro eller plötsliga händelser som medför risker för elevens lärande, utveckling och hälsa.

Särskilt stöd innebär åtgärder som ges till eleven på individnivå. De är mer omfattande än extra anpassningar och ges till eleven över en längre tid. Det innebär också ofta att elevens undervisningssituation blir annorlunda än övriga elevers i varierande omfattning. Därför är det viktigt att systematiskt följa upp och utvärdera om det särskilda stödet är framgångsrikt i arbetet med att ge eleven möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Huvudregeln är att särskilt stöd i första hand ska ges till eleven inom den grupp som eleven tillhör. Det innebär att som utgångspunkt fundera över olika sätt att ge ett nära och omfattande särskilt stöd till eleven inom gruppens ram, innan särskilt stöd föreslås som kan innebära särskiljande åtgärder för eleven eller avsteg från kurs- och timplaner. Vid beslut om åtgärder som innebär sådana ingripande åtgärder för eleven, är det enbart rektor, eller i vissa fall huvudmannen som kan ta beslut om detta i de olika skolformerna.

I Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram kan ni läsa mer om Skollagens bestämmelser om vilka åtgärder det gäller, inom vilka skolformer och vem som kan besluta om dem.

Kommentarer till Skolverket allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Utforma stödinsatser

För att utforma stödinsatser som eleven själv upplever som stödjande behöver lärandet ses ur elevens perspektiv. Det är betydelsefullt att eleven och vårdnadshavare har fått möjlighet att medverka under utredningens gång och fått samtala om skolsituationen, så att ni har fått en god förståelse för hur eleven uppfattar sitt lärande. Det är viktigt att elevens perspektiv finns med för att stödinsatserna ska bli bra och kännas meningsfulla för eleven. Eleven kan också själv ha konkreta förslag på stödinsatser. Det är också viktigt att ni beskriver syftet med det särskilda stödet ni beslutar om så att eleven själv förstår och kan ha positiva förväntningar på att det ska bidra till en förbättrad skolsituation. Genom stödåtgärderna ska eleven ges möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Beakta både innehåll och form

När ni utformar stödinsatser behöver ni beakta både innehåll och form. Det vill säga vad stödet ska innehålla och hur ni ska forma det. Vilket pedagogiskt innehåll behöver eleven och vilken form gynnar bäst elevens möjlighet att uppnå de kunskaper som krävs för att uppfylla aktuella betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas?

Vad kan handla om vilket kunskapsinnehåll som behöver tas upp eller fördjupas i de ämnen, ämnesområden och kurser där eleven behöver stöd. Det kan också handla om vilka metoder och arbetssätt i undervisningen som bäst gynnar eleven. Hur berör stödinsatsernas organisation, form och omfattning. Det kan handla om att eleven får stödet i ordinarie elevgrupp, i mindre grupp, i par eller enskilt. I arbetet med att utforma stödinsatsernas innehåll och form är det viktigt att bevaka varje elevs möjlighet att nå en fullständig utbildning.

Fundera över era val och beslut

Det ni på skolan kommer fram till i den pedagogiska bedömningen och de insatser och stödåtgärder som ni föreslår, får konsekvenser för elevens fortsatta skolsituation. Därför är det viktigt att ni noga funderar över skolans förslag och beslut.

  • Vilka olika alternativ finns och vilka är för- och nackdelarna med dessa?
  • Hur ska ni ta tillvara och använda mer av det som är framgångsrikt för eleven?
  • Finns det olika sätt att se på hur behov kan tillgodoses?
  • Har andra mindre ingripande stödåtgärder prövats tillräckligt?

Det är inte ovanligt att ett nära stöd av en resursperson i undervisningen kommer upp som ett förslag på särskilt stöd, men erfarenheter och forskning har visat att den formen av stöd inte alltid innebär att elevens möjligheter till lärande ökar. Det kan även finnas behov av andra undervisningsmetoder, pedagogiska strategier och arbetssätt för att främja elevens lärande i den grupp som eleven tillhör. Det kan vara att genomföra förändringar i grupperingar eller i utformandet av lärmiljöerna.

Det kan också vara betydelsefullt vem som ger det särskilda stödet till eleven. Funderar ni på särskiljande lösningar, som tex undervisning i en mindre grupp eller enskilt, behöver ni också tänka igenom för- och nackdelar för elevens möjligheter till lärande och utveckling och behov av att få tillhöra en gemenskap och att vara delaktig. Det är därför viktigt att ni tydligt formulerar vad stödet ska innehålla, hur ni ska genomföra det och vad det ska åstadkomma för eleven.

I alla beslut som rör en minderårig elev ska barnets rättigheter och barnets bästa vara i fokus. Dessutom ska barnets åsikt efterfrågas.

Är eleven i behov av särskilt stöd?

Bedömningen av elevens behov av särskilt stöd är nära kopplad till den planerade stödinsatsens innehåll, form, omfattning och varaktighet. Stödinsatserna kan vara flera och olika. Det är viktigt att ni börjar med att formulera form och innehåll i stödet, utifrån de behov som framkommit. Om ni tydligt beskriver och formulerar insatserna ni planerar att genomföra blir det enklare att avgöra om de ingår i ledning och stimulans, är extra anpassningar eller är särskilt stöd. Då kan ni också lättare besvara frågan om eleven är i behov av särskilt stöd.

Det är viktigt att arbetet med att hitta åtgärder bygger på den analys som har genomförts. Insatser som syftar till att tillgodose elevens behov kan vara flera och olika. De kan genomföras och pågå parallellt i undervisningen som ledning och stimulans, som stöd i form av extra anpassning och som särskilt stöd till eleven. Om åtgärderna handlar om ledning och stimulans, extra anpassningar eller särskilt stöd kan variera något beroende på de lokala förutsättningarna mellan olika skolor och kan till vissa delar tolkas på olika sätt.

Den här tabellen är ett exempel på hur sambandet mellan behov och insatser kan se ut:

Exempel på hur skolan kan möta behov i skolsituationen (tabell) Pdf, 69 kB, öppnas i nytt fönster.

Steg 2D. Sammanfattning och bedömning

När alla delar i den pedagogiska bedömningen är genomförda är det dags att ni på skolan gör en sammanfattning. Det kan vara lämpligt att den som leder utredningen även håller ihop arbetet med sammanfattningen. Sammanfattningen och bedömningen bör dokumenteras skriftligt.

Sammanfatta och dokumentera till exempel:

  • hur den pedagogiska bedömningen gått till och vilka som deltagit i arbetet
  • analys och slutsatser om vad som kännetecknar situationer i skolan som fungerar för eleven
  • analys och slutsatser om vad som kännetecknar situationer där svårigheter uppkommer för eleven
  • analys och slutsatser om vilka faktorer som har störst betydelse för elevens nuvarande skolsituation
  • analys och slutsatser om vad eleven behöver i skolsituationen för att kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas
  • eventuellt analys och slutsatser om vad eleven behöver om det finns andra svårigheter i skolsituationen som innebär en risk att eleven på sikt inte kommer att uppfylla bedömningskriterierna
  • eventuellt om ni behöver ta reda på ytterligare kunskap eller samla in mer information om någon omständighet som påverkar elevens skolsituation, till exempel funktionsnedsättning
  • resonemanget om hur skolan kan möta elevens behov genom att arbeta med förändringar på grupp- och skolnivå, genom undervisningens ledning och stimulans, genom extra anpassningar och genom särskilt stöd.

Utifrån det ni kommit fram till i analysarbetet och i era resonemang bör ni tillsammans dra slutsatser om elevens stödbehov. Ni gör då en bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd. Om eleven inte är i behov av särskilt stöd kan det i er bedömning framkomma att det finns behov av förändringar i undervisningen och lärmiljöerna samt stöd i form av extra anpassningar. När ni gör bedömningen att eleven är i behov av särskilt stöd så bör elevens behov och de åtgärder ni överväger att sätta in för eleven beskrivas. Dokumentera era slutsatser och er bedömning.

Bilden nedan illustrerar hur de didaktiska frågorna kan användas i utformandet av åtgärder inom särskilda stödet för eleven. Vad ska det särskilda stödet innehålla? Hur ska det särskilda stödet utformas? När behöver det särskilda stödet ges? Varför behövs dessa åtgärder?

Didaktiska frågor om särskilt stöd: Varför? Vad? Hur? När?

Om ni bedömer att eleven är i behov av särskilt stöd, beskriv och dokumentera:

  • elevens behov av särskilt stöd, samt i vilka lärmiljöer, ämnen, ämnesområden eller kurser det gäller
  • vilka åtgärder skolan överväger att sätta in och varför
  • vad åtgärderna ska leda till.

Besluta om att inte utarbeta åtgärdsprogram

I en utredning kan det komma fram att eleven inte är i behov av särskilt stöd. Då ska ett beslut fattas om att inte upprätta ett åtgärdsprogram. Det är rektor, eller den som rektor delegerat beslutsrätten till, som fattar beslutet. Skolan ska underrätta eleven och elevens vårdnadshavare om beslutet. Innan beslut fattas ska ni enligt huvudregeln ge elev och vårdnadshavare tillfälle att ta del av utredningen och komma med synpunkter. Därefter ska skolan underrätta dem om beslutet.

Andra former av stöd

När det i en utredning kommer fram att eleven inte är i behov av särskilt stöd kan eleven fortfarande vara i behov av att få stöd på annat sätt. Elevens lärande och utveckling kan i stället stödjas genom att till exempel göra förändringar på skol- och gruppnivå, utveckla ledning och stimulans i undervisningen för alla elever och genom extra anpassningar. Förändringar på skol- och gruppnivå kan handla om att omfördela resurser eller förändra organisationen runt elevgruppen. Utveckling av ledning och stimulans i undervisningen kan vara att göra medvetna val av pedagogiska metoder utifrån elevgruppen. Extra anpassningar är en individuell stödinsats som går att genomföra inom ordinarie undervisning och som behöver följas upp kontinuerligt och eventuellt omformas.

 

Besluta om åtgärdsprogram

Om ni genom utredningen kommit fram till att eleven är i behov av särskilt stöd ska ett beslut fattas om att utarbeta ett åtgärdsprogram.

  • Det är rektor, eller den som rektor delegerat beslutsrätten till, som fattar beslutet.
  • Innan beslut fattas ska ni enligt huvudregeln ha gett eleven och vårdnadshavare tillfälle att ta del av utredningen och komma med synpunkter.
  • Ett beslut om åtgärdsprogram innebär att skolan tydliggör vilka stödinsatser som kommer att genomföras och vem som är ansvarig för att åtgärderna följs upp och utvärderas på ett systematiskt sätt.
  • Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.
  • När en elevs åtgärdsprogram innebär beslut om särskilt stöd i form av särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, distansundervisning eller anpassad studiegång ska rektor fatta ett särskilt beslut om det. Den beslutsrätten kan inte delegeras till någon annan.
  • Skolan ska underrätta vårdnadshavare om beslutet om åtgärdsprogram.
  • Beslut om åtgärdsprogram kan överklagas inom tre veckor efter att vårdnadshavare och elev har fått ta del av beslutet.

Genomför särskilt stöd

För att arbetet med att genomföra särskilt stöd till en elev ska fungera behöver berörd personal ges möjlighet att planera för hur stödet ska genomföras.

  • När en elev både har extra anpassningar och särskilt stöd behöver det finnas en samplanering så att stödinsatserna bildar en helhet.
  • Det kan behövas en kort- och långsiktig planering av vad det särskilda stödet ska innehålla och hur det ska utformas i olika situationer.
  • Stödet som ges ska fungera för eleven i praktiken och ibland behöver prioriteringar göras. Det kan gälla i vilken ordning olika delar i ett särskilt stöd ges eller schemaläggning och omfattning av särskilt stöd som ges vid olika tillfällen. Särskilt stöd inom ett visst moment i ett ämne kan ibland ges under en viss tidsperiod.
  • Skolan behöver både ha en planering på kortare och längre sikt som ger möjlighet till flexibilitet i arbetet med genomförande av stödinsatser.

Det finns inget givet eller fullständigt svar på vad särskilt stöd kan eller bör innebära för elever i praktiken. Här spelar bland annat skolans lokala sammanhang och elevers olika förutsättningar och behov roll. Rektorers och skolpersonals professionella omdöme, kunskaper och erfarenheter är nödvändiga för att utforma stödinsatser av hög kvalitet utifrån den aktuella elevens specifika behov.

En pågående process

Arbetet med särskilt stöd bör genomsyras av kontinuerliga avvägningar av vad som bäst gynnar den enskilda elevens möjlighet att uppfylla aktuella bedömningskriterier. Det kan ses som en pågående formativ process där mindre förändringar och justeringar görs löpande utifrån återkoppling från eleverna själva eller noteringar som lärare gör i undervisningen.

Följ upp och utvärdera

De som ansvarar för att följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet bör tillsammans med övrig involverad personal utvärdera om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven, eller om andra eller kompletterande åtgärder behöver vidtas. Det handlar om en process där det särskilda stödet utvärderas i förhållande till om eleven har fått stöd på det sätt och i den omfattning som behövs. Elevens och vårdnadshavares delaktighet i uppföljningen och utvärderingen är viktig.

När en elev har behov av särskilt stöd under en längre tid finns det nästan alltid skäl att vid flera tillfällen ta ställning till stödbehovet och fatta nya beslut om åtgärdsprogram. Resultatet från uppföljningen och utvärderingen av de insatta åtgärderna kan används som kompletterande utredningsunderlag inför det nya beslutet.

Uppföljning

 Uppföljning handlar om att ni på skolan fortlöpande utvecklar och korrigerar åtgärderna utifrån elevens behov samt skolpersonalens och elevens uppfattning om stödet. De som är ansvariga för åtgärderna följer kontinuerligt upp dessa och bedömer om de bidrar till elevens lärande och utveckling i relation till utbildningens mål. I uppföljningen gör den person som ansvarar en helhetsbedömning av hur åtgärderna fungerar och omprövar fortlöpande både omfattning och utformning av åtgärderna. Uppföljningen kan visa att de inte fungerar och därför behöver förändras skyndsamt. 

Exempel på frågor att fundera över vid uppföljningen:

  • Har samtliga åtgärder som beslutats kommit igång? Om inte, vad behöver göras för att det ska ske?
  • Hur uppfattar eleven och vårdnadshavare åtgärderna? Vad fungerar bra eller mindre bra?
  • Leder åtgärderna i rätt riktning utifrån elevens behov och de betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas? Hur syns det? Är det något som behöver förändras? I så fall, vad och hur?

Utvärdering

En utvärdering skiljer sig från en uppföljning genom att åtgärderna utvärderas och analyseras på ett mer systematiskt sätt och vid en planerad tidpunkt. Syftet är att se hur åtgärderna har fungerat som helhet och vilket resultat de har lett till när det gäller elevens lärande och utveckling i relation till utbildningens mål. Utvärderingen kan användas som kompletterande utredningsunderlag inför bedömningen av elevens fortsatta behov av särskilt stöd. Den person som ansvarar för utvärdering av åtgärdsprogrammet, exempelvis mentor, specialpedagog eller speciallärare bör samla in information som kan ge en helhetsbild av hur åtgärderna svarar upp mot det särskilda stöd eleven behöver. Resultatet av åtgärderna i åtgärdsprogrammet bör utvärderas var för sig men också som helhet.

I det gemensamma arbetet med att analysera åtgärderna lyfter ni det som har fungerat bra och det ni behöver förändra och utveckla. Det särskilda stödet till eleven kan behöva bli mer omfattande, eller intensivt i någon del. Undervisningens innehåll och arbetssätt kan behöva ses över och förändras. Nya prioriteringar kan vara aktuella utifrån ett förändrat nuläge i elevens skolsituation.   

All personal som har ansvar för åtgärderna bör vara delaktiga i det här arbetet. Ni behöver ge eleven och vårdnadshavarna möjlighet att delta i utvärderingen. Eleven behöver få möjlighet att beskriva sina behov och sin uppfattning av hur det särskilda stödet har fungerat.

Exempel på frågor att fundera över vid utvärderingen:

  • Hur har åtgärderna bidragit till elevens lärande och utveckling? Vad har fungerat? Hur märks det? Vad har inte fungerat? Vad kan det bero på?Hur uppfattar eleven och elevens vårdnadshavare att åtgärderna har fungerat
  • Hur har åtgärderna fungerat som helhet? Vilket resultat har åtgärderna gett? 
  • Har stödet till eleven varit tillräckligt och har eleven fått stöd på ett lämpligt sätt utifrån vad utredningen visade? 
  • Finns det skäl att ta reda på kompletterande information, att involvera någon mer profession eller att kontakta någon extern aktör? Finns det skäl att göra en ny utredning av elevens behov av särskilt stöd?
  • Finns det skäl att förändra åtgärdernas innehåll, utformning, varaktighet och omfattning utifrån vad utvärderingen visar? Varför, vad, när och hur?
  • Är eleven i behov av fortsatt särskilt stöd? 

Om utvärderingen visar att eleven är i behov av fortsatt särskilt stöd ska ett nytt beslut om åtgärdsprogram fattas. Om utvärderingen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd ska ett beslut om att avsluta åtgärdsprogrammet fattas. 

Dokumentation av utredningen

Skolan behöver dokumentera utredningar av en elevs behov av särskilt stöd skriftligt. Det är viktigt att kunna gå tillbaka till utredningen och se hur skolan har bedömt elevens stödbehov eftersom ett beslut om åtgärdsprogram eller ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram kan överklagas.

Dokumentationen får gärna vara kortfattad och samtidigt ge tillräcklig information om elevens skolsituation och eventuella behov av särskilt stöd. En utredning av en elevs behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. Dokumentationens innehåll och omfång kan variera beroende på hur elevens skolsituation ser ut. Utredningen kan beröra elevens skolsituation som helhet men också gälla delar av skolsituationen. Tyngdpunkten bör ligga på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa sin verksamhet för att skapa förutsättningar för eleven att uppnå aktuella bedömningskriterier i alla ämnen. Den som dokumenterar utredningen bör hålla en neutral ton och exempelvis undvika värdeladdade formuleringar om personliga egenskaper.

Om en elev har en funktionsnedsättning är det viktigt att fokus i dokumentationen är elevens pedagogiska behov i skolsituationen. Utredningen av en elevs behov är en allmän handling, även om vissa delar kan omfattas av sekretess. Om skolan använder ett IT-stöd för att dokumentera sina utredningar måste hanteringen av personuppgifter följa reglerna i EU:s dataskyddsförordning, GDPR.

Blanketter för dokumentation av utredningen av en elevs behov av särskilt stöd

  • I länkarna nedan finns förslag på skrivbara blanketter för dokumentation av utredning av en elevs behov av särskilt stöd.
  • Det är frivilligt att använda blanketterna. De ska framförallt ses som ett stöd till er som arbetar med och dokumenterar utredningar av elevers behov av särskilt stöd.
  • Den ena blanketten har stödtexter för att underlätta prioritering och avgränsning av vad som kan behöva finnas med för att utredningen ska innehålla ett tillräckligt underlag för att beslut om särskilt stöd ska kunna tas. Blanketten bygger på den arbetsgång och det innehåll som tas upp i materialet.
  • Den andra blanketten har samma struktur men med färre stödtexter och anvisningar.
  • Ett förslag är att först använda sig av blanketten med stödtexter under dokumentationsarbetet och därefter kopiera över den skrivna texten till blanketten utan stödtexter. Detta för att undvika alltför mycket överflödig textmassa i det slutliga dokumentet. Det går också bra att använda enbart en av blanketterna.

Vi rekommenderar att ni använder webbläsarna Chrome eller Firefox för att enkelt kunna ladda ned blanketterna.

Dokumentera utredningen av en elevs behov av särskilt stöd – blankett utan stödtext Word, 35 kB.

Dokumentera utredningen av en elevs behov av särskilt stöd – blankett med stödtext Word, 37 kB.

Blankett för dokumentation av ett beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd

Dokumentera ett beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd Word, 39 kB.

Blankett för dokumentation av ett beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram

Dokumentera ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram Word, 33 kB.

Blankett för dokumentation av ett beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram

Dokumentera ett beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram Word, 34 kB.

Blankett för uppföljning av beslutade åtgärder inför utvärdering av åtgärdsprogram

Dokumentera uppföljning av beslutade åtgärder Word, 28 kB.

Blankett för utvärdering av åtgärdsprogram

Dokumentera utvärdering av åtgärdsprogram Word, 34 kB.

Konkreta tips

Utgångspunkter i utredningen av särskilt stöd

Det finns vissa utgångspunkter som utgör en grund för arbetet med utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Utgångspunkterna grundar sig i skollagstiftning, aktuella läroplaner och Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. I den kollegiala och tvärprofessionella dialogen kring hur utredning av en elevs behov av särskilt stöd fungerar på skolan är dessa utgångspunkter viktiga. Det kan vara aktuellt att återkomma till avsnitt i texten vid flera tillfällen under en pågående utredning.

Utreda skyndsamt i samråd med elevhälsan

Skolans organisation ska möjliggöra att utredning av en elevs behov av särskilt stöd görs skyndsamt och att elevhälsans professioner involveras. Rektor behöver skapa rutiner och strukturer för att möjliggöra samverkan mellan personalen. För att hitta tid och former för informationsutbyte och gemensamt arbete behöver det finnas en viss flexibilitet i organisationen. Det innebär att strukturer och rutiner är utformade utifrån att förutsättningarna hos personalen kan variera.

Det kan handla om att i utredningens delar hitta effektiva sätt att mötas, dela information och att arbeta kollegialt och tvärprofessionellt. Utredningens innehåll och kvalitet ska inte påverkas negativt av brister i tid eller rutiner. Utredningen får inte heller försenas eller dra ut på tiden på grund av att personal ska samverka. Skolan ska kunna erbjuda likvärdiga förutsättningar för alla elever som kan vara i behov av särskilt stöd att få en utredning. Specialpedagoger, speciallärare och en elevs klasslärare eller mentor har ofta särskilt betydelsefulla roller i utredningen. Även lärare i fritidshemmet behöver involveras när det är aktuellt.

Elevens utbildning som helhet

Det särskilda stödet ska enligt skollagen ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Hela den miljö och det sammanhang som eleven befinner sig i under en skoldag påverkar elevens lärande, utveckling och hälsa. I praktiken ska skolan med andra ord göra en utredning som innehåller en bedömning av elevens stödbehov i alla ämnen/ämnesområden eller kurser där extra anpassningar inte räcker till. En elevs behov av särskilt stöd på fritidshemmet ska utredas när det är aktuellt. Det finns inga bedömningskriterier i fritidshemmet. En elev kan behöva särskilt stöd i fritidshemmet för att uppnå de kriterier som finns i skolan. Då fokuserar man på hur fritidshemmet kompletterar utbildningen.

I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska utredningen beröra samtliga kurser och ämnesområden där särskilt stöd kan behövas. Om det bedöms lämpligt kan en utredning av en elevs behov av särskilt stöd samordnas med en utredning av orsakerna till en elevs frånvaro. Det kan också ha framkommit information vid övergången mellan skolformer eller när en elev har bytt skolenhet som behöver tas tillvara i utredningen.

Skolans samlade uppdrag

Utredningen av en elevs behov av särskilt stöd bör vid behov knyta an till skolans samlade uppdrag så som det uttrycks i aktuella läroplaner. Skolan ska till exempel bidra till främjandet av personlig utveckling, lust att lära, gemenskap, delaktighet och självständighet. Den personal som känner eleven bäst behöver därför förstå hur eleven upplever sin skolsituation ur olika perspektiv. Om en elev inte känner lust att lära eller gemenskap med klassen kan både elevens lärande, utveckling och hälsa påverkas.

Pedagogiskt fokus i utredningen

Det är viktigt att utredningen, det vill säga både kartläggningen och den pedagogiska bedömningen, har ett fokus på elevens lärande och utveckling mot utbildningens mål. Tyngdpunkten bör ligga på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna, undervisningens innehåll och metoder för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven. Utredningen bör rikta blicken mot relationen mellan elev, lärare, elevgrupp och den undervisning som skolan erbjuder.

Svårigheter och hinder uppkommer i relation till utbildningens mål och undervisningens och lärmiljöernas utformning. Det är därför viktigt att rektor skapar utrymme för diskussioner kring hur synen på undervisning och stödinsatser kan få betydelse för utredningens innehåll och resultat. Val av fokus i utredningen och synen på vad som främjar eller hindrar elevens lärande, utveckling och hälsa kan påverka vilka åtgärder som föreslås. Utredningen behöver en balans, där hänsyn tas både till individens förutsättningar och förmågor och till hur undervisningen, lärmiljöerna och organisationen runt eleven påverkar möjligheten att nå målen för utbildningen.

Utredning på skol-, grupp- och individnivå

För att få syn på sammanhang där elevens behov uppstår och få en helhetsbild av elevens skolsituation ska skolan utreda omständigheter på skol-, grupp- och individnivå. Rektor skapar förutsättningar på skolnivå som i sin tur får betydelse för kvaliteten på undervisning och stödinsatser på individ- och gruppnivå. Förutsättningar och behov som uppmärksammas på individnivå kan i sin tur leda till förändringar på grupp- och skolnivå. De tre nivåerna påverkar varandra och ska inte ses som separata stuprör. För att få syn på olika aspekter i elevens lärmiljö kan det vara bra att titta på den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön på både skol-, grupp- och individnivå.

Skolnivå

På skolnivå utreder skolan faktorer som påverkar alla elevers lärande, utveckling och hälsa. Skolor är organiserade på olika sätt, till exempel när det gäller vilka möjligheter som finns för strukturerat kollegialt lärande för att utveckla undervisningen tillsammans. Det kan även röra sig om vilka förutsättningar som finns för samarbete mellan lärare och de kompetenser som ingår i elevhälsan och vilka rutiner skolan har för exempelvis arbete med stödinsatser eller trygghet och studiero. Skolans sätt att organisera sin verksamhet och de normer som finns påverkar alla elever. Utredningen av en elevs behov av stöd behöver ge en beskrivning och analys av de förutsättningar på skolnivå som kan påverka den enskilda elevens möjlighet att uppfylla betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper.

På skolnivå kan det innebära att titta på det som alla elever tar del av i skolan, som exempelvis tillgång till lärare och övrig personal med rätt kompetens, samt fortbildning och stöd till personal. Det kan också handla om den kompetens, medvetenhet och rutiner som finns på skolan kring elevers hälsa och välbefinnande. Pedagogiska faktorer att titta på kan vara hur skoldagarna är disponerade för eleverna, om det finns gemensamma strukturer för lektioner och digitala lärplattformar och hur lärarna samarbetar kring undervisning och bedömningsfrågor. Den sociala lärmiljön på skolnivån kan innebära vilka normer och värden som finns bland elever och personal och vilka rutiner skolan har för att motverka kränkande behandling.

Fysiska faktorer som behöver utredas på skolnivå kan vara om utformningen av skolans lokaler och utemiljöer är ändamålsenlig vad gäller elevernas ålder, framkomlighet och säkerhet. Ytterligare fysiska faktorer på skolnivå kan exempelvis vara ljudmiljö, visuell miljö och förutsättningar för att hitta och orientera sig på skolan. Det kan också vara aktuellt att undersöka om det finns fysiska möjligheter i skolans lokaler att utforma undervisningen utifrån de behov som finns i elevgrupperna. Finns det till exempel möjlighet att genomföra en varierad undervisning i skolans lokaler? Finns det utrymme för grupparbete, för eget arbete och för genomgångar? Finns det möjlighet för återhämtning och avskärmning för de elever som är i behov av det?

Om skolan behöver förändra faktorer på skolnivå för att en elevs skolsituation ska förbättras behöver rektor involveras. Förändringar i organisationen runt eleven kan ibland vara tillräckligt för att åstadkomma en positiv utveckling.

Gruppnivå

På gruppnivå utreder skolan omständigheter som handlar om det som sker i de grupper som eleven vistas i under skoldagen, till exempel i klassrummet, i olika ämnen och i olika aktiviteter, och hur det påverkar elevens lärande och utveckling.

Det kan innebära att utreda sociala faktorer, som hur samspelet fungerar i de grupper som eleven ingår i, och hur relationen ser ut mellan lärare och elever. Pedagogiska faktorer kan handla om vilka arbetssätt som används i undervisningen och om det finns utrymme för varierade arbets- och bedömningsformer för eleven. Ytterligare pedagogiska faktorer kan vara om det finns en tydlig lektionsstruktur, hur instruktioner ges, om det finns stödstrukturer så som exempelvis visuellt stöd, samt hur lärverktyg och hjälpmedel används i de grupper som eleven ingår i. Fysiska omständigheter på gruppnivå kan handla om möblering och ljudmiljön i klassrummet.

På gruppnivån handlar det ofta om saker som undervisande lärare har möjlighet att påverka, ibland i samarbete med specialpedagog och speciallärare och vid behov andra professioner i elevhälsan eller med andra lärare. I utredningen av en elevs behov av särskilt stöd är det viktigt att få med både skolpersonalens, elevens och vårdnadshavares perspektiv på hur de upplever att faktorer på gruppnivå påverkar elevens lärande och hälsa.

Individnivå

På individnivå handlar utredningen av en elevs behov av särskilt stöd om individens lärande och utveckling. Det är därför nödvändigt att ta reda på och kartlägga hur elevens kunskapsutveckling ser ut i olika ämnen i förhållande till de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Pedagogiska faktorer i lärmiljön som är viktiga att få syn på är vilka arbetsformer och bedömningsformer som fungerar bra respektive är svåra för eleven, och vilka styrkor och intressen eleven har. Sociala faktorer kan vara hur eleven upplever relationer med elever och lärare och om elevens trygghet och trivsel. Fysiska faktorer kan handla om hur eleven upplever ljudmiljö och visuell miljö i olika lärmiljöer.

Elevens närvaro i olika ämnen och aktiviteter är också en faktor som kan behöva kartläggas på individnivå. Det kan även handla om bakomliggande förhållanden som kan påverka eleven, som exempelvis hur elevens hälsosituation ser ut och om eleven har en funktionsnedsättning. När en elev har en eller flera funktionsnedsättningar är det ibland nödvändigt att fördjupa utredningen för att få en ökad förståelse för vad funktionsnedsättningen innebär och vilka pedagogiska konsekvenser den kan få. Om en elev exempelvis har språkliga svårigheter kan det påverka flera områden så som det sociala samspelet eller möjligheten att bibehålla fokus på en uppgift. Elevhälsans olika professioner behöver då involveras för att på ett mer fördjupat sätt bidra med kunskap kring vilket stöd eleven behöver i skolsituationen. När skolans kompetens inte räcker till kan extern kompetens behöva involveras.

Skolans kompensatoriska uppdrag

Enligt skollagen ska utbildningen ta hänsyn till barns och elevers olika behov och det ska finnas en strävan att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Elever med funktionsnedsättning ska ges stöd som så långt som möjligt motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser.

Att en elev har en diagnos kan däremot aldrig vara en förutsättning för att särskilt stöd ska sättas in. Om en elev har en eller flera funktionsnedsättningar behöver skolpersonalen få kunskap om hur det påverkar eleven i olika delar av skolsituationen. Det räcker inte att ange diagnosen eller en funktionsnedsättning som beskrivning av elevens behov av stöd i utredningen. Det är de pedagogiska behoven som ska vara i fokus. Den samlade elevhälsans kompetens ska tas tillvara i utredningen. Ibland behövs också extern kompetens i delar av utredningen. Det kan exempelvis gälla pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar som man inte mött tidigare eller funktionsnedsättningar som inte är så vanliga. Personalen kan också vara i behov av utbildning eller annat stöd.

Det är viktigt att reflektera över hur skolpersonalens syn på vilka möjligheter och hinder i lärandet som pojkar och flickor möter kan påverka utredningen. Finns det förutfattade meningar kring flickors och pojkars stödbehov? Vad säger skolans tidigare utredningar och åtgärdsprogram om stödet till pojkar och flickor? Det är också angeläget att diskutera andra bakgrundsfaktorer som till exempel socioekonomisk och språklig bakgrund i förhållande till stödbehov. Rektor och personal bör resonera kring hur utredningar av elevers behov av särskilt stöd och de stödinsatser som skolan sätter in kan bidra till mer likvärdiga förutsättningar för eleverna på skolan.

På SPSMs webbplats finns information om olika funktionsnedsättningars konsekvenser för individens lärande:

Funktionsnedsättningar (SPSM) Länk till annan webbplats.

Bilderna på simbassängen och eleverna illustrerar skolornas kompensatoriska uppdrag och symboliserar alla elevers rätt till en tillgänglig utbildning.

Elevers skolsituation och behov förändras

Utredningen av en elevs behov av särskilt stöd behöver anpassas efter elevens skolsituation och det sammanhang som finns på skolan och i fritidshemmet. Utredningar kan därför variera i omfattning och innehåll. Flera omständigheter kan påverka en elevs utveckling mot utbildningens mål. En elevs stödbehov kan exempelvis variera beroende på hur undervisningen organiseras i aktuell elevgrupp. Eftersom förutsättningar och behov hos en elev kan förändras över tid, kan utredningen till viss del ses som formativ. Nuläget förändras och nya frågor, möjligheter och utmaningar framträder successivt i det praktiska arbetet med undervisning och stödinsatser. Förändringar i undervisningen och stödinsatsernas utformning kan leda till nya insikter om hur en elevs lärande kan stimuleras och stödjas. På så sätt kan arbetet med undervisning och stödinsatser ses som en pågående process där stödet till elever kontinuerligt prövas och omprövas. Rektor och skolans personal behöver utgå från ett vetenskapligt förhållningssätt som bidrar till att organiseringen av och innehållet i undervisningen och det särskilda stödet ibland utmanas.

På så sätt kan arbetet med undervisning och stödinsatser ses om en pågående process.

Samtidigt är det viktigt att en utredning görs skyndsamt, att åtgärder kommer i gång så tidigt som möjligt i elevens skolgång. Det särskilda stödet får inte dröja. Skolans professioner, exempelvis specialpedagog eller speciallärare, bör kunna avgöra vad som är ett tillräckligt underlag för att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. Det kan sedan visa sig att utredningen behöver kompletteras med exempelvis ytterligare information, kunskap eller en viss professions kompetens. I sådana fall bör detta ske parallellt med att stödåtgärder ges. Stödåtgärder till en elev får inte avstanna eller utebli i väntan på en kompletterade del i en utredning.

Ansvar
Forskning och fördjupning

Referenser

Här är ett urval av de underlag som det här stödmaterialet baseras på.

Almqvist, L. Malmqvist, J. Nilholm, C. (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? – En syntes av meta-analyser. Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Vetenskapsrådets rapporter

Aspelin, J, Jederlund, U & Aneer, L. (2021) Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever. Lärportalen, Skolverket

Attentions skolenkät. (2021). Hur kommer det att gå det här läsåret? Den frågan hänger över hela familjen.

Barnombudsmannen (2016). Respekt – Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Bjørndal, Cato R. P. (2018). Det värderande ögat – observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Liber

Bjørndal, C. R. P. (2017). Konstruktiva stödsamtal. Liber

Blossing, U & Wennergren, A-C (2019). Kollegialt lärande Resa mot framtidens skola. Lund: Studentlitteratur

SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet

Giota, J, Ilse, L & Emanuelsson, I. (2022). School achivements and changes in inklusive vs exclusive support over 50 years in Sweden regarding students with intellectual disabilities and special educational needs. Göteborgs universitet

Hirsh, Å. (2017). Formativ undervisning – Utveckla klassrumspraktiker med lärandet i fokus. Natur & Kultur

Hirsh, Å. (2020). Relationellt ledarskap i klassrummet – så skapas magi. Natur & Kultur

Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur

Hjörne, E. & Säljö, R. (2021). Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling i teori och praktik. Gleerups

Jahnke, A. och Hirsh, Å. (2020). Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? Ifous rapportserie 2020:1

Nilholm, C (2019). En inkluderande skola – möjligheter, hinder och dilemman. Lund: Studentlitteratur

Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Den sociala situationen för barn och elever i svårigheter som undervisas i reguljära klasser och förskolegrupper. En systematisk forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet

Partanen, P. (2012) Att utveckla elevhälsa. Skolutvecklarna Sverige

Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber

Petterson, C. (2017). Specialpedagogiskt stöd – dilemman med genuskodade diagnoser, Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. En vetenskaplig antologi från specialpedagogiska skolmyndigheten

Prop. 2022/22:162 (2022). Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Utbildningsdepartementet

Prop. 2013/14:160 (2013). Tid för undervisning - lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Utbildningsdepartementet

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolinspektionen (2021). Arbetet med individuella stödinsatser i gymnasieskolan. Skolinspektionen

Skolinspektionen (2020). Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen. Skolinspektionen

Skolinspektionen (2020). Observationsstöd. Skolinspektionen

Skolinspektionen (2020). Observation som metod – utgångspunkter och genomförande. Skolinspektionen

Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. Skolinspektionen

Skolinspektionen (2020). Skolinspektionens observationer – utgångspunkter och vägval. Skolinspektionen

Skolverket (2020). Att ställa frågor och söka svar – samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverket

Skolverket (2019). Hälsa för lärande och lärande för hälsa. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2022). Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket

Skolväsendets överklagandenämnd (2022). Vägledande beslut. Överklagandenämndens webbplats

SOU (2021:11). Bättre möjlighet för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med funktionsnedsättning. Utbildningsdepartementet

SOU (2020:42). En annan möjlighet till särskilt stöd – reglering av kommunala resursskolor. Utbildningsdepartementet

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Arbeta med språkstörning i förskola och skola. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Barnpanelsrapport, Vad säger elever med funktionsnedsättning om trygghet, studiero och studiemotivation? Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Delaktighet – ett arbetssätt i skolan. Szönyi, K & Söderqvist Dunkers, T. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Det lilla ordet främst - ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i skolan. 2: upplagan. Neuman, S & Sjöberg, E. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2022). Fritidshemslärares erfarenheter av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet. Wernholm, M. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete. Hylander, I. & Skott, P. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2017). Villkor för utbildning. Kartläggning av nuläge för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Handledning. Förskola, skola och fritidshem. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten

UNICEF (2009). Barnkonvention: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige

United Nations. (2006) United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities. New York, NY: United Nations

Westling Allodi, M. (2016). Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt - en jämförande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd. Stockholms universitet

Öhman, A. (2022). Bedömning för alla?: En SMART forskningsöversikt över specialpedagogiska behov och kunskapsbedömning (Rapporter i pedagogik 26). Örebro universitet.

Öhman, A. (2022). Gymnasieelevers erfarenheter av särskilt stöd: Berättelser om utanförskap och tillhörighet. Pedagogisk forskning i Sverige.

Östlund, D. (2022) Alla elevers inflytande över sitt eget lärande. Lärportalen, Skolverket

Senast uppdaterad 18 mars 2024