Skolverket

Åtgärder mot kränkande behandling

Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande mot kränkande behandling

Alla verksamheter ska arbeta förebyggande

Huvudmannen, kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola, måste se till att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling av barn och elever. Det innebär att varje förskola, skola och annan skolverksamhet ska:

  • genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling
  • upprätta en årlig plan mot kränkande behandling.

Arbeta med aktiva åtgärder

Det förebyggande arbetet handlar om att ta bort risker för att barn och elever blir utsatta för kränkningar i skolan.

Det förebyggande arbetet kan göras i följande fem steg:

  1. Kartlägg risker för kränkningar.
  2. Analysera orsaker till riskerna.
  3. Sätt upp mål och bestäm åtgärder.
  4. Upprätta en plan mot kränkande behandling.
  5. Följ upp och utvärdera.

1. Kartlägg risker för kränkningar

Det första steget är att kartlägga sin verksamhet för att upptäcka risker för kränkande behandling. Se regelbundet över barnens och elevernas trygghet och trivsel. Där ingår också deras egen uppfattning om kränkningar och mobbning i skolan.

En kartläggning kan ske på olika sätt, till exempel med

  • enkäter
  • samtal med barn eller elever och personal
  • trygghetsvandringar
  • dokumentation från fall av kränkande behandling.

Genom att kartlägga verksamheten kan du se om åtgärder fungerar. Eventuella problem blir tydligare. Det blir lättare att förstå varför kränkningar uppstår, i vilka sammanhang och hur de tar sig uttryck.

2. Analysera orsaker till riskerna

När kartläggningen är genomförd ska du analysera orsakerna till riskerna för kränkande behandling. Först när du förstår orsakerna kan du sätta upp konkreta mål för att förebygga kränkningar.

Om det till exempel visar sig att det förekommer eller finns en risk för att elever utsätts för kränkande behandling i omklädningsrummen, måste du undersöka varför det är så.

3. Planera och genomför åtgärder

Nästa steg är att, utifrån upptäckta risker för kränkande behandling, sätta upp mål och bestämma åtgärder för att nå målen. Tänk på att målen ska vara konkreta och gå att följa upp.

Ett mål kan till exempel vara att eleverna alltid ska känna sig trygga i omklädningsrummen. En åtgärd kan då vara att någon i personalen ska vara med i omklädningsrummen och se till att kränkningar inte förekommer.

4. Upprätta en plan mot kränkande behandling

Skriv ner mål och åtgärder i en plan mot kränkande behandling. Det ska göras varje år. Planen fungerar som ett stöd och en dokumentation över det förebyggande arbetet. Det är viktigt att all personal och även barn, elever och deras vårdnadshavare känner till planen.

Planen mot kränkande behandling ska innehålla:

  • en översikt över de mål som verksamheten har satt upp för det förebyggande arbetet
  • en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar
  • en redovisning av vilka åtgärder verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året
  • en redovisning av hur åtgärderna i den föregående årsplanen har genomförts.

Ange i planen vem som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs. Skriv också hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Planen bör också innehålla:

  • vilka rutiner verksamheten har för akuta situationer
  • en redogörelse för hur barn och elever kan medverka i arbetet.

5. Följ upp och utvärdera

Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att se om de har fungerat. Om målen inte är uppnådda kan ni behöva nya åtgärder eller göra mer för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Skriv ner rutiner för akuta situationer

När du som personal får veta att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling måste du och dina kolleger kunna handla snabbt. Alla behöver veta hur de ska agera i en sådan situation.


Skriv ner rutiner för hur:

  • barn, elever och deras vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling
  • personalen respektive förskolechefen och rektorn anmäler kränkningar
  • kränkande behandling mellan barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras
  • kränkande behandling av personal mot barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.

Anmäl till rektor eller huvudman

Du som arbetar i verksamheten ska anmäla om ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling:

  • Förskollärare, lärare eller annan personal ska anmäla till förskolechefen eller rektorn.
  • Förskolechefen och rektorn ska i sin tur anmäla till huvudmannen.
  • Om du arbetar i en pedagogisk verksamhet som inte är en skolenhet eller förskoleenhet, ska huvudmannen utse en medarbetare som tar emot anmälan.

Du ska anmäla inte bara när du får kännedom om kränkande behandling, utan även om du själv uppmärksammar en händelse som kan vara kränkande. Gör ingen värdering av allvaret i händelsen före anmälan. Det kan göras så snabbt som möjligt efteråt.

Tänk på att yngre barn inte alltid kan förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna.

Ta med barnen och eleverna i arbetet

Barn och elever ska delta i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Anpassa deras medverkan till ålder och mognad.

De yngre barnen kan till exempel delta i kartläggningen genom att gå på en trygghetsvandring tillsammans med personalen och berätta om trygga och otrygga platser.

Äldre elever kan vara med i både kartläggning och analys. De kan också komma med förslag på åtgärder och delta i uppföljningen och utvärderingen.

Huvudmannen utreder och åtgärdar kränkningar

Utred vad som har hänt

Efter anmälan om kränkande behandling ska huvudmannen, det vill säga kommunen eller skolans styrelse, starta en utredning. Syftet är att samla in tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma om barnet eller eleven har blivit utsatt och vilka åtgärder som i så fall måste genomföras för att få stopp på kränkningarna.

Utredningens storlek och genomförande anpassas till det enskilda fallet. I de flesta fall ingår att fråga alla inblandade vad som har hänt, det vill säga den som upplever sig kränkt och den som kan ha utfört kränkningen. Det kan också ingå att:

  • fråga andra barn, elever samt personal och vårdnadshavare
  • ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra fysiska och virtuella platser där barnen eller eleverna finns
  • ta hjälp av särskild kompetens, som kuratorer eller psykologer, till exempel för att göra observationer
  • läsa de inblandades mejl, sms, chattkonversationer eller liknande.

Huvudmannen måste skaffa sig en egen uppfattning om vad som har hänt. Det räcker inte att låta utredningen stanna vid att ord står mot ord.

Uppgifter om kränkande behandling ska alltid utredas. Det gäller även om en anmälan har gjorts till en annan myndighet, som till exempel polisen eller socialtjänsten.

Åtgärda och sätt stopp för kränkningarna

Om ett barn eller en elev har blivit utsatt för kränkande behandling är huvudmannen skyldig att snabbt vidta åtgärder. De ska leda till att kränkningarna upphör helt. Vilka åtgärder som behövs beror på vad utredningen visar.

Tänkbara åtgärder kan vara att:

  • samtala med barn, elever och eventuellt vårdnadshavare
  • samtala med den i personalen som har utsatt barnet eller eleven för kränkande behandling
  • hålla ökad uppsikt, särskilt på platser och tidpunkter som har visat sig vara riskfyllda
  • tilldela en assistent eller en resursperson för den eller de som kränker
  • se över gruppindelningar och schemaläggning
  • göra insatser med hjälp av kurator och psykolog
  • genomföra disciplinära åtgärder enligt skollagen respektive de arbetsrättsliga reglerna.

Följ upp och utvärdera

Följ upp och utvärdera åtgärderna för att vara säker på att kränkningarna inte fortsätter. Om det visar sig att den kränkande behandlingen inte har upphört – genomför nya eller kompletterande åtgärder för att stoppa kränkningarna.

Viktigt att dokumentera

Dokumentera hela utredningen och åtgärderna. Skriv ner vad som har hänt, de åtgärder som har genomförts, uppföljningen och utvärderingen. Det är ett viktigt underlag för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna. Genom dokumentationen kan huvudmannen också uppmärksamma om kränkningarna är del av ett större problem som kräver mer omfattande generella insatser.

Se även

Regler