Digital kompetens i undervisningen

Utveckla din digitala kompetens som lärare och lär tillsammans med dina kollegor! Kompetensutvecklingen ger dig kunskaper om när och hur du kan använda digitala verktyg i din undervisning.

  • För lärare i grund- och gymnasieskola

  • Cirka åtta veckor per modul

  • Lärportalen, på arbetsplatsen

  • Fri start, fri fart

Lärare som undervisar lågstadieelever med hjälp av surfplattor
Call to action
Information

För lärare i grund- och gymnasieskola

Kursen riktar sig till lärare i grund- och gymnasieskola och i tillämpliga delar för vuxenutbildningen. Modulerna kritisk användning av nätet och säker användning av nätet vänder sig även till skolbibliotekarier. Inga förkunskaper krävs.

Kollegialt lärande på skolan

Modellen för kompetensutvecklingen utgår från ett kollegialt lärande med stöd av webbaserat material som består av filmer, ljudfiler, artiklar, aktiviteter och reflektionsfrågor. Aktiviteterna planeras kollegialt och prövas därefter i den egna verksamheten. Ofta är det en handledare som leder arbetet.

Läs mer om modellen på Lärportalenlänk till annan webbplats

Arbetet äger rum lokalt på skolorna. Materialet finns på Skolverkets webbplats Lärportalen.

En modul tar cirka åtta veckor

En modul består av flera delar. Beräkna att det för varje del behövs cirka 60 minuter för enskilda förberedelser och cirka 120–180 minuter för gemensamt arbete och diskussion. En modul med fyra delar tar cirka åtta veckor att ta sig igenom.

Belöning

Därför ska du delta

  • Du får ökad kunskap kring hur digitala verktyg stödjer lärande
  • Du får möjlighet att pröva olika verktyg i undervisningen och diskutera resultatet med dina kollegor
  • Du får arbeta med kritiska perspektiv till internetanvändning
Ansvar

Rektor och huvudman organiserar kompetensutvecklingen

Kompetensutvecklingsinsatsen inom digitalisering genomförs kontinuerligt under en längre tid, på arbetstid och gärna med stöd av handledare. Det är rektor som tillsammans med huvudmannen skapar organisatoriska förutsättningar för insatsen.

Huvudman och rektor planerar och organiserar deltagandet

Det är en fördel om rektor erbjuder medarbetare med kunskaper om skolans digitalisering att delta i planeringen. Exempelvis kan en IKT-pedagog eller förstelärare med utvecklingsuppdrag inom digitalisering ha kunskap som är viktig i planeringen.

För att underlätta planeringsarbetet kan ni utgå från följande steg:

1. Analysera nuläget

Det är betydelsefullt att redan i inledningen av insatsen göra en kartläggning av hur skolans arbete med digitalisering av undervisningen ser ut och vilka förutsättningarna som finns för den här typen av kompetensutveckling.

Frågor att diskutera

  • Vad vet vi om våra lärares digitala kompetens? Vad säger kartläggningar, utvärderingar och analyser? Finns det några mönster?
  • Vad vet vi om hur undervisningen ser ut? Vad fungerar bra respektive mindre bra när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter till lärande i olika ämnen?
  • Hur vill vi att det ska vara?
  • Hur vana är lärarna i kollegiet är att arbeta gemensamt med att utveckla, planera, genomföra och följa upp undervisning? Hur vana är de att utmana varandra i att utveckla undervisningen?
  • Hur kan lärarnas attityder till digitalisering av undervisningen påverka kompetensutvecklingens utfall?
  • Hur kan kompetensutvecklingen följas upp – på lärarnivå (undervisningskulturen) och på skolnivå (kompetensutvecklingskulturen)?
  • Hur ska vi hantera och prioritera arbetet med kompetensutvecklingen i förhållande till andra aktiviteter i organisationen (friluftsdag, APT, oförutsedda händelser etc.)? Hur kommunicerar vi kring detta?
  • Vad vet vi om våra lärares digitala kompetens? Vad säger kartläggningar, utvärderingar och analyser? Finns det några mönster?
  • Vad vet vi om hur undervisningen ser ut? Vad fungerar bra respektive mindre bra när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter till lärande i olika ämnen?
  • Hur vill vi att det ska vara?
  • Hur vana är lärarna i kollegiet är att arbeta gemensamt med att utveckla, planera, genomföra och följa upp undervisning? Hur vana är de att utmana varandra i att utveckla undervisningen?
  • Hur kan lärarnas attityder till digitalisering av undervisningen påverka kompetensutvecklingens utfall?
  • Hur kan kompetensutvecklingen följas upp – på lärarnivå (undervisningskulturen) och på skolnivå (kompetensutvecklingskulturen)?
  • Hur ska vi hantera och prioritera arbetet med kompetensutvecklingen i förhållande till andra aktiviteter i organisationen (friluftsdag, APT, oförutsedda händelser etc.)? Hur kommunicerar vi kring detta?

2. Informera och skapa engagemang

För att kompetensutvecklingen ska lyckas måste lärarna få tydlig information om vad kompetensutvecklingen innebär. Rektor behöver tydliggöra ramarna för arbetet och uttrycka förväntningar på både lärare och handledare som deltar.

Frågor att diskutera

  • På vilket sätt informerar vi om arbetet med kompetensutvecklingen och vad det innebär? Vilka ska informeras och när?
  • Hur skapar vi engagemang för kompetensutvecklingen inför starten och under arbetet?
  • Får/ska rektor vara med vid de kollegiala samtalen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med att rektor deltar?
  • Hur följer rektor upp hur arbetet med kompetensutvecklingen går?
  • På vilket sätt informerar vi om arbetet med kompetensutvecklingen och vad det innebär? Vilka ska informeras och när?
  • Hur skapar vi engagemang för kompetensutvecklingen inför starten och under arbetet?
  • Får/ska rektor vara med vid de kollegiala samtalen? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med att rektor deltar?
  • Hur följer rektor upp hur arbetet med kompetensutvecklingen går?

3. Välja lärare och skapa grupper

Lärarna kan arbeta i sina arbetslag eller ämneslag, men det går också att skapa nya grupper utifrån verksamhetens behov och lärarnas intresse. Som exempel kan lärare inom samma ämne eller årskurs bilda en grupp även om antalet lärare på den egna skolan inte är stort nog för detta. Kompetensutvecklingen är utformad utifrån att alla deltagare undervisar grupper av elever.

Frågor att diskutera

  • Vilka lärare ska genomföra kompetensutvecklingen? Finns det grupper som särskilt bör prioriteras?
  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med valet av olika gruppindelningar?
  • Vilka befintliga grupper finns? Behöver vi skapa nya?
  • Finns det anledning att samarbeta med närliggande huvudmän och skolor? Hur kan detta i så fall ske?
  • Hur kan skolbibliotekarien bidra i arbetet? Ska en skolbibliotekarie ingå i en lärargrupp eller på annat sätt delta i arbetet?
  • Vilka lärare ska genomföra kompetensutvecklingen? Finns det grupper som särskilt bör prioriteras?
  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med valet av olika gruppindelningar?
  • Vilka befintliga grupper finns? Behöver vi skapa nya?
  • Finns det anledning att samarbeta med närliggande huvudmän och skolor? Hur kan detta i så fall ske?
  • Hur kan skolbibliotekarien bidra i arbetet? Ska en skolbibliotekarie ingå i en lärargrupp eller på annat sätt delta i arbetet?

4. Välja handledare

Handledaren är framför allt en samtalsledare och ser till att gruppen har fokus på arbetet med modulen.

Det finns i dagsläget ingen handledarutbildning kopplad till kompetensutveckling inom digitalisering. Lärare som har goda kunskaper om skolans digitalisering, en IKT-pedagog eller någon annan, som har erfarenhet av handledning, kan vara lämplig som handledare.

Om kompetensen inte finns på den egna skolan finns det möjlighet att samarbeta mellan skolor. Det går också att använda lärare som hos huvudmannen har en övergripande funktion inom digitalisering. Det kan exempelvis vara centralt anställda IKT-pedagoger.

Frågor att diskutera

  • Vilka lärare, ikt-pedagoger eller skolbibliotekarier uppfyller kriterierna och skulle kunna göra ett bra arbete som handledare?
  • Vad finns det för fördelar och nackdelar med att handledaren handleder på den egna skolan? På andra skolor?
  • Hur skulle ett eventuellt samarbete mellan skolor eller huvudmän kunna byggas upp?
  • Vilka lärare, ikt-pedagoger eller skolbibliotekarier uppfyller kriterierna och skulle kunna göra ett bra arbete som handledare?
  • Vad finns det för fördelar och nackdelar med att handledaren handleder på den egna skolan? På andra skolor?
  • Hur skulle ett eventuellt samarbete mellan skolor eller huvudmän kunna byggas upp?

5. Välja modul

Valet av modul bör utgå från den analys som huvudman och rektor har gjort, de identifierade behoven och lärarnas intresse.

Frågor att diskutera

  • Vilka moduler passar våra behov bäst?
  • Vilka moduler passar de lärare som ska genomföra kompetensutvecklingen?
  • Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att huvud­mannen, rektorn eller lärarna väljer modul?
  • Vilken modul ska vi börja med? Ska vi redan nu fundera över nästa modul?
  • Vilka moduler passar våra behov bäst?
  • Vilka moduler passar de lärare som ska genomföra kompetensutvecklingen?
  • Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att huvud­mannen, rektorn eller lärarna väljer modul?
  • Vilken modul ska vi börja med? Ska vi redan nu fundera över nästa modul?

6. Organisera lärares och handledares tid

Lärarna behöver tillräckligt med tid avsatt för att kunna genomföra alla moment i modulerna. Utgångspunkten är den tid för kompetensutveckling som ingår i lärares tjänst. Huvudman och rektor ansvarar för att tiden fördelas jämnt över året.

Lärarnas tid

Kompetensutvecklingen ska ske på arbetstid och därför behöver rektor se till att den schemaläggs. Det tar minst 30–40 timmar för lärare att arbeta med en modul. Det tar ungefär två veckor för en lärargrupp att arbeta med en del av en modul. Grupperna behöver träffas en gång i veckan.

Handledarnas tid

I förberedelserna för handledaren ingår det att fördjupa sig i materialet, planera och följa upp möten. Handledaren behöver också tid för avstämningar med rektor.

Frågor att diskutera

  • Hur ordnar vi så att lärarna kan träffas en gång i veckan? Kan vi använda konferenstid eller behöver ytterligare tid schemaläggas?
  • Hur informerar vi lärarna om förutsättningarna för arbetet?
  • Hur skapar vi förutsättningar för handledaren att genomföra sitt uppdrag?
  • Kan vi ordna så att alla handledare på skolan eller hos huvudmannen kan träffas regelbundet?
  • Hur ofta och när ska avstämningar mellan rektor och handledare ske?
  • Hur ordnar vi så att lärarna kan träffas en gång i veckan? Kan vi använda konferenstid eller behöver ytterligare tid schemaläggas?
  • Hur informerar vi lärarna om förutsättningarna för arbetet?
  • Hur skapar vi förutsättningar för handledaren att genomföra sitt uppdrag?
  • Kan vi ordna så att alla handledare på skolan eller hos huvudmannen kan träffas regelbundet?
  • Hur ofta och när ska avstämningar mellan rektor och handledare ske?
Forskning och fördjupning

Insatsen ingår i nationella skolutvecklingsprogrammet Digitaliseringlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 03 juli 2020