Specialpedagogik för lärande

Bli bättre på att möta alla elevers behov och att anpassa undervisningen. Specialpedagogik för lärande är en kompetensutveckling för alla grundskollärare, där du tillsammans med kollegorna får tid att diskutera och pröva specialpedagogiska metoder och arbetssätt.

  • För grundskollärare

  • Åtta moduler, minst tre moduler på ett läsår

  • På Lärportalen

  • Statsbidrag

Bild på elever som leker på en skolgård. Eleverna tittar in i kameran och ler.
Call to action

Med anledning av det nya coronaviruset – information om statsbidraget för den pågående omgången

De skolor som har fått avbryta insatsen med anledning av det nya coronaviruset har möjlighet att avsluta insatsen under höstterminen 2020. Respektive huvudman kan redogöra för omständigheterna i redovisningen, som enligt aktuell planering ska skickas in 15 september.

De skolor som har fått avbryta insatsen med anledning av det nya coronaviruset har möjlighet att avsluta insatsen under höstterminen 2020. Respektive huvudman kan redogöra för omständigheterna i redovisningen, som enligt aktuell planering ska skickas in 15 september.

Så kan skolan arbeta med det kollegiala lärandet under coronapandemin

Rektor beslutar om förändrad organisation för det kollegiala arbetet

Rektorn har ansvaret för sin skolas organisation. Under rådande omständigheter kan rektor behöva undersöka alternativ till att genomföra det kollegiala arbetet på andra sätt. Följande frågor kan vara ett stöd för dig som är rektor.

  • Hur ser frånvaron ut? Är det under rådande omständigheter möjligt att genomföra träffarna eller behöver vi hitta nya tider?
  • Är det möjligt att organisera de kollegiala träffarna i mindre grupper?
  • Finns det möjlighet att möblera rummet på ett sådant sätt att det blir ett större avstånd mellan deltagarna?
  • Finns det möjlighet att organisera de kollegiala träffarna digitalt? Följande aspekter kan vara bra att tänka på
  • Har alla tillgång till de digitala verktyg som krävs?
  • Har alla tillgång till programvara som krävs?
  • Hur kan handledaren strukturera samtalet för att alla ska få talutrymme?
  • Hur kan deltagarna signalera att de vill ha ordet?
  • Vilka fördelar/nackdelar finns det med att låta kameran vara på under träffarna?

Undervisa på distans eller med hjälp av fjärrundervisning

Utifrån skolans organisation av undervisning kan det finnas behov av att anpassa undervisningsaktiviteten i moment C till att även kunna genomföras på distans eller med fjärrundervisning. Utgå från de exempel på undervisningsaktiviteter som lyfts i modulerna. Följande frågor kan vara ett stöd i planeringen och genomförande av undervisningsaktiviteten

  • Har alla elever de digitala förutsättningar som krävs för att kunna delta i distans eller fjärrundervisning?
  • Hur kan ni förbereda eleverna inför att genomföra undervisning på distans?
  • Finns det delar av den planerade undervisningsaktiviteten som bör struktureras på ett annat sätt? Hur skulle en sådan förändring kunna se ut?
  • Finns det delar av undervisningsaktiviteten som behöver få ta mer tid?

Läs mer om att organisera och undervisa på distans

Rektor beslutar om förändrad organisation för det kollegiala arbetet

Rektorn har ansvaret för sin skolas organisation. Under rådande omständigheter kan rektor behöva undersöka alternativ till att genomföra det kollegiala arbetet på andra sätt. Följande frågor kan vara ett stöd för dig som är rektor.

  • Hur ser frånvaron ut? Är det under rådande omständigheter möjligt att genomföra träffarna eller behöver vi hitta nya tider?
  • Är det möjligt att organisera de kollegiala träffarna i mindre grupper?
  • Finns det möjlighet att möblera rummet på ett sådant sätt att det blir ett större avstånd mellan deltagarna?
  • Finns det möjlighet att organisera de kollegiala träffarna digitalt? Följande aspekter kan vara bra att tänka på
  • Har alla tillgång till de digitala verktyg som krävs?
  • Har alla tillgång till programvara som krävs?
  • Hur kan handledaren strukturera samtalet för att alla ska få talutrymme?
  • Hur kan deltagarna signalera att de vill ha ordet?
  • Vilka fördelar/nackdelar finns det med att låta kameran vara på under träffarna?

Undervisa på distans eller med hjälp av fjärrundervisning

Utifrån skolans organisation av undervisning kan det finnas behov av att anpassa undervisningsaktiviteten i moment C till att även kunna genomföras på distans eller med fjärrundervisning. Utgå från de exempel på undervisningsaktiviteter som lyfts i modulerna. Följande frågor kan vara ett stöd i planeringen och genomförande av undervisningsaktiviteten

  • Har alla elever de digitala förutsättningar som krävs för att kunna delta i distans eller fjärrundervisning?
  • Hur kan ni förbereda eleverna inför att genomföra undervisning på distans?
  • Finns det delar av den planerade undervisningsaktiviteten som bör struktureras på ett annat sätt? Hur skulle en sådan förändring kunna se ut?
  • Finns det delar av undervisningsaktiviteten som behöver få ta mer tid?

Läs mer om att organisera och undervisa på distans

Materialet finns på Lärportalen

Material för Specialpedagogik för lärande finns samlat i moduler på Lärportalen. Inom varje modul får ni läsa texter och se på filmer, samtala om det ni läst, planera undervisningsaktiviteter, pröva i undervisningen samt reflektera med kollegorna kring hur det gick och hur ni kan gå vidare.

Specialpedagogik för lärande på Lärportalenlänk till annan webbplats

Du når supporten för Lärportalen här:

E-post till larportalen@skolverket.se

Information

Specialpedagogisk kompetensutveckling för alla lärare

Har din skola genom det systematiska kvalitetsarbetet kommit fram till att ni behöver utveckla arbetet med elevernas måluppfyllelse? Behöver ni utveckla arbetet med att möta alla elevers behov och förutsättningar? Då är det här rätt insats för er.

Kompetensutvecklingssatsningen vänder sig till alla lärare i grundskolan, sameskolan och inom motsvarande utbildning vid särskilda ungdomshem. Genom att delta i Specialpedagogik för lärande får lärarna möjlighet att:

  • stärka den specialpedagogiska kompetensen i skolan så att fler elever når målen
  • öka sina kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
  • utveckla undervisning och lärmiljö för att möta elevers olika behov och förutsättningar

Förkunskaper

Materialet till kompetensutvecklingsinsatsen är anpassat till grundskollärare men flera lärarkategorier kan ta del av det. Texter, filmer, undervisningsaktiviteter och diskussionsfrågor kan användas även av andra.

Kollegialt lärande på skolan

Specialpedagogik för lärande äger rum lokalt på skolorna och är tätt knutet till lärarnas ordinarie arbete och undervisning. Kompetensutvecklingsinsatsen är tänkt att genomföras kontinuerligt under en längre tid, på arbetstid och med stöd av handledare. Modellen för kompetensutvecklingen är framtagen utifrån forskning och beprövad erfarenhet.

Arbetssättet bygger på att du och dina kollegor diskuterar undervisningssituationer och specialpedagogiska frågor, lyfter fram utmaningar och möjligheter, reflekterar över er undervisning samt ger och får återkoppling. Det kollegiala lärandet leds av handledare, som i första hand är specialpedagoger eller speciallärare. Materialet finns på Lärportalen och består av artiklar, filmer, förslag på aktiviteter och diskussionsfrågor. Modulerna har tagits fram av forskare på högskolor och universitet runt om i Sverige. Valet av modul baseras på de behov som finns på varje enskild skola och utifrån det systematiska kvalitetsarbetet.

De som deltar i Specialpedagogik för lärande inom ramen för statsbidrag tar del av tre till fyra moduler under ett läsår.

Moduler inom specialpedagogik

Observera. Denna omstrukturering av modulerna är ännu inte genomförd på Lärportalen.

Inkludering och delaktighet (obligatorisk)

Modulen syftar till att ge fördjupad kunskap och förståelse för vad inkludering innebär och hur en inkluderande lärmiljö och elevers delaktighet påverkar lärandet. Modulen ger verktyg för att reflektera, observera, pröva, analysera och samtala kring den egna undervisningspraktiken och organisationen. Vidare syftar modulen till att utveckla förmåga att utforma en tillgänglig och anpassad undervisning.

Delaktighet i lärmiljön

En utgångspunkt i modulen är en modell för delaktighet som ger stöd för att upptäcka, reflektera, samtala, analysera och utveckla lärmiljön. Ett väl utvecklat arbete kring delaktighet kan stödja utvecklingen av en framgångsrik lärmiljö som inkluderar alla elever. Med en ökad medvetenhet och kunskap om hur lärmiljön skapar villkor och sätter gränser för elevers möjlighet till delaktighet, ökar också möjligheten för förändring och utveckling.

Inkludering och skolans praktik

En utgångspunkt i modulen är dilemmat i en skola för alla – att alla elever kommer till skolan med olika förutsättningar och behov och ska ingå i samma lärandegemenskap. Lärare tillsammans är ansvariga för att utveckla undervisningen och för arbetet tillsammans med skolans alla elever. I modulen ges exempel på hur lärare gemensamt på olika sätt kan kartlägga, utveckla och variera undervisningen för att möta mångfalden av förutsättningar och lärande hos skolans alla elever.

Samspel för inkludering (obligatorisk)

En utgångspunkt i modulen är att goda relationer och god kommunikation bygger en skola för välbefinnande och lärande för skolans alla elever, såväl som för skolans personal. Lärarnas kontinuerliga lärande och samarbete för att förbättra och utveckla skolan – det kollektiva lärandet – sätts i förgrunden. Skolans specialpedagogiska utmaningar betraktas som ett kollektivt ansvar, snarare än som enskildas problem. När lärare tillsammans utvecklar sin kommunikations- och relationskompetens på hela skolan kan viktiga lärar-elevrelationer stärkas, ett tryggt och kamratligt socialt klimat utvecklas, och god arbetsro i undervisningen grundläggas.

Uppmärksamhet, samspel och kommunikation

Modulen syftar till att ge fördjupad kunskap om hur undervisning och lärmiljö kan utformas efter elevers variation i perception, kognitiva förmågor, exekutiva funktioner och kommunikation. Innehållet ger förståelse för de pedagogiska konsekvenser som svårigheter inom olika områden kan ge men visar också på arbetssätt, metoder och förhållningssätt som stödjer lärande och samspel. Modulen syftar också till att utveckla och fördjupa professionell relationskompetens som främjar motivation och skolnärvaro.

Flerspråkighet

Modulen syftar till att ge fördjupad kunskap och förståelse för hur undervisning och lärmiljö kan anpassas efter elevers variation i ett flerspråkigt perspektiv. Innehållet visar på arbetssätt, metoder och förhållningssätt som stöder förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande både utifrån förväntad språkutveckling i ett andraspråksperspektiv men även när andraspråksutvecklingen dröjer.

Matematikdidaktik och specialpedagogik

Modulens syfte är att ge stöd och redskap för att utveckla undervisningen för elever som är i behov av extra anpassningar i matematik. Den fokuserar på att anpassa matematikundervisningen så att den blir tillgänglig för varje elev. Modulen visar hur specialpedagogiska perspektiv på undervisningens utformning och genomförande kan främja en inkluderande matematikundervisning.

Tillgängligt lärande med digitala verktyg

Modulens syfte är att utveckla undervisningen genom ökade kunskaper om specialpedagogik och den potential digitala verktyg erbjuder och att öka kompetensen i att skapa ett mer tillgängligt lärande genom att anpassa och variera undervisningen och använda digitala verktyg.

Moduler i specialpedagogik på Lärportalenlänk till annan webbplats

Belöning

Därför ska du delta

Kompetensutvecklingsinsatsen ger dig

  • tid att reflektera och dela erfarenheter med dina kollegor
  • insikter och kunskap om specialpedagogiska arbetssätt, metoder och förhållningssätt i klassrummet
  • verktyg för att anpassa undervisningen, så att alla elever får möjlighet att nå utbildningens mål.

Det är möjligt att arbeta med insatsen både med och utan statsbidrag.

Ansvar

Planera och organisera för insatsen

Det är rektor som tillsammans med huvudmannen skapar organisatoriska förutsättningar för insatsen. Materialet till insatsen presenteras i form av moduler som finns på Lärportalen.

I utvärderingar har tidigare deltagare uttryckt önskemål om en större flexibilitet i genomförandet av insatsen. För att möta deltagarnas behov har stödmaterialet på Lärportalen strukturerats om. De flesta moduler innehåller fyra delar. Verksamheter som deltar inom ramen för statsbidrag tar under läsåret 2020/21 del av tre till fyra moduler, det vill säga 12 till 16 delar. För att uppfylla kraven att erhålla statsbidrag ska minst 12 delar genomföras.

Alla verksamheter startar med att ta del av en obligatorisk modul som ger deltagarna grundläggande kunskap och förståelse för det specialpedagogiska kunskapsområdet. Det framgår på Lärportalen vilka två moduler som är obligatoriska och som ni kan välja mellan.

Sedan väljer verksamheterna två eller tre moduler att arbeta med utifrån behov som uppmärksammats i skolans systematiska kvalitetsarbete. Den modul som heter Tillgängligt lärande med digitala verktyg innehåller åtta delar. Den ska läsas i sin helhet.

Alternativ 1

På bilden finns fem rutor. På de två översta rutorna står det hösttermin och vårtermin. Under dessa två rutor finns tre rutor. På dessa står det modul 1 obligatorisk, modul 2 och modul 3.

Alternativ 2

På bilden finns 6 rutor. På de två översta rutorna står det hösttermin och vårtermin. Under dessa två rutor finns fyra rutor. På dessa står det Modul 1 obligatorisk, Modul 2, Modul 3 och Modul 4.

Informera och skapa långsiktigt engagemang

Före - under - efter

För att insatsen ska lyckas behöver deltagarna få tydlig information om kompetensutvecklingsinsatsens syfte och vad den innebär. Ramarna för arbetet behöver uttryckas och förväntningar på dem som deltar behöver tydliggöras. Huvudman och rektor behöver kommunicera och synliggöra vilka prioriteringar som görs men också visa engagemang och kontinuerligt följa upp och stödja inför, under och efter insatsen för att skapa en långsiktig verkan. Huvudman och rektor har olika roller men ett delat ansvar för hållbarheten i insatsen.

Frågor att diskutera

  1. På vilket sätt informerar vi om insatsen och vad den innebär? Vilka ska informeras och när?
  2. Hur skapar vi engagemang inför och under arbetet med insatsen?
  3. Hur möjliggör vi ett långsiktigt arbete med kollegialt lärande på skolan?
  4. Hur kan insatsen följas upp och bevaras långsiktigt – på lärarnivå och på skolnivå?

Skapa delaktighet och gör prioriteringar

Ditt engagemang och din delaktighet som rektor har stor betydelse för insatsens avtryck. Det är bra om du som rektor deltar aktivt i vissa delar av insatsen. Du behöver föra samtal och diskussioner med deltagande handledare och lärare för att följa utvecklingen. Du behöver organisera verksamheten så att deltagarna har möjlighet att prioritera arbetet med insatsen. Huvudmannen behöver i sin tur ge dig som rektor förutsättningar för att genomföra kompetensutvecklingsinsatsen.

Det finns många handledare som tidigare utbildats inom Skolverkets insatser. Deras erfarenheter av organisation, planering och genomförande kan tas tillvara i ett inledande planeringsarbete.

Frågor att diskutera

  1. Hur ska vi planera och organisera insatsen inom specialpedagogik?
  2. Vilken kunskap och erfarenhet behövs i planeringsarbetet? Vilka bör delta i arbetet?
  3. Hur kan vi prioritera för att kunna fokusera på insatsen?
  4. Hur tar jag som rektor hand om resultatet av diskussioner i arbetet med fortsatt planering och organisering i verksamheten?

Skapa grupper

Arbetet med det kollegiala lärandet behöver organiseras i grupper. Huvudman och rektor ansvarar för att dela in deltagarna i grupper som varken blir för stora eller för små. Det går att tänka på flera sätt när grupperna skapas. Förutom ämnes- och arbetslag kan grupperna bestå av lärare från olika stadier. Grupperna kan även bestå av lärare från olika skolor. På så sätt möjliggörs kollegialt lärande även om antalet deltagare i den egna verksamheten inte är tillräckligt många.

Frågor att diskutera

  1. Vilka för- och nackdelar finns det med olika grupper av lärare?
  2. Vilka befintliga grupper finns? Behöver vi skapa nya?
  3. Finns det anledning att samarbeta med närliggande skolor inom samma huvudman? Hur kan detta i så fall ske?
  4. Hur planerar vi för de lärare som eventuellt inte deltar i insatsen?

Handledarens roll

Den person som är utsedd handledare leder det kollegial lärandet vid moment B och D i modulens olika delar. Handledaren bidrar både till det kollegiala lärandet i gruppen och till det individuella lärandet hos deltagarna genom att leda och fördjupa diskussionerna kring modulens innehåll, från teori till praktik. Deltagarna får möjlighet att gemensamt pröva och utvärdera sin undervisning och fördjupa sin kunskap genom aktuell forskning. Handledaren bör även planera och samarbeta med rektor.

Frågor att diskutera

  1. Vad finns det för för- och nackdelar med att handledaren handleder på den egna skolan? På andra skolor?
  2. Hur skulle ett eventuellt samarbete mellan skolor kunna byggas upp?
  3. Hur kan samarbetet mellan handledare och rektor organiseras?

Handledarutbildning

För genomförande av handledarutbildningen samverkar Skolverket med olika lärosäten. Lärosätena anordnar handledarutbildningen som omfattar åtta dagar och de genomförs kontinuerligt under läsåret. Handledarutbildningen kan genomföras både med fysiska och digitala träffar. De personer som av huvudman blivit utsedda att gå handledarutbildningen kommer att få en inbjudan till träffar av aktuellt lärosäte. Skolan ansvarar för eventuella kostnader för resa och logi i samband med deltagande på handledarutbildningen. Handledarutbildningen är ett erbjudande till handledare som deltar inom ramen för statsbidrag. Det är inte obligatoriskt att delta.

Organisera deltagarnas och handledarnas tid

För att arbetet med insatsen ska fungera behöver deltagarna tillräckligt med tid avsatt för att kunna genomföra alla moment i modulen. Kompetensutvecklingen ska ske på arbetstid och det är rektor som organiserar så att det blir möjligt att genomföra inom arbetstiden. Huvudman och rektor ansvarar för att schemalägga träffarna i moment B och D för deltagarna och handledaren samt avsätta tid för deltagarna att enskilt förbereda sig i moment A. Det är möjligt att använda tekniska lösningar – exempelvis videokonferenser – för moment B och D. Det är viktigt att handledaren ges den tid som är beviljad utifrån statsbidraget för att förbereda och genomföra arbetet med modulerna och det kollegiala lärandet.

Modellen för kollegialt lärande följer en cyklisk form (se bild nedan). Varje del i modulerna följer formen med de fyra momenten:

  • Moment A individuell förberedelse
  • Moment B kollegialt arbete
  • Moment C undervisningsaktivitet
  • Moment D kollegialt arbete

Rektor behöver planera in gemensam tid för kollegialt lärande med stöd av handledare under moment B och D.

På bilden syns fyra illustrationer. På den första till vänster sitter en person och läser material. Ovanför bilden står det Moment A, individuell förberedelse, 60 minuter. Bredvid denna bild finns en illustration med fyra personer som diskuterar i grupp. Ovanför den bilden står det "Moment B, kollegialt arbete, 90 - 120 minuter". Den tredje bilden är också fyra personer som diskuterar runt ett bord. Ovanför den bilden står det moment d, gemensam uppföljning, 45 - 60 minuter. Den sista bilden är en illustration av en lärare som sitter med en grupp elever. Ovanför bilden står det "moment c, undervisningsaktivitet, lektionstid.

Frågor att diskutera

  1. Hur skapar vi förutsättningar för deltagarna att träffas regelbundet?
  2. Hur informerar vi deltagarna om förutsättningarna för arbetet?
  3. Hur skapar vi förutsättningar för handledare att genomföra sitt uppdrag?
  4. Hur ofta och när ska möten mellan rektor och handledare ske?

Exempel på läsårsplanering för insatsen

Nedan följer två exempel på hur rektor kan planera tid för insatsen. Gemensam tid behöver avsättas för det kollegiala arbetet i moment B och D. Exemplen ska ses som just exempel och inspiration i arbetet med att planera insatsen.

Läsår 2020/21

Läsåret 2020/21 Exempel 1

Om bilden nedan är svår att läsa kan du ladda ner en pdf med bilden.PDF (pdf, 217 kB)

Exempel på mötesschema

Bilden exempel 1 visar ett förslag på mötesschema för insatsen om verksamheten tar del av tre moduler under ett helt läsår. Detta exempel ger deltagarna gott om tid att genomföra moment C. Utvärderingar har visat att deltagarna ibland vill pröva undervisningsaktiviteten flera gånger och det ger exemplet utrymme för. Rektor behöver lägga in mötestid för moment B och D. Om modulen Tillgängligt lärande med digitala verktyg väljs den som helhet efter en obligatorisk modul.

Läsåret 2020/21 Exempel 2

Om bilden nedan är svår att läsa kan du ladda ner en pdf med bilden.PDF (pdf, 154 kB)

Exempel på mötesschema

Bilden exempel 2 visar ett förslag på mötesschema för insatsen om verksamheten tar del av fyra moduler under ett läsår. Rektor behöver lägga in gemensam mötestid för moment B eller D varje vecka. Om modulen Tillgängligt lärande med digitala verktyg välj motsvarar den två moduler och kan väljas efter att en obligatorisk modul är genomförd.

Lagar och regler

Statsbidrag för läsåret 2020/2021

Ansökan om statsbidrag för läsåret 2020/2021 är nu stängd. Ansökan var öppen 15 januari till 17 februari 2020. Beslut om beviljade statsbidrag har meddelats berörda huvudmän.

Statsbidrag för Specialpedagogik för lärande

Forskning och fördjupning

Presentationer från tidigare konferenser

Presentationer från konferensen "Handleda vidare" oktober 2019 Arlanda och Göteborg

Arlanda

Handout ArlandaPDF (pdf, 2 MB)

Maria JarlPDF (pdf, 1 MB)

Elisabet NihlforsPowerpoint (powerpoint, 288 kB)

Camilla Liljedahl och Karin KällanderPDF (pdf, 72 MB)

Göteborg

Handout GöteborgPDF (pdf, 3 MB)

Gunnlaugur MagnussonPDF (pdf, 2 MB)

Kerstin BladiniPDF (pdf, 9 MB)

Arlanda

Handout ArlandaPDF (pdf, 2 MB)

Maria JarlPDF (pdf, 1 MB)

Elisabet NihlforsPowerpoint (powerpoint, 288 kB)

Camilla Liljedahl och Karin KällanderPDF (pdf, 72 MB)

Göteborg

Handout GöteborgPDF (pdf, 3 MB)

Gunnlaugur MagnussonPDF (pdf, 2 MB)

Kerstin BladiniPDF (pdf, 9 MB)

Senast uppdaterad 17 juni 2020