Förskolerektorn Valeria Giordano: ”Språk är makt”

– Utan ett brett ordförråd kan barnen inte hantera de många utmaningar som väntar dem. Det säger Valeria Giordano, rektor för nio kommunala förskolor i Stockholm som tar del av de språkfrämjande insatser som finansieras av Skolverket på uppdrag av regeringen.

I januari 2024 samlades Rinkebys kommunala förskolor i ett enda rektorsområde. Det innebar att rektorn Valeria Giordano fick ansvaret för en verksamhet med totalt cirka 120 medarbetare på nio förskolor.

– Man kan såklart tycka att det är många, men vi har hittat en modell för hur vi ska arbeta som vi upplever fungerar väl. Själv försöker jag renodla mitt uppdrag till att vara den pedagogiska ledaren, säger hon.

”Språk är makt”

Vilken är då Valeria Giordanos största utmaning? Att ge förskolebarnen förutsättningar att utveckla ett rikt ordförråd. Eller, som hon själv uttrycker det: språk är makt.

– Det som vi saknar ord för existerar inte i vår tankevärld. Utan ett brett ordförråd och förmågan att argumentera och uttrycka sina tankar kommer den här generationen inte att klara de utmaningar som vi alla står inför, säger hon.

– Därför är barnens språkutveckling alltid vårt främsta fokus. I mitt rektorsområde har många pedagoger inte svenska som modersmål, och även högskoleutbildade förskollärare kan ibland ha språkliga utmaningar

”Ett arbete vi måste göra tillsammans”

Det var skälet till att Valeria Giordano lät nio handledare och nio pedagoger delta i en av de språkfrämjande utbildningsinsatser som Skolverket finansierar på uppdrag av regeringen.

Bakom utbildningen stod utbildningsföretaget Hermods, som svarar för Skolverkets och regeringens insatser i fem svenska län. Däribland Stockholms län, där stadsdelen Rinkeby ligger. För insatserna i övriga sexton län svarar utbildningsföretaget Merit utbildning.

Valeria Giordano:
– Vi hade tidigare testat sfi och andra kurser i svenska men insett att språkutveckling på arbetsplatsen är både svårt och utmanande. Det är ett arbete som vi alla måste göra tillsammans. Nu såg vi en möjlighet att kunna arbeta med frågorna på ett helt nytt sätt.

”Många har utvecklat strategier”

En förutsättning för en framgångsrik språkutveckling på förskolorna har varit att avdramatisera utbildningsinsatserna.

– Många pedagoger har utvecklat strategier för att hantera situationer där det är något de inte förstår. Språk är en viktig del av vår identitet, och det är lätt att känna sig osäker i vardagliga situationer.

Därför är det av yttersta vikt att ingen ska behöva känna sig utpekad, konstaterar Valeria Giordano.

– Jag har inte heller svenska som modersmål, och i många sammanhang kan det faktiskt vara en fördel. Att jag som rektor inte placerar mig högst upp på GERS-skalan kan bidra till att minska stigmat bland mina medarbetare.

”De kände sig inte utpekade”

Av samma anledning är det viktigt att vara tydlig med varför vissa pedagoger uppmuntras till att delta i språkfrämjande insatser.

– Jag var noga med att påpeka att deltagarna inte bara skulle utveckla sitt eget språk utan även lära sig strategier som de skulle kunna sprida bland sina kollegor med hjälp av handledarna, säger hon.

– Det gjorde att de inte kände sig utpekade utan snarare utvalda, vilket påverkade deras inställning till utbildningen.

En levande dialog

Parallellt med utbildningen har personalen på varje förskola arbetat med ett antal frågor kopplade till språkutveckling. Vad innebär en språkutvecklande förskola? Vad krävs av dem som arbetar på förskolan och hur kan de tillsammans utveckla både barnens och sitt eget språk?

Arbetet har bland annat resulterat i en språkhandledning för de nio förskolorna.

– Som ledare behöver jag alltid tänka på vad jag själv kan göra för att medarbetarna ska hålla i och hålla ut. Men jag kan inte identifiera deras behov själv, så det arbetet måste ske i en levande och kontinuerlig dialog mellan oss alla.

”Gäller att ha en helhetssyn”

Valeria Giordano lyfter vikten av att identifiera arbetssätt och andra strukturer på de olika förskolorna. Hjälper de oss att upptäcka språket, eller är de snarare ett hinder? Hur lägger vi scheman? Hur utformar vi arbetslag?

Det gäller att ha en helhetssyn, säger hon.

– Vi är väl medvetna om att vårt arbete behöver fortsätta efter de aktuella utbildningsinsatserna. Det tar tid att implementera förändringar, och vi behöver vara uthålliga.

En organisation med tydliga ramar

Nästa steg blir att ta arbetet vidare med pedagogerna och handledarna. Målet är att etablera en organisation med väldigt tydliga ramar, så att det språkutvecklande arbetssättet kan sätta sig i väggarna, som Valeria Giordano uttrycker det.

Ambitionen att få till stånd tydliga ramar var också skälet till att hon bestämde sig för att skriva en handbok för förskolans pedagoger.

– När vi anställer nya medarbetare vill jag att de ska veta hur vi arbetar, så att de kan vara förberedda på vad som väntar. Det här är ingen dans på rosor. Det kräver en hel del energi av både mig och mina medarbetare.