Texter i vardags- och yrkeslivet

I vardagslivet förekommer texter som den vuxne behöver kunna både läsa och skriva. En meningsfull undervisning bör därmed bygga på elevernas behov, men också på deras tidigare erfarenheter. Vilka texter möter dina elever i vardagen?

Funktionell och kritisk litteracitet

Att använda texter från vardagslivet

I vuxenlivet möter vi olika sorters texter. Vuxna rör sig i olika domäner som exempelvis privatperson, konsument, förälder, yrkesarbetare och samhällsmedborgare. Vuxenlivet ställer krav på att kunna läsa och producera texter i olika sammanhang. Det rör sig om både tryckta och digitala texter. I sfi-undervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk på grundläggande nivå behöver därför eleven både läsa och producera texter som är relevanta och intressanta för honom eller henne själv. Parallellt med detta behöver eleven läsa, förstå och producera digitala texter. 

Läs mer

Att använda texter i vuxenlivet

Kritisk litteracitet i sfi- och sva-undervisningen

Du som lärare ska utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska och analysera de texter som eleverna möter i sin vardag. Det är en central fråga i samhällsliv, utbildning och arbetsliv. Du kan använda de texter som eleverna möter, såsom post, reklam ,mejl och sms. Läs, analysera och producera texter tillsammans.

Läs mer om hur du kan arbeta med kritisk litteracitet i undervisningen.

Läs mer

Kritisk litteracitet

Andraspråkslärande på praktikplatsen – förutsättningar och utmaningar

Praktik kan vara ett sätt för en vuxen andraspråksinlärare att utveckla sitt språk och sin förmåga att läsa och skriva. Samtidigt kan praktik ge en inblick i svenskt arbetsliv och de formella och informella regler som gäller i arbetslivet. För att praktiken ska bli så givande som möjligt behövs tydliga mål för praktiktiden, samt en tydlig och återkommande dialog mellan sfi-eleven, arbetsplatsens handledare, sfi-läraren och eventuell modersmålsstödjare. Varje part behöver vara insatt och införstådd i just målet med praktiken och ha en gemensam plan för vad som krävs för att nå dit.

Läs mer

Andraspråkslärande på praktikplatsen – förutsättningar och utmaningar

Tema: Texter i vardagslivet

Att utveckla litteracitet på en arbetsplats

Möt en sfi-elev som praktiserar i en förskoleklass. Praktikplatsen ger henne möjlighet att utveckla sitt svenska språk inom ett yrke som intresserar henne. En sfi-lärare berättar att en av framgångsfaktorerna med språkutvecklande praktik är att eleverna får möjlighet att utveckla sitt språk i en autentisk miljö. Hon berättar vidare om att språkpraktiken ökar elevernas motivation och vilja att lära sig svenska. 

Frågor att fundera över:

  • Vilka möjligheter och utmaningar ser du med språkutvecklande praktik?
  • På vilket sätt skulle språkutvecklande praktik kunna möta dina elevers behov?
  • Vilka faktorer är viktiga för att praktiken ska bli språkutvecklande och givande för dina elever?

Att ha vardagen som utgångspunkt i undervisningen 

I filmen Att ha vardagen som utgångspunkt i undervisningen förklarar en forskare varför undervisning av vuxna elever utan skolbakgrund behöver vara funktionell och präglas av vuxenperspektiv, resursperspektiv och vardagsrelevans. Hon illustrerar detta med exempel. Vidare lyfter forskaren fram betydelsen av en noggrann kartläggning av elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper och belyser varför en kartläggning är viktig.

Frågor att fundera över:

  • Vilka texter från elevernas vardag använder du i din undervisning?
  • Hur kan kartläggningen idag komma till användning på bästa sätt i er verksamhet?

Att läsa och skriva texter i hemmet och i skolan

I filmen Att läsa och skriva texter i hemmet och i skolan berättar en forskare i språkdidaktik om sin studie kring läsande och skrivande som sociala praktiker och hur de kan skilja sig i skolan och hemma. Forskningsfältet kallas New Literacy Studies. Forskaren ger exempel på både överlappningar och skiljelinjer mellan att läsa och skriva i skolan respektive hemma (även om eleverna bara är i början av sin litteracitetsutveckling) och betonar vikten av att använda sig av autentiska texter i sfi-undervisningen. Hon talar också om varför ett resursperspektiv är viktigt i sammanhanget.

Frågor att fundera över:

  • I vilken utsträckning använder du dig av autentiskt vardagsmaterial i din undervisning som matchar elevernas behov av skrift i deras vardag?
  • Vad blir konsekvensen av ett resursperspektiv jämfört med bristperspektiv?

Att undervisa utanför klassrummet  

I filmen Att undervisa utanför i klassrummet berättar en sfi-lärare om hur hon jobbar med utomhusundervisning. Läraren tar upp både syftet och språkliga vinster med att lämna klassrummet och bege sig till olika närliggande platser tillsammans med eleverna en gång i veckan. Mot bakgrund av en autentisk undervisningsmiljö redogör hon för vilka språk- och kommunikationsutvecklande aktiviteter som äger rum under utomhusvistelserna.

Frågor att fundera över:

  • Vilka utomhusaktiviteter och studiebesök skulle kunna vara språk- och kommunikationsutvecklande för dina elever?
  • På vilka olika sätt kan aktiviteterna för- och efterarbetas?

Att planera och genomföra studiebesök 

I filmen Att planera och genomföra studiebesök beskriver en sfi-lärare hur planering och genomförande av ett studiebesök kan gå till. Läraren delar med sig av sitt upplägg kring ett besök i ett naturområde. Hon lyfter fram vad läraren behöver tänka igenom under planeringsfasen för att uppnå syftet med utomhusundervisning: att lära sig i vardagen, i möten och med alla sinnen.

Frågor att fundera över:

  • I vilken utsträckning kan elevernas möjlighet till ett lärande i vardagen, utanför klassrummet, varieras och utvecklas?
  • Hur kan du tillgodose elevernas behov och förutsättningar kring utomhusundervisningen?

Att efterarbeta och följa upp studiebesök 

I filmen Att efterarbeta och följa upp studiebesök berättar en sfi-lärare om hur hon brukar lägga upp arbetet i klassrummet under lektionerna efter en gemensamt genomförd aktivitet utanför klassrummet. Läraren presenterar exempel på lektionsinnehåll. Under lektionen för hon samtal med eleverna kring de nya ord som de stött på under utomhusaktiviteten. Läraren har fotograferat under utomhusaktiviteten och dessa foton utgör sedan ett bildstöd för samtalet. Läraren visar också hur skrivandet kommer in på talets grund och hur grammatik blir en naturlig del av arbetet. Läraren poängterar vikten av att eleverna får samtala om sådant som de faktiskt har upplevt.

Frågor att fundera över:

  • På vilka olika sätt kan aktiviteter utanför klassrummet följas upp och bearbetas?
  • Vad mer, utöver lärarens och elevens fotografier från dagen, kan användas för samtal och skrivande i de uppföljande lektionerna?

Att använda visuella texter (visuell och kritisk litteracitet)

I filmen Att använda visuella texter berättar en forskare vad visuell litteracitet är och varför det är viktigt att ge eleverna verktyg för tolkning av bild- och textmaterial som finns omkring oss i samhället. Forskaren betonar vikten av att möta elevernas kognitiva nivå vid valet av bilder och utgå från meningsfullhet och användbarhet. Hon förklarar också varför det är nödvändigt att som lärare vara klar över syftet med ett visst bildmaterial. Frågor som diskuteras är exempelvis: Hur och till vad ska bilderna användas? Vilken sorts bilder ska användas? Fotografier eller tecknade bilder? Förenklade eller mångtydiga bilder? Vilken roll spelar kulturella referensramar vid bildval och bildtolkning? Forskaren besvarar alla frågorna och illustrerar svaren med konkreta exempel.

Frågor att fundera över:

  • Hur väljer du foton och illustrationer till undervisningen?
  • Vilka fallgropar ser du i ditt bildval?
Senast granskad: 2016-07-12
Innehållsansvar: Vuxenutbildningsenheten