Vad innebär en språkutvecklande undervisning?

Det finns mycket forskning som pekar på att språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen. Det är till exempel genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss. Det är också genom språket som vi visar vad vi har förstått och vad vi kanske behöver stöd för att komma vidare med.

Om du som lärare tillsammans med dina kollegor vill utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande kan sammanfattningen och diskussionsunderlaget nedan vara till god hjälp.

Kunskaper om begrepp och texttyper

För att genomföra denna typ av undervisning behöver du som lärare använda varierade arbetssätt som tillåter eleverna att vara språkligt aktiva.  Dessutom behöver du både ha kunskaper om ord och begrepp som är centrala och om texter som är typiska för ämnet och vad som kännetecknar dem när det gäller till exempel texternas syfte, struktur och språkliga drag. Läraren behöver alltså vara ämnesspråkligt medveten och kontinuerligt analysera det aktuella ämnets språk, till exempel i de texter som används i undervisningen. På så sätt ökar lärarens kunskaper om ämnets språk och det blir också möjligt att identifiera sådant som rent språkligt kan utgöra hinder för elevernas kunskapsutveckling och gapet mellan elevens vardagsspråk och ämnesspråket kan då minska.

Kvaliteter i elevens språkliga aktiviteter

I kunskapskraven för skolans olika ämnen krävs att eleverna ska visa sina kunskaper genom språkliga uttrycksformer av olika slag, till exempel genom att föra resonemang, värdera arbetsinsatser eller analysera texter eller skeenden. Det innebär att lärare behöver undervisa inte bara om ämnets innehåll utan också om hur resonemang byggs upp och förs inom ramen för ämnet. Eleverna kommer sannolikt att lära sig mer inom naturvetenskap och teknik om de utvecklat förmågan att i tal och skrift uttrycka och tolka ämnets begrepp, dess centrala tankegångar, de känslor och åsikter som ämnet väcker samt sådana fakta som kännetecknar ämnet. Ett välutvecklat ämnesspråk gör det möjligt för eleverna att förstå hur grundläggande principer i ämnet är organiserade. Ämnesspråket gör det också möjligt för eleverna att kunna gå in i ämnesspecifika diskussioner och föra relevanta resonemang eller att läsa och skriva de texttyper som dominerar i det aktuella ämnet.

Vardagsspråk och ämnesspråk

Det språk eleverna behärskar när de kommer till skolan kallas ofta vardagsspråk. Det används i vardagliga situationer för att prata om sådant som är välbekant och nära elevens liv. Det språk som används i undervisningen i skolans ämnen kallas ofta för ämnesspråk.

Skillnaderna mellan ämnes- och vardagsspråk är att ämnesspråket är mer formellt, mer abstrakt och oftare skriftspråkligt, även om detta varierar mellan skolans olika ämnen. Alla ämnen har sin särart och för att undervisningen ska gynna elevernas språkutveckling behöver den anpassas till ämnets karaktär. Hur det språkutvecklande arbetet ska genomföras kan därför skilja sig åt från ämne till ämne. Det finns dock vissa kännetecken som är övergripande och generella och som undervisningen i alla ämnen behöver genomsyras av. Forskning visar till exempel att en ämnesspecifik och språkutvecklande undervisning är kontextrik och innehåller språklig stöttning och mycket interaktion.  Sådan undervisning är gynnsam för alla skolans elever, men nödvändig för de flerspråkiga eleverna.
Förutom ämnesinnehållet betonas i en sådan undervisning också bland annat följande:

  • läsning och skrivning
  • muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
  • tankemässigt krävande uppgifter
  • ett medvetet fokus på utveckling av ordförrådet i ämnet
  • undervisning om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier
  • olika typer av formativ bedömning av elevernas ämnesspråkliga prestationer

Att diskutera

  • Hur kan ämnesplanens långsiktiga mål konkretiseras för ett arbetsområde så att de rör språk såväl som innehåll?
  • Vilka aktiviteter kan leda till att alla elever förstår och kan tillämpa det som var avsikten med arbetsområdet?
  • Vilka delar av kunskapskraven kommer att användas för att bedöma elevernas resultat? Vilka språkliga krav ställs på eleverna i dessa delar? Vilka bedömningsaspekter kan ni formulera utifrån dessa delar?
  • Hur kan ni ta reda på elevernas ämnesinnehållsliga föreställningar och erfarenheter och språkliga förkunskaper inom arbetsområdet?
  • Vilka nyckelbegrepp är centrala inom arbetsområdet och hur kan ni presentera dem för eleverna?
  • Vilka aktiviteter kan ni använda för att introducera och utveckla det ämnesspecifika språket i arbetsområdet?
  • Vilka texter kan ingå i arbetsområdet och hur kan ni arbeta med dem för att stötta eleverna att läsa och skriva den typen av texter?
  • På vilket sätt kan ni använda muntliga framställningar, visualiseringar och lyssnande i arbetsområdet? Vad behöver eleverna då undervisning kring?
Senast granskad: 2014-10-10