Nyanlända och flerspråkiga elever i vuxenutbildningen

Materialet ger stöd till kommunerna när det gäller nyanlända och flerspråkiga elever inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Du hittar bland annat information om regelverk, utbildningsplikt, möjligheter att kombinera kurser och språkutvecklande undervisning. Innehållet kommer att byggas på under våren 2018.

Utbildningsplikt för nyanlända vuxna

Den 1 januari 2018 börjar nya regler att gälla inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. En utbildningsplikt införs för nyanlända med kort utbildning, som står långt från arbetsmarknaden. De kommer att anvisas till reguljär vuxenutbildning för att höja sin kompetens. Det innebär att nyanlända som omfattas av den så kallade utbildningsplikten kan studera på heltid under sin etableringsperiod på 24 månader.

Utbildningsplikten kan medföra en ökad efterfrågan på kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Det kan även innebära att fler elever behöver kombinera studier i sfi eller svenska som andraspråk, med andra ämnen på grundläggande nivå och i viss mån på gymnasial nivå.

Enligt Skolverkets bedömning kommer utbildningsplikt för nyanlända främst att gälla elever på studieväg 1 och 2. Elever kommer att kunna kombinera bland annat nationella kurser och delkurser med orienteringskurser, på heltid, under 24 månader utifrån sina behov.

Frågor och svar om utbildningsplikten

Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Ingen definition för begreppet nyanländ för vuxna elever och asylsökande vuxna

Begreppet nyanländ elev finns definierat för elever i grund- och gymnasieskolan. Man är nyanländ i fyra år och även asylsökande barn omfattas. Motsvarande definition finns inte för vuxna elever. Asylsökande vuxna har inte rätt till kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna.

Med nyanlända elever inom vuxenutbildningen menar vi personer som är födda utomlands med kort tid i Sverige och som är folkbokförda i en kommun.

Se 3 kap. i skollagen

Begreppet flerspråkig

Med flerspråkiga elever inom vuxenutbildningen menar vi personer som är födda utomlands och som sedan en längre tid är folkbokförda i en kommun. De ska ha kommit längre i att utveckla sin svenska, men fortfarande kunna gynnas av att flerspråkiga verktyg används i undervisningen.

Att organisera utbildningen

Nyanlända och flerspråkiga elever kan studera på grundläggande och gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning, eller på särskild utbildning för vuxna i kombination med studier i sfi eller svenska som andraspråk utifrån individuella behov och förutsättningar.

Kombinera kurser på olika nivåer inom komvux

Enligt läroplanen för vuxenutbildningen ska vuxenutbildningen ”alltid möta varje elev utifrån hans eller hennes förutsättningar och utbildningen kan variera både till längd och innehåll”. Vidare ska flexibilitet "alltid eftersträvas när det gäller utbildningen och det kan handla om plats för utbildningens genomförande, tid, studietakt, studieform och sätt att lära”.

Elever inom vuxenutbildningen har olika förutsättningar att genomföra sina studier och kan behöva studera på del- eller heltid, i kombination med arbete eller praktik. Det ställer stora krav på flexibla lösningar hos huvudmannen, vilket kan kräva kursutlägg på exempelvis hel- och halvdistans, modulläsning, föreläsningar i storgrupp och studieverkstäder med enskild handledning och särskilda stödfunktioner.

Möjlighet till studier på heltid för nyanlända med utbildningsplikt

De nyanlända eleverna inom etableringen som har utbildningsplikt kommer att kunna studera på heltid. För några huvudmän kan det kräva särskilda insatser för att kunna erbjuda ett större utbud av kurser eller delkurser på grundläggande och i viss mån gymnasial nivå så att elevernas behov och rätt till utbildning kan tillgodoses.

Studier på heltid för nyanlända vuxna kan till exempel vara en kombination av språkundervisning, samhällsorientering, andra ämnen på olika nivåer inom vuxenutbildningen och att praktik planeras in. Yrkesutbildning och yrkesorientering kan vara viktiga inslag i studierna. Detta kan dels vara utifrån ett studie- och yrkesvägledande sammanhang, dels för att stötta individen att så snabbt som möjligt få kunskap om den svenska arbetsmarknaden och underlätta inträdet.

Några exempel på studieupplägg för heltidsstuderande nyanlända finns under avsnittet "Undervisning" längre ned på denna sida.

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och i sfi

Huvudmannen ansvarar för att de som har rätt till utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare får delta. Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem som har rätt att delta och motivera dem till deltagande.

Gällande regler för rätt att delta

Utbildning på grundläggande nivå

En vuxen person har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år. Det gäller om han eller hon:
1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan, och
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Den som har rätt att delta i utbildning har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen ges där.

Skollagens 20 kap, 11§

Utbildning i svenska för invandrare

En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon:
1. är bosatt i landet, och
2. saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Skollagen 20 kap, 31-32§§

En finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i en svensk kommun, men är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge, har från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år också rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare.

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan anses nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå

En vuxen person är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon:
1. är bosatt i landet
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och
4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Skollagen 20 kap, 20§

Studie- och yrkesvägledning
Hemkommunen är skyldig att se till att den som vill påbörja studier inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, eller i sfi, erbjuds studie- och yrkesvägledning.
För att kunna vägleda elever inom svenska för invandrare krävs flerspråkiga resurser i form av t ex studiehandledare eller tolk.

Mål för utbildningsval – arbete och samhällsliv

I läroplanen finns sex mål för vuxenutbildningen, klicka på rubriken nedan.

Mål för utbildningsval – arbete och samhällsliv

I läroplanen för vuxenutbildningen finns följande mål:

Vuxenutbildningens mål är att varje elev

  • får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov,
  • ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade,
  • utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering,
  • medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper,
  • ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan få,
  • har kännedom om arbetslivets och arbetsmarknadens villkor när det gäller bland annat arbetsrätt och arbetsmiljö generellt och om möjligt, inom sin studieinriktning.

Att synliggöra elevens kunskaper och kompetenser

Enligt riktlinjer i läroplanen för vuxenutbildning ska personalen i informationen och vägledningen, ta tillvara de kunskaper som finns hos eleverna, verksamhetens personal och i samhället. Personalen ska i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna redan har eller skaffar sig under utbildningens gång.

Om kartläggningens syfte och genomförande

Kartläggning av elevens kunskaper och kompetenser görs för att kunna anpassa utbildningen efter elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. Det är en bedömning av vilken nivå och kurs en elev ska börja på med utgångspunkt i elevens kunskaper, erfarenheter, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för att uppfylla utbildningens krav.

I ett kartläggningssamtal talar läraren eller studievägledaren och eleven om hans eller hennes tidigare studier, erfarenheter från yrkesliv och eventuellt andra intressen. I kartläggningen ska eleven ges möjlighet att visa sina kunskaper, förmågor och sin kompetens.

Kartläggningen ska ske i samtalsform och därför är det betydelsefullt att den som kartlägger är lyhörd och att samtalet sker i dialog.  Det är också viktigt att kartläggningssamtalen sker på elevens starkaste språk med hjälp av modersmålslärare, studiehandledare eller tolk för att man ska få en så god bild som möjligt av elevens kunskaper och färdigheter.

Alla tidigare erfarenheter är intressanta för de kommande studierna i svenska för invandrare eller i studierna på grundläggande nivå. Genom att tala om kunskapssyn och förväntningar skapar man en gemensam grund inför de fortsatta studierna. Resultatet från kartläggningen ska sedan användas som utgångspunkt för undervisningen.

Kartläggning av nyanlända med utbildningsplikt

För de nyanlända inom etableringen genomför Arbetsförmedlingen en inledande kartläggning och upprättar tillsammans med den nyanlända en etableringsplan. Etableringsplanen innehåller en planering för de olika delar som ska ingå utifrån individens förutsättningar och behov: sfi, praktik, validering, kompletterande utbildning etc.

De nyanlända som omfattas av utbildningsplikten anvisas till studier och uppmanas att söka utbildning i kombination med studier i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Vuxenutbildningen bedömer tillsammans med den nyanlända vilken nivå och vilka kurser som utbildningen ska innehålla och upprättar en individuell studieplan som omfattar studier på heltid.

Stöd i arbetet för kartläggning

Kartläggning av eleven inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, Skolverket Skolverkets kunskapsöversikt: Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk

Skolverkets kartläggningsmaterial (nyanlända elever i grundskolan)

Att kartlägga med tolk (film) – exempel från grundskolan

Individuell studieplan

Ett avgörande redskap för styrning av nyanlända elevers utbildning är den individuella studieplanen.

Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev. Planen ska utgå från elevens behov och förutsättningar och inne­hålla den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna.

20 kap 8 § Skollagen

Elever har olika individuella mål för studierna. Det kan till exempel handla om att göra sig mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden eller studier för personlig utveckling. Dessa mål påverkar vad eleven behöver lära sig inom sfi, men också inom ramen för andra kurser. När den individuella studieplanen upprättas görs det i samverkan med eleven en planering av studierna utifrån mål och i vilken omfattning studierna kan bedrivas.

Enligt Skollagen (20 kap) ska utgångspunkten vara den enskildes behov och förutsättningar. Det är således viktigt att undervisningen baseras på de mål, behov och förutsättningar som framkommit under kartläggningen av elevens kunskaper och kompetenser.

Mer information om den individuella studieplanen

Nyanlända med utbildningsplikt

För nyanlända med utbildningsplikt blir den individuella studieplanen en central del i den nyanländes etableringsplan och följs upp både inom vuxenutbildningen och av handläggare på Arbetsförmedlingen. En nyanländ med utbildningsplikt förväntas studera på heltid och hela dagar. I etableringsplanen ingår även den lagstadgade samhällsorienteringen.

Lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Förordning (2010:1138) om samhällsorientering

Utbildning i Sfi

Omfattning och utformning

I 20 kap, 24§ i skollagen regleras att utbildning i svenska för invandrare ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte. Huvudmannen ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Kursplan för svenska för invandrare, Skolfs 2017:91

Utbildningens utformning i sfi

Kommunal vuxenutbildning ska på grundläggande och gymnasial nivå, samt på särskild utbildning för vuxna, utformas så att den enskildes studier inom någon av dessa skolformer kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer.

Förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, 1 kap. 3 §

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom andra skolformer inom skolväsendet. Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året.

Kurser på grundläggande nivå

Skolverkets föreskrift om kursplanerna på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning, SKOLFS 2017:85

Kurser inom vuxenutbildningen

I förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, 2 kap, beskrivs de kurser som finns inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det nationella kurser och delkurser samt orienteringskurser. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå bedrivs i form av kurser i:

  • svenska
  • svenska som andraspråk
  • engelska
  • matematik
  • samhällskunskap
  • religionskunskap
  • historia
  • geografi
  • fysik
  • kemi
  • biologi
  • hem- och konsumentkunskap

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns det nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och gymnasiearbete. Med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

Inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare finns det nationella kurser.

Inom särskild utbildning för vuxna finns det nationella kurser och orienteringskurser.

Huvudmannen beslutar om vilka nationella kurser som ska ges.
Rektor beslutar om vilka orienteringskurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta.

Orienteringskurser

En orienteringskurs kan ges på grundläggande och gymnasial nivå. Den ska svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs. Den får inte överstiga 200 verksamhetspoäng. En orienteringskurs ska ha ett eller flera av följande syften:

  • medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval,
  • ge ökade studietekniska färdigheter,
  • vara en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden,
  • ge tillfälle till validering,
  • ge modersmålsstöd eller studiehandledning på modersmål, och
  • ge stöd i form av yrkessvenska.

Undervisning

Att utveckla språk och kunskaper parallellt

För de nyanlända och flerspråkiga eleverna inom vuxenutbildningen är det viktigt att få använda sina kunskaper och erfarenheter och att fortsätta sin kunskapsutveckling inom olika kunskapsområden även innan det svenska språket är tillräckligt utvecklat.

För att möta ett ökat behov av utbildning hos nyanlända vuxna i olika ämnen och kurser, måste huvudmannen skapa förutsättningar för lärarna att arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Det kan ske genom särskilda arbetsmetoder på svenska, men även med flerspråkigt stöd av olika slag, till exempel studiehandledning. Ett nära samarbete mellan kommuner eller i en region, kan bidra till att skapa goda möjligheter till flerspråkigt stöd. Det kan ske genom samordnad undervisning och med hjälp av digitala verktyg till exempel fjärrundervisning.

Sfi ska utformas så att eleven har möj­lighet att kombinera språkinlärningen med studier inom andra skolformer inom skolväsendet, till exempel kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande respektive gymnasial nivå.

Förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Rektor behöver skapa förutsättningar för att lärare och flerspråkig personal kan samverka kring elevernas behov av språkstöd och tillsammans utveckla ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Att arbeta med språket i alla ämnen är viktigt ur både ett språkutvecklande och kunskapsutvecklande perspektiv. Olika ämnen har olika särdrag. Man läser, skriver och talar på olika sätt. Det handlar både om fackspråk och språkliga strukturer.

Läs om vad en språkutvecklande undervisning innebär

Matematik och språk
Utöver sfi kan utbildningen för nyanlända bland annat bestå av grundläggande utbildning i matematik. Inom matematik på grundläggande nivå och de första delkurserna i matematik ges goda möjligheter att introducera ämnet för nybörjare. Även i denna del av utbildningen fyller språket en viktig funktion.

Mer information och stöd kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom matematik finns på Skolverkets Lärportal för matematiklyftet.
Lärportalen, Matematiklyftet

Undervisning på annat språk än svenska

Undervisning i och på modersmål samt studiehandledning på modersmålet är reglerat i skollagen och förordningen om vuxenutbildning.

I 20 kap. 12 § i skollagen regleras att utbildningen på grundläggande nivå får tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar om eleven har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Sådan utbildning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.

Aspekter av flerspråkighet

De språk som eleven redan behärskar är en resurs i lärandet av det nya språket, svenska. För de elever som inte fått möjligheten att utveckla ett skriftspråk i hemlandet, gynnas språkinlärningen av att undervisningen i grundläggande läs- och skrivinlärning sker på elevens starkaste språk. Har man utbildat sig på ett annat språk än modersmålet kan det språket vara det starkaste i utbildningssammanhang.

Studiehandledning på modersmålet

Studiehandledning på modersmålet, eller på ett annat språk som eleven behärskar, är en viktig insats för att bättre ta tillvara på de kunskaper och kompetenser den nyanlända eleven tidigare förvärvat och utgå från dem i undervisningen. Studiehandledning är också ett stöd i elevens fortsatta språk- och kunskapsutvecklingen på väg mot utbildningens mål.

Studiehandledning kan enligt förordningen om vuxenutbildningen, tillhandahållas inom kommunal vuxenutbildning på ett språk som eleven behärskar.
I förordningen om regionalt yrkesvux ska studiehandledning tillhandahållas i kombination med yrkesutbildning om eleven behöver det.

Studiehandledning av flerspråkiga elever

En studiehandledare handleder en elev i olika ämnen och kurser på elevens modersmål eller ett annat språk som eleven behärskar. En del elever kan ha fått sina kunskaper inom ett kunskapsområde på ett annat språk än modersmålet. Då kan studiehandledning med fördel ges på det språket.
Studiehandledning rymmer fler aspekter än undervisning i ett ämne. det kan gälla språklig medvetenhet kring skillnader och likheter mellan svenska och det andra språket/modersmålet eller kulturella faktorer i ämnesundervisningen. Enstudiehandledare behöver också kunna avgöra i vilken omfattning det andra språket/modersmålet ska användas i handledningen och hur ämnesspråket ska bearbetas.

Studiehandledarens kompetens

Det finns ingen reglering kring vilken kompetens en studiehandledare ska ha, men några framgångsfaktorer har identifierats:

Studiehandledaren:

  • behärskar det språk som han/hon ska handleda på och kan reflektera över det i förhållande till svenskan
  • har kännedom om utbildningssystemet i hemlandet och kan göra jämförelser med det svenska
  • är pedagogiskt kunnig och insatt i utbildningens mål och kunskapskrav för att kunna planera handledningen tillsammans med ansvarig lärare
  • har kunskaper inom det kunskapsområde där handledningen ges.

Läs mer om olika sätt att arbeta med studiehandledning för att möta elevens behov på bästa sätt för grund- och gymnasieskola.

Studiehandledning inom sfi

Elever som studerar svenska för invandrare kan behöva stöd på sitt starkaste språk i sin andraspråksinlärning. Det gäller inte minst på studieväg 1. Då eleven får möjlighet att använda andra språk än svenskan i utbildningen ges en trygghet i att kunna göra sig förstådd och bli lyssnad på, trots att man inte kommit så långt i utvecklingen i svenska språket. Undervisningen och kommunikationen mellan lärare och elev sker på svenska och därmed kan det lätt uppstå missförstånd eller gissningar. Med hjälp av studiehandledare eller modersmålslärare, som handleder eleven i studierna, kan eleven få förståelse för det nya språkets strukturer, kommunicera friare och sätta ord på det som han eller hon inte förstår. Därmed kan man underlätta inlärningen av svenska.

Det är lättast att utveckla läs- och skrivförmågan på ett språk som eleven behärskar. Detta innebär ändå inte att eleven ska vänta med att delta i undervisning i svenska till dess att han eller hon har utvecklat grundläggande skriftspråksfärdigheter på modersmålet, utan detta ska ske parallellt. Istället för att gå en omväg genom svenskan kan skriftspråksundervisningen genom modersmålslärare ske på en mer kognitivt utmanande nivå, när elev och lärare delar ett gemensamt språk.

Modersmålets betydelse för läs- och skrivutveckling

Modersmålets roll i skriftspråksutveckling, texter och filmer

Grundläggande litteracitet – stödmaterial om skriftspråksutveckling för vuxna med svenska som andraspråk

Andra flerspråkiga stödfunktioner

Modersmålsstödjare, samhälls- och hälsokommunikatörer, yrkescoach, brobyggare, kulturtolk med flera. Det finns en rad benämningar på flerspråkiga funktioner för att göra synligt att det handlar om uppgifter med ett särskilt innehåll och inte enbart kunnande i ett specifikt språk. Det finns inga formella kompetenskrav för dessa funktioner, men syftet är att underlätta förståelse, kommunikation och lärande och skapa dialog mellan människor, trots att man inte talar samma språk.
Samhälls- och hälsokommunikatörer genomför samhällsorientering för nyanlända. Modermålsstödjare kan vara resurser i förskola, skola och vuxenutbildning och hjälpa till i olika sammanhang inte nödvändigtvis i undervisningssituationer. En del utbildningsanordnare använder sig av yrkescoacher för att underlätta kommunikationen kring arbetsmarknad och yrkesutbildning i Sverige jämfört med hemlandet. Brobyggare och kulturtolkar har ofta uppdraget att arbeta med normer och värderingar i ett jämförande perspektiv.

Kombinera sfi med andra kurser

Inom vuxenutbildningen kan kurser på olika nivåer kombineras utifrån elevens önskemål, behov och förutsättningar. När det gäller nyanlända vuxna blir det viktigt att få använda sina kunskaper och erfarenheter och att fortsätta sin kunskapsutveckling inom olika kunskapsområden, även innan det svenska språket är tillräckligt utvecklat. Nedan följer ett antal exempel på hur elever kan kombinera andra kurser med utbildning i sfi eller svenska som andraspråk.

För elever på studieväg 1 som inte kan läsa och skriva kan studier i sfi kombineras med utökad läs- och skrivundervisning och undervisning med praktiska inslag som möter och utvecklar elevernas erfarenheter inom olika kunskapsområden.

De nationella kurser och delkurser på grundläggande nivå, som trädde i kraft 2016 lämpar sig väl att kombinera med sfi- och sva-undervisningen.

Förslag till nya kurser på grundläggande nivå kommer inom kort

Skolverket har i uppdrag att se över och anpassa utbudet av kurser på grundläggande nivå. De förslag som tas fram kommer inom kort att presenteras här och fler exempel på kombinationer med dessa att ges.

Exempel på kombinationer av kurser för nyanlända med utbildningsplikt

Utbildningsplikt för nyanlända kommer, enligt Skolverkets bedömning, främst att gälla elever på studieväg 1 och 2. De kommer att kunna kombinera nationella kurser och delkurser med orienteringskurser med flera på heltid under 24 månader utifrån sina behov. De exempel som visas nedan har sin utgångspunkt i vad eleven har med sig av kunskaper och erfarenheter från hemlandet och kan byggas på allt eftersom med nya kurser, praktik och yrkesutbildning.

Exempel på kombinationer av kurser studieväg 1, sfi

Exempel A

Fatima studerar sfi på studieväg 1 och är inskriven i etableringsuppdraget. Hon har:

  • inte gått i skolan i hemlandet
  • som vuxen har hon tagit hand om barn och skött sysslor i hemmet
  • hon lär sig läsa och skriva med modersmålsstöd parallellt med undervisningen i sfi.

Undervisningen är praktisk och vardagsnära och omfattar kunskapsområden som Fatima känner igen.
Fatima får också samhällsorientering som anpassats för nyanlända med kort eller ingen skolbakgrund.

Fatima vill fortsätta med att läsa matematik delkurs 1 och en orienteringskurs kring studie- och arbetsliv med praktiska inslag. För det behöver hon studiehandledning på modersmål. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål.

Kombination av kurser:
sfi,matematik, samhällsorientering, studiehandledning på modersmål,orienteringskurs, Arbetsliv,	läs- och skrivundervisning

Exempel B

Ahmed studerar sfi på studieväg 1 och är inskriven i etableringsuppdraget. För att bättre klara av sina studier får han stöd i form av studiehandledning på modersmål. Ahmed behöver också grundläggande färdigheter i matematik och läser därför delkurs 1 (komvux på grundläggande nivå).
Eftersom Ahmed har ett långt yrkesliv från sitt hemland läser han en orienteringskurs i Arbetsliv för att lära sig mer om svensk arbetsmarknad och för att kunna hitta en väg till egen försörjning. Parallellt med studierna går Ahmed även samhällsorientering.

kombination av kurser studieväg 1 sfi, exempel:
sfi, matematik, samhällsorientering, studiehandledning på modersmål, orienteringskurs, Arbetsliv

Exempel C

Bessie studerar sfi på studieväg 1 och är inskriven i etableringsuppdraget. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål. Bessie behöver också grundläggande färdigheter i matematik och läser därför delkurs 1 (komvux på grundläggande nivå). Bessie har arbetat med försäljning i sitt hemland och praktiserar nu för att se om det är någonting hon vill fortsätta att arbeta med i framtiden.

Bessie studerar sfi på studieväg 1 och är inskriven i etableringsuppdraget. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål. Bessie behöver också grundläggande färdigheter i matematik och läser därför delkurs 1 (Komvux grundläggande nivå). Bessie har arbetat med försäljning i sitt hemland och praktiserar nu för att se om det är någonting hon vill fortsätta att arbeta med i framtiden.

Exempel på kombinationer av kurser studieväg 2, sfi

Exempel A

Cilan, studerar sfi på studieväg 2 och är inskriven i etableringsuppdraget. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål. Cilan har studerat matematik, men vill lära sig matematiska begrepp på svenska och läser därför delkurs 3 (komvux på grundläggande nivå).
För att förstärka sina möjligheter i arbetslivet studerar hon även en orienteringskurs i Digital kompetens. I kursen får hon även möjlighet att utveckla sin studieteknik. Parallellt med studierna går Cilan även på samhällsorientering.

sfi, matematik, samhällsorientering,studiehandledning på
modersmål, orienteringskurs, Digital kompetens

Exempel B

David studerar sfi med yrkesinriktning på studieväg 2. David har arbetat som rörmokare i sitt hemland och praktiserar nu. Inom orienteringskursen i yrkessvenska får David lära sig ord och begrepp samt bearbeta erfarenheter från praktiken. För att bättre klara av sina studier och sin praktik får han stöd i form av studiehandledning på modersmål.

sfi med yrkesinriktning, praktik, studiehandledning på
modersmål, orienteringskurs yrkessvenska

Exempel på kombinationer av kurser studieväg 3, sfi

Exempel A

Ebrahim studerar sfi på studieväg 3 två kvällar i veckan och arbetar samtidigt deltid inom hemtjänsten. Eftersom han vill komplettera sina studier inom vården studerar han engelska 6 (komvux på gymnasial nivå).

sfi, arbete, engelska

Exempel B

Faria studerar sfi på studieväg 3 efter att ha studerat på introduktionsprogrammet i gymnasiet. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål. Faria har studerat matematik och naturvetenskapliga ämnen både i hemlandet och i gymnasiet och fortsätter sina gymnasiestudier inom Komvux. Engelska studerar hon på grundläggande nivå.

sfi, matematik, engelska, studiehandledning på
modersmål, kemi

Exempel på kombination av kurser, Svenska som andraspråk, grundläggande nivå

Exempel A

Gideon studerar svenska som andraspråk, delkurs 4 på grundläggande nivå på distans och praktiserar samtidigt deltid på en bad- och idrottsanläggning eftersom han har arbetslivserfarenhet av detta från sitt hemland. För att kunna få arbete inom branschen studerar han inom ämnet Fritids- och friskvårdsverksamheter på gymnasial nivå.

svenska som andraspråk, praktik, gymnasiala kurser

Exempel B

Hanna studerar svenska som andraspråk, delkurs 2 på grundläggande nivå. För att bättre klara av sina studier får hon stöd i form av studiehandledning på modersmål. Hanna studerar också hem- och konsumentkunskap (komvux på grundläggande nivå) på sitt modersmål. Hon har mångårig yrkeserfarenhet inom restaurangbranschen och därför går hon en orienteringskurs för att kartlägga och validera sina kunskaper.

svenska som andraspråk, hem- och konsumentkunskap, 	orienteringskurs, kartläggning och validering, studiehandledning på modersmål

Senast granskad: 2017-11-14