Organisera för nyanlända elever

Hemkommunen ansvarar för att barnen ges skolgång och att ungdomar erbjuds plats vid en kommunal skolenhet. För att underlätta arbetet erbjuder vi stöd och rådgivning till skolhuvudmän, rektorer och lärare om den inledande kartläggningen, placering och organisering av den nyanlända elevens utbildning.

Organisera mottagande av nyanlända barn och ungdomar

Nyanlända elever är enligt skollagens definition nyanlända i fyra år efter att eleven påbörjat skolgång i svensk skola. Efter de första fyra åren behöver eleverna fortsatt stöttning utifrån sina behov och förutsättningar. Insatserna för de nyanlända och flerspråkiga eleverna är därför ett långsiktigt arbete.

” Det är viktigt att nyanlända barn och ungdomar, samt deras vårdnadshavare, utan onödigt dröjsmål kommer i kontakt med det obligatoriska skolväsendet respektive gymnasieutbildningen eller annan utbildning”

I Skolverkets "Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever", sid 15-18, hittar du beskrivningar på hur kommunen kan arbeta med organisering av mottagandet. Du hittar information om möjlig resursfördelning, det systematiska kvalitetsarbetet, samt om nödvändigheten av kompetensutveckling av  skolans personal och vad den kan innehålla.

Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Rätt till utbildning för asylsökande med flera

Barn som söker asyl har rätt till förskola på samma villkor som andra barn i Sverige. Asylsökande barn har rätt att gå i skolan från terminen då de fyller sex år.  Rätten till utbildning gäller för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, och fritidshem.

Rätt till utbildning i gymnasie- och gymnasiesärskola för asylsökande med flera

Rätt till utbildning inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan gäller om studierna påbörjas före eleven fyllt 18 år.
Rätt till utbildning, nyanlända och gymnasiet

Före eleven har fyllt 18 år

En elev har rätt till utbildning i gymnasie- och gymnasiesärskola om eleven påbörjar utbildningen innan han eller hon har fyllt 18 år. Det innebär att en elev som har påbörjat utbildning på ett introduktionsprogram och därefter fyllt 18 år inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program. Det finns inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning på exempelvis ett nationellt program till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år.
•Se också prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sid 592.

Rätten till att utveckla sitt modersmål

Nyanlända i det systematiska kvalitetsarbetet

Nyanlända elever ska ingå i det lokala systematiska kvalitetsarbetet även innan de har godkända betyg, eller godkända resultat på de nationella proven. Både kartläggning steg 3 och Bygga svenska är material som hjälper till att visa på kunskapsutveckling både i svenska språket och i övriga ämnen. Eleven gynnas av att använda alla sina språkliga resurser för att visa kunskap. Kan eleven visa några av kunskapskraven tillsammans med studiehandledaren? Vilka av kunskapskraven är eleven nära att uppnå? Vilka förkunskaper behöver eleven för att kunna uppfylla övriga kunskapskrav? Hur ska undervisningen organiseras för att eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt? Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken

Gymnasiet och organisering av mottagande

Vissa kommuner väljer att organisera bedömningen av nyanlända elevers kunskaper centralt på en antagningsenhet, en mottagningsenhet eller motsvarande. Rektor vid den gymnasieskolenhet, som ska ta emot eleven, ska ta del av den genomförda kartläggningen som gjort när eleven togs emot. Huvudmannen behöver därför ha tydliga rutiner för hur detta ska organiseras. I Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever , sid 35-41 kan du läsa aktuella bestämmelser för gymnasieskolan. Längst ned på denna sida hittar du information om introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Rätt till utbildning, nyanlända och gymnasiet Språkintroduktion. 17 år och nyanländ. Vad finns det för möjligheter?

Introduktionsprogrammen

Huvudmannen behöver ha tydliga rutiner för hur mottagandet av den nyanlända eleven ska organiseras. I Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever , sid 35-41 kan du läsa aktuella bestämmelser för gymnasieskolan.

Huvudmannens planering av utbildning för introduktionsprogram

Den nyanlända elevens utbildning utgår ifrån en bedömning av elevens språkkunskaper och en fortlöpande bedömning av elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen och andra insatser som är bra för elevens kunskapsutveckling. En fortlöpande bedömning av elevens ämneskunskaper ska göras och resultatet ska ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning. Ämneslärare ska utgå från centralt innehåll och kunskapskrav utifrån elevens ålder, inte från det centrala innehållet i årskurs 3, eller årkurs 6. Lärare kan plocka de delar från olika centrala innehåll och kunskapskrav som eleven behöver för att kunna nå kunskapskraven i åk 9. De delar läraren väljer att ta med ska stå i elevens individuella studieplan. På så sätt får lärare ett verktyg att fortlöpande kunna följa upp elevens utbildning genom studieplanen.

Plan för utbildning, bedömning och individuell studieplan

Huvudmannen ska fatta beslut om en utbildningsplan för introduktionsprogrammen. Programmen ska utformas så att de är flexibla gällande studietakt, omfattning och innehåll och anpassningsbara efter de olika elevernas skiftande förkunskaper och behov. Utbildningen ska motsvara heltidsstudier. Examensmål och nationellt fastställda programstrukturer finns inte för introduktionsprogrammen därför ska varje elev ha en individuell studieplan. Rektor ansvarar för att skolan, i dialog med eleven, upprättar och vid behov reviderar studieplanen. Studieplanen ska utgå ifrån en inledande bedömning och kontinuerligt följas upp. Målet med introduktionsprogrammen är att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning mot ett yrke eller vidare studier.

Dokumentera yrkeskunskaper från introduktionsprogrammet yrkesintroduktion

Gymnasieskola 2011, Skolverket, sidorna 30-31

Introduktionsprogrammet Språkintroduktion

Nationella programstrukturer eller examensmål finns inte för Språkintroduktion. Utbildningen ska istället följa en plan som huvudmannen beslutar om. Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. Därutöver ska utbildningen utformas utifrån den kartläggning som ska ha gjorts och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. (6 kap. 8§ gymnasieförordning) Bedömningen av vilka ämnen eleven ska läsa måste alltid göras individuellt och varje elev ska ha en individuell studieplan. Rektor ansvarar för att skolan, i dialog med eleven, upprättar och vid behov reviderar studieplanen, så att den hela tiden följs upp och anpassas, så att eleven kan komma vidare i sin utbildning. (17 kap.7§ skollagen, Lgy11 avsnitt 2.6)  folder Språkintroduktion, stödmaterial

För asylsökande elever och för elever som är papperslösa gäller att utbildningen ska påbörjas innan eleven fyller 18 år.
Rätt till utbildning, nyanlända och gymnasieskolan Rapporten Språkintroduktion är en sammanställning av Skolverkets kunskap om organisation, innehåll och utmaningar med språkintroduktion.

Uppföljning av Språkintroduktion 2017
Rapport Språkintroduktion, 2016

En forskningsrapport från Svenskt Näringsliv som fokuserar
på elevernas upplevelse av programmet. 19 stycken förändringar för att förbättra introduktionsprogrammen generellt och framför allt språkintroduktion.

Förberedd för framtiden? (1,2 MB)

Kartläggning och placering i grundskolan

”För att den nyanlända eleven ska få en lämplig placering och undervisning under den tid som hennes eller hans kunskaper inledningsvis bedöms, behöver huvudmannen skapa förutsättningar för rektorerna vid skolenheterna”
Bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp, inom två månader från att eleven har skirivits in i skolan.

Bedömning, beslut och planering, film

Möt tre rektorer och en verksamhetsansvarig med lång erfarenhet av att ta emot nyanlända elever och som har prövat ut Skolverkets kartläggningsmaterial. Tre skolors organisation av mottagande och kartläggning, film

Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Webbkurs - Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Organisera, planera och genomföra undervisning för nyanlända elever.

En förutsättning för att kunna ta emot och undervisa nyanlända elever är att skolan har lärare med kompetens i vad det innebär för eleven att lära på sitt andraspråk. Tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är exempel på stöd som eleven behöver för att så effektiv som möjligt fortsätta sitt lärande i alla ämnen.

Studiehandledning på elevernas modersmål Rätt till utbildning, nyanlända och gymnasiet

Prioriterad timplan

Rektorn bör ha rutiner för beslut om prioriterad timplan och för att säkerställa att tiden mellan olika ämnen vid behov omfördelas för elever med prioriterad timplan. Lärare och övrig skolpersonal bör vid behov informera rektorn ifall ett beslut om en elevs prioriteradetimplan behöver förändras eller avslutas.

Prioriterad timplan kan vara ett alternativ för elever, som under en begränsad period av högst ett år, kan gynnas av att koncentrera sig på ämnet svenska eller svenska som andraspråk, utan att riskera att inte kunna nå målen i de ämnen som prioriteras bort. Ett beslut om prioriterad timplan innebär att en nyanländ elev i grundskolan kan få mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever, genom en omfördelning undervisningstiden. Det är inte reglerat hur beslut om prioriterad timplan ska dokumenteras, men en dokumentation behövs för att kunna utvärdera om insatsen har haft önskad effekt.

Läs sidorna 32 till 34 i Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever.

Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever

Delvis förberedelseklass

En nyanländ elev kan delvis få sin undervisning i en förberedelseklass i upp till två år. Hur stor del av undervisningen som ska ske i förberedelseklassen och hur stor del som ska ske i den ordinarie undervisningsgruppen måste avgöras i varje enskilt fall. Det är däremot inte möjligt att en elev får all sin undervisning i förberedelseklassen. Undervisningen i förberedelseklassen i ett ämne ska upphöra så snart eleven bedöms kunna följa undervisningen i det ämnet i den ordinarie undervisningsgruppen. Det innebär att undervisningen i olika ämnen successivt flyttas över till den ordinarie undervisningsgruppen.
Läs sidorna 32 till 34 i broschyren Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever.
Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever

Framgångsfaktorer organisering av undervisning

För att utveckla utbildningen och öka dess kvalitet behövs:

  •  en samsyn i förhållningssätt på skolan,
  •  att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar för de nyanlända elevernas välmående och lärande.
  • Det är viktigt att ge förutsättningar för elevens sociala delaktighet, så att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever.
  •  att den pedagogiska personalen har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande
  •  Den individuella utvecklingsplanen behöver revideras och utvärderas löpande. Skolan bör ha verktyg som både lärare och elev kan använda för att kunna se de framsteg som görs. Den löpande individuella utvecklingsplanen justeras efter behov.

Skolinspektionen

Ensamkommandes utbildning

För att eleverna ska få en helhet kring sin utbildning, hälso- och sjukvård och sitt boende behöver ansvariga organisationer och myndigheter samarbeta.
Insatsen "Folkhögskolespåret" ska ge ensamkommande ungdomar en snabbare väg till vidare studier eller arbete. Syftet är att möjliggöra för landets folkhögskolor att erbjuda boende- och studieformer för ensamkommande ungdomar. Folkhögskolespåret omfattar främst ungdomar i gymnasieålder med permanent uppehållstillstånd.

Folkhögskolespåret

Nyanlända vuxna

SFI, Utbildning i svenska för invandrare, är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket.

SFI

Komvux, kommunal vuxenutbildning, finns i två former. Grundläggande nivå och gymnasial nivå. Dessa nivåer har sin motsvarighet i grundskolan respektive gymnasieskolan.

Kommunal vuxenutbildning

Senast granskad: 2017-02-24