Sagor och musik i Eskilstuna

När barn från nio olika språkgrupper skolades in på Tallåsplans förskola i Eskilstuna blev sagan det som förenade alla. I tre år arbetade de med projekt knutna till Bockarna Bruse.

Musikprojektet El Sistema är igång på Tallåsplans förskola i Eskilstuna. Barnen sitter i en rund ring på en matta och sjunger tillsammans med musikpedagoger och förskollärare:

Hej, god dag och hallå
i Sverige hälsar vi så
möter du nån från ett annat land
så kan det låta så här ibland

De byter ut de svenska hälsningsfraserna mot danska, franska, arabiska och flera andra språk. Men just idag är det lite svårt att få igång barnen och få dem att vilja sjunga på sina modersmål. Deras uppmärksamhet riktas istället mot ringens mitt där deras egenbyggda fioler i papier-maché ligger och glittrar i vackra färger. Att barnens fioler saknar strängar verkar inte spela någon roll. Sångstundens höjdpunkt är när de får fiolerna mot halsen och låtsasspelar. Så småningom kommer barnen att få pröva att spela på riktiga fioler.

El Sistema är ursprungligen en kör- och orkesterskola från Venezuela. Modellen importerades för ett par år sedan till Sverige av Gustavo Dudamel som då var chefsdirigent för Göteborgs symfoniker. Först prövades den med stor framgång i Hammarkullen i Göteborg, sedan har den spridit sig till flera kommuner runt om i Sverige.

- Det främsta syftet är att stärka det svenska språket genom sång och musik. Men det är också en social mötesplats, säger Carolina Johansson, musikpedagog på El Sistema i Eskilstuna.

- Det har fungerat jättebra. Det kommer fler föräldrar då än vad det gör på ett vanligt föräldramöte. Det är uppskattat och det blir ett tillfälle för föräldrarna att mötas över språkgrupperna och få ett nätverk emellan olika familjer, säger Elisabeth Berggren förskollärare på Tallåsplans förskola.

Barnen har också fått uppträda på en ”Världens barn-gala” arrangerad av musikskolan i Eskilstuna. Det var uppskattat, inte minst av föräldrarna.

Bockarna Bruse som utgångspunkt

Tallåsplans förskola är relativt ny. Den öppnades 2009 i nybyggda lokaler. När hemvisten Stjärnfall tog emot de första barnen 2009 kom de från nio olika språkgrupper. Endast två barn hade svenska som modersmål.

-  Vi fick använda hela kroppen när vi kommunicerade. Det gällde att visa tydligt vad vi ville. Det var nytt för oss, men det var inga större problem. Det föll sig naturligt att använda hela kroppen, säger Elisabeth.

Ett sätt att skapa tydlighet är att använda bilder. På morgonsamlingarna går Elisabeth och hennes kollega Sandra Söderlund igenom dagen med hjälp av bilder. De har även använt bilder för att ”gå och äta”, ”gå ut” och liknande. Genom bilderna, som är tillgängliga i barnens miljö, kan barnen lättare göra sig förstådda när de har ett begränsat verbalt språk i svenska.

När det gällde den pedagogiska verksamheten letade de efter en gemensam utgångspunkt som kunde förena barnen över språkgränserna och som kunde introducera dem i förskolans miljöer och arbetssätt.

- Barnen visste inte hur vårt material skulle användas. Det var många av dem som inte använt basmaterial så som exempelvis papper och penna tidigare. Vi ville hitta ett sätt att introducera materialet som förskolan hade att erbjuda, säger Elisabeth.

De upptäckte snart att barnen visade stort intresse för sagan om Bockarna Bruse. Det blev starten för ett tre år långt projekt. Tack vare att förskolan då hade tillgång till språkstöd fick de flesta barnen höra eller se sagan spelas upp på sitt modersmål. Det gjorde att alla förstod handlingen.

Barnen fick använda många olika uttrycksformer för att förstå sagans handling och innebörd genom att arbeta med den på många olika sätt. De har ritat, skrivit och målat. De har gjort kuliss, kostymer och landskap där sagan kan spelas upp. Med sagan som utgångspunkt fick barnen även möjlighet att lära känna varandra, personalen samt förskolans olika miljöer, material och tekniker.

- Det är ett projekt som har integrerat många kunskapsområden. Vi har hela tiden utgått från vad barnen vill och har haft en stark tilltro till deras egen kompetens, säger Sandra Söderlund.

Värdesätter barns tankar och idéer

Barnen har under dessa tre år arbetat med ytterligare inriktningar, så som ett matematikprojekt där barnen konstruerade en egen bro till sagan. Barnen har även arbetat med vattnets kretslopp i ett slutet ekosystem, även detta med utgångspunkt ifrån sagan. Slutligen har de skapat alternativa sagor i vilka Bockarna Bruse blir kompis med trollet och i samband med det pratat om kamratskap och inkludering.

 - Vi trodde att barnen skulle tröttna på sagan. Med det är hela tiden deras intresse som drivit projektet vidare. Vi har gått vidare med det som de vill jobba med och på det sättet har barnen tillägnat sig det svenska språket, både vardagsspråk och termer och begrepp kopplade till olika kunskapsområdena, säger Sandra.

Med detta arbetssätt kan pedagogerna på ett lättare sätt ta del av barnens tankar och hypoteser som de sedan arbetar vidare med.

- De lär sig att utforska sina tankar och formulera sig genom att de först ritar och sen berättar om det. Vi kan uppmärksamma detaljer i teckningarna och diskutera kring dem. Vi har använt det i alla projekt. Det har gjort att deras språk har utvecklats. I början är en del obekväma och tycker inte det är viktigt vad de tycker och tänker. Men i och med att vi värdesätter deras tankar och uppmuntrar dem blir det lättare för dem att uttrycka sig och våga stå för sina tankar och idéer. De får en tilltro till sin egen förmåga som gör att de växer, säger Sandra.

I projekten används pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att gå vidare. Personalen reflekterar kontinuerligt med barnen och varandra för att driva projektet framåt. Barnens bilder, kommentarer och hypoteser samt det som personalen har observerat och dokumenterat blir som en kompass som visar vilken väg projektet ska ta. Arbetssättet att bygga projekt kring barnens intresse har inneburit ett stort lyft för Elisabeth och Sandra.
— Det gör sådan skillnad. Det går inte att berätta. Det är något man måste uppleva själv för att förstå.

Publicerad. 2013-04-30
 

Senast granskad: 2016-11-03
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner