Språkutvecklare i Mölndal

I Mölndal har varje förskola en särskild språkutvecklare med ansvar för flerspråkighet. Det har lyft verksamheten. På Bosgårdens pedagogiska enhet arbetar man mycket med appar och läsning för att få in alla språk i vardagen.


- Jag kan svenska, engelska och persiska. Men jag kan inte ALLA språk. Det är dåligt!

Femåriga Elin är bestämd. Hon vet att det finns jättemånga språk i världen och hon vill kunna alla. Men efter några sekunder spricker leendet ändå upp. Trots allt är hon stolt över de språk hon kan.

Elin har precis fått vara med på persisk sagostund med samtliga persisktalande barn på de tre förskolorna Torallastigen, Jungfruplatsens förskola och Jungfrustigens förskola som tillsammans bildar Bosgårdens pedagogiska enhet. På de tre förskolorna finns drygt 250 barn. Vart tredje av dem har ett annat modersmål än svenska och inte mindre än 27 språk är representerade.

Tidigare under förmiddagen har de äldre barnen på avdelningen Stacken på Jungfrustigens förskola berättat för varandra vad matematik är. Att räkna, väga, hur lång man är, almanackan var några av de saker barnen kom på. Sedan fick de arbeta med geometriska former. Förskolläraren visade upp en triangel och lät barnen räkna dess sidor på så många språk de kunde komma på. Det var svenska, persiska, amhariska, spanska, albanska och finska. På Bosgården är alla språk lika spännande och viktiga. Förskolechefen Naomi Jonas säger att de är en väldig tillgång som inte förskolor i mer homogena områden har.

Att skapa med hjälp av appar

Efter samlingen är det dags att plocka fram lärplattan för att använda en app med vilken de skapar och spelar memory. Barnen har tillsammans med förskollärarna konstruerat memoryspel med siffror och geometriska former. Dessutom har de med hjälp av flerspråkiga pedagoger och föräldrar läst in siffrornas och formernas namn på samtliga barns språk.

- Enstaka ord är det enkelt att be föräldrarna att läsa.Jag kan ta med lärplattan ut i hallen när de hämtar barnen och be dem läsa in orden till en viss bild jag visar. Det tar bara några sekunder, säger Mahroo Khousravi, förskollärare och språkutvecklare på Jungfrustigens förskola.

Bosgården har använt appar i verksamheten i flera års tid och har byggt upp en egen idébank med användbara pedagogiska appar. I en kategori har de samlat flerspråkiga appar. Det är appar som finns tillgängliga på flera olika språk. En sådan är ”123 färg” i vilken barnen får leka med siffror, färger och bokstäver. I en annan kategori har de lagt kreativa appar i vilka användarna skapar innehållet. Därmed är de språkneutrala. Det är till exempel memoryspelet och appar för att skapa historier som ”My Story” och ”Puppet Pals”.

- Det som är bra med appar är att det går att skapa direkt tillsammans med barnen. Vi fotograferar tillsammans med barnen och lägger in fotona i appen tillsammans. Vi läser in olika språk tillsammans med barn och ibland även med föräldrar. Det är väldigt roligt, säger Mahroo.

Flerspråkig personal

Bosgårdens pedagogiska enhet arbetar tematiskt under hela läsåret med sagan som grund och med ett pedagogiskt Årshjul.

Förskolechefen har medvetet rekryterat flerspråkig personal. På de tre förskolorna i enheten finns numera mer än tio olika språk i personalgruppen.

Mahroo är tvåspråkig, hon talar både svenska och persiska.

- Jag använder persiskan i alla vardagliga situationer för att prata med de barn som har persiska som modersmål. Det sker vid matbordet, i hallen när vi ska gå ut och hela tiden. Det är en naturlig del av vardagen. De andra språken frågar jag föräldrarna om en del ord för att vi ska kunna uppmärksamma dem.

Förutom att arbeta med appar sjunger de sånger från olika länder och på olika språk, lånar böcker på barnens modersmål och lyssnar på böcker genom Skolverkets webbplats Tema modersmål. Det har också hänt att elever från skolan och syskon tagits in som resurs. En gång bad de äldre syskon som gick i årskurs fyra om hjälp. Det blev en positiv överraskning. De spelade upp en teater, först på kurdiska och sedan på svenska, för förskolebarnen.

- När vi jobbar med att lyfta upp deras språk blir det något positivt istället för något konstigt. Vi ser tydligt deras stolthet. De säger att det här är mitt språk, säger Mahroo.

Språkutvecklare på varje förskola

Mölndal Stads arbete med att aktivt stödja flerspråkighet startade 2010. Tanja Božić, chef för Modersmålsenheten, ledde utvecklingsarbetet. För att få igång arbetet beslutades det att förskolecheferna skulle utse en språkutvecklare på varje förskola.

- Arbetet med flerspråkighet måste vara ett personligt ansvar för all personal. När aktiviteter planeras ska flerspråkighet vara ett naturligt inslag, så att det blir en del av vardagen. Jag ser ingen skillnad på språkutveckling i svenska eller arabiska. Det sker på samma sätt. Det är den inställningen personalen ska ha. Språkutveckling på modersmål är inte något som ska lämnas över till en modersmålslärare som kommer någon eller några gånger i veckan till barnets förskola säger Tanja Božić.

Språkutvecklarna har i uppdrag att driva på arbetet. För att det ska bli konkret har de fått skriftliga arbetsuppgifter och de träffas kontinuerligt i nätverk för att lära sig om mer om flerspråkighet och för att utbyta erfarenheter. Nätverken finns också digitalt i Skolportalen Fronter. Där finns också bland annat ett register över flerspråkiga appar.

Flerspråkighet är en kompetens

I Mölndals stad får barnen, när de börjar på förskolan, 60 timmars inskolningsstöd med någon som pratar deras modersmål. I första hand är det förskolepersonal som kanske finns på förskolan eller tillfälligt plockas in från en annan förskola. Men det kan också vara modersmålslärare, eller någon annan som talar barnets modersmål. Inskolningsstödet blir en hjälp att introducera barn och vårdnadshavare i förskolans arbete och rutiner. Syftet är att få en bra start på förskoletiden och skapa en god relation mellan hem och förskola.

Med bidrag från Statens kulturråd har Modersmålsenheten i kommunen i samarbete med stadsbiblioteket satsat på barnböcker på olika språk och skapat en särskild avdelning. Där bjuds även föräldrar och barn in till sagostunder på olika språk.

Tanja Božić är övertygad om att olika språkkunskaper är viktiga och kommer att vara viktigare i framtiden.

- Vi måste se flerspråkighet som en kompetens. Näringslivet kommer att efterfråga till exempel en civilekonom som kan persiska eller en läkare som kan portugisiska. Vi vill gärna att alla andra aktörer i samhället ser flerspråkighet som en resurs och att det ses som en mycket viktig kompetens.


Publicerad: 2013-04-30

Senast granskad: 2016-11-03
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner