Vetenskapen i fokus i Malmö

Seveds förskola i Malmö har NO-profil och introducerar vetenskapliga ord och begrepp för barnen. Sedan 2006 har Seveds förskola arbetat med att naturvetenskap och kommunikation ska bilda en helhet för barns lärande och utveckling för att stärka och utveckla barns språk och spåkliga medvetenhet. De menar att det är extra viktigt i en flerspråkig miljö där flertalet barn har svenska som andra och tredje språk. Samtidigt får barnen begreppen på sitt eget språk med hjälp av tvåspråkig personal och modersmålslärare.

Seveds förskola har tema vatten och idag ska barnen utforska begreppen sjunka och flyta. Förskolläraren Karin Ellberg fyller ett akvarium med vatten, tar upp en sked och sänker försiktigt ned den i vattnet. När den sjunkit till botten säger hon att den sjunker och visar med hela kroppen vad det innebär att sjunka. Sedan lägger hon en fjäder på vattnet och beskriver med ord och kroppsspråk att den flyter. Samtidigt förklarar tvåspråkiga barnskötaren Butaina Athari begreppen sjunka och flyta på arabiska för de barn som har arabiska som modersmål.

Barnen sitter i en halvcirkel framför akvariet och väntar på att de ska få prova själva. När det är deras tur springer de iväg och letar upp olika föremål. Leksaksbilarna sjunker till botten. Plasthästarna är på väg att sjunka men lägger sig till rätta och guppar på vattenytan. Det blir en livlig diskussion. Plasthästarna är samtidigt över och under vattenytan.

- Det är därför jag säger sjunker flyter, säger ett av barnen. - Ja, vad intressant, hästarna både flyter och sjunker.

De flesta av barnen känner igen begreppen och förstår på förhand vad som kommer att sjunka respektive flyta. Men varför? Det beror på föremålens densitet, beskriver Karin, och barnen får prova på att säga det nya ordet: ”den – si – tet” säger de i kör.

Utforskande arbetssätt med hjälp av "Grodis"

Begrepp inom naturvetenskap förs medvetet in av personalen i syfte att utveckla barnens ordförråd. Den här dagen är det begreppet vatten barnen ska arbeta vidare med tillsammans med handdockan Grodis. Det är en docka som följt med i flera år och barnen har skapat känslomässiga band till den. När Karin plockar fram honom ur en speciell låda blir barnen ivriga.

- Där är hans fot, ropar de och skrattar och klappar i händerna.

I sin mun har Grodis en papperslapp med ordet vatten/H2O. Barnen sätter sig i en halvcirkel igen och hittar på meningar med ordet vatten. Om de har svårt att komma på något hjälper Grodis eller något annat barn till.  Ett av barnen säger att fiskar simmar i vattnet. Den tråden plockas upp av flera andra. I nästa moment ska barnen dansa ordet vatten. Alla leker då att de är fiskar som simmar runt i havet. När Karin pratar med sina kollegor efteråt bestämmer de att fiskar ska bli nästa tema.

Förhållningssättet kallar de för ett utforskande arbetssätt. Det genomsyrar hela verksamheten och handlar om att hela tiden försöka fånga upp barnens intresse, kunskap och nyfikenhet.

- Det har hänt att vi har brutit en måltid för att ett barn haft en intressant fråga som vi kunnat utforska tillsammans en gång kom en spontan fråga från en pojke. – Varför står det 1L på mjölken och 10dl på bringaren med vatten? Så börjar vi utforska och mäta tillsammans. När vi utforskat en stund kommer vi fram till att, det är ju lika mycket, eller med pojkens egna ord ”1L är lika mycket som 10 små". Efter den spontana frågan från barnet fick vi äta kall soppa. Men vad spelar det för roll? Vi lärde oss mycket, säger Karin.
 

Tidigare har de bland annat utforskat lätt och tungt, att väga och friktion. Temat friktion började med att ett barn kanade fram och tillbaka på sin stol vilket ledde till att de experimenterade med att åka rutschkana i byxor med olika material. Det gjorde att de kunde prata om snabbhet, acceleration och liknande begrepp.

- Barnen visste ju redan allt det här. Men vi satte ord på det. Det är det som gör att vi höjer barnens språkliga förmåga och medvetenhet, säger Karin.

Experimenten, handdockan Grodis, att bilda meningar och orddansen är olika sätt att ge barnen möjlighet att förstå och kommunicera begreppen.

Karin och hennes kollega Maria Cronberg säger att arbetssättet är utvecklande för barnen.

- Den utveckling vi ser hos dem är enorm. Barn som inte kan ett ord svenska när de börjar på förskolan har kommit långt när vi lämnar ifrån oss dem till förskoleklassen. De flesta har kunnat skriva och några kan ljuda ord och det finns som ttill och med barn som knäckt läskoden.  Det har jag aldrig varit med om tidigare, säger Karin

Modersmålsstöd och föräldrasamverkan

Både Karin och Maria har jobbat på Seveds förskola i många år. Förskolan har de senaste tio åren haft ett fåtal barn som har haft svenska som modersmål. För att stärka barnens modersmål har man en tvåspråkig barnskötare som pratar svenska och arabiska och är med i all språkutvecklande verksamhet. Flera av de andra barnen med andra modersmål får hjälp av en modersmålslärare en gång i veckan som kan ge barnen de ord och begrepp de arbetat med på deras modersmål.

Förskolan arbetar också aktivt med föräldrasamverkan för att få föräldrarna att förstå vad som händer på förskolan och förhoppningsvis få dem att prata med sina barn på sitt modersmål om det. Varje vecka utses en ”veckans kompis” och ”veckans familj”. Alla barn får säga något positivt om den som är veckans kompis och de citaten skrivs upp på en plansch med barnets bild i mitten. Sedan bjuds familjen in till förskolan på en fikastund och de får se planschen.

- Det har av olika anledningar varit svårt att få föräldrar att komma till föräldramöten. Men till det här har alla kommit. Vi försöker skapa så mycket positiv energi som möjligt, säger Karin.

Det utforskande arbetssättet har också gjort det betydligt roligare att jobba på förskolan. Karin och Maria säger att de lär sig något nytt varje dag.

- Det har varit en enorm resa för mig. Och den bara fortsätter och fortsätter tillsammans med barnen. Jag skulle aldrig kunna gå tillbaka och arbeta med mitt gamla förhållningsätt när det gäller barns lärande, 

Publicerad: 2013-04-30

Senast granskad: 2016-11-03
Innehållsansvar: Avdelningen för läroplaner