Frågor och svar om garantin för tidigt stöd

Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser är en förstärkning i lagen och gäller från och med den 1 juli 2019. Den berör alla som arbetar med eller har ansvar för förskoleklass och lågstadiet. Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om garantin.

Läsa skriva räkna - bild

Kartläggningsmaterialen

Var hittar jag kartläggningsmaterialet för förskoleklassen?

Materialet hittas på Skolverkets webbplats och på Bedömningsportalen:

Kartläggningsmaterial i förskoleklassen

Kartläggningsmaterial i förskoleklassen på Bedömningsportalenlänk till annan webbplats

När publiceras de obligatoriska kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken?

Materialen publiceras den 1 juli 2019.

Vem ska genomföra kartläggningsmaterialet?

Det är en fördel om den undervisande förskolläraren eller läraren genomför kartläggningsmaterialet eftersom läraren då, med stöd av materialet, kan upptäcka områden som den fortsatta undervisningen i klassen behöver fokusera på.

Hur ska kartläggningsmaterialet genomföras?

Kartläggningen sker under höstterminen i förskoleklass och genomförandet sker i grupp inom ordinarie undervisning. I lärarinformationen till Hitta språket och Hitta matematiken beskrivs genomförandet mer ingående.

När under höstterminen ska kartläggningsmaterialen göras i förskoleklass?

Det finns inga bestämmelser eller rekommendationer för exakt när under höstterminen kartläggningsmaterialet ska genomföras. Beslutet fattas utifrån de lokala förutsättningarna.

Kan kartläggningen göras på vårterminen också?

Materialet är framtaget och utprövat för att genomföras på höstterminen i förskoleklass. Kartläggningsmaterialet är inte tänkt att användas för uppföljningen på vårterminen.

Är Hitta språket och Hitta Matematiken obligatoriska även i specialskolan? Eller har specialskolan ett eget material?

Skolverket har tagit fram specifika kartläggningsmaterial att användas i förskoleklass som anordnas vid specialskola. Dessa heter ”Hitta matematiken Nationellt kartläggningsmaterial i matematiskt tänkande i förskoleklass som anordnas vid specialskola” och ”Hitta språket Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass som anordnas vid specialskola” och publiceras den 1 juli 2019.

Hur ska läraren genomföra kartläggningsmaterialen för elever i behov av förberedande punktskrift och punktskrift som läs- och skrivmedia?

Hitta matematiken och Hitta språket kommer att anpassas så att de blir tillgängliga för elever med svår synnedsättning eller blindhet. Den anpassade versionen kommer att innehålla en handledning till läraren. De anpassade versionerna kommer att bli klara efter sommaren.

Ska resultatet av kartläggningen dokumenteras och i så fall hur?

I materialen Hitta språket och Hitta matematiken finns olika kartläggningsunderlag och sammanställningsblanketter där läraren antecknar det kunnande som eleven visar. Läraren avgör hur omfattande och detaljerat kartläggningsunderlaget ska fyllas i. Det finns inget krav på huvudmannen gällande registrering/inrapportering av resultat till Skolverket.

Hur ska kartläggningen i förskoleklass följas upp?

Enligt garantin ska det i slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet göras en uppföljning av det stöd som getts. Resultatet av uppföljningen ska föras över till mottagande lärare. Skolverket erbjuder exempel på blanketter som kan användas.
Mer information om övergångar och samverkan

Hur ska överlämningen till årskurs 1 gå till och vilken information ska lämnas över?

I slutet av förskoleklassen görs en uppföljning av det stöd som getts för att eleven ska få förutsättningar att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 i läsförståelse och i årskurs 3 (4 i specialskolan) i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Uppföljningen görs av ansvarig lärare i förskoleklass i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Resultatet av uppföljningen lämnas till den lärare som ska ansvara för eleven i åk 1. Hur själva överlämningen går till i praktiken finns inte reglerat utan det får verksamheterna själva skapa rutiner för.

Mer information om övergångar och samverkan

Om en elev har fått särskilt stöd följs befintliga bestämmelser om åtgärdsprogram.

Ska huvudmannen samla in resultatet av kartläggningen från förskoleklass?

Huvudmannens ansvar innebär bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskraven kan uppfyllas. Det finns dock inga krav på att huvudmannen specifikt ska samla in resultatet av kartläggningen som genomförs i förskoleklass. Huvudmannen avgör själv hur resultaten kan följas upp och analyseras på huvudmannanivå.

Samlar Skolverket in resultatet av kartläggningen från förskoleklass?

Nej, Skolverket samlar inte in resultatet.

Hur har kartläggningsmaterialet tagits fram?

Hitta matematiken har utvecklats, på uppdrag av Skolverket, av PRIM-gruppen vid Stockholms universitet. Hitta språket har utvecklats, på uppdrag av Skolverket, av Akademin utbildning, hälsa och samhälle vid Högskolan Dalarna. Föregående läsårs process att ta fram materialen innehöll exempelvis omfattande utprövningar i förskoleklass och arbete med referensgrupper av lärare, förskollärare, specialpedagoger, speciallärare samt referensgrupper av forskare. Skolverket har också samlat in synpunkter genom enkäter på skolverket.se.

Vad innebär ”indikation” och ”befara”?

Om det utifrån användningen av materialet visas en indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan respektive årskurs 4 i specialskolan, görs en särskild bedömning. Exempel på indikationer anges i kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden från och med 1 juli, samt i de nationella proven från och med vårterminen 2020.

Om det genom användning av materialen eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppfyllas i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan respektive årskurs 4 i specialskolan, ska eleven istället skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Det gäller då det finns uppenbara skäl att oroa sig för elevens kunskapsutveckling och därmed uppenbara skäl att ge stöd. Exempel på skäl att befara att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås anges i kartläggnings-materialen och bedömningsstöden från och med 1 juli, samt i de nationella proven från och med vårterminen 2020.

Bedömningsstöd

Vem ska genomföra bedömningsstödet i årskurs 1?

Det är en fördel om den undervisande läraren genomför uppgifterna i bedömningsstödet eftersom läraren då, med stöd av materialet, kan upptäcka områden som den fortsatta undervisningen i klassen behöver fokusera på.

Kommer det att tas fram något obligatoriskt bedömningsstöd för årskurs 2?

Skolverket har i nuläget inget uppdrag om att ta fram ett obligatoriskt bedömningsstöd för årskurs 2.

Förskoleklass

Hur dokumenteras extra anpassningar i förskoleklass?

Det finns inga lagkrav på hur dokumentationen kring extra anpassningar ska göras i förskoleklass. Varje skola följer sina rutiner för hur bedömningen av elevernas utveckling dokumenteras.

Ska åtgärdsprogram skrivas i förskoleklass?

Ja, åtgärdsprogram ska utarbetas till elev som ska ges särskilt stöd, precis som tidigare. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen.

Det särskilda stöd som ges till elever i förskoleklass kan skilja sig från det stöd som ges till elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Exempelvis kan rektor inte fatta beslut om att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp.

Kommer det att tas fram något stöd för undervisning av flerspråkiga elever i förskoleklass?

Under höstterminen 2019 kommer ett webbaserat stödmaterial om flerspråkighet i förskoleklass.

Finns det några riktlinjer för vad förskolan bör överlämna till förskoleklass?

Förskolan ska samverka med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. De ska utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande samt uppmärksamma barn i behov av stöd i sin utveckling.

Särskild bedömning och stöd

Hur ska den särskilda bedömningen genomföras och dokumenteras?

Om det finns en indikation på att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 1 i läsförståelse och årskurs 3 (årskurs 4 i specialskolan) i svenska, svenska som andraspråk eller matematik ska läraren göra en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling. Den särskilda bedömningen görs i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens, om inte läraren själv har sådan kompetens. Det finns inga bestämda krav på formen för en särskild bedömning eller hur den ska dokumenteras.

Vad är skillnaden mellan särskild bedömning, utredning om särskilt stöd och pedagogisk utredning?

En särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling ska göras om det finns indikation på att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1 och 3 (4 för specialskolan). Det är genom de obligatoriska materialen som läraren kan få denna indikation. Ordet ”särskild” markerar att bedömningen har ett bestämt samband med de obligatoriska materialen som ingår i en garanti för tidiga stödinsatser.

En utredning om en elevs behov av särskilt stöd görs om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås trots att stöd har getts i form av extra anpassningar eller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektor har ansvar för att utredningen görs och att den genomförs skyndsamt. En utredning om behov av särskilt stöd består av två delar: en kartläggning samt en pedagogisk bedömning. Elevhälsan ska i de allra flesta fall involveras i utredningen.

En pedagogisk utredning kan vara en del i en omfattande utredning för att kunna bedöma om en elev tillhör grundsär- eller gymnasiesärskolans målgrupp. Förutom en pedagogisk utredning ingår även en social, en medicinsk och en psykologisk del i en sådan utredning.

Vad är det för skillnad mellan extra anpassning och särskilt stöd?

Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer extra anpassningar från särskilt stöd. Beslut om extra anpassningar tas av elevens lärare. Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats som normalt är möjlig att genomföra av lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats.

Särskilt stöd brukar vara mer omfattande och pågå under en längre tid. Det är rektor som ser till att en utredning om behov av särskilt stöd görs. Utredningen görs om de extra anpassningarna inte räcker, eller om det finns särskilda skäl att anta att de inte kommer att räcka. Om eleven är i behov av särskilt stöd beslutar rektor att ett åtgärdsprogram ska utarbetas.

Stöd och kompetensutveckling

Vad erbjuder Skolverket för kompetensutveckling?

Skolverket kommer att ta fram webbkurser i första hand för att stötta förskollärare och lärare i förskoleklass. Den första webbkursen, ”Följa och främja lärande i förskoleklass”, publiceras den 30 juni. Ytterligare en webbkurs, ”Undervisning i förskoleklass”, kommer att publiceras i december.

Det webbaserade stödmaterialet ”Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv” publiceras den 30 juni och vänder sig huvudsakligen till förskollärare, lärare i F-3 och skolbibliotekarier.

Under höstterminen kommer ett webbaserat stödmaterial om undervisning för elever med flerspråkighet i förskoleklass. Materialet kommer att vara undervisningsnära och handla om hur lärare, efter genomförd obligatorisk kartläggning och bedömning, kan utforma sin fortsatta undervisning för att stödja flerspråkiga och nyanlända elevers kunskapsutveckling.

Mer kompetensutveckling kommer att tas fram under 2020.

Vilket stöd erbjuder Specialpedagogiska skolmyndigheten i samband med garantin?

Specialpedagogiska skolmyndigheten ger specialpedagogisk rådgivning, som bland annat handlar om att utveckla det pedagogiska arbetet kopplat till extra anpassningar och särskilt stöd. SPSM erbjuder också specialpedagogisk utredning för vissa funktionsnedsättningar, som kan vara en del av rektors utredning av behov av särskilt stöd.

Myndigheten erbjuder ett webbaserat stödmaterial om extra anpassningar och särskilt stöd. Hösten 2019 blir ett liknande stödmaterial om språkstörning klart.

Fler kompetensutvecklingsinsatser kommer att tas fram under 2019-2020 bland annat ett om matematiksvårigheter.

All information om Specialpedagogiska skolmyndighetens nuvarande och kommande stöd i samband med garantin finns här:

Specialpedagogiska skolmyndighetens stöd i samband med garantinlänk till annan webbplats

Garantin för tidigt stöd

När är garantin uppfylld?

Garantin ska anses vara uppfylld när de åtgärder som garantin omfattar har vidtagits. I detta ingår att:

  • skolan har genomfört de obligatoriska kartläggningsmaterialen, bedömningsstöden samt nationella proven,
  • gjort en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling när en sådan ska göras,
  • planerat och vidtagit de insatser som en sådan bedömning föranleder,
  • följt upp vidtagna extra anpassningar för att säkerställa att de gett resultat
  • överfört resultatet av uppföljningen till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

Huvudmannen ansvarar för att det finns organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för att uppfylla garantin.

Vad händer om garantin inte uppfylls?

”Läsa, skriva räkna – en garanti för tidiga stödinsatser” handlar just om att garantera att stödinsatser sätts in i rätt tid. Det är huvudmannen som ansvarar för att det finns tillräckliga organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för att garantin ska kunna uppfyllas.

Vårdnadshavare som upplever att skolan inte följer skollagen när det gäller elevers rätt till stöd kontaktar i första hand skolan. Om problemen kvarstår kan vårdnadshavaren kontakta huvudmannen för skolan, vilket oftast är en kommun. Vid ytterligare frågor eller om vårdnadshavaren vill göra en anmälan av skolan, är Skolinspektionen den myndighet som granskar skolors pedagogiska verksamhet. Om en skola eller verksamhet har brister kan Skolinspektionen fatta beslut om ett föreläggande.

Om beslut om föreläggande på Skolinspektionens webbplatslänk till annan webbplats

Gäller garantin även för grundsärskolan?

Garantin för tidiga stödinsatser omfattar inte grundsärskolan. Det pågår dock en utredning som ska ge svar på om Läsa skriva räkna – en garanti för tidiga stödinsatser även ska omfatta grundsärskolan.

Senast uppdaterad 10 september 2019