Leda och organisera arbetet med att anordna prao

Huvudmän för grundskolor och specialskolor ansvarar för att anordna prao, praktisk arbetslivsorientering. Prao ska omfatta minst tio dagar sammanlagt för alla elever från och med årskurs 8 i grundskolan respektive årskurs 9 i specialskolan. För elever som är mottagna i anpassade grundskolan finns ett obligatoriskt inslag av prao genom bestämmelser i skolförordningen.

Huvudmän ansvarar för att anordna prao under minst tio dagar från och med årskurs 8 i grundskolan, både på kommunala och fristående skolor. Alla fristående skolor omfattas av kravet om obligatorisk prao, även om undervisningen i den fristående skolan bedrivs med en särskild pedagogisk inriktning.

Motsvarande krav finns för specialskolan. Där ansvarar huvudmannen för att prao ordnas under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 9.

För elever som är mottagna i anpassade grundskolan finns det ett obligatoriskt inslag av prao genom de bestämmelser i skolförordningen som anger att utrymmet i timplanen för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen och för praktisk arbetslivsorientering.

Prao ger kunskaper om arbetslivet

Elever väljer utbildningsväg bland annat baserat på vad de tror sig vilja arbeta med i framtiden. Valet påverkas också i stor utsträckning av andra faktorer. Det kan till exempel vara elevernas kön, sociala och kulturella bakgrund eller funktionsvariationer.

Studie- och yrkesvägledning består av två delar. Dels den individuella vägledningen som studie- och yrkesvägledaren ansvarar för, dels den generella vägledningen som innebär att alla som möter elever i skolan har i uppdrag att vidga elevernas perspektiv på studier och arbetsliv. Det handlar till exempel om prao, undervisning som rör arbetslivet, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Detta bidrar till att eleverna får kunskap och färdigheter att fatta väl grundande beslut om framtida studie- och yrkesval.

Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning

Skolverket erbjuder en digital och kollegial utbildning på temat skola-arbetsliv och hur studie- och yrkesvägledning kan integreras i undervisningen som hela skolans ansvar.

Utbildning om studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Prao ger inblick i arbetsmarknaden

I flera studier uttrycker ungdomar att de vet för lite om arbetsmarknaden. Prao är därför viktig för elevernas yrkesval och framtida etablering på arbetsmarknaden. Praon ger också eleven inblick i arbetslivets tempo och olika yrkeskulturer och yrkesetik.

För eleven kan valet till gymnasieskolan lägga grund för självbild och framtidsutsikter, något som är viktigt ur ett individperspektiv. Det är också viktigt att eleven gör välgrundade val, eftersom risken att eleven byter program eller avbryter utbildningen minskar.

Ur ett samhällsperspektiv kan prao också bidra till en stärkt kompetensförsörjning då prao ger eleverna möjlighet att få syn på bristyrken, både lokalt, regionalt och nationellt.

Ökade krav i arbetslivet

Arbetslivets krav på utbildningsnivå har förändrats. Idag krävs oftast minst gymnasial utbildning. Det ställer krav, dels på en aktiv och väl fungerande studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, dels på att skolan tillhandahåller en utbildning av hög kvalitet. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det angeläget att alla elever får samma möjlighet till studie- och yrkesvägledning och tillgång till prao.

Alla vinner på prao

Film: Vinsterna med prao (tid 1:40 min)

Se en rektor berätta om vinsterna med prao.

Vi har träffat lärare, elever, arbetsgivare och en rektor och frågat om vinsterna med prao.

• Filmer om vinster med prao
• Filmer om prao och hur skolan kan arbeta med det

Huvudmannens ansvar för prao

Huvudmannen har ansvaret för att anordna prao för alla elever i grundskolan. Det innebär att huvudmannen ansvarar för att skaffa kvalitetssäkrade praoplatser. Detta för att bidra till en likvärdig utbildning för alla elever.

I syfte att motverka stereotypa val är det viktigt att eleverna får syn på så många alternativ som möjligt, både när det gäller arbetsuppgifter och yrkesområden.

Det är också viktigt att eleven utför lämpliga arbetsuppgifter under handledning av vuxna.

Huvudmannens planering och förberedelser

För att säkra tillgången på praoplatser ansvarar huvudmannen för ett systematiskt och kontinuerligt samarbete med näringsliv och andra verksamheter där prao är möjlig. Ur ett samhällsperspektiv kan prao också bidra till en stärkt kompetensförsörjning då prao ger eleverna möjlighet att få syn på bristyrken, både lokalt, regionalt och nationellt.

Huvudmannen skapar också förutsättningar för skolorna att planera och genomföra en kvalitativ prao för samtliga elever som en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Skaffa och kvalitetssäkra praoplatser

Huvudmannen måste säkerställa att arbetsplatsen uppfyller Arbetsmiljölagens krav. Huvudmannen kan utse en praosamordnare som bl.a. har i uppdrag att anskaffa praoplatser. Praosamordnaren kan planera för samtliga grundskolors praoperioder för att undvika att inte alla lägger sina praoperioder, apl och annan praktik samtidigt. Det är också viktigt att hela processen med att anskaffa praoplatser kvalitetssäkras.

Praosamordnaren kan vara centralt anställd på kommunen för att skapa rutiner och säkra kvaliteten. Vissa kommuner använder sig av webbaserade verktyg för att samordna och effektivisera arbetet med prao. Praosamordnaren kartlägger och har kontakt med närområdet för att hitta lämpliga arbetsplatser som kan tänkas ta emot praoelever.

Arbetsplatsen har ansvar för att bedöma riskerna på praoplatsen, oftast via en blankett som tillhandahålls av huvudman eller skola. Har inte arbetsplatsen gjort en riskbedömning eller uppfyller den inte på andra sätt kraven på en säker arbetsmiljö, är det bättre att välja en annan praoplats.

För att säkra praoplatsernas kvalitet kan en checklista hjälpa praosamordnare/huvudman att ställa rätt frågor till arbetsplatsen.

Enkel checklista för riskbedömning på arbetsplatsen

• Vilka är arbetstiderna?
• Vilka möjligheter finns det för lunch?
• Har ni bedömt vilka arbetsuppgifter den minderåriga ska utföra?
• Vilka förkunskaper behöver eleven om verktyg och maskiner?
• Har ni tagit del av Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2012:3 om minderårigs arbetsmiljö?
• Har ni gjort riskbedömning av er arbetsplats? Vilka riskkällor kan det finnas i arbetsuppgifterna? Kan en bristande mognad eller fysisk utveckling kan bli ett problem? Uppskatta hur allvarliga riskerna kan vara, utifrån sannolikhet och konsekvens. Vidta åtgärder som behövs för att ta bort eller förebygga riskerna.
• Finns det handledare på plats?
• Får eleven introduktion av arbetsplatsen?
• Finns det skyddskläder på plats?
• Vem är kontaktperson på arbetsplatsen?
• Har ni rutiner för hur ni rapporterar arbetsskador?

Läs om hur barn och ungdomar får arbeta (Arbetsmiljöverket) Länk till annan webbplats.

Föreskrifter från Arbetsmiljöverket Länk till annan webbplats.

Praosamordnares/huvudmans planering av prao

Praosamordnare/huvudman behöver försäkra sig om att eleven får en introduktion till sin prao, både på skolan och på arbetsplatsen. Information och kommunikation är en viktig del mellan huvudman, skolor och arbetsplatser. Här krävs rutiner för kommunikation så eleven och arbetsplatsen kan rapportera om något skulle uppstå under praoperioden.

Skolans ansvar för prao

Prao är en del av den generella studie- och yrkesvägledningen och därför en del av det skola-arbetslivsarbete som utförs på skolan och i undervisningen. När skolans ämnen kopplas till olika arbetslivsperspektiv bidrar det till förståelse för vad utbildning och ämnen kan leda till i framtiden och en praoperiod av god kvalitet. Prao kan också fylla en viktig funktion inför valet till gymnasieskolan.

Det är även viktigt att ta tillvara erfarenheterna från praoperioden när eleverna kommer tillbaka till skolan. Nedan följer praktiska beskrivningar och exempel på hur skola, huvudman och arbetsplats kan planera, genomföra och följa upp prao.

Skolans ansvarar gentemot arbetsplatsen:

• skapa en god kontakt med arbetsplatsen
• förbereda eleven väl inför praoperioden
• förse arbetsplatsen med kontaktuppgifter till ansvarig person på skolan
• förse arbetsplatsen med blankett för riskbedömning
• eleven är försäkrad och arbetsplatsen informerad
• anmäla till skolan och Arbetsmiljöverket om eleven har skadats eller har riskerat att skada sig.

Skolans planering och förberedelser

Syfte och mål med prao behöver vara tydligt för varje elev innan de kommer ut på en arbetsplats.

Skolans rektor ansvarar för att ge personalen förutsättningar att arbeta med prao i sin undervisning och för att förbereda eleverna inför, under och efter deras praoperiod. Elevernas praoperiod planeras av lärarna tillsammans med skolans studie-och yrkesvägledare. Om det finns en praosamordnare på kommunen utser skolan en ansvarig som kommunicerar med den personen.

På Lärportalen finns en digital modul för lärare som handlar om hur de kan integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen för att rusta eleverna inför framtiden.

Utbildningen Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Länk till annan webbplats.

Så förbereder skolan eleven

Elever kan önska en praoplats utifrån intresse eller bli tilldelad en plats för att få upp ögonen för yrkesområden, som eleven i första hand inte tänkt på.

För att eleven ska känna sig förberedd inför sin praoperiod bör läraren ta fram uppgifter som är kopplade till praoperioden. Varje elev kan till exempel ha förberett frågor till arbetsplatsen och ha med sig en uppgift att genomföra under sin praoperiod.

• Hur många arbetar på arbetsplatsen?
• Finns det någon grupp som är över eller underrepresenterad och varför?
• Hur ser en arbetsdag ut?
• Hur kommunicerar arbetsplatsen till sina kunder/användare?
• Hur arbetar arbetsplatsen med hållbarhet?
• Hur är arbetsplatsen organiserad?

Utifrån ämnesplanerna finns möjligheter att koppla alla ämnen till arbetslivsfrågor som förbereder eleven inför sin praoperiod.

Lektionsmaterial för prao Länk till annan webbplats.

Lärarhandledning - Yrken och utbildning (worldskills.se) Länk till annan webbplats.

Information om prao på flera språk

Det är viktigt att elever och vårdnadshavare känner sig trygga inför och under praoperioden. Det ska inte ska finnas några tveksamheter om vad prao innebär, att det handlar om att kunna göra bra val för framtiden, att få kunskap om arbetsmarknaden och erfarenheter av olika yrkesområden och branscher.

Därför har vi tagit fram ett brev på tio olika språk till vårdnadshavare, som skolor kan skriva ut och använda i kommunikationen med vårdnadshavare. I brevet förklarar vi vem eller vilka som har ansvar för praoperioden och att den är obligatorisk.

Information till vårdnadshavare om prao Länk till annan webbplats.

Arbetsplatsens ansvar för prao

Arbetsplatsens ansvar är att

• utse en eller flera handledare
• se till att eleven känner sig välkommen och delaktig
• göra en riskbedömning utifrån informationen från skolan
  och det arbetsmiljöarbete som finns på arbetsplatsen
• informera om arbetsmiljö, rutiner och arbetssätt.

Handledaren är viktig för att eleven ska känna sig trygg.

Handledarens/handledarnas ansvar är att

• se till att eleven känner sig trygg
• uppmuntra eleven till att prova olika arbetsuppgifter
• kontakta utsedd personal på skolan vid frågor.
  

Om minderårigas arbetsmiljö – en vägledning till föreskrifterna, AFS 2012:3 Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Så får barn och ungdomar arbeta, Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Information om prao till arbetsgivare

Ta emot en praoelev från högstadiet

Arbetsgivarens planering och förberedelser

Många elever har ingen arbetslivserfarenhet och behöver därför bli väl mottagna på arbetsplatsen. Eleven behöver en introduktion för att kunna få känna sig trygg och välkommen på arbetsplatsen. Dessutom behöver eleven få information om risker och arbetsmiljöansvar. Se arbetsplatsens ansvar ovan.

Handledning på arbetsplatsen

Arbetsgivaren utser en eller flera handledare för praoeleven. Handledaren är viktig när det gäller att få eleven att utvecklas och känna trygghet. Det kan vara en fördel att dela handledaransvaret på arbetsplatsen, så att eleven alltid har någon att vända sig till. Handledaren ska se till att eleven får pröva olika arbetsmoment. Handledaren på arbetsplatsen behöver inte alltid vara den person eleven framförallt arbetar med eller följer. Den som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som i övrigt bedöms vara lämplig ska vara handledare.

Introduktion till att möta praoelever

Skolverkets handledarutbildning modul, 1–2 handlar om bemötande av unga.

Digital handledarutbildning– Länk till annan webbplats.

Tips för att handledningen ska bli bra

• Många elever har ingen arbetslivserfarenhet och behöver få tydliga instruktioner
• Fråga vad eleven är intresserad av och tycker är roligt
• Tänk på att bjuda in eleven till lunch och fika
• Fråga om eleven har en uppgift med sig från skolan

Gemensamt ansvar för elevens arbetsmiljö

Arbetsplatsen och huvudmannen har ett gemensamt ansvar för elevens arbetsmiljö under praoperioden. Huvudmannen måste säkerställa elevens säkerhet under praoperioden, samt att arbetsplatsen har en god arbetsmiljö, som uppfyller gällande krav. Enligt Arbetsmiljölagens föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö (Arbetsmiljöverkets föreskrifter, 2012:3) ansvarar huvudmannen för skolan för att arbetsgivaren bedömer riskerna på arbetsplatsen innan elever börjar sin prao. Skolan behöver ta del av arbetsplatsens riskbedömning.

Om minderårigas arbetsmiljö – en vägledning till föreskrifterna, AFS 2012:3 Länk till annan webbplats.

Efterarbete och uppföljning

Efter avslutad prao är det viktigt att skolan fångar upp elevernas erfarenheter och tar del av deras personliga utveckling och upplevelser. Ett sätt är att låta eleverna redovisa sin praoperiod för sina skolkamrater för att dela med sig av sina erfarenheter, men också få kunskap om andra arbetsplatser.

Läraren har ansvar i undervisning för att följa upp elevernas uppgifter, lärdomar och nya kompetenser från praon. Tillsammans med studie- och yrkesvägledaren kan läraren planera aktiviteter kring elevernas erfarenheter från praoperioden. Detta för att skapa förutsättningar att göra väl underbyggda val av fortsatta studier och yrkesval.

Ett fungerande kvalitetsarbete kring studie- och yrkesvägledning

Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande, samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete kring studie- och yrkesvägledning är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att följa upp och utveckla arbetet med prao kan eleverna bli tryggare i sina val till vidare studier och arbetsliv.

Systematiskt kvalitetsarbete Länk till annan webbplats.

Om prao måste ersättas

Vid särskilda tillfällen kan det vara svårt för elever i grundskolan, specialskolan och anpassade grundskolan elever att tillgodogöra sig hela eller delar av prao.

Prao ska i första hand genomföras på en arbetsplats och i andra hand på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterade insatser ersätta prao för en elev.

Vad innebär synnerliga skäl?

Skollagens skrivning om synnerliga skäl innebär att huvudmannen i princip ska ha uttömt alla möjligheter att hitta en praoplats eller plats på ett yrkesprogram innan andra arbetslivsorienterande insatser erbjuds en elev. Om det inte går att erbjuda elever prao på arbetsplats är skolan därför skyldig att genomföra andra former av arbetslivsorienterande insatser som ersätter prao. Sådana insatser ska på annat sätt ge eleven kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Det innebär alltså att prao inte kan ställas in.

Skollagens skrivning om prao reglerar inte omfattningen av de arbetslivsorienterande aktiviteterna. Dessa kan alltså se olika ut och variera i tid.

För att säkerställa att eleverna får med sig det de har rätt till kan skolan utgå från följande punkter.

Eleverna ska få

• erfarenhet av och kunskap om arbetslivet – praktiska eller teoretiska – villkor, ansvar och krav med mera
• syn på sina styrkor, förmågor och intressen
• se om de egna funderingarna om arbetslivet stämmer med verkligheten
• ökad kännedom om kön, status och sociala/kulturella roller och hur dessa påverkar arbetsmarknaden och gymnasievalet
• likvärdiga möjligheter att göra val för framtiden.

Exempel på material och verktyg

• Film som visar exempel på hur man kan integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen.
  Yrkesboken, Skolverkets Youtube Länk till annan webbplats.
  Länk till annan webbplats.Upplägg Yrkesboken Länk till annan webbplats.
  
  
• Worldskills Sweden har tillsammans med Skolverket skapat temapaket om arbetsliv och prao.
  Temapaketet från Worldskills Sweden Länk till annan webbplats.
  Länk till annan webbplats.19 virtuella arbetsplatsbesök från Worldskills Sweden Länk till annan webbplats.
  
  
• Arbetsförmedlingen har material med syfte att öka kunskapen om arbetsmarknaden, yrken och studier bland elever.
  Vägledningsmaterial för pedagoger, studie- och yrkesvägledare, Arbetsförmedlingens webbplats Länk till annan webbplats.
  
  
• Framtidsfrön erbjuder olika sorters uppgifter för att integrera ett skola- och arbetslivsperspektiv i undervisningen.
  Framtidsfröns webbplats Länk till annan webbplats.
  
  
• Se filmer om hur programmering och digitalt skapande används i olika yrken eller få ett digitalt besök i klassrummet av en kodare.
  Möt en kodare online Länk till annan webbplats.
  
  
• Genom Ungdrive kan elever få testa på att starta och driva företag.
  Eget företag som del av prao Länk till annan webbplats.
  
  
• E-kampen erbjuder ett enkelt och konkret handledarmaterial där eleverna får driva företag under två dagar. Konceptet passar bra att kombinera med till exempel case, vägledningsövningar, digitala studiebesök och andra lokala initiativ.
  Anmäl dig kostnadsfritt till E-kampens upplägg Länk till annan webbplats.