Skolverket

Organisera för skolbibliotek i undervisningen

Rektor har ansvaret för att skolbiblioteket används i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Här finns exempel från skolor på hur det kan gå till i praktiken.

Två pojkar tittar fram bakom bokhyllan

Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skrivningar om digital kompetens har stärkts i läroplanerna och det har tillkommit en ny skrivning om skolbibliotek. De reviderade läroplanerna gäller sedan den 1 juli 2018. Det betyder att rektor ansvarar för att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Det kan till exempel innebära att skolbibliotekarien är aktiv i olika läsprojekt eller stöder lärares arbete med digital källkritik.

Rektors uppgift är att se till att verksamheten i skolbiblioteket organiseras så att

  • den möter alla elevers behov av språk- och kunskapsutveckling
  • den är en del av skolans verksamhet
  • bibliotekets personal kan samarbeta med övrig pedagogisk personal
  • det finns en lokal som gör det möjligt att använda skolbiblioteket i skolans alla ämnen. Om skolan inte kan ha ett bibliotek i de egna lokalerna eller anställa en bibliotekarie, är samarbete med andra skolor eller kommunens folkbibliotek en tänkbar lösning.

Läroplaner för de olika skolformerna

Möt alla elevers behov

Skolbiblioteket ska i samverkan med lärare se till att verksamheten möter alla elevers behov. Eleverna ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Verksamheten ska vara till för alla elever oavsett vilka behov de har eller vilka ämnen de läser för tillfället.

Rektor kan exempelvis

  • säkerställa att skolbiblioteket stödjer elever i behov av anpassningar eller särskilt stöd och samarbetar med lärare och specialpedagog om sådan finns
  • säkerställa att skolbiblioteket stödjer elever med läsnedsättningar, ger tillgång till talböcker och erbjuder elever egen nedladdning av talböcker
  • säkerställa att skolbiblioteket tillgodoser och främjar flerspråkiga elevers behov av läsning på modersmålet och samarbetar med modersmålslärare om sådan finns
  • uppmuntra att skolbibliotekarien använder eventuella kommungemensamma resurser, gör studiebesök och samarbetar med andra bibliotek
  • skapa förutsättningar för elevinflytande i skolbiblioteket genom att upprätta exempelvis biblioteksråd. Om någon ur skolledning har möjlighet att delta underlättas beslutsfattande i gruppen.

Se webbinariet om skolbibliotek på webbplatsen för Myndigheten för tillgängliga medierlänk till annan webbplats

Citat från skolor

En grundskola berättar om sin biblioteksgrupp med representanter från alla arbetslag F-9 samt specialpedagog: ”Detta är en prioriterad grupp från ledningen och går bara att utebli från p.g.a. sjukdom och planerad ledighet. Vi ses en eftermiddag två gånger per termin och diskuterar biblioteket och biblioteksverksamheten.”

En annan beskriver: ”Skolbiblioteket har ett eget biblioteksråd där skolbibliotekarie och rektor är sammankallande. Rådet som har representanter för samtliga arbetslag på skolan planerar biblioteksverksamheten, reviderar verksamhetsplanen mm.”

Skapa ett skolbibliotek för alla

Stärk samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarien

Lärarna har huvudansvaret för undervisningen, men skolbibliotekarien kan fungera som en samarbetspartner och ett stöd för eleverna. Skolbibliotekarien ansvarar för bibliotekets medieurval men kan till exempel även vara delaktig i eller driva olika läsprojekt, genomföra bokprat och övningar i informationssökning och källkritik. På Skolverkets webbsidor för skolbibliotekarier står mer om hur arbetet kan gå till:

Stärk elevers språkliga förmåga

Stärk elevers digitala kompetens

Enligt den samlade forskning som finns om skolbibliotek gynnas elevernas läsutveckling och källkritiska förmåga av ett regelbundet och strukturerat samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Det är två yrkesgrupper med olika utbildning, men som kompletterar varandra på ett bra sätt. Om samarbetet är möjliggjort av och förankrat hos rektor finns förutsättningar för att det blir långsiktigt och framgångsrikt. Skolinspektionens granskning av skolbibliotekets pedagogiska roll har dock visat att samarbetet ofta brister och inte sällan är beroende av eldsjälar.

Det finns olika sätt för skolledare att stärka samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier, men det behöver givetvis anpassas utifrån de lokala förutsättningarna, exempelvis efter hur skolbiblioteksverksamheten är organiserad på skolan och i kommunen. Här är några exempel att inspireras av:

  • Rektor ger förutsättningar för gemensam kompetensutveckling för lärare och skolbibliotekarie till exempel genom att båda deltar i Läslyftet eller andra liknande satsningar
  • Rektor ansvarar för att skolans lärare använder skolbiblioteket i undervisningen och bidrar i planering och utformning av verksamheten. Nyanställda lärare kan få en biblioteksintroduktion så att de redan från start vet vilka tjänster och resurser som erbjuds.
  • Rektor låter skolbibliotekarien få vara med i något arbetslag och vid behov delta i ämneskonferenser och liknande. Genom att samarbeta mer med vissa lärare får skolbibliotekarien en bas för att nå alla skolans lärare
  • Rektor ser skolbibliotekarien som en självklar samarbetspartner till lärarna i olika teman och projekt, till exempel ämnesövergripande projekt, lässatsningar och samarbete kring medie- och informationskunnighet.
  • Rektor ger tid vid terminsstart för lärare och skolbibliotekarie att samplanera olika projekt. Vid dessa tillfällen kan också bokbeställningar och medieurval diskuteras.

Citat från skola:

”Skolledningen knyter alltid samman lärarnas projekt med skolbiblioteket när tillfälle ges. De ställer alltid frågan ”Hur kan vi få in skolbiblioteket i det här?” när nya projekt presenteras. Skolledningen bjuder in bibliotekarierna för att undervisa skolans personal i bland annat sök- och källkritik, informationssökning på webben och referenshantering.

Film: Att söka information och skriva text (tid 10:55)länk till annan webbplats
I filmen arbetar lärare och skolbibliotekarier tillsammans med informationssökning och källkritik i skrivundervisningen. Filmen ingår i Skolverkets fortbildning Läslyftet.

Involvera skolbiblioteket i värdegrundsarbetet

Skolbiblioteken är sällan en del av skolans värdegrundsarbete, visar Skolinspektionens granskning från 2018. Det är till exempel ovanligt att skolbibliotekarien eller den skolbiblioteksansvarige deltar i det förebyggande och åtgärdande arbetet på skolorna.

Eftersom skolbiblioteket är en mötesplats och skolbibliotekarien ofta träffar eleverna på raster kan det skapas relationer som kan vara värdefulla i värdegrundsarbetet. Eleverna hamnar heller inte i samma beroendeställning till skolbibliotekarien som de kan göra till den betygsättande läraren.


Här är exempel på hur skolbiblioteket kan vara involverat i skolans värdegrundsarbete:

  • Skolbibliotekarie eller skolbiblioteksansvarig finns representerad i skolans likabehandlingsgrupp eller liknande.
  • Skolbiblioteket är inskrivet i skolans plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
  • Skolbibliotekarie samarbetar med elevhälsoteam exempelvis i arbetet med säker internetanvändning med eleverna.
  • Skolbibliotekarien är delaktig i att främja likabehandling genom att samarbeta med elevhälsoteam i uppbyggnaden av ett bokbestånd på olika teman som exempelvis , hbtq, rasism och sexism.
  • Skolbibliotekarien har diskussioner med elevgrupper och helklasser kring tidningsartiklar och skönlitteratur på teman som vänskap och mobbning och håller i bokcirklar där böckernas handling diskuteras ur ett värdegrundsperspektiv.
  • Tavlor med värdegrundsbudskap är uppsatta i bibliotek och på olika ställen på skolan.

Citat från skolor

”I vår verksamhet är vi skyldiga att utse en barnrättspilot som tillvaratar barnens rätt, sett ur ett direkt barnperspektiv. Denna post har tilldelats skolbibliotekarien, som genom detta får en naturlig ingång att belysa och sprida kunskaper om barns rättigheter. Det kan liknas vid ett fackligt uppdrag där en vuxen kan ses som elevernas fackliga representant i skolråd och värdegrundsarbete.”

”Rektor ber skolbibliotekarien att ”förstärka” i klasser där det gungar i det sociala spelet. Det är alltid biblioteksrelaterat men kan exempelvis gälla gemensam läsning av en bok med passande tema. I valet av litteratur samarbetar skolbibliotekarien med elevhälsoteamet.”

”Skolan håller på att bygga upp en verksamhet med elever som ska vara ett slags kamratstödjare. Kuratorerna blev glada av att upptäcka att biblioteket kan vara en plats för dem, till exempel genom att eleverna kan få i uppdrag att leda vissa aktiviteter under lunchraster. Det är ett tydligt uppdrag från skolledningen som också signalerar att samverkan mellan olika personalgrupper är viktigt”.

”Skolbibliotekarien fick i uppdrag av rektorn att, med hjälp av trygghetsteamet, anordna en temadag kring sexism och machokultur på skolan. Sedan tas samma tema upp både i undervisningen om källkritik och säker internetanvändning och i olika läsprojekt.”

Prata om skolbiblioteket

När rektor kommunicerar skolbibliotek eller nämner skolbiblioteket i olika sammanhang ger det en tyngd åt verksamheten. Det indikerar att rektor tycker att skolbiblioteket är en viktig del av skolan. Här är några exempel på hur rektorer kommunicerar sitt skolbibliotek:

  • Frågar lärare hur de använder skolbiblioteket under medarbetarsamtal.
  • Nämner eller berättar om skolbiblioteket på personalmöten.
  • Låter skolbibliotekarien få berätta om verksamheten på personalmöten.
  • Sätter upp skolbiblioteket som en diskussionspunkt på studiedagar, arbetsplatsträffar och liknande.
  • Nämner skolbiblioteket och vad det kan hjälpa till med i terminsbrev och liknande till vårdnadshavare.
  • Berättar om skolbiblioteket på föräldramöte eller låter skolbibliotekarien få vara med och berätta om sin verksamhet.

Arbeta systematiskt

Det är av vikt att skolbiblioteket är med och ställer de obligatoriska frågorna ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”. Syftet med processen är att säkerställa att skolbibliotekets pedagogiska funktion på skolan styrs och följs upp av rektor. Här är några praktiska exempel på hur skolor med bemannade skolbibliotek gör i det systematiska kvalitetsarbetet:

  • Med utgångspunkt i läroplan och skolans behov skriver skolbibliotekarie eller skolbiblioteksansvarig en handlingsplan, ofta i samarbete med skolans lärare och med biblioteksråd om sådant finns. Handlingsplanen förankras hos och godkänns av rektor.
  • Rektor följer upp att handlingsplanen genomförs under läsåret.
  • Skolbibliotekarie/skolbiblioteksansvarig skriver i slutet av läsåret en kortfattad verksamhetsberättelse som stäms av mot handlingsplanen.
  • Elever och lärare får regelbundet utvärdera skolbibliotekets verksamhet.
  • Verksamhetsberättelse och utvärdering bildar underlag för fortsatt utveckling av skolbiblioteket.

Citat från skolor

”Vi har en plan som är baserad på läroplanen där det står vad eleverna ska ha gått igenom under olika årskurser inom informationssökning och källkritik. I planen står det också vad skolbibliotekarien gör i de olika årskurserna när det gäller källkritik och litteraturförmedling.”

”Rektorn lyssnade in mina tankar och visioner och ville göra en handlingsplan med målsättningar som vi stämde av och reviderade varje termin. Till en början handlade det om att få lärarna att se potentialen i att använda skolbibliotekarien i klassrummet.”

”Min rektor förväntar sig att jag deltar tillsammans med lärarna på planeringsdagar, ämnesgrupper varje vecka, temadagar och utflykter vilket gör att biblioteket ses som en del av skolan. Vi känner oss ”inkluderade”.”

Systematiskt kvalitetsarbete

Planera, genomföra och utvärdera skolbibliotekets verksamhet

Självskattningsverktyg

Skolinspektionen har tagit fram ett verktyg till dig som finns i skolans ledning men också för lärarlag, för enskilda lärare eller skolbibliotikarier. Det är tänkt att vara ett stöd för att reflektera över hur skolbiblioteket används på din skola. Verktyget kan ge vägledning i hur verksamheten kan utvecklas.

Skolinspektionens självskattningsverktyglänk till annan webbplats

Fördjupning

För dig som vill ha ytterligare information har vi samlat några länkar till texter och filmer.

Redovisning av regeringsuppdraget att se över i vilken mån skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens idag används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalitet:

Uppdrag om översyn av skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens, 2018

Redovisning av uppdraget om utvärdering av statsbidraget för personalförstärkning inom skolbibliotek enligt förordning (2016:370):

Utvärdering av statsbidraget för personalförstärkning i skolbibliotek, 2017

Gärdén, C. (2017). Skolbibliotekets roll för elevers lärande: en forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015. [Stockholm]: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi. Fulltextversion.länk till annan webbplats

Skolinspektionen har granskat om och hur skolan använder skolbiblioteket som en pedagogisk resurs för att bidra till elevers lärande:

Skolbiblioteket som pedagogisk resurs [Elektronisk resurs], 2018länk till annan webbplats


Citat ur den nationella digitaliseringsstrategin:

”För att barn och elever ska utvecklas så långt som möjligt är det även av vikt med ett bra samarbete mellan personal som arbetar med barn och elever och skolbiblioteken. Skolbiblioteket har en viktig pedagogisk uppgift att fylla när det gäller att stärka elevers kompetenser i bland annat informationssökning och källkritik.”

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (2017) på regeringens webbplatslänk till annan webbplats

Filmer

I modulen Kritisk användning av nätet på lärportalen intervjuas rektorer om skolbibliotek:

Källkritik för yngre barn, på Skolverkets Youtube-kanallänk till annan webbplats

Källkritik för årskurs 7–9, på Skolverkets Youtube-kanallänk till annan webbplats

Pedagog Malmö har intervjuat en rad rektorer om skolbibliotek. Här kan du se de filmade intervjuerna:

Biblioteksutvecklaren Karin Ahlstedt pratar med rektorn Carina Adelsgård och skolbibliotekarien Petra Hammenskog. Pedagog Malmölänk till annan webbplats

Biblioteksutvecklaren Karin Ahlstedt möter rektor Kerstin Sjöberg och skolbibliotekarien Lisa Hamfors på Tingdammsskolan, Pedagog Malmölänk till annan webbplats

Biblioteksutvecklaren Karin Ahlstedt träffar Ann Edvik, rektor på Bäckagårdsskolan, Pedagog Malmölänk till annan webbplats

Biblioteksutvecklaren Karin Ahlstedt möter Andreas Katsanikos, rektor på Möllevångsskolan, Pedagog Malmölänk till annan webbplats

Skolbiblioteket och läslyktan bidrar till att höja elevernas resultat på Sandbackaskolan i Kungälv, Pedagog Malmölänk till annan webbplats

Medveten satsning från skolledare ger Skolbibliotek i världsklass! Pedagog Malmölänk till annan webbplats