Organisera för skolbibliotek i undervisningen

Den här sidan riktar sig till dig som är rektor.
Skolbiblioteket kan stärka elevers utbildning och bidra till att kompensera för elevers olika förutsättningar. För att det ska vara möjligt behöver man bemanna med rätt kompetens. Skolbibliotekarier och lärare behöver kunna arbeta tillsammans.

Skolbiblioteket är en del av den pedagogiska verksamheten i skolan. Rektor kan organisera så att skolbibliotek på olika sätt stärker elevernas utbildning. Under rätt förutsättningar kan skolbiblioteket fungera både som ett nav och en motor, inte minst vad gäller läsning och medie- och informationskunnighet. Skolbiblioteket kan utöver att bidra till goda skolresultat, även verka för kultur, litteratur och bildning i större bemärkelse.

Skolbibliotek är en verksamhet för hela skolan och inte enbart knuten till lokalen. Däremot är lokalen viktig som plats på flera sätt. Den kan vara hjärtat i skolan, en trygg och lugn plats för studiero och skolarbete och en plats för trivsel och möten mellan elever.

Rektorns ansvar för skolbiblioteket

Eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Det är rektors ansvar att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

Rektors uppgift är att se till att verksamheten i skolbiblioteket organiseras så att

• den möter alla elevers behov av språk- och kunskapsutveckling
• den är en del av skolans verksamhet
• bibliotekets personal och övrig pedagogisk personal har möjlighet att samarbeta
• det finns en lokal som gör det möjligt att använda skolbiblioteket i skolans alla ämnen. Om skolan inte kan ha ett bibliotek i de egna lokalerna eller anställa en bibliotekarie, är samarbete med närliggande skolor eller kommunens folkbibliotek en tänkbar lösning.

Bibliotekslagen

Skolbibliotekets verksamhet ska gå i linje med bibliotekslagen, vilket innebär ett särskilt fokus i verksamheten på personer som tillhör bibliotekslagens prioriterade grupper; personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska.

Bibliotekslagens prioriterade grupper

En del av det systematiska kvalitetsarbetet

Skolbiblioteket är en del av skolan och ingår därmed i skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet med det är att synliggöra vad vi gör, varför och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns och elevers utveckling och lärande.

• Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det
• Planera, genomföra och utvärdera skolbibliotekets verksamhet

Ta tillvara skolbibliotekets verksamhet

Rektor Peter Westergård och skolbibliotekarie Ninni Malmstedt från Rinnebäcksskolan i Kävlinge kommun samtalar i denna film bland annat om värdet av att skapa ett organisatoriskt minne där skolbibliotekets verksamhet tas till vara i skolan som helhet.

Film: Organisera för skolbibliotek i undervisningen (tid 17:07 min)

Reflektionsfrågor samtalsfilm

• Ninni och Peter pratar om organisatoriskt minne och betonar betydelsen av att ha hållbara strukturer. Hur ser er organisation kring skolbibliotekets verksamhet ut idag? På vilket sätt kan hållbara strukturer för skolbiblioteksverksamheten skapas och upprätthållas?
• I filmen nämns att bemanning, lokal och medel för inköp är framgångsfaktorer och även betydelsen av mål utifrån skolans uppdrag. På vilket sätt kan ni inom er organisation skapa goda förutsättningar för att nå fram till framgångsfaktorerna?
• Vikten av en vision nämns också som en framgångsfaktor för en välfungerande skolbiblioteksverksamhet. Hur kan ni inom er organisation skapa en gemensam vision av skolbiblioteksverksamheten?
• Olika organisationer och skolor har olika förutsättningar. I Kävlinge kommun har man ett nätverk för skolbibliotekarier som delvis är till för att verka kompensatoriskt och bidra till ökad likvärdighet inom kommunen. På vilket sätt kan ni inom er organisation skapa strukturer som kan bidra till ökad likvärdighet, inom och kanske även mellan skolor?

Bemanna skolbiblioteket

Bemanning är en förutsättning för att skolbiblioteket inte bara ska vara ett rum med böcker. Det finns många fördelar med att skolbiblioteken bemannas av fackutbildade bibliotekarier. Genom sin utbildning har de fått med sig kunskaper och färdigheter som kompletterar lärarnas. Om skolbiblioteket bemannas med lärare eller annan personal är det lämpligt att de får kompetensutveckling utifrån skolbiblioteksperspektiv.

Skolans storlek och elevunderlag har betydelse för graden av bemanning. Tjänsten bör vara så pass stor att skolbibliotekarien har tid att delta i skolans gemensamma planeringar och samarbeta med lärare och annan personal.

Det finns skolor där man knyter flera kompetenser till biblioteket. Det gör man till exempel genom att organisera team som arbetar gemensamt med skolbiblioteket som utgångspunkt. Det kan röra sig om en IKT-pedagog eller motsvarande som utgår från skolbiblioteket tillsammans med skolbibliotekarien.

På större skolbibliotek kan även en biblioteksassistent avlasta rutinarbetet. Då har skolbibliotekarien tid att planera tillsammans med lärare och vara med mer i klassrummet.

På mindre skolor kan man eventuellt dela skolbibliotekariens tjänst med annan närliggande skola. Man kan också, genom överenskommelse, samverka med ett folkbibliotek.

Det finns olika sätt för rektor att stärka samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier. Det behöver anpassas utifrån de lokala förutsättningarna. Det kan exempelvis handla om hur skolbibliotekets verksamhet är organiserad på skolan och i kommunen.

Film: Läsning i hela skolan – rektorns och skolbibliotekariens roll (20:56 min)

I filmen samtalar en rektor och en skolbibliotekarie om hur skolpersonalens samarbete kan stärka elevers läsning och hur arbetet kan organiseras.

Stärk samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarien

Elevernas läsutveckling och källkritiska förmåga gynnas av ett regelbundet och strukturerat samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Det är två yrkesgrupper med olika utbildning som kompletterar varandra på ett bra sätt. Samarbetet kan bli långsiktigt och framgångsrikt om det är förankrat hos rektor och om rektor har gett rätt förutsättningar för det.

Lärarna har huvudansvaret för undervisningen. Skolbibliotekarien kan med sin expertkompetens fungera som en samarbetspartner till läraren och ett stöd för eleverna. Det handlar om bland annat läsfrämjande och medie- och informationskunnighet. Skolbibliotekarien kan driva eller vara delaktig i olika läsprojekt. Bibliotekarien kan också genomföra bokprat och övningar i informationssökning och källkritik. Allt detta görs i samverkan med lärare.

Skolbibliotekets mediebestånd ska överensstämma med elevernas behov av allsidighet och kvalitet. Skolbibliotekarien ansvarar för att underhålla och utveckla det så det lever upp till kraven. Lärare och övrig pedagogisk personal bör ha kännedom om vilka resurser som finns i skolbiblioteket i form av böcker, databaser med mera. De kan också delge behov som finns för undervisningen.

Rektors och ledningens engagemang är viktigt för att tydliggöra skolbibliotekets roll på skolan. Många lärare har kanske inte så mycket kunskap eller erfarenhet av god skolbiblioteksverksamhet med sig från utbildning eller tidigare arbetsplatser. När rektor kommunicerar skolbibliotek eller nämner skolbiblioteket i olika sammanhang ger det en tyngd åt verksamheten. Det indikerar att rektor tycker att skolbiblioteket är en viktig del av skolan.

Några exempel att inspireras av

• Rektor ser till att lärare och skolbibliotekarie kan få gemensam kompetensutveckling. Det kan till exempel ske genom att båda deltar i Läslyftet eller andra fortbildningar som är relevanta för båda yrkesgrupper.
• Rektor ansvarar för att skolans lärare använder skolbiblioteket i undervisningen och att de bidrar i planering och utformning av verksamheten.
• Nyanställda lärare får en biblioteksintroduktion så att de redan från start vet vilka tjänster och resurser som skolbiblioteket erbjuder.
• Rektor placerar skolbibliotekarien i arbetslag och bjuder vid behov in till ämneskonferenser och liknande.
• Rektor ser skolbibliotekarien som en självklar samarbetspartner till lärarna i olika teman och projekt. Det kan vara till exempel ämnesövergripande projekt, lässatsningar och samarbete kring medie- och informationskunnighet.

Rektor ger tid för lärare och skolbibliotekarie att samplanera olika projekt.

Kompensera för elevers olika förutsättningar

Alla har elever har rätt till en likvärdig utbildning och en god skolmiljö. Eleverna ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Verksamheten ska vara till för alla elever oavsett vilka behov de har eller vilka ämnen de läser för tillfället. Ansvaret för detta vilar på hela skolans personal, inklusive skolbiblioteket. Skolbibliotekets verksamhet har en kompensatorisk funktion men finns också där för de elever som behöver mer utmaning eller bara är nyfikna på mer.

Rektor kan till exempel

• säkra att skolbiblioteket stödjer elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd
• se till att skolbibliotekets personal samarbetar med lärare och specialpedagog om sådan finns
• borga för att skolbiblioteket stödjer elever med läsnedsättningar. Det kan ske genom att ge tillgång till anpassade medier. Det kan också ske genom stöd åt de elever som har rätt till egen nedladdning av talböcker via den nationella tjänsten Legimus
• säkra att skolbiblioteket tillgodoser och främjar flerspråkiga elevers behov av läsning på modersmålet
• se till att skolbiblioteket samarbetar med modersmålslärare om sådan finns
• trygga att skolbiblioteket erbjuder resurser på de nationella minoritetsspråken
• uppmuntra skolbibliotekarien att använda eventuella kommungemensamma resurser, göra studiebesök och samarbeta med andra bibliotek
• skapa förutsättningar för elevinflytande i skolbiblioteket genom att upprätta exempelvis biblioteksråd. Om någon ur skolans ledning kan delta blir det lättare att ta beslut i gruppen.