Planera och organisera för kollegialt lärande

Här får du tips på hur du som rektor kan planera och organisera för förskollärares och lärares kollegiala lärande. Materialet vänder sig även till dig som är skolchef och ska planera för rektorers kollegiala lärande.

Lärare sitter runt en dator och jobbar kollegialt.

Vad är kollegialt lärande?

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av systematisk kompetensutveckling där lärare eller förskollärare tillsammans undersöker, analyserar och kritiskt granskar sambanden mellan undervisning och elevers eller barns lärande.

Det kollegiala lärandet kan bidra till en förändrad kompetensutvecklingskultur och beskrivs ofta som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Det förutsätter att man med kollegialt lärande menar ett systematiskt kvalitetsförbättringsarbete och inte det vardagliga samarbetet och erfarenhetsutbytet kollegor emellan.

Kollegialt lärande kan se ut på många olika sätt beroende på vad man vill uppnå med samarbetet, vilka frågor som ska besvaras, vilken skolform det gäller och hur den lokala kontexten ser ut. Exempel på metoder som skulle kunna samlas under termen kollegialt lärande är:

  • learning study och lesson study,
  • auskultation med återkoppling och
  • kollegial grupphandledning.

Fördjupa dig i vad kollegialt lärande kan vara:

Skolutveckling genom kollegialt lärande

Den modell för kollegialt lärande som presenteras nedan är framtagen för arbete med Skolverkets underlag för kollegialt lärande. Den kan också användas för arbete med annat material som ni valt.

Skolverkets kompetensutvecklingsmodell

Figuren visar en modell som kan användas i arbetet med kollegialt lärande. Den bygger på att en grupp kollegor träffas regelbundet. Utifrån ett identifierat behov tar de del av ett teoretiskt innehåll och arbetar med det utifrån modellen, som har formen av en cykel med återkommande faser.

Faserna är:

  • Individuell eller gemensam förberedelse
  • Gemensam bearbetning och planering
  • Genomförande av aktivitet/undervisningsaktivitet
  • Utvärdering och analys
Bilden visar en kompetensutvecklingsmodell i cirkelform med faserna individuell eller gemensam förberedelse, gemensam bearbetning och planering, genomförande av aktivitet och utvärdering och analys.

 Det kollegiala lärandet förstärks när kunskap hämtas såväl utifrån, exempelvis från vetenskapliga artiklar och praktiknära exempel, som från den egna verksamheten. När lärandet bidrar till gemensamma handlingsmönster kan det även leda till en hållbar förändring av hela verksamheten, inte endast av undervisningen. Om många från verksamheten deltar i det kollegiala lärandet ökar därför möjligheterna till verksamhetsutveckling.

Analysera behovet av kompetensutveckling

En gemensam analys av verksamheten eller den egna undervisningen bör vara grunden i det kollegiala lärandet. Det är viktigt att vara överens om utgångsläget för att undvika skilda förväntningar på vad man vill uppnå.

Allt skolutvecklande arbete måste i grunden handla om barns och elevers lärande. Målen för det kollegiala lärandet bör därför utgå från barnens och elevernas behov. I arbetet med analysen är det viktigt att förskollärare och lärare får identifiera sina egna fortbildningsbehov.

Målen som formuleras för det kollegiala lärandet kan vara gemensamma för hela förskolan, skolan eller verksamheten eller specifika för ett visst ämne eller för en viss verksamhet, som modersmålsundervisningen eller undervisningen i fritidshemmet. Målen kan även vara knutna till det gemensamma uppdraget som utgår från skollagen och läroplanens del 1 och del 2 eller kopplade till mål i kurs- och ämnesplanerna.

Läs mer på vår sida om systematiskt kvalitetsarbete för att göra en nulägesanalys.

Systematiskt kvalitetsarbete för kompetensutveckling, Vart ska vi ? Nulägesanalalys

Välj material efter utvecklingsbehov

Välj ett material som utgår från de identifierade utvecklingsbehoven och deltagarnas intresse.

På Lärportalen och under Kurser och utbildningar på Skolverket.se hittar du olika typer av material som är utformade att användas som underlag för kollegialt lärande.

Lärportalenlänk till annan webbplats

Kurser och utbildningar

Annat material som kan användas är till exempel:

  • vetenskapliga artiklar
  • filmer
  • ljudfiler och
  • facklitteratur

Materialet ska bidra med teoretiska och vetenskapliga perspektiv på det som deltagarna valt att undersöka och utveckla. Att utgå från ett teoretiskt underlag minskar risken för att samtalen hamnar i vardagliga spörsmål och dilemman. Ett annat syfte med att ta avstamp i ett teoretiskt material är att skapa en gemensam plattform och utveckla en gemensam förståelse för begrepp att utgå från i det fortsatta arbetet.

Skapa delaktighet och prioritera

 Ett framgångsrikt arbete med att förbättra eller förändra någonting utgår från professionens frågor, dilemman och problem. Arbetet främjas av en nyfiken och öppen inställning och ett utforskande sätt, där det är okej att pröva sig fram.

För att skapa delaktighet i processen är det lämpligt att rektor (eller skolchef) för en dialog med de medarbetare som omfattas av det kollegiala lärandet om innehållet, hur arbetet ska organiseras, planeras och genomföras. Rektors engagemang och delaktighet är avgörande för kompetensutvecklingsinsatsens avtryck.

Om kompetensutveckling ska bidra till en bestående utveckling och förändring av undervisningen bör den vara kontinuerlig och långsiktig samt engagera flera kollegor från samma enhet. Rektor behöver därför organisera verksamheten så att medarbetarna har möjlighet att vara engagerade i det kollegiala arbetet. Man behöver prioritera, ta sikte på vissa mål och motstå frestelsen att göra många bra saker samtidigt.

För att skapa goda förutsättningar för kompetensutvecklingen kan det vara nödvändigt att rektor i första hand lägger schema för den personal som omfattas och gör prioriteringar i deras tjänster. För personal i fritidshemmet kan det till exempel innebära att deras fritidshemsuppdrag prioriteras framför resurstiden under skoldagen. Erfarenheter visar att regelbundna och täta träffar är att föredra.

Skapa förutsättningar för kollegialt lärande

Rektors och ledningens främsta uppdrag när det gäller lärares och förskollärares kollegiala lärande är att ordna stödjande strukturer i form av tid och utrymme för kollegialt samarbete. Kompetensutveckling ska ske på arbetstid, vilket betyder att det kollegiala lärandet behöver schemaläggas.

Gruppstorleken har betydelse för möjligheten till lärande. Vid samtal i en alltför stor grupp kan det vara svårt att se till att alla kommer till tals. I en mycket liten grupp kan möjligheten till lärande bli begränsad och det kan då vara en god idé att samverka med en närliggande enhet. Det har visat sig att 4-8 deltagare är en gruppstorlek som ger utrymme både för dynamik och taltid.

 Ramarna för det kollegiala lärandet måste tydliggöras och rektor behöver kommunicera vad som förväntas av de medarbetare som omfattas. För deltagarna är det av stor betydelse att de kollegiala samtalen är både välorganiserade och utmanande. För en framgångsrik kompetensutveckling behöver rektor dels utse en ledare för det kollegiala lärandet, dels följa och stödja arbetet kontinuerligt. Rektors kontinuerliga möten med ledaren för det kollegiala lärandet kan synliggöra det kollegiala lärandets roll i verksamhetens långsiktiga kvalitetsarbete.

Rektor behöver:

  • involvera medarbetarna i nulägesanalys, målformulering och val av material,
  • planera för vilka medarbetare som bör omfattas och möjliggöra för dessa att delta i träffarna,
  • vid behov initiera samverkan med annan enhet för att öka antalet deltagare i det kollegiala lärandet,
  • skaffa sig en översikt över innehållet och planera tidsåtgång och önskad arbetstakt,
  • schemalägga tid även för eventuell individuell inläsning,
  • utse en medarbetare som ska leda det kollegiala lärandet och ge medarbetaren mandat att leda arbetet,
  • avsätta tid i tjänsten för förberedelser, genomförande och uppföljning för den som ska leda det kollegiala lärandet,
  • stödja och följa med i processen genom att ställa nyfikna och intresserade frågor samt planera in avstämningsmöten med ledaren för det kollegiala lärandet,
  • kommunicera förväntningar på deltagarna och på vad det kollegiala lärandet ska leda till.

Leda det kollegiala lärandet

Ledaren för det kollegiala lärandet är en medarbetare som identifierats som särskilt lämpad att leda gruppens lärande. Det brukar vara en fördel om ledaren är just en kollega och inte en chef. På många förskolor och skolor finns det medarbetare som har utbildning i att leda kollegialt lärande. De kan till exempel ha deltagit i någon av Skolverkets handledarutbildningar (inom exempelvis Matematiklyftet, Läslyftet eller Specialpedagogik för lärande) eller utbildningen Leda kollegialt lärande.

Om utbildningen Leda kollegialt lärande

Ledarens roll är inte att sitta inne med alla svar utan snarare att leda och fördjupa samtalen. Ledaren för det kollegiala lärandet behöver därför förberedelsetid i sin tjänst. I förberedelserna ingår att sätta sig in i materialet, planera, leda och följa upp träffar. Det kan också innebära att välja ut eller formulera diskussionsfrågor, om materialet inte tillhandahåller sådana. Tid behöver också avsättas för avstämningar med rektor.

Ledaren för det kollegiala lärandet behöver:

  • förankra kompetensutvecklingens syfte och modellens utformning,
  • vara insatt i och vägleda deltagarna genom materialet,
  • främja ett tryggt och tillåtande samtalsklimat där alla får komma till tals utan att värderas eller tillrättavisas,
  • använda olika samtalsmodeller när det är lämpligt för att stödja lärandet,
  • främja fördjupade samtal och motverka ytliga redovisningar av genomförda aktiviteter,
  • bidra till utvecklandet av ett gemensamt yrkesspråk och ett professionellt förhållningssätt,
  • ha regelbundna avstämningsmöten med rektor.

Organisera för arbete med Skolverkets webbkurser

Här finns exempel på hur man kan organisera det kollegiala lärandet när utgångspunkten för arbetet är någon av Skolverkets webbkurser. Exemplet nedan gäller webbkurserna för fritidshemmet.

Arbeta med Skolverkets webbkurser för fritidshemmet

Skolverket erbjuder för närvarande tre webbkurser som riktar sig specifikt till personal i fritidshemmet samt till rektorer med ansvar för fritidshemmet:

  • Fritidshemmets uppdrag (25 timmar)
  • Fritidshemmets undervisning (25 timmar)
  • Utomhusdidaktik (20 timmar)

För att överblicka innehållet eller börja arbeta med webbkurserna behöver du skapa ett konto på vår utbildningsplattform.

Skolverkets utbildningsplattformlänk till annan webbplats

För att kunna skriva ut ett personligt kursbevis efter fullföljd utbildning behöver varje deltagare ha ett eget konto. Detta är frivilligt och inget krav från Skolverkets sida.

Skolverket samlar inte in några svar eller resultat via plattformen. Den eventuella dokumentation som sker i samband med att webbkursen genomförs sparas endast för eget bruk på det aktuella fritidshemmet.

Webbkurserna kan genomföras individuellt, men för ett fördjupat lärande genomförs de med fördel kollegialt. Den som arbetar på ett mindre fritidshem kan via webbkursens forum diskutera kursens innehåll med kollegor runt om i landet eller samverka med kollegor på närliggande fritidshem.

Tidsåtgången som anges för respektive webbkurs inkluderar inte de undervisningsaktiviteter som ingår som praktiska moment i materialet. Tiden för de kollegiala samtalen är ungefärlig och kan förlängas om så önskas. Arbetet med webbkurserna kan läggas upp på olika sätt.

Nedan presenteras två autentiska exempel på hur olika huvudmän och fritidshem har valt att organisera arbetet.

Fritidshem A

På Fritidshem A finns två legitimerade lärare i fritidshem. De ingår i ett kommunövergripande fritidshemsnätverk som träffas en halvdag varannan månad. I nätverket har man konstaterat att man tampas med liknande utmaningar på de olika fritidshemmen, vilket till stor del beror på att samsyn kring förhållnings- och arbetssätt saknas.

För en ökad samsyn kring uppdraget i fritidshemmet bestämmer man i nätverket att samtliga fritidshem ska arbeta med webbkursen Fritidshemmets uppdrag. Arbetet med webbkursen ska pågå under tre terminer och det är upp till respektive rektor att göra ett tidschema. Webbkursen består av åtta delar och vid varje träff går nätverksdeltagarna tillsammans igenom artiklar, filmer etc. i webbkursens kommande del, som en förberedelse för det kollegiala lärandet på det egna fritidshemmet.

På fritidshem A beslutar rektor att samtliga åtta anställda i fritidshemmet, oavsett utbildningsnivå och förkunskaper, ska delta i arbetet med webbkursen då målet är att alla ska ”dra åt samma håll”. Personalen frigörs en hel förmiddag varannan vecka för att tillsammans bearbeta kursens innehåll och de har ingen inläsningstid utöver denna förmiddag. Därför väljer de att tillsammans lyssna på de inlästa artiklarna och titta på filmerna vid träffarna. Med utgångspunkt i webbkursens diskussionsfrågor förs lärande samtal, som leds av de två nätverksdeltagarna. Oftast delas gruppen på mitten för att alla ska få komma till tals. Man planerar också gemensamt de undervisningsaktiviteter som ska genomföras mellan varje träff.

Fritidshem B

På fritidshem B arbetar fyra personer varav två är utbildade lärare i fritidshem. I skolans systematiska kvalitetsarbete har det framkommit att elevernas språkutveckling behöver stå i fokus och att detta utvecklingsområde även ska omfatta fritidshemmet.

På en närliggande skola står man i begrepp att börja arbeta med webbkursen Fritidshemmets undervisning. En av webbkursens delar handlar om språkutvecklande arbetssätt och en handlar om läsning i fritidshemmet. Även webbkursens övriga delar bedöms vara relevanta för verksamheten i Fritidshem B. Rektorerna på de bägge skolorna går samman och beslutar att låta de utbildade lärarna i fritidshem på bägge skolorna bilda en grupp, som tillsammans ska arbeta med webbkursen.

Beslutet att endast inkludera de utbildade lärarna i fritidshem har sin grund i att dessa uttryckt att de saknar kollegiala samtal som ”håller en viss höjd”. De sammanlagt fem deltagarna har ett läsår till sitt förfogande och träffas två timmar varannan vecka. Utöver de två timmarna har deltagarna en timmes inläsningstid inför varje träff. Tanken är att alla när de kommer dit har tagit del av det överenskomna materialet och att tiden används till att samtala om innehållet och gemensamt planera undervisningsaktiviteten som ska genomföras till nästa träff.

Skolverket erbjuder för närvarande tre webbkurser som riktar sig specifikt till personal i fritidshemmet samt till rektorer med ansvar för fritidshemmet:

  • Fritidshemmets uppdrag (25 timmar)
  • Fritidshemmets undervisning (25 timmar)
  • Utomhusdidaktik (20 timmar)

För att överblicka innehållet eller börja arbeta med webbkurserna behöver du skapa ett konto på vår utbildningsplattform.

Skolverkets utbildningsplattformlänk till annan webbplats

För att kunna skriva ut ett personligt kursbevis efter fullföljd utbildning behöver varje deltagare ha ett eget konto. Detta är frivilligt och inget krav från Skolverkets sida.

Skolverket samlar inte in några svar eller resultat via plattformen. Den eventuella dokumentation som sker i samband med att webbkursen genomförs sparas endast för eget bruk på det aktuella fritidshemmet.

Webbkurserna kan genomföras individuellt, men för ett fördjupat lärande genomförs de med fördel kollegialt. Den som arbetar på ett mindre fritidshem kan via webbkursens forum diskutera kursens innehåll med kollegor runt om i landet eller samverka med kollegor på närliggande fritidshem.

Tidsåtgången som anges för respektive webbkurs inkluderar inte de undervisningsaktiviteter som ingår som praktiska moment i materialet. Tiden för de kollegiala samtalen är ungefärlig och kan förlängas om så önskas. Arbetet med webbkurserna kan läggas upp på olika sätt.

Nedan presenteras två autentiska exempel på hur olika huvudmän och fritidshem har valt att organisera arbetet.

Fritidshem A

På Fritidshem A finns två legitimerade lärare i fritidshem. De ingår i ett kommunövergripande fritidshemsnätverk som träffas en halvdag varannan månad. I nätverket har man konstaterat att man tampas med liknande utmaningar på de olika fritidshemmen, vilket till stor del beror på att samsyn kring förhållnings- och arbetssätt saknas.

För en ökad samsyn kring uppdraget i fritidshemmet bestämmer man i nätverket att samtliga fritidshem ska arbeta med webbkursen Fritidshemmets uppdrag. Arbetet med webbkursen ska pågå under tre terminer och det är upp till respektive rektor att göra ett tidschema. Webbkursen består av åtta delar och vid varje träff går nätverksdeltagarna tillsammans igenom artiklar, filmer etc. i webbkursens kommande del, som en förberedelse för det kollegiala lärandet på det egna fritidshemmet.

På fritidshem A beslutar rektor att samtliga åtta anställda i fritidshemmet, oavsett utbildningsnivå och förkunskaper, ska delta i arbetet med webbkursen då målet är att alla ska ”dra åt samma håll”. Personalen frigörs en hel förmiddag varannan vecka för att tillsammans bearbeta kursens innehåll och de har ingen inläsningstid utöver denna förmiddag. Därför väljer de att tillsammans lyssna på de inlästa artiklarna och titta på filmerna vid träffarna. Med utgångspunkt i webbkursens diskussionsfrågor förs lärande samtal, som leds av de två nätverksdeltagarna. Oftast delas gruppen på mitten för att alla ska få komma till tals. Man planerar också gemensamt de undervisningsaktiviteter som ska genomföras mellan varje träff.

Fritidshem B

På fritidshem B arbetar fyra personer varav två är utbildade lärare i fritidshem. I skolans systematiska kvalitetsarbete har det framkommit att elevernas språkutveckling behöver stå i fokus och att detta utvecklingsområde även ska omfatta fritidshemmet.

På en närliggande skola står man i begrepp att börja arbeta med webbkursen Fritidshemmets undervisning. En av webbkursens delar handlar om språkutvecklande arbetssätt och en handlar om läsning i fritidshemmet. Även webbkursens övriga delar bedöms vara relevanta för verksamheten i Fritidshem B. Rektorerna på de bägge skolorna går samman och beslutar att låta de utbildade lärarna i fritidshem på bägge skolorna bilda en grupp, som tillsammans ska arbeta med webbkursen.

Beslutet att endast inkludera de utbildade lärarna i fritidshem har sin grund i att dessa uttryckt att de saknar kollegiala samtal som ”håller en viss höjd”. De sammanlagt fem deltagarna har ett läsår till sitt förfogande och träffas två timmar varannan vecka. Utöver de två timmarna har deltagarna en timmes inläsningstid inför varje träff. Tanken är att alla när de kommer dit har tagit del av det överenskomna materialet och att tiden används till att samtala om innehållet och gemensamt planera undervisningsaktiviteten som ska genomföras till nästa träff.

Organisera för arbete med Skolverkets moduler

Här finns exempel på hur man kan organisera det kollegiala lärandet när utgångspunkten för arbetet är någon av Skolverkets moduler på Lärportalen. Exemplen nedan gäller moduler för förskolan, för skolan och för skolledning.

Arbeta med Skolverkets moduler för förskolan

Skolverket erbjuder i dagsläget sju moduler som riktar sig till förskolan. Materialet finns på Lärportalen som är öppen och tillgänglig för alla.

Läslyftets sex moduler för förskolan består av fyra delar:

  • Läsa och berätta
  • Skapa och kommunicera
  • Flera språk i barngruppen
  • Utforska textvärldar
  • Natur, teknik och språkutveckling
  • Matematik och språkutveckling

För förskolan finns också en modul om matematik, som består av tolv delar:

  • Förskolans matematik

Under sommaren 2021 publiceras även moduler för förskolan inom området Specialpedagogik. De modulerna består av fyra delar.

Så här arbetar man med modulerna för förskolan:

Modulerna för förskolanlänk till annan webbplats

Organisera tid för deltagaren

En modul med fyra delar tar minst 15 timmar att genomföra. Utöver de 15 timmarna ska undervisningsaktiviteterna genomföras. Om ni arbetar med en modul med fyra delar under ett läsår innebär det att deltagarna i varje grupp behöver träffas ungefär en gång i månaden. För modulen med tolv delar kan det behövas ca 45 timmar och tiden kan behöva förläggas över mer än ett läsår.

Organisera tid för ledaren

Ledaren för det kollegiala lärandet behöver tid till att förbereda och genomföra arbetet. I förberedelsearbetet ingår att fördjupa sig i materialet, att planera, leda och följa upp möten. Dessutom behöver ledaren delta i undervisningsaktiviteter och leda arbetet med kontinuerlig reflektion. Det kan innebära att ledaren mellan de kollegiala träffarna reflekterar över och analyserar undervisningsaktiviteterna med deltagarna. Tid behöver också avsättas för avstämningar med rektorn.

Exempel på hur ledarens tid kan organiseras på olika förskolor

Förskolan Blåklockan

Rektorn har utsett en ledare för det kollegiala lärandet som ska leda en grupp med 5 deltagare. Ledaren träffar gruppen en gång per månad. Utöver det förbereder ledaren träffarna och bidrar i reflektioner och ger stöd i moment C. Ledaren har fått avsatt tid för detta uppdrag med totalt 4 timmar varannan vecka.

Förskolan Gullvivan

Rektorn har utsett en ledare för det kollegiala lärandet som ska leda två grupper med 7 deltagare i varje grupp. Ledaren träffar samma grupp en gång i månaden, men leder träffar för någon av grupperna varannan vecka. Utöver det förbereder ledaren träffarna och bidrar i reflektioner och ger stöd i moment C. Ledaren har fått avsatt tid för detta uppdrag med totalt 4 timmar/vecka.

Förskolan Vitsippan

Rektorn har utsett en ledare för det kollegiala lärandet som ska leda fyra grupper med 8 deltagare i varje grupp. Ledaren ska leda grupper på två olika förskolor. Ledaren träffar samma grupp en gång i månaden men leder träffar varje vecka för någon av de fyra grupperna. Utöver det förbereder ledaren träffarna och bidrar i reflektioner och ger stöd i moment C. Ledaren har fått avsatt tid för detta uppdrag med totalt 8 timmar/vecka.

Olika sätt att organisera genomförandet

Det finns olika sätt att organisera arbetet med modulerna på Lärportalen. Vad som passar på olika förskolor eller hos olika huvudmän varierar. Några exempel är:

All personal deltar

Fördelar med att hela arbetslaget eller samtlig personal på förskolan deltar i kompetensutvecklingen är gemensam tid för diskussion och reflektion och ökad möjlighet för samsyn. Utmaningen kan vara att deltagarna utifrån kunskap och erfarenhet befinner sig på olika nivå.

Förskollärarna deltar

Den primära målgruppen för modulerna är förskollärare. För att stärka förskollärarna i sin ledarroll och få ett fördjupat samtal kan det vara en fördel att samla förskollärarna på en förskoleenhet, hos en huvudman eller i ett område för gemensam kompetensutveckling. Att en del av personalen inte deltar i utvecklingsarbetet kan samtidigt vara en nackdel och försvåra möjligheten till samsyn.

Leda kollegialt lärande på sin arbetsplats

Det finns fördelar med att ledaren för det kollegiala lärandet arbetar tillsammans med deltagarna dagligen. Det skapar trygghet för deltagarna och underlättar reflektionen mellan träffarna och under moment C. En nackdel är att det kan vara svårare att få mandat att leda samtalen när rollerna redan är befästa. Det kan också vara svårare att ställa genuint nyfikna frågor och få in nya perspektiv i reflektionerna i en arbetsgrupp som har arbetat länge tillsammans.

Leda kollegialt lärande på annan förskola

Att komma utifrån kan underlätta att ställa genuint nyfikna frågor i samtalen och lyfta fram nya perspektiv. Nackdelen kan vara att ledaren behöver tid för att förflytta sig mellan förskolor och är mer begränsad att delta i den kontinuerliga reflektionen eller ge stöd i moment C.

Skolverket erbjuder i dagsläget sju moduler som riktar sig till förskolan. Materialet finns på Lärportalen som är öppen och tillgänglig för alla.

Läslyftets sex moduler för förskolan består av fyra delar:

  • Läsa och berätta
  • Skapa och kommunicera
  • Flera språk i barngruppen
  • Utforska textvärldar
  • Natur, teknik och språkutveckling
  • Matematik och språkutveckling

För förskolan finns också en modul om matematik, som består av tolv delar:

  • Förskolans matematik

Under sommaren 2021 publiceras även moduler för förskolan inom området Specialpedagogik. De modulerna består av fyra delar.

Så här arbetar man med modulerna för förskolan:

Modulerna för förskolanlänk till annan webbplats

Organisera tid för deltagaren

En modul med fyra delar tar minst 15 timmar att genomföra. Utöver de 15 timmarna ska undervisningsaktiviteterna genomföras. Om ni arbetar med en modul med fyra delar under ett läsår innebär det att deltagarna i varje grupp behöver träffas ungefär en gång i månaden. För modulen med tolv delar kan det behövas ca 45 timmar och tiden kan behöva förläggas över mer än ett läsår.

Organisera tid för ledaren

Ledaren för det kollegiala lärandet behöver tid till att förbereda och genomföra arbetet. I förberedelsearbetet ingår att fördjupa sig i materialet, att planera, leda och följa upp möten. Dessutom behöver ledaren delta i undervisningsaktiviteter och leda arbetet med kontinuerlig reflektion. Det kan innebära att ledaren mellan de kollegiala träffarna reflekterar över och analyserar undervisningsaktiviteterna med deltagarna. Tid behöver också avsättas för avstämningar med rektorn.

Exempel på hur ledarens tid kan organiseras på olika förskolor

Förskolan Blåklockan

Rektorn har utsett en ledare för det kollegiala lärandet som ska leda en grupp med 5 deltagare. Ledaren träffar gruppen en gång per månad. Utöver det förbereder ledaren träffarna och bidrar i reflektioner och ger stöd i moment C. Ledaren har fått avsatt tid för detta uppdrag med totalt 4 timmar varannan vecka.

Förskolan Gullvivan

Rektorn har utsett en ledare för det kollegiala lärandet som ska leda två grupper med 7 deltagare i varje grupp. Ledaren träffar samma grupp en gång i månaden, men leder träffar för någon av grupperna varannan vecka. Utöver det förbereder ledaren träffarna och bidrar i reflektioner och ger stöd i moment C. Ledaren har fått avsatt tid för detta uppdrag med totalt 4 timmar/vecka.

Förskolan Vitsippan

Rektorn har utsett en ledare för det kollegiala lärandet som ska leda fyra grupper med 8 deltagare i varje grupp. Ledaren ska leda grupper på två olika förskolor. Ledaren träffar samma grupp en gång i månaden men leder träffar varje vecka för någon av de fyra grupperna. Utöver det förbereder ledaren träffarna och bidrar i reflektioner och ger stöd i moment C. Ledaren har fått avsatt tid för detta uppdrag med totalt 8 timmar/vecka.

Olika sätt att organisera genomförandet

Det finns olika sätt att organisera arbetet med modulerna på Lärportalen. Vad som passar på olika förskolor eller hos olika huvudmän varierar. Några exempel är:

All personal deltar

Fördelar med att hela arbetslaget eller samtlig personal på förskolan deltar i kompetensutvecklingen är gemensam tid för diskussion och reflektion och ökad möjlighet för samsyn. Utmaningen kan vara att deltagarna utifrån kunskap och erfarenhet befinner sig på olika nivå.

Förskollärarna deltar

Den primära målgruppen för modulerna är förskollärare. För att stärka förskollärarna i sin ledarroll och få ett fördjupat samtal kan det vara en fördel att samla förskollärarna på en förskoleenhet, hos en huvudman eller i ett område för gemensam kompetensutveckling. Att en del av personalen inte deltar i utvecklingsarbetet kan samtidigt vara en nackdel och försvåra möjligheten till samsyn.

Leda kollegialt lärande på sin arbetsplats

Det finns fördelar med att ledaren för det kollegiala lärandet arbetar tillsammans med deltagarna dagligen. Det skapar trygghet för deltagarna och underlättar reflektionen mellan träffarna och under moment C. En nackdel är att det kan vara svårare att få mandat att leda samtalen när rollerna redan är befästa. Det kan också vara svårare att ställa genuint nyfikna frågor och få in nya perspektiv i reflektionerna i en arbetsgrupp som har arbetat länge tillsammans.

Leda kollegialt lärande på annan förskola

Att komma utifrån kan underlätta att ställa genuint nyfikna frågor i samtalen och lyfta fram nya perspektiv. Nackdelen kan vara att ledaren behöver tid för att förflytta sig mellan förskolor och är mer begränsad att delta i den kontinuerliga reflektionen eller ge stöd i moment C.

Arbeta med Skolverkets moduler för skolan

På Lärportalen finns material som lärare kan använda sig av som underlag för det kollegiala lärandet. Materialet är indelat i olika områden, vissa mer ämnesövergripande och andra mer ämnesspecifika. Inom varje område finns olika moduler, som kan sorteras efter område, skolform och målgrupp.

Så här arbetar man med modulerna för skolan:

Modulerna för skolanlänk till annan webbplats

Organisera tid för deltagaren

En modul med åtta delar tar minst 30 timmar att genomföra. Utöver de 30 timmarna ska undervisningsaktiviteterna genomföras. Om ni arbetar med en modul med åtta delar under ett läsår innebär det att deltagarna i varje grupp behöver träffas sexton gånger.

Organisera tid för ledaren

Ledaren för det kollegiala lärandet behöver tid till att förbereda och genomföra arbetet. I förberedelsearbetet ingår att fördjupa sig i materialet och att planera, leda och följa upp möten samt stötta gruppens process. Tid behöver också avsättas för avstämningar med rektorn.

Förslag på upplägg av kollegiala träffar

Vi presenterar här två förslag på upplägg under ett läsår. Träffarna kan läggas upp som fysiska träffar, digitala träffar eller som en blandning av fysiska och digitala träffar. Det här är ett förslag och att ni kan fördela era träffar så att det passar er verksamhet.

Treveckorsintervall

Kollegialt lärande schemaläggs två gånger under en treveckorsperiod med 90 minuter per tillfälle.

Höstterminen

  • Vecka 38: del 1, moment A, B
  • Vecka 39–40: del 1, moment C, D
  • Vecka 41: del 2, moment A, B
  • Vecka 42-43: del 2, moment C, D
  • Vecka 44 - läslov
  • Vecka 45: del 3, moment A, B
  • Vecka 46-47: del 3, moment C, D
  • Vecka 48: del 4, moment A, B
  • Vecka 49-50: del 4, moment C, D

Vårterminen

  • Vecka 2: del 5, moment A, B
  • Vecka 3-4: del 5, moment C, D
  • Vecka 5: del 6, moment A, B
  • Vecka 6-7/8: del 6, moment C, D
  • Vecka 7/8/9/19 - sportlov
  • Vecka 8/9: del 7, moment A, B
  • Vecka 9/10-11: del 7, moment C, D
  • Vecka 12: del 8, moment A, B
  • Vecka 13-14: del 8, moment C, D

Intensivläsa

Kollegialt lärande schemaläggs varje vecka under 16 veckor med 90 minuter per tillfälle.

Höstterminen

  • Vecka 40: del 1, moment A, B
  • Vecka 41: del 1, moment C, D
  • Vecka 42: del 2, moment A, B
  • Vecka 43: del 2, moment C, D
  • Vecka 44 - läslov
  • Vecka 45: del 3, moment A, B
  • Vecka 46: del 3, moment C, D
  • Vecka 47: del 4, moment A, B
  • Vecka 48: del 4, moment C, D

Vårterminen

  • Vecka 4: del 5, moment A, B
  • Vecka 5: del 5, moment C, D
  • Vecka 6: del 6, moment A, B
  • Vecka 7/8: del 6, moment C, D
  • Vecka 7/8/9/19 - sportlov
  • Vecka 8/9: del 7, moment A, B
  • Vecka 9/10: del 7, moment C, D
  • Vecka 11: del 8, moment A, B
  • Vecka 12: del 8, moment C, D

På Lärportalen finns material som lärare kan använda sig av som underlag för det kollegiala lärandet. Materialet är indelat i olika områden, vissa mer ämnesövergripande och andra mer ämnesspecifika. Inom varje område finns olika moduler, som kan sorteras efter område, skolform och målgrupp.

Så här arbetar man med modulerna för skolan:

Modulerna för skolanlänk till annan webbplats

Organisera tid för deltagaren

En modul med åtta delar tar minst 30 timmar att genomföra. Utöver de 30 timmarna ska undervisningsaktiviteterna genomföras. Om ni arbetar med en modul med åtta delar under ett läsår innebär det att deltagarna i varje grupp behöver träffas sexton gånger.

Organisera tid för ledaren

Ledaren för det kollegiala lärandet behöver tid till att förbereda och genomföra arbetet. I förberedelsearbetet ingår att fördjupa sig i materialet och att planera, leda och följa upp möten samt stötta gruppens process. Tid behöver också avsättas för avstämningar med rektorn.

Förslag på upplägg av kollegiala träffar

Vi presenterar här två förslag på upplägg under ett läsår. Träffarna kan läggas upp som fysiska träffar, digitala träffar eller som en blandning av fysiska och digitala träffar. Det här är ett förslag och att ni kan fördela era träffar så att det passar er verksamhet.

Treveckorsintervall

Kollegialt lärande schemaläggs två gånger under en treveckorsperiod med 90 minuter per tillfälle.

Höstterminen

  • Vecka 38: del 1, moment A, B
  • Vecka 39–40: del 1, moment C, D
  • Vecka 41: del 2, moment A, B
  • Vecka 42-43: del 2, moment C, D
  • Vecka 44 - läslov
  • Vecka 45: del 3, moment A, B
  • Vecka 46-47: del 3, moment C, D
  • Vecka 48: del 4, moment A, B
  • Vecka 49-50: del 4, moment C, D

Vårterminen

  • Vecka 2: del 5, moment A, B
  • Vecka 3-4: del 5, moment C, D
  • Vecka 5: del 6, moment A, B
  • Vecka 6-7/8: del 6, moment C, D
  • Vecka 7/8/9/19 - sportlov
  • Vecka 8/9: del 7, moment A, B
  • Vecka 9/10-11: del 7, moment C, D
  • Vecka 12: del 8, moment A, B
  • Vecka 13-14: del 8, moment C, D

Intensivläsa

Kollegialt lärande schemaläggs varje vecka under 16 veckor med 90 minuter per tillfälle.

Höstterminen

  • Vecka 40: del 1, moment A, B
  • Vecka 41: del 1, moment C, D
  • Vecka 42: del 2, moment A, B
  • Vecka 43: del 2, moment C, D
  • Vecka 44 - läslov
  • Vecka 45: del 3, moment A, B
  • Vecka 46: del 3, moment C, D
  • Vecka 47: del 4, moment A, B
  • Vecka 48: del 4, moment C, D

Vårterminen

  • Vecka 4: del 5, moment A, B
  • Vecka 5: del 5, moment C, D
  • Vecka 6: del 6, moment A, B
  • Vecka 7/8: del 6, moment C, D
  • Vecka 7/8/9/19 - sportlov
  • Vecka 8/9: del 7, moment A, B
  • Vecka 9/10: del 7, moment C, D
  • Vecka 11: del 8, moment A, B
  • Vecka 12: del 8, moment C, D

Arbeta med Skolverkets moduler för skolledning

På Lärportalen finns material som skolledare kan använda sig av som underlag för sitt kollegiala lärande, under rubriken ”Styrning och ledning”. Materialet är indelat i olika områden, och det vänder sig till skolledare i samtliga skolformer.

Så här arbetar man med modulerna för skolledning:

Modulerna för skolledare och huvudmänlänk till annan webbplats

Organisera tid för deltagaren

En modul med sex delar tar minst 21 timmar att genomföra. Utöver de 21 timmarna ska ledarhandlingarna genomföras. Om ni arbetar med en modul med sex delar under ett läsår innebär det att deltagarna i varje grupp behöver träffas tolv gånger.

Organisera tid för ledaren

Ledaren för det kollegiala lärandet behöver tid till att förbereda och genomföra arbetet. I förberedelsearbetet ingår att fördjupa sig i materialet och att planera, leda och följa upp möten samt att stötta gruppens process. Tid behöver också avsättas för avstämningar med närmaste chef.

Förslag på upplägg av kollegiala träffar

Vi presenterar här två förslag på upplägg under ett läsår. Träffarna kan läggas upp som fysiska träffar, digitala träffar eller som en blandning av fysiska och digitala träffar. Det här är ett förslag och att ni kan fördela era träffar så att det passar er verksamhet.

Treveckorsintervall

Kollegialt lärande schemaläggs två gånger under en treveckorsperiod med 90 minuter per tillfälle.

Höstterminen

  • Vecka 38: del 1, moment A, B
  • Vecka 39–40: del 1, moment C, D
  • Vecka 41: del 2, moment A, B
  • Vecka 42-43: del 2, moment C, D
  • Vecka 44 - läslov
  • Vecka 45: del 3, moment A, B
  • Vecka 46-47: del 3, moment C, D
  • Vecka 48: del 4, moment A, B
  • Vecka 49-50: del 4, moment C, D

Vårterminen

  • Vecka 2: del 5, moment A, B
  • Vecka 3-4: del 5, moment C, D
  • Vecka 5: del 6, moment A, B
  • Vecka 6-7/8: del 6, moment C, D
  • Vecka 7/8/9/19 - sportlov
  • Vecka 8/9: del 7, moment A, B
  • Vecka 9/10-11: del 7, moment C, D
  • Vecka 12: del 8, moment A, B
  • Vecka 13-14: del 8, moment C, D

På Lärportalen finns material som skolledare kan använda sig av som underlag för sitt kollegiala lärande, under rubriken ”Styrning och ledning”. Materialet är indelat i olika områden, och det vänder sig till skolledare i samtliga skolformer.

Så här arbetar man med modulerna för skolledning:

Modulerna för skolledare och huvudmänlänk till annan webbplats

Organisera tid för deltagaren

En modul med sex delar tar minst 21 timmar att genomföra. Utöver de 21 timmarna ska ledarhandlingarna genomföras. Om ni arbetar med en modul med sex delar under ett läsår innebär det att deltagarna i varje grupp behöver träffas tolv gånger.

Organisera tid för ledaren

Ledaren för det kollegiala lärandet behöver tid till att förbereda och genomföra arbetet. I förberedelsearbetet ingår att fördjupa sig i materialet och att planera, leda och följa upp möten samt att stötta gruppens process. Tid behöver också avsättas för avstämningar med närmaste chef.

Förslag på upplägg av kollegiala träffar

Vi presenterar här två förslag på upplägg under ett läsår. Träffarna kan läggas upp som fysiska träffar, digitala träffar eller som en blandning av fysiska och digitala träffar. Det här är ett förslag och att ni kan fördela era träffar så att det passar er verksamhet.

Treveckorsintervall

Kollegialt lärande schemaläggs två gånger under en treveckorsperiod med 90 minuter per tillfälle.

Höstterminen

  • Vecka 38: del 1, moment A, B
  • Vecka 39–40: del 1, moment C, D
  • Vecka 41: del 2, moment A, B
  • Vecka 42-43: del 2, moment C, D
  • Vecka 44 - läslov
  • Vecka 45: del 3, moment A, B
  • Vecka 46-47: del 3, moment C, D
  • Vecka 48: del 4, moment A, B
  • Vecka 49-50: del 4, moment C, D

Vårterminen

  • Vecka 2: del 5, moment A, B
  • Vecka 3-4: del 5, moment C, D
  • Vecka 5: del 6, moment A, B
  • Vecka 6-7/8: del 6, moment C, D
  • Vecka 7/8/9/19 - sportlov
  • Vecka 8/9: del 7, moment A, B
  • Vecka 9/10-11: del 7, moment C, D
  • Vecka 12: del 8, moment A, B
  • Vecka 13-14: del 8, moment C, D

Frågor för reflektion och diskussion

  • Hur skapar vi förutsättningar för deltagarna att träffas regelbundet?
  • Hur informerar vi deltagarna om förutsättningarna för arbetet?
  • Hur skapar vi förutsättningar för ledaren för kollegialt lärande att genomföra sitt uppdrag?
  • Hur ofta och när ska avstämning mellan rektor och ledaren för kollegialt lärande ske?
  • Hur skapar vi engagemang inför och under arbetet med det kollegiala lärandet?
  • Hur möjliggör vi ett långsiktigt arbete med kollegialt lärande i fritidshemmet/på förskolan/på skolan/i verksamheten?
Senast uppdaterad 16 februari 2021

Innehåll på denna sida