Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever

Organisering av nyanländas utbildning ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet, så att huvudman och skolenhet följer upp och analyserar resultat och verksamhet.  En tydlig roll- och ansvarsfördelning i hela styrkedjan är viktig för det fortsatta arbetet.

Rutiner för mottagande, kartläggning och överlämnande av information behövs för att verksamheten ska planeras utifrån elevernas individuella förutsättningar och behov. Skolan behöver se hela eleven och de förmågor och resurser eleven har med sig från sin bakgrund och erfarenheter, i och utanför skolan.

För att kunna utvecklas så långt som möjligt är det viktigt att verksamheten organiseras både utifrån undervisning och elevens sociala inkludering. Utbildningen behöver innehålla fortlöpande bedömning för att ge varje enskild elev de bästa förutsättningarna för att komma vidare i sin utbildning.

Alla elever, även nyanlända, ska ha tillgång till de stödåtgärder som finns, både extra anpassningar och vid behov särskilt stöd. Organisationen behöver anpassas efter elevernas behov, istället för att eleverna behöver anpassa sig till verksamhetens organisation.

Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

Observera att lagändringar från 2018 och 2019 inte finns med i publikationen.

Skolverkets ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever” beskriver hur huvudmannen och rektor bör arbeta för att uppfylla kraven i bestämmelserna. Huvudman och rektor har ansvar för rutiner kring mottagande, placering och planering av den fortsatta utbildningen. Utgångspunkten är den långsiktiga planeringen, uppföljningen av arbetet med mottagandet av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever.

Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever

Framgångsfaktorer organisering av undervisning

Om nyanlända elever bör gå i särskilda förberedelsegrupper eller i ordinarie klasser från början är en omdiskuterad fråga. Skollagen slår fast att undervisningen delvis kan bedrivas i förberedelseklass. För mycket tid eller för lång tid i förberedelseklass kan leda till isolering och stigmatisering. För tidig integrering i ordinarie klasser kan å andra sidan leda till att eleverna inte får den stöttning de behöver. Utifrån elevernas behov och förkunskaper bör man ha flera olika system som fungerar parallellt med varandra.

För att utveckla utbildningen och öka dess kvalitet behövs:

• en samsyn i förhållningssätt på skolan,
• att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar för de nyanlända elevernas välmående och lärande,
• förutsättningar för elevens sociala delaktighet, så att de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever,
• att den pedagogiska personalen har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande,
• att den individuella utvecklingsplanen revideras och utvärderas löpande,
• att skolan har verktyg som både lärare och elev kan använda för att kunna se de framsteg som görs
  

Källa: Skolinspektionen

Mottagande och organisering

Film: Nyanlända elever – tre skolor berättar om organisation av mottagande och kartläggning (tid 10:37 min)

I filmen från 2015 berättar tre rektorer och en verksamhetsansvarig om hur de organiserar mottagande och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Skolorna har en stor erfarenhet vid mottagande av nyanlända elever och de har varit med och prövat ut Skolverkets nationella kartläggningsmaterial.

Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan

I Skolinspektionens rapport från 2017 skriver man inledningsvis att många kommuner behöver stärka eller bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot och erbjuda nyanlända elever en bra utbildning. Rapporten kan vara till stöd för utvecklingsarbetet i hela styrkedjan, från huvudman till skolenhet.

Kartläggning och placering i grundskolan

Du som är huvudman behöver skapa förutsättningar för skolcheferna vid enheterna så att de kan genomföra lämpliga placeringar av eleverna. Bland annat behöver det finnas rutiner för att använda det obligatoriska kartläggningsmaterialet.

Kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Vi har även en kostnadsfri webbkurs för dig som är delaktig i arbetet med kartläggning av nyanlända elever inom de obligatoriska skolformerna. Personal i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan också ha nytta av kursen. Kursens huvudsakliga målgrupper är:

• rektorer
• lärare
• studiehandledare på modersmål
• studie- och yrkesvägledare
• mentorer

Skapa ett konto på Skolverkets utbildningsportal och gå till kursen 

Undervisa nyanlända elever

Ämneslärarnas kompetens i att undervisa nyanlända elever är en avgörande faktor för skolframgång. Samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare ökar förutsättningarna för elevens möjlighet att prestera väl.

Mer om att undervisa nyanlända elever

Åtgärder för nyanlända elever

Det är viktigt att tänka på att nyanlända elever omfattas av samma bestämmelser som alla elever när det till exempel gäller:

• skolans värdegrund och kunskapsuppdrag
• studie-­ och yrkesvägledning
• elevhälsa
• ledning och stimulans, samt
• skolans kompensatoriska uppdrag

Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att ta hänsyn till elevernas olika behov. Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig sin utbildning.
Sedan finns det några bestämmelser som riktar sig specifikt till nyanlända elever. De ska stärka de nyanlända elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Det handlar om åtgärder för nyanlända elever, bland annat i form av förberedelseklass och möjligheter till prioriterad timplan i de obligatoriska skolformerna, samt språkintroduktion i gymnasieskolan.

Ibland kan lärare och övrig skolpersonal uppmärksamma signaler om att en åtgärd för en nyanländ elev inte tillgodoser elevens behov. Då kan eleven vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Det finns flera olika åtgärder som skolor kan använda för att stödja nyanlända elever i deras skolgång.

• Studiehandledning på modersmålet
• Förberedelseklass
• Prioriterad timplan
• Anpassad timplan
• Individuell studieplan

Stöd för nyanlända elever

Ämneslärarnas kompetens i att undervisa nyanlända elever är en avgörande faktor för skolframgång. Samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare ökar förutsättningarna för elevens möjlighet att prestera väl.

Mer om att undervisa nyanlända elever

Individuell studieplan för nyanlända elever i årskurs 7–9

Skolan ska upprätta en individuell studieplan för nyanlända elever som tas emot i högstadiet i grundskolan eller specialskolan och som har fått sina kunskaper bedömda. Den individuella studieplanen ska upprättas senast två månader efter att eleven tagits emot i skolan. Det är lämpligt att skolan gör det i samband med den inledande bedömningen.

Vi har skapat ett förslag på hur en blankett kan utformas för att skapa en individuell studieplan för nyanlända elever i grundskolans senare årskurser. Du får också en fil som beskriver hur blanketten är uppbyggd.

Mallförslag på individuell studieplan 2019, blankett (word, 25 kB)

Vägledning för att fylla i isp-blanketten 2019 (word, 30 kB)

Individuell studieplan i gymnasieskolan

Individuell studieplan i gymnasieskolan för nyanlända elever

Överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer

När en elev byter skolform eller skola ska den skola som eleven lämnar överlämna uppgifter om eleven som kan behövas för att underlätta övergången. Det gäller från 1 juli 2018. Det kan handla om elevens kunskapsutveckling, stödinsatser, studieresultat eller andra uppgifter som är relevanta om eleven studiesituation. Den skola som eleven lämnar ska bedöma om en överlämning behövs, och vad som ska ingå i överlämningen. (3 kap 12 j § Skollagen)

Stödmaterial kring överlämning

Hälsa och lärande

Hälsa och lärande påverkas i hög grad av samma faktorer. Barns och ungas hälsa, välbefinnande och lärande är varandras förutsättningar. För att möta det växande problemet med nyanlända elevers psykiska ohälsa behöver till exempel traumatiska upplevelser som påverkar elevers lärande uppmärksammas och bemötas inom skolan. Undervisningen behöver också anpassas efter elevens skilda förutsättningar och behov.

BRIS-rapport 2018, Skolans roll för barn som flytt

Rädda Barnen 2018, TMO - en sammanfattning

Barnombudsmannen Nyanlända barns hälsa

UNICEF Möta barn på flykt

TMO, Traumamedveten omsorg

TMO, Traumamedveten omsorg är ett forskningsbaserat förhållningssätt som utgår från skolans uppdrag att skapa en trygg miljö för lärande och utveckling genom ett gott bemötande och goda relationer till barn och elever.

TMO ger personal i förskolor och skolor ökade kunskaper och insikter om trauma och vilket bemötande och förhållningssätt som stödjer barn och elever som har varit med om svåra händelser.

TMO grundar sig bland annat på Howard Baths sammanställning av forskning om traumamedveten omsorg och utgår från grundläggande mänskliga behov:

• Upplevd trygghet.
• Behov av positiva relationer med omsorgsfulla och engagerade, viktiga vuxna.
• Stöd att skapa copingstrategier som gör det lättare att hantera tankar, känslor och beteenden.

Utbildning TMO- Traumamedveten omsorg

Studiehandledning och modersmålsundervisning

Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Möjlighet att få utveckla modersmål underlättar inlärningen både av nya språk och kunskaper.
Skolan har i uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål, så att eleverna får förutsättningar att utveckla språk (både modersmål och svenska) och kunskaper parallellt.

Syftet med modersmålsundervisning är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet.

Studiehandledning ges på modersmål eller på elevens starkaste skolspråk och stödjer elevens språk- och kunskapsutveckling i olika ämnen. Ämneslärare och studiehandledare samverkar runt elevens undervisning. Bedömning och betygsättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. Elevens visade kunskaper och förmågor bedöms utifrån kunskapskraven i kursplanen eller ämnesplanen.

Läroplaner för skolfomer, modersmålsundervisning

Rätt till modermålsundervisning

Framgångsfaktorer för studiehandledning på modersmålet

Framgångsfaktorer är

• att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper
• att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov
• att skolan har kompetens om flerspråkighet
• att studiehandledaren och elevens lärare samverkar
  
• att studiehandledning ges växelvis på elevens modersmål, eller starkaste skolspråk, och på svenska för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande.

Stödmaterial

Stödmaterial i tre delar för studiehandledning på modersmål som innehåller film och artiklar och har fokus på organisation, ansvar och roller samt samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare.

För huvudman och rektor:

Organisera studiehandledning

För ämneslärare och studiehandledare:

Samarbete för framgångsrik studiehandledning

För studiehandledare:

Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning

Skriften Studiehandledning på modersmålet tar upp undervisningens innehåll och organisation, studiehandledarens uppdrag och vilka elever som ska erbjudas studiehandledning på modersmålet.

Studiehandledning på modersmålet,publikation reviderad 2019

Det tredje steget i kartläggningen är ett stöd för den undervisande ämnesläraren i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne samt hur studiehandledningen kan planeras.

Kartläggningsmaterial, steg 3 Kartläggningsmaterial steg 3

Studiehandledning ett viktigt verktyg

Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Just studiehandledningen fungerar som en brygga mellan de kunskaper som eleverna bär med sig och allt det nya som de möts av här – såväl pedagogiskt som språk- och kunskapsmässigt. Men hur gör man för att få det att fungera i praktiken, även om det inte finns någon tillgänglig studiehandledare på skolan?

Lyssna på podden Kunskapsbryggorna från UR, Didaktorn

Studie- och yrkesvägledning

Med Skolverkets webbutbildning "Validering i teori och praktik - en introduktion" får du veta vilka fördelar som finns med validering och de positiva effekter det har på individen och samhället.

Utbildningen innehåller information och övningar, samt även en kunskapsbank.

Validering i teori och praktik - en introduktion

Studie- och yrkesvägledningssamtal med nyanlända elever kan innehålla utmaningar. I tre artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande och om språkliga asymmetrier.

Vägledning av nyanlända i skolan

Här har vi en sida med information särskilt för dig som är studie- och yrkesvägledning eller är pedagogo och arbetar med studie- och yrkesvägledning.

För dig som är studie- och yrkesvägledare

Skolans samverkan med hem och vårdnadshavare

I skolans uppdrag ingår att främja en god samverkan och förtroendefulla relationer med vårdnadshavare. God samverkan mellan skola och vårdnadshavare kan i förlängningen bidra till högre måluppfyllelse för eleverna. Det är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och delaktighet samt möjlighet att påverka barnets skolgång.

Skolan och hemmet, stödmaterial, publikation

Samverkan med vårdnadshavare – om samarbetsläxor, artikel (pdf, 205 kB)

Fatta svensk skola, filmer

Insatslista som rör nyanländas lärande

Insatslistan är en sammanställning av de utbildningar, insatser och material som Skolverket erbjuder och kan användas i arbetet med nyanlända och flerspråkiga elevers lärande.
Innehållet är sorterat efter de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Insatslista fjärde kvartalet, 2019 (pdf, 139 kB)

Forskning och rapporter

Utöver länkarna nedan kan du på Skolverkets webbplats söka efter forskning utifrån vald skolform, valt ämne och, eller fokusområde.

Forsking på Skolverket.se

BRIS rapport - Skolans roll för barn som flytt

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Hassan Sharif, Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt, avhandling

Jenny Nilsson Folke, Lived transitions, avhandling

Skolinspektionen

Fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion, rapport

Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7, rapport

Kommuners styrning av gymnasieskolan, rapport

Studiehandledning på moders­målet i årskurs 7–9, rapport

Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan, rapport

Språkintroduktion i gymnasieskolan, rapport

Skolans arbete med extra anpassningar, rapport

Forskning om organisering av undervisning för nyanlända

Dubbel avskiljning av elever ett hot mot demokratin

Skolforskningsinstitutet – Språk- och kunskapsutvecklande undervisning