Organisera mottagande och utbildning av nyanlända elever i gymnasieskolan

Nyanlända elever i gymnasieskolan är precis som alla andra elever i tonåren. Men de har ett annat utgångsläge för sitt lärande än sina jämnåringar.

Den nyanlända eleven i gymnasieskolan är precis som alla andra elever i tonåren, men elevens lärande förutsätter att ämnesläraren är medveten om hur en andraspråksutveckling går till.

Den nyanlända eleven har fler lärprocesser på gång samtidigt. En utveckling av den språkliga och kommunikativa förmågan sker parallellt med en åldersadekvat kunskapsutveckling. En förutsättning för lärande är att ämnesläraren är medveten om hur en andraspråksutveckling går till.

Skollagen är tydligt. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader, som kan finnas, i elevens förutsättningar i att tillgodogöra sig utbildningen.

Förutsättningar för nyanlända elever samt elever skolframgång från nuläge mot utbildningsmål är att:

  • göra en inledande bedömning genomförs (kartläggning)
  • eleven deltar i ämnesundervisning och ges extra anpassningar utifrån behov
  • göra en bedömning av elevens parallella språk- och kunskapsutveckling fortlöpande följs upp
  • det finns kunskap och kompetens hos personalen om nyanlända elever om lärande och förutsättningar kring hela elevens utbildningssituation
  • de nyanlända eleverna möts av höga förväntningar på sina egna förmågor.
  • det finns förutsättningar för elevens sociala delaktighet.
  • de nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever
  • det finns samsyn i förhållningssätt där all personal tar ett gemensamt ansvar och att de nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet.
  • de nyanlända eleverna möter tankemässigt krävande uppgifter och får samtidigt stöttning i sitt lärande.
  • de nyanlända eleverna ges kontinuerligt studie- och yrkesvägledning för att utifrån sina förutsättningar kunna göra medvetna och väl underbyggda val av
    utbildningsvägar och vägar in i arbetslivet
  • det finns fokus på både hälsa och lärande,
  • utbildning och undervisning planeras och följs upp mot elevens utbildningsmål.

Så styrs introduktionsprogrammen

Introduktionsprogrammen ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program, eller leda till att de kan få ett arbete.

Introduktionsprogram

Introduktionsprogrammen i gymnasieskolan saknar till skillnad från de nationella programmen nationellt fastställda programstrukturer och examensmål. Utbildningen ska istället planeras utifrån elevernas individuella behov och följa en plan för utbildning som beslutas av huvudmannen.

Planen för utbildningen ska innehålla:

  • utbildningens syfte,
  • längd
  • och huvudsakliga innehåll.

För varje elev ska skolan även upprätta en individuell studieplan. Den individuella studieplanen ska innehålla:

  • målet med utbildningen
  • uppgifter om ämnen och kurser som eleven ska studera samt,
  • när det är aktuellt, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling.

Elevens individuella studieplan ska följas upp, utvärderas och revideras vid behov.

Plan för utbildning

Huvudmannen ska fatta beslut om en utbildningsplan för introduktionsprogrammen. Planen ersätter de nationellt fastställda målen och programstrukturerna som finns för de nationella programmen.

Programmen ska utformas så att de är flexibla gällande studietakt, omfattning och innehåll och anpassningsbara efter de olika elevernas skiftande förkunskaper och behov. Utbildningen ska motsvara heltidsstudier.

Huvudmannens långsiktiga helhetsplanering kan bidra till att både elev, skola och huvudman får en bättre överblick över hur eleven kan uppnå sina utbildningsmål. Den nyanlända eleven kan till exempel ha behov av extra anpassningar i undervisningen. De flesta nyanlända elever behöver till exempel studiehandledning på sitt modersmål eller starkaste skolspråk.
Inom ramen för skolans kompensatoriska uppdrag kan det också vara nödvändigt att erbjuda eleverna extra antal tillfällen studie-och yrkesvägledning anpassad till nyanlända elevers specifika behov av att orienteras i det nya samhällets utbildningsvillkor. Utbyggd elevhälsa är ytterligare exempel på något som kan vara viktigt för nyanlända elever.

Planera utbildningen på introduktionsprogram

Individuella studieplaner

Den individuella studieplanen ska planeras utifrån huvudmannens plan för utbildningar på de introduktionsprogram som huvudmannen har. Den ska utgå från den inledande bedömningen och kontinuerligt utvärderas och revideras, efter det som kommer fram i den fortlöpande bedömningen av elevens språk- och kunskapsutveckling. Tänk på att studie-och yrkesvägledare kan stödja eleven med strategier under elevens väg mot utbildningens mål.

Gör en individuell studieplan

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i gymnasieskolan

Nyanlända elever som börjar på språkintroduktion inom gymnasieskolans introduktionsprogram ska få sina kunskaper bedömda. Det innebär att elevens bakgrund, skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper och eventuella yrkeserfarenheter ska kartläggas.

Kartläggningen är en uppstart och ett medel för ämnesläraren att bilda sig en uppfattning om den nyanlända elevens utgångsläge och i förhållande till elevens behov av stöttning och extra anpassningar i utbildningen.

Kartläggning av nyanländas elevers kunskaper i gymnasieskolan

Inledande och fortlöpande bedömning

Den inledande och fortlöpande bedömningen är specifikt för regleringen av introduktionsprogram där nyanlända elever finns. Nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling behöver dokumenteras och kontinuerligt följas upp. Arbetet behöver bli systematisk och inkluderas i huvudmäns interna kvalitetsarbete. Utbildningen bygger dock på kontinuitet och bedömningen både av elevens språkliga utgångsläge och kunskapsprogression behöver synliggöras och följas upp. Huvudmän behöver därför utforma lämpliga kriterier eller indikatorer för att kunna utvärdera om verksamhetens åtgärder är framgångsrika eller om det som görs inte fungerar.

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever i gymnasieskolan

Pusselbit som visar hur språk och erfarenheter hänger ihop med litteracitet, numeracitet och ämneskunskaper

Ämnesläraren behöver följa upp elevens faktiska kunskapsutveckling. Lärare och rektor bör fortlöpande utvärdera om undervisningen och de beslutade extra anpassningar bidrar till att eleven utvecklas så långt det är möjligt.

Kartläggningsmaterial, steg 3 Kartläggningsmaterial steg 3länk till annan webbplats

Stöd för huvudman och rektor för bedömningsarbete i det systematiska kvalitetsarbetet, Bygga svenska

Materialet Bygga svenskalänk till annan webbplats

Kopplingar mellan de tre nationella verktygen

Skolinspektionen granskade 2016 programmet Språkintroduktion med syfte att säkerställa elevernas utbildningsbehov. Man ville också se om eleverna på programmet får stöd och vägledning under sin utbildning och inför fortsatta studier genom:

  • styrning och uppföljning genom huvudmännens obligatoriska plan för utbildning,
  • anpassning till elevens förkunskaper och utbildningsbehov genom att utgå från en initial kartläggning/bedömning av den nyanlända elevens förkunskaper och behov av utbildning,
  • uppföljning, utvärdering och planering av elevens utbildning genom den individuella studieplanen

Följande två citat är hämtade från Skolinspektionens beslut, som de givit till dem granskade skolorna. Citaten är ett exempel på hur de tre nationella verktygen är sammankopplade.

Citat ett, Skolinspektionen, de tre nationella verktygen

”Huvudmannens aktuella plan för utbildningen behöver utvecklas då den inte anger tydliga ramar och inriktning för verksamheten. Skolinspektionen vill i sammanhanget påpeka vikten av att huvudmannen ser till att beslut om plan för utbildningen fattas av ansvarig nämnd. För att erbjuda eleverna en flexibel utbildning anpassad efter deras förkunskaper och utbildningsbehov behöver kartläggning och dokumentation av deras utbildningsbakgrund och utbildningsbehov utvecklas. Det behövs även ett mer strukturerat arbete med uppföljning och utvärdering av elevernas utbildning så att eleverna får möjligheter att ta sig vidare till andra utbildningar eller till yrkeslivet”.

”Huvudmannens aktuella plan för utbildningen behöver utvecklas då den inte anger tydliga ramar och inriktning för verksamheten. Skolinspektionen vill i sammanhanget påpeka vikten av att huvudmannen ser till att beslut om plan för utbildningen fattas av ansvarig nämnd. För att erbjuda eleverna en flexibel utbildning anpassad efter deras förkunskaper och utbildningsbehov behöver kartläggning och dokumentation av deras utbildningsbakgrund och utbildningsbehov utvecklas. Det behövs även ett mer strukturerat arbete med uppföljning och utvärdering av elevernas utbildning så att eleverna får möjligheter att ta sig vidare till andra utbildningar eller till yrkeslivet”.

Citat två, Skolinspektionen, de tre nationella verktygen

”Granskningen visar att utbildningen inte fullt ut är flexibelt utformad och anpassad efter elevernas skiftande förkunskaper och utbildningsbehov, avseende studietakt, omfattning och innehåll. Detta trots att såväl muntlig och dokumenterad information överförs från den inledande kartläggningen vid Xxxx till Xxxxx. Varje elevs behov av utbildning tillgodoses inte, eftersom all berörd skolpersonal inte tar del av information om exempelvis elevers utbildningsbakgrund, förkunskaper och intressen. Motivationshöjande insatser och samhällsinformation kommer inte heller samtliga elever likvärdigt till del i utbildningen. Uppföljning och utvärdering av elevens kunskapsutveckling sker såväl organiserat som en naturlig del av undervisningen. Det finns dock inga etablerade rutiner för hur elever så snabbt som möjligt ska flyttas mellan undervisningsgrupper eller komma vidare i utbildningssystemet.

Skolans uppföljning och utvärdering av utbildningen vid språkintroduktionsprogrammet där bland annat elevernas kunskapsutveckling följs upp utmynnar i relevanta förbättringsåtgärder i verksamheten”.

”Granskningen visar att utbildningen inte fullt ut är flexibelt utformad och anpassad efter elevernas skiftande förkunskaper och utbildningsbehov, avseende studietakt, omfattning och innehåll. Detta trots att såväl muntlig och dokumenterad information överförs från den inledande kartläggningen vid Xxxx till Xxxxx. Varje elevs behov av utbildning tillgodoses inte, eftersom all berörd skolpersonal inte tar del av information om exempelvis elevers utbildningsbakgrund, förkunskaper och intressen. Motivationshöjande insatser och samhällsinformation kommer inte heller samtliga elever likvärdigt till del i utbildningen. Uppföljning och utvärdering av elevens kunskapsutveckling sker såväl organiserat som en naturlig del av undervisningen. Det finns dock inga etablerade rutiner för hur elever så snabbt som möjligt ska flyttas mellan undervisningsgrupper eller komma vidare i utbildningssystemet.

Skolans uppföljning och utvärdering av utbildningen vid språkintroduktionsprogrammet där bland annat elevernas kunskapsutveckling följs upp utmynnar i relevanta förbättringsåtgärder i verksamheten”.

Exempel på hur utvecklingsarbetet med styrning kan se ut

Linköping

Så kan skolan använda verktygen i hela styrkedjan

Inget av de tre verktyg som beskrivs ovan uppfyller sitt syfte om de inte är förankrade i hela styrkedjan och används på alla nivåer, lärarnivå, rektorsnivå, huvudmannanivå, som ett sätt att följa upp och utvärdera utbildningen, undervisningen och elevens faktiska språk-och kunskapsprogression.

Lärarnivå

En inledande bedömning eller kartläggning ska genomföras för att läraren ska kunna planera och följa upp elevens faktiska språkliga progression, från ett nybörjarspråk i riktning mot ett avancerat skolspråk.

Rektorsnivå

Elevunderlag bidrar till att rektorn kan anpassa verksamheten så att eleven får stöd och stimulans och utvecklas så långt som möjligt.

Huvudmannanivå

Huvudmän behöver ge rektorer förutsättningar för att kunna anpassa verksamheten utifrån elevens behov och förutsättningar.

Varje nivå i systemet är beroende av varandra:

  • huvudmän behöver efterfråga den nyanlända elevers skolresultat,
  • rektor utöva sitt pedagogiska ledarskap och utvärdera undervisningen och om de extra anpassningar som eleven deltar i är effektiva eller verksamma eller inte,
  • och lärare behöver följa upp den nyanlända elevens språk- och kunskapsprogression.

Arbetet behöver ingå i huvudmännens ordinarie systematiska kvalitetsarbete.

Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram – styrning

Upptäck, förebygg och åtgärda hinder på gymnasieskolans introduktionsprogram. Utveckla din kunskap om hur du kan planera för styrning och uppföljning av utbildningen.

Gymnasieskolans introduktionsprogram, webbkurs

Introduktionsprogrammet Språkintroduktion

Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. Därutöver ska utbildningen utformas utifrån den kartläggning som ska ha gjorts och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen kan bestå av kurser i gymnasieämnen, exempelvis yrkeskurser, men också grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling såsom praktik kan ingå i utbildningen. (från Gymnasieförordningen kap 6 § 7-8 )

I grundskoleämnena ska eleven läsa mot kunskapskrav i åk 9 och de centrala innehåll som eleven behöver för att kunna arbeta mot dessa.

Stora behov på gymnasieprogram för nyanlända, Pressmeddelande Skolverketlänk till annan webbplats

Rapport från 2018: Uppföljning av språkintroduktionlänk till annan webbplats

Rapport från 2017: Uppföljning av språkintroduktionlänk till annan webbplats

Betygsättning på språkintroduktion

På språkintroduktion läser eleverna och ska bli betygsatta mot kunskapskraven för årskurs 9 och inte mot någon annan årskurs och inte heller terminsbetyg. Betyg i grundskolämnen ska sättas när grundskoleämnet är avslutat enligt elevens individuella studieplan. Återkoppling kring hur eleven ligger till bör därför i första hand ske utifrån kunskapskraven för årskurs 9.

Om eleven avslutar Språkintroduktion utan godkänt betyg i ett ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i varje sådant ämne skrivas.

Om eleven vill höja ett redan godkänt betyg i ett eller flera ämnen finns det möjlighet för eleven att genomgå prövning. En prövning i ett grundskolämne går dock inte att genomföra vid gymnasieskolan, utan eleven behöver då vända sig till en grundskola.

Dokumentation efter introduktionsprogram

Efter introduktionsprogrammen finns tre olika sätt att dokumentera utbildningen beroende på om eleven fullföljt sin utbildning enligt den individuella studieplanen eller inte. Skriftlig bedömning, gymnasieintyg eller sammanställning.

I kapitel 8 i skollagen står följande:

Skriftlig bedömning

20 § En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne. Detsamma gäller om eleven läst kurser i gymnasieämnen utan att få godkänt betyg. Förordning (2018:1328).

Gymnasieintyg

21 § När en elev på ett introduktionsprogram har nått målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning eleven har fått. Intyget ska innehålla uppgifter om
- utbildningens mål
- samtliga betyg som eleven har fått,
- andra insatser som har ingått i den individuella studieplanen, och
- när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har inriktats mot. Förordning (2018:1328).

Sammanställning

22 § En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan. Förordning (2018:1328).

En skärmdump på infografiken vi hänvisar till i länken bredvid denna bild.

Olika utbildningsvägar för nyanlända elever

Utbildningen på Introduktionsprogrammet är individuell och anpassas samt kombineras efter elevens mål och behov. Nedan hittar du fyra fiktiva exempel med eleverna Maria, Carlos, Abed och Huda.

Maria är 15 år, vill bli ingenjör

Stöttning, scaffolding, är en metafor för att beskriva den hjälp och vägledning som läraren ger för att den nyanlända eleven ska utveckla nya begrepp, kunskaper och färdigheter. Graden av stöttning kan avta allt eftersom elevens förmåga till självständigt agerande utvecklas.

Skolan följer Marias språkutveckling med hjälp av Skolverkets stödmaterial Bygga svenska och prioriterar ämnen utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Den kommer att genomföras i samtliga ämnen. Marias mentor och studievägledare kommer tillsammans med Maria att utifrån hennes utbildningsmål formulera hur utbildningen kan läggas upp och följas i hennes individuella studieplan.

Målet är att Maria uppnår gymnasiebehörighet. Maria behöver få godkända betyg i svenska som andraspråk, matematik och engelska. Om Maria får godkända betyg i dessa ämnen, och det bedöms att hon kommer att uppnå behörighet till gymnasiet med hjälp av ett extra år på ett introduktionsprogram, ska Maria gå programinriktat val innan hon börjar på ett nationellt program.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Läs mer om vad stöttning handlar omlänk till annan webbplats

Stöttning, scaffolding, är en metafor för att beskriva den hjälp och vägledning som läraren ger för att den nyanlända eleven ska utveckla nya begrepp, kunskaper och färdigheter. Graden av stöttning kan avta allt eftersom elevens förmåga till självständigt agerande utvecklas.

Skolan följer Marias språkutveckling med hjälp av Skolverkets stödmaterial Bygga svenska och prioriterar ämnen utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Den kommer att genomföras i samtliga ämnen. Marias mentor och studievägledare kommer tillsammans med Maria att utifrån hennes utbildningsmål formulera hur utbildningen kan läggas upp och följas i hennes individuella studieplan.

Målet är att Maria uppnår gymnasiebehörighet. Maria behöver få godkända betyg i svenska som andraspråk, matematik och engelska. Om Maria får godkända betyg i dessa ämnen, och det bedöms att hon kommer att uppnå behörighet till gymnasiet med hjälp av ett extra år på ett introduktionsprogram, ska Maria gå programinriktat val innan hon börjar på ett nationellt program.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Läs mer om vad stöttning handlar omlänk till annan webbplats

Carlos är 16 år, vill bli journalist

Carlos har varit i Sverige i ett år, har en god skolbakgrund och kan vardagssvenska. Han går i årskurs nio och har godkända betyg i flera grundskoleämnen, men inte i svenska som andraspråk.

Carlos kan gå två år extra i grundskolan innan han börjar på ett introduktionsprogram. Carlos har regelbundna möten med sin studievägledare samt mentor för att planera hur dessa två extra år i grundskolan kan användas på bästa sätt. Han kommer att få de extra anpassningar han behöver, som exempelvis studiehandledning på sitt starkaste skolspråk.

Den parallella språk- och kunskapsutvecklingen följs upp och dokumenteras i Carlos individuella studieplan. Skolverkets stödmaterial Bygga svenska används som underlag för uppföljning av Carlos språkutveckling. Grund-och gymnasieskolan har en övergångsplan som underlättar att studieplanen från grundskolan kan fortsätta på gymnasieskolan introduktionsprogram.

Introduktionsprogram väljs utifrån Carlos önskan om att bli journalist. Carlos kommer troligtvis att gå programinriktat val, eller individuellt alternativ. Grundskolan tar del av huvudmannens plan för utbildning på introduktionsprogrammen och den informationen ligger till grund för fortsatt planering. Övergången planeras tillsammans med grund- och gymnasieskolan.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Carlos har varit i Sverige i ett år, har en god skolbakgrund och kan vardagssvenska. Han går i årskurs nio och har godkända betyg i flera grundskoleämnen, men inte i svenska som andraspråk.

Carlos kan gå två år extra i grundskolan innan han börjar på ett introduktionsprogram. Carlos har regelbundna möten med sin studievägledare samt mentor för att planera hur dessa två extra år i grundskolan kan användas på bästa sätt. Han kommer att få de extra anpassningar han behöver, som exempelvis studiehandledning på sitt starkaste skolspråk.

Den parallella språk- och kunskapsutvecklingen följs upp och dokumenteras i Carlos individuella studieplan. Skolverkets stödmaterial Bygga svenska används som underlag för uppföljning av Carlos språkutveckling. Grund-och gymnasieskolan har en övergångsplan som underlättar att studieplanen från grundskolan kan fortsätta på gymnasieskolan introduktionsprogram.

Introduktionsprogram väljs utifrån Carlos önskan om att bli journalist. Carlos kommer troligtvis att gå programinriktat val, eller individuellt alternativ. Grundskolan tar del av huvudmannens plan för utbildning på introduktionsprogrammen och den informationen ligger till grund för fortsatt planering. Övergången planeras tillsammans med grund- och gymnasieskolan.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Huda är 18 år, vet inte vad hon vill jobba med ännu

Huda har nyligen anlänt till Sverige är på nybörjarnivå i svenska. Kartläggning steg ett och två visar dock att Huda har haft hemundervisning och lärt sig att både läsa och skriva på sitt modersmål. Hon kan också grundläggande matematik.

Huda ska börja på språkintroduktion där hon läsa ett ämnesövergripande innehåll. Hon kommer läsa ett ämnesövergripande innehåll och arbeta med sin språk- och kunskapsutveckling parallellt. Utbildningen planeras utifrån målen i den individuella studieplanen. Hennes språk- och kunskapsutveckling följs upp med hjälp av Skolverkets stödmaterial Bygga svenska och Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Resultaten dokumenteras i hennes individuella studieplan.

Eftersom Huda redan fyllt 18 år har hon tillsammans med studievägledare och mentor planerat för att hon eventuellt kommer att gå direkt vidare till vuxenutbildning. Hennes mentor, studievägledare och vuxenutbildningen har ett samarbete för att underlätta vid övergången. Huda får vägledning så att hon dels får stöd i val av utbildning och dels för att säkerställa att hon får det innehåll på språkintroduktion som hon behöver.

Redan under hennes första år på språkintroduktion kan hon läsa extra svenska enligt kursplanen för svenska för invandrare. Hon ska ändå alltid läsa svenska som andraspråk för att kunna få godkänt betyg och meritpoäng.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Huda har nyligen anlänt till Sverige är på nybörjarnivå i svenska. Kartläggning steg ett och två visar dock att Huda har haft hemundervisning och lärt sig att både läsa och skriva på sitt modersmål. Hon kan också grundläggande matematik.

Huda ska börja på språkintroduktion där hon läsa ett ämnesövergripande innehåll. Hon kommer läsa ett ämnesövergripande innehåll och arbeta med sin språk- och kunskapsutveckling parallellt. Utbildningen planeras utifrån målen i den individuella studieplanen. Hennes språk- och kunskapsutveckling följs upp med hjälp av Skolverkets stödmaterial Bygga svenska och Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Resultaten dokumenteras i hennes individuella studieplan.

Eftersom Huda redan fyllt 18 år har hon tillsammans med studievägledare och mentor planerat för att hon eventuellt kommer att gå direkt vidare till vuxenutbildning. Hennes mentor, studievägledare och vuxenutbildningen har ett samarbete för att underlätta vid övergången. Huda får vägledning så att hon dels får stöd i val av utbildning och dels för att säkerställa att hon får det innehåll på språkintroduktion som hon behöver.

Redan under hennes första år på språkintroduktion kan hon läsa extra svenska enligt kursplanen för svenska för invandrare. Hon ska ändå alltid läsa svenska som andraspråk för att kunna få godkänt betyg och meritpoäng.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Abed är 17 år, vill arbeta inom byggbranschen

Abed har nyligen anlänt till Sverige. Abed saknar skolbakgrund och är nybörjare i det svenska språket. Skolverkets kartläggningsmaterial steg ett och två visar att Abed har praktisk erfarenhet från byggarbete och har där utvecklat ett matematiskt tänkande. Abed har däremot inte lärt sig att läsa och skriva på sitt modersmål.

Abed ska börja på språkintroduktion och få de extra anpassningar som behövs för att nå sina utbildningsmål enligt hans individuella studieplan. Den individuella studieplanen följs ofta upp för att säkerställa att de extra anpassningar han får är i linje med Abeds behov och förutsättningar.

Hans parallella språk- och kunskapsutveckling följs upp med hjälp av Bygga svenska och Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Abed ska arbeta mot kunskapskraven i årskurs nio, men kan behöva arbeta med visst innehåll från tidigare årskurser för att få nödvändiga förkunskaper.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Abed har nyligen anlänt till Sverige. Abed saknar skolbakgrund och är nybörjare i det svenska språket. Skolverkets kartläggningsmaterial steg ett och två visar att Abed har praktisk erfarenhet från byggarbete och har där utvecklat ett matematiskt tänkande. Abed har däremot inte lärt sig att läsa och skriva på sitt modersmål.

Abed ska börja på språkintroduktion och få de extra anpassningar som behövs för att nå sina utbildningsmål enligt hans individuella studieplan. Den individuella studieplanen följs ofta upp för att säkerställa att de extra anpassningar han får är i linje med Abeds behov och förutsättningar.

Hans parallella språk- och kunskapsutveckling följs upp med hjälp av Bygga svenska och Skolverkets kartläggningsmaterial steg tre. Abed ska arbeta mot kunskapskraven i årskurs nio, men kan behöva arbeta med visst innehåll från tidigare årskurser för att få nödvändiga förkunskaper.

Läs mer om Bygga svenskalänk till annan webbplats

Läs mer om kartläggning av nyanlända elevers kunskaperlänk till annan webbplats

Studie- och yrkesvägledning

Nyanlända elever har ofta ett större behov av information om det svenska utbildningssystemet och om olika valalternativ därför kan vägledning vara extra viktig. Den individuella studieplanen tas med fördel fram i samarbete mellan rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledarens roll är central i arbetet med information och vägledning och i viss mån även i undervisningen inom området. Det är emellertid inte den enskilda studie- och yrkesvägledarens uppgift att axla hela ansvaret för skolans vägledning även om studie- och yrkesvägledaren har särskild kompetens inom området.

Studie- och yrkesvägledningssamtal med nyanlända elever kan innehålla utmaningar. I tre artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande och om språkliga asymmetrier.

Vägledning av nyanlända i skolan - Samtal om framtidenlänk till annan webbplats

Information särskilt för dig som är studie- och yrkesvägledning eller är pedagog och arbetar med studie- och yrkesvägledning.

För dig som är studie- och yrkesvägledarelänk till annan webbplats

Undervisa nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska

Faktorer som påverkar elevernas skolresultat

En viktig förutsättning är att ämneslärare får en gedigen utbildning inom ramen för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, då det sällan ingår i lärarutbildningen.

En annan viktig förutsättning är att den nyanlända eleven deltar i ämnesundervisning, men eleven behöver stöttning för att kunna erövra det nya språket och samtidigt lära på det nya språket. Elevens progression från nybörjarnivå till avancerad nivå genom den fortlöpande bedömningen behöver synliggöras för både eleven, vårdnadshavaren, läraren, rektor och huvudman. Forskning visar och lärare vittnar om att många nyanlända elever kan tappa skolmotivationen om de inte vet vilka framsteg de har gjort.

Att ta sig från nybörjar- till avancerad nivå innebär stora ansträngningar för eleven. Att inte ha kontroll över det egna lärandet och risken att gå miste om en fortsatt utbildning, kan ge upphov till stress och psykisk ohälsa. Likaså om bedömningen av den nyanlända elevens kunskapsutveckling endast visar att de ännu inte har uppnått läroplanens kunskapskrav för godkända betyg[1].

En tredje är stöttning av eleven på vägen mot betyg, är att en mentor dokumenterar och redogör för den faktiska språk-och kunskapsutveckling som eleven har gjort.

Ämneslärarnas kompetens i att undervisa nyanlända elever är en avgörande faktor för skolframgång. Samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare ökar förutsättningarna för elevens möjlighet att prestera väl.

Mer om att undervisa nyanlända eleverlänk till annan webbplats

Entreprenörskap i skolan på introduktionsprogram

 

Språkutvecklande Ung Företagsamhet, UFlänk till annan webbplats

Studiehandledning och modersmålsundervisning

Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Möjlighet att få utveckla modersmål underlättar inlärningen både av nya språk och kunskaper.
Skolan har i uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål, så att eleverna får förutsättningar att utveckla språk (både modersmål och svenska) och kunskaper parallellt.

Syftet med modersmålsundervisning är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet.

Studiehandledning ges på modersmål eller på elevens starkaste skolspråk och stödjer elevens språk- och kunskapsutveckling i olika ämnen. Ämneslärare och studiehandledare samverkar runt elevens undervisning. Bedömning och betygsättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. Elevens visade kunskaper och förmågor bedöms utifrån kunskapskraven i kursplanen eller ämnesplanen.

Läroplaner för skolfomer, modersmålsundervisninglänk till annan webbplats

Rätt till modermålsundervisninglänk till annan webbplats

Framgångsfaktorer för studiehandledning på modersmålet

Framgångsfaktorer är

  • att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper
  • att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov
  • att skolan har kompetens om flerspråkighet
  • att studiehandledaren och elevens lärare samverkar
  • att studiehandledning ges växelvis på elevens modersmål, eller starkaste skolspråk, och på svenska för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande.

Stödmaterial – studiehandledning

Stödmaterial i tre delar för studiehandledning på modersmål som innehåller film och artiklar och har fokus på organisation, ansvar och roller samt samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare.

För huvudman och rektor:

Organisera studiehandledninglänk till annan webbplats

För ämneslärare och studiehandledare:

Samarbete för framgångsrik studiehandledninglänk till annan webbplats

För studiehandledare:

Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledninglänk till annan webbplats

Skriften Studiehandledning på modersmålet tar upp undervisningens innehåll och organisation, studiehandledarens uppdrag och vilka elever som ska erbjudas studiehandledning på modersmålet.

Studiehandledning på modersmålet,publikation reviderad 2019länk till annan webbplats

Studiehandledning på modersmålet i praktikenlänk till annan webbplats

Digitala resurser i studiehandledning på modersmållänk till annan webbplats

Det tredje steget i kartläggningen är ett stöd för den undervisande ämnesläraren i att planera undervisningen utifrån var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i respektive ämne samt hur studiehandledningen kan planeras.

Kartläggningsmaterial, steg 3 Kartläggningsmaterial steg 3länk till annan webbplats

Studiehandledning ett viktigt verktyg

Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Just studiehandledningen fungerar som en brygga mellan de kunskaper som eleverna bär med sig och allt det nya som de möts av här – såväl pedagogiskt som språk- och kunskapsmässigt. Men hur gör man för att få det att fungera i praktiken, även om det inte finns någon tillgänglig studiehandledare på skolan?

Lyssna på podden Kunskapsbryggorna från UR, Didaktornlänk till annan webbplats

Bättre skolresultat med extra handledning onlinelänk till annan webbplats

Hälsa och lärande

Hälsa och lärande påverkas i hög grad av samma faktorer. Barns och ungas hälsa, välbefinnande och lärande är varandras förutsättningar.

Mer om nyanlända elvers hälsa och lärande

Kommunernas aktivitetsansvar (KAA)

Kommunernas aktivitetsansvar (KAA) för ungdomar förtydligades i skollagen den 1 januari 2015. De allmänna råden har tagits fram som ett stöd för planering, genomförande och utveckling och riktar sig till kommuner och andra aktörer. Syftet är att aktivitetsansvaret för ungdomar blir likvärdigt och av hög kvalitet. En ungdom som aldrig har påbörjat, har avbrutit eller inte fullföljt sin gymnasieutbildning kan hamna i en situation där vägen till vidare utbildning eller arbete begränsas. Därför är det viktigt att samhällets insatser för ungdomar sätts in, så att ungdomarnas utvecklingsprocess kan fortgå utan längre avbrott. Det är också viktigt att de insatser som görs tar sin utgångspunkt i ungdomarnas behov, förutsättningar och mål.

Kommunernas aktivitetsansvar (KAA) för ungdomar

Ensamkommandes utbildning

Ensamkommande barn och ungdomar är en del av Sveriges nyanlända elever. Att följa nyanlända och vid behov flerspråkiga elevers parallella språk- och kunskapsutveckling och organisera utbildningen efter resultaten är en förutsättning för god måluppfyllelse.

Ensamkommandes utbildning

Elever som är papperslösa – rätt till en likvärdig utbildning

Barn som vistas i landet utan tillstånd, som är så kallat papperslösa, har rätt till utbildning. Den rätten kan spela en väsentlig roll för deras hälsa och utveckling. Ett syfte med det här stödmaterialet är att informera om dessa barns rätt till utbildning och att öka kunskapen om sådant som kan påverka deras situation i skolan. Det ger också stöd för att skapa riktlinjer och rutiner för arbetet med elever som är papperslösa och exempel på hur man kan hantera olika situationer som kan uppstå. Stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar i skolan med elever som är papperslösa och till dig som är huvudman för en skola och ansvarar för att dessa elever får den utbildning de har rätt till.

Elever som är papperslösa - rätt till en likvärdig utbildning

Insatslistan

Insatslistan är en sammanställning av de utbildningar, insatser och material som Skolverket erbjuder och kan användas i arbetet med nyanlända och flerspråkiga elevers lärande.

Innehållet är sorterat efter de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Insatslista tredje kvartalet, 2020länk till annan webbplats

Forskning och rapporter

Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan (2013)länk till annan webbplats

Språkintroduktion i gymnasieskolan (2017)länk till annan webbplats

Fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion (2019)länk till annan webbplats

Rapport från 2017: Uppföljning av språkintroduktionlänk till annan webbplats

Rapport från 2018: Uppföljning av språkintroduktionlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 17 september 2020