Riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barns och elevers utbildning

Här hittar du information om och exempel på hur vi arbetar med riktade insatser för barn som är nya i svenska språket och nyanlända elever tillsammans med utvalda huvudmän.

På bilden kan du se tre elever i skogen. En av eleverna tittar i ett förstoringsglas.

Under tre år, totalt sex terminer, samarbetar vi med huvudmän (kommuner) för att stärka utbildningens kvalitet för barn som är nya i det svenska språket och elever som är nyanlända eller har annat modersmål än svenska. Tillsammans analyserar vi behov och kommer överens om insatser.

Vi arbetar utifrån huvudmannens verksamhet och dess förutsättningar samt behov. I samarbetet med huvudman använder vi oss av olika metoder och verktyg som vilar på vetenskaplig grund och bygger på beprövad erfarenhet.

Under samarbetstiden har ni som huvudman möjlighet att delta på sammanlagt sex nätverkskonferenser. På konferenserna finns utrymme för erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling med externa föreläsare samt att skapa nätverk med andra kommuner.

Läs mer om uppdraget på Regeringskansliets webbplats Länk till annan webbplats.

Få en överblick - I följande PDF kan du se en översiktsbild av samarbetet.

Ladda ner översiktsbild Pdf, 95 kB.

  • Förskola
  • Förskoleklass
  • Fritidshem
  • Grundskola
  • Anpassad grundskola
  • Gymnasieskola
  • Anpassad gymnasieskola
  • Kommunal vuxenutbildning
  • Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning

Nätverkskonferens vårterminen 2024

Den 25 april 2024 arrangerar vi en digital nätverkskonferens för kommuner som ingår i våra riktade insatser för nyanländas lärande. Programmet kompletteras.

Nihad Bunar. Foto: Privat.

Föreläsning: migration och utbildning – forskning, policy och praktik

Föreläsningen består av tre separata men ömsesidigt relaterade delar. Den första delen tar upp några huvudsakliga insikter från de senaste årens svenska och internationella forskning om migration och utbildning. Den andra delen fokuserar på frågan om vad som möjliggör och vad som begränsar goda relationer mellan skola och vårdnadshavare med migrationsbakgrund. Avslutningsvis tas upp frågan om migration och en, i dessa sammanhang, sällan uppmärksammad skolform, anpassad grundskola. Föreläsningen hålls av Nihad Bunar, professor vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Avesta, Borås, Fagersta, Falköping, Gotland, Halmstad, Haninge, Härnösand, Högsby, Järfälla, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Ljusdal, Norrtälje, Ragunda, Skara, Sollentuna, Sundbyberg, Svalöv, Säffle, Sävsjö, Tierp, Uddevalla, Upplands-Väsby, Uppvidinge, Vara, Vetlanda, Värnamo, Åmål och Årjäng.

Förutsättningar för att delta i våra riktade insatser

Det är enbart utvalda huvudmän som kan delta. Skolverket gör ett urval utifrån huvudmannens socioekonomiska faktorer, andel barn och elever med annat modersmål än svenska samt andel nyanlända barn och elever.

Du kan inte anmäla intresse för att delta. 

Film: Om riktade insatser för barn och elever med annat modersmål än svenska (tid 13:37)

I den här filmen kan du ta del av information om vad samarbetet med Skolverket kring riktade insatser innebär för dig som huvudman.

Film: Mer om riktade insatser (tid 10:58)

Från erbjudande till samarbete - så går det till

I ett första steg kontaktar vi de huvudmän som är utvalda enligt ovan beskrivna kriterier. Alla huvudmän blir sedan inbjudna till en så kallad uppstartskonferens. Konferensen är ett förutsättningslöst informationsmöte som vänder sig till huvudman, skolchefer och andra ansvariga medarbetare på förvaltningsnivå. På konferensen berättar vi mer utförligt om hur samarbetet går till väga.

Huvudmannen beslutar om att delta

Om huvudmannen efter konferensen beslutar att delta tecknar vi en första överenskommelse (ÖK 1). Överenskommelsen omfattar samarbetet under den första terminen.

Huvudmannen utser sedan en lokal arbetsgrupp (ett team) som våra processtödjare samarbetar med. Det lokala teamet är centralt i vårt samarbete och ska ha mandat att driva processer i utvecklingsarbetet. Det är vanligt att politiker och personer med ledande funktion på huvudmannanivå är med i teamet, eller i ett utvidgat team som träffas regelbundet.

Under nämnda period tilldelar Skolverket medel till huvudmannen som ska täcka en del av kostnaderna för arbetet under första terminen.

Om huvudmannen efter konferensen beslutar att avstå från att medverka behöver vi ett beslut från den politiska nämnden eller motsvarande för att säkerställa att huvudmannen är enig om beslutet.

Vi inleder samarbetet med en analys

Under den första terminen vägleder och stödjer vi huvudmannen i att undersöka och analysera sin verksamhet i en så kallad nulägesanalys. Det gör vi för att alla ska få en gemensam syn på vilka insatser som behöver sättas in utifrån både det som fungerar bra och det som behöver utvecklas utifrån problemområde.

Analysen visar på vilka problem och utvecklingsområden som finns, vad de beror på och vad som är möjligt att påverka och åtgärda utifrån forskning och erfarenhet. Det kan exempelvis handla om hur huvudmannen organiserar för mottagandet av nyanlända barn och elever.

Nulägesanalys, åtgärdsplan, del- och slutredovisning för förskola och skola

Ladda ner anvisningar för vår mall för åtgärdsplan samt del- och slutredovisning Word, 1 MB.

Ladda ner vårt verktyg för att göra nulägesanalys, åtgärdsplan, del- och slutredovisning Word, 289 kB.

Vi använder oss av samarbetsverktyget MS Teams där vi tillsammans kan följa och utveckla arbetsprocesserna.

Efter nulägesanalysen tar huvudmannen fram en åtgärdsplan

Insatserna varierar och utgår från huvudmannens förutsättningar. Huvudmannen prioriterar tillsammans med Skolverkets processtödjare vilka insatser som ska genomföras. Därefter kvalitetssäkrar och beslutar Skolverket vilka insatser som får finansiering. När beslut om vilka insatser som får finansiering är taget upprättas en ytterligare överenskommelse (ÖK 2). Överenskommelsen anger hur insatserna ska utformas, precisering av en ekonomisk utbetalningsplan för den totala samarbetsperioden samt vilka uppföljningar och rapporteringar som ska ske.

Åtgärderna kan utföras med stöd av oss, en högskola eller ett universitet eller andra experter. Våra processtödjare bistår och arbetar tillsammans med huvudmannen genom kontinuerliga möten för att kunna följa upp och utvärdera insatserna.

Insatserna pågår i fem terminer

Exempel på utvecklingsinsatser

  • Vi utvecklar det systematiska kvalitetsarbetet med nyanlända elever.
  • Vi utvecklar och förbättrar organisering och genomförande av mottagande av nyanlända elever.
  • Vi genomför kompetensutvecklande insatser kring språk- och kunskapsutvecklande undervisning för skolpersonal.
  • Vi utvecklar kvaliteten på studiehandledning på modersmålet, undervisning i modersmål, studie- och yrkesvägledning samt elevhälsofrämjande insatser.

Huvudmannen redovisar arbetet löpande

Som en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska huvudmannen skriva två delredovisningar och en slutredovisning. Delredovisningen ska vara en del i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, ett underlag till Skolverkets interna utvecklingsarbete samt ett underlag till den årliga regeringsredovisningen och ska skickas in till oss vid två tillfällen. Delredovisningen syftar också till att beskriva eventuella ekonomiska avvikelser från överenskommelse 2 (ÖK2).

Slutredovisningen undersöker i vilken utsträckning och i vilka avseenden som insatserna har bidragit till hur huvudmannen har nått upp till de önskade effekterna utifrån de uppsatta målen. Slutredovisningen ger också en bild av hur huvudmannens arbetssätt och organisation har förändrats som en följd av insatserna samt det fortsatta utvecklingsarbetet.

En illustration av en kalender. Det är en översiktsbild av en månad med datum från 1 till 31.

Konferens för slutredovisning

När slutredovisningen lämnats in bjuds ni in till en avslutande konferens för erfarenhetsutbyte om i vilka avseenden och i vilken utsträckning insatserna bidragit till konkreta förändringar. Fokus ligger särskilt på det fortsatta, långsiktiga arbetet. Inbjudan skickas via e-post.

Lista på 146 huvudmän som vi samarbetar eller har samarbetat med

Ladda ner lista på huvudmän i bokstavsordning A — Ö (senast uppdaterad i september 2023) Pdf, 229 kB.

Se karta med markerade huvudmän sorterade på urvalsomgång

Ladda ner karta (senast uppdaterad september 2023) Pdf, 760 kB.

Vi redovisar vårt uppdrag till regeringen årligen

Vår redovisning till regeringen är en rapport som beskriver pågående, planerade och avslutade insatser, resultatet av insatserna och eventuella behov av förändringar i vårt arbete.

Ladda ner regeringsredovisning för 2022 Länk till annan webbplats.

Om du är intresserad av äldre redovisningar hittar du dessa i vår publikationsdatabas.

Besök publikationsdatabasen Länk till annan webbplats.

Inspelningar och reportage från tidigare konferenser

Reportage från nätverkskonferens om att mötas och att möta rasism i vardagen i förskola och skola

Läs reportage om skolans ansvar och utmaningar med att bekämpa rasism och diskriminering

Integration och utbildning – ett samtal om Vetenskapsrådets forskningsöversikt (webbinarium oktober 2023)

Översikten bygger på ett omfattande material bestående av publicerad forskning inom utbildningsområdet. I första hand vänder sig webbinariet till personal, ledning och beslutsfattare inom grundskolan och gymnasieskolan.

Se webbinariet i efterhand hos Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats.

Utifrån den tillgängliga forskningen belyser författaren olika policyer och arbetssätt inom grund- och gymnasieskolan. Där det är möjligt beskrivs även deras effekter för integration.

Tema systematiskt kvalitetsarbete - nätverkskonferens mars 2023

Gunnar Iselau har lång erfarenhet av analys och arbete med förbättringsåtgärder i kommuners skolorganisation. Han har också tidigare arbetat som undervisningsråd på Skolverket. Under nätverkskonferensen belyste han vikten av ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete och hur det skulle kunna se ut. Se inspelningarna med Gunnar nedan.

Film: Systematiskt kvalitetsarbete — hur är det jämfört med hur det är tänkt? (tid: 23:18 minuter)

Film: Systematiskt kvalitetsarbete — hur kan det bli som det är tänkt? (tid: 27:48 minuter)

Viktiga pusselbitar för att stötta huvudmäns framgång i mottagande och organisering av barn och elever som är nyanlända och/eller har ett annat modersmål än svenska

Läs reportage från nätverkskonferensen 20 oktober 2022

Elevers rätt till delaktighet i sin utbildning

Läs reportage och se inspelningar från nätverkskonferensen 6 april 2022

Om skolutveckling på kollegial grund och beprövad erfarenhet

Läs reportage och se inspelningar från nätverkskonferens den 19 oktober 2021.

Film: Pedagogisk ledning - vad är viktigt för det som är viktigt? Del 1 (tid: 24:50 minuter)

Föreläsning från nätverkskonferensen den 20 - 21 oktober 2020 med Lars Svedberg som är legitimerad psykolog, docent i pedagogik och författare. Han är också forskare och har bland annat forskat om skolchefers samspel med rektorer och andra aktörer liksom tillitsdilemman inom organisationer.

Film: Pedagogisk ledning - vad är viktigt för det som är viktigt? Föreläsning med Lars Svedberg (del 2) (tid: 21:35 minuter)

Exempel på utvecklingsarbete

Film: Så utvecklade Sigtuna kommun barnens språkmiljöer i förskolan (tid: 13:49 minuter)

I den här filmen får vi ta del av hur Sigtuna kommun arbetar för att öka pedagogernas kompetens och hur de har utvecklat barnens språkmiljöer i förskolorna. Vi kommer att få höra om olika initiativ och strategier som används för att främja språkutveckling och pedagogisk kompetens. Filmen spelades in hösten 2022.

Senast uppdaterad 18 mars 2024

Innehåll på denna sida