Organisera arbetet med att anordna prao

Huvudmän för grundskolor och specialskolor ansvarar för att anordna prao, praktisk arbetslivsorientering. Prao ska omfatta minst tio dagar sammanlagt för alla elever från och med årskurs 8 i grundskolan respektive årskurs 9 i specialskolan. Bestämmelserna gäller från 1 juli 2018.

Alla vinner på prao

Film: Vinsterna med prao (tid 1:40 min)

Se en rektor berätta om vinsterna med prao.

Vi har träffat lärare, elever, arbetsgivare och en rektor och frågat om vinsterna med prao.

Se alla filmer om vinsterna med prao

Se även förklarande filmer som du kan använda i kommunikationen för att utveckla praoverksamheten

Prao ger kunskaper om arbetslivet

Elever väljer utbildningsväg bland annat baserat på vad de tror sig vilja arbeta med i framtiden. Valet påverkas också i stor utsträckning av andra faktorer. Det kan till exempel vara elevernas kön, sociala och kulturella bakgrund eller funktionsvariationer.

Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse betyder att alla som möter elever i skolan har i uppdrag att vidga elevernas perspektiv på studier och arbetsliv. Det handlar till exempel om prao, undervisning som rör arbetslivet, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Detta bidrar till att eleverna får kunskap och färdigheter att fatta väl grundande beslut om framtida studie- och yrkesval.

Av de allmänna råden framgår vad alla i skolan bör göra i arbetet med studie- och yrkesvägledning.

Allmänna råd arbete med studie- och yrkesvägledning

I Slutbetänkande Yrkesprogramsutredningen hittar du bakgrunden till lagförslaget om prao.

Slutbetänkande Yrkesprogramsutredningen (SOU 2015:97)

Skolverket erbjuder i samarbete med Arbetsförmedlingen och landets regioner och län en processutbildning på temat skola-arbetsliv och hur studie- och yrkesvägledning kan integreras i undervisningen som hela skolans ansvar.

Utbildningspaket skola- arbetsliv

I första hand på en arbetsplats

Prao ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev.  Prao är en samverkansmodell mellan skola och arbetsliv där eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Det innebär att eleven under en period vistas på en arbetsplats, där de får prova på vissa arbetsmoment och ta del av hur en arbetsplats fungerar.

Prao ger inblick i arbetsmarknaden

I flera studier uttrycker ungdomar att de vet för lite om arbetsmarknaden. Prao är därför viktig för elevernas yrkesval och framtida etablering på arbetsmarknaden. Praon ger också eleven inblick i arbetslivets tempo och olika yrkeskulturer och yrkesetik.

För eleven kan valet till gymnasieskolan lägga grund för självbild och framtidsutsikter, något som är viktigt ur ett individperspektiv. Ur ett samhällsperspektiv är det också viktigt att eleven gör välgrundade val, eftersom risken att eleven byter program eller avbryter utbildningen minskar.

Studien "Praon i grundskolan. Ett outnyttjat redskap" har undersökt en form av samverkan mellan arbetsliv och skola: praon i grundskolan.

Praon i grundskolan. Ett outnyttjat redskap, Ratio (988 kB)

Ökade krav i arbetslivet

Arbetslivets krav på utbildningsnivå har förändrats. Idag krävs oftast minst gymnasial utbildning. Det betyder att elever redan i grundskolan aktivt måste välja fortsatt utbildningsväg, baserat på vad de tror sig vilja arbeta med i framtiden. Det ställer krav, dels på en aktiv och väl fungerande studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Dels på att skolan tillhandahåller en utbildning av hög kvalitet. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det angeläget att alla elever får samma möjlighet till studie- och yrkesvägledning och tillgång till prao.

Gemensamt ansvar för elevens arbetsmiljö

Arbetsplatsen och huvudmannen har ett gemensamt ansvar för elevens arbetsmiljö under praoperioden. Huvudmannen måste säkerställa elevens säkerhet under praoperioden, samt att arbetsplatsen har en god arbetsmiljö, som uppfyller gällande krav. Enligt Arbetsmiljölagens föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö (Arbetsmiljöverkets föreskrifter, 2012:3 ) ansvarar huvudmannen för skolan för att arbetsgivaren bedömer riskerna på arbetsplatsen innan elever börjar sin prao. Skolan behöver ta del av arbetsplatsens riskbedömning.

Om minderårigas arbetsmiljö - En vägledning till föreskrifterna, AFS 2012:3

Huvudmannens ansvar för prao

Huvudmannen har ansvaret för att anordna prao för alla elever i grundskolan. Det innebär att huvudmannen ansvarar för att skaffa praoplatser och kvalitetssäkra dem utifrån arbetsmiljölagen.

Prao ska i första hand genomföras på en arbetsplats och i andra hand på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterade insatser ersätta prao för en elev.

Det är viktigt att eleven utför lämpliga arbetsuppgifter under handledning av vuxna och på så sätt får inblick i arbetslivets tempo, olika yrkeskulturer och yrkesetik.

Tillämpning av reglerna om riskbedömning enligt föreskrifterna om minderårigas arbetsmiljö vid PRAO, APL och andra praktikplatser avseende kombinerad undervisning och praktik.

Skolans ansvar för prao

Prao ska vara en integrerad del av undervisningen. Praon kan tillsammans med god studie- och yrkesvägledning fylla en viktig funktion inför valet till gymnasieskolan. En förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig så mycket erfarenheter som möjligt under sin prao, är att den integreras i undervisningen och att syfte och mål för praon är tydligt för varje elev, innan de kommer ut på en arbetsplats.

Arbetsplatsens ansvar för prao

Arbetsplatsen ansvarar för att eleven följer arbetsplatsens arbetsmiljöregler och att riskbedömningar är dokumenterade. Det finns inget krav på att upprätta en överenskommelse om prao, men arbetsplatsen, huvudmannen, vårdnadshavaren och eleven kan ändå upprätta en gemensam överenskommelse där parternas respektive ansvars framgår:

• Arbetsplatsen bedömer riskerna och ser till att det finns skyddskläder på plats,
• arbetsplatsen utser en handledare som är förberedd och lämplig för uppdraget och som ger eleven en introduktion. Elevens handledare kontaktar omedelbart skolans kontaktperson om det inträffar en olycka eller ett allvarligt tillbud,
• om eleven är frånvarande kontaktar elevens handledare skolans kontaktperson,
• arbetsplatsen har en god arbetsmiljö och rutiner för hur de rapporterar eventuella arbetsskador. Elevens handledare kontaktar omedelbart skolans kontaktperson om eleven missköter sig genom att eleven inte följer arbetsplatsens rutiner eller regler.

Om minderårigas arbetsmiljö - En vägledning till föreskrifterna, AFS 2012:3

Så får barn och ungdomar arbeta

Information att ge till arbetsgivare om prao

Ta tempen på er organisation kring prao

Hur fungerar arbetet med prao där du jobbar? Gör självskattningstest och få råd och stöd för utveckling av verksamheten.

Självskattningstest för huvudman och skolenhet om organisationen för prao

Huvudmannens planering och förberedelser

Syfte och mål för praon behöver vara tydligt för varje elev innan de kommer ut på en arbetsplats. Praon ska också vara integrerad i de ämnen som undervisningen omfattar. Det är även viktigt att ta tillvara erfarenheterna från praon när eleverna kommer tillbaka till skolan. Här följer praktiska beskrivningar och exempel på hur skola, huvudman och arbetsplats kan planera, genomföra och följa upp prao.

Skaffa och kvalitetsäkra praoplatser

Huvudmannen måste säkerställa att arbetsplatsen har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, som uppfyller Arbetsmiljölagens krav. Huvudmannen kan utse en praoansvarig som  har i uppdrag att skaffa praoplatser. Praoansvarig kan samordna kommunens samtliga grundskolors praoperioder för att undvika att inte alla grundskolor lägger sina praoperioder samtidigt.  Det är också viktigt att hela processen med att skaffa praoplatser kvalitetssäkras.

Den praoansvarige kan vara centralt anställd på kommunen för att skapa rutiner och säkra kvaliteten. Vissa kommuner använder sig av webbaserade verktyg för att samordna och effektivisera arbetet med prao. Praoansvarig kartlägger och har kontakt med närområdet för att hitta lämpliga arbetsplatser som kan tänkas ta emot praoelever.

Arbetsplatsen har ansvar för att bedöma riskerna på praoplatsen. Det handlar inte om att praoansvarig ska besöka varje enskild arbetsplats för att bedöma riskerna. Arbetsplatsen ansvarar för att eleven följer arbetsplatsens arbetsmiljöregler och att riskbedömningar är dokumenterade. Har inte arbetsplatsen gjort en riskbedömning eller uppfyller den inte på andra sätt kraven på en säker arbetsmiljö, är det bättre att välja en annan praoplats.

Praoansvarigs planering av prao

Praoansvarig behöver försäkra sig om att eleven får en introduktion. Praoansvarig kan samordna kommunens samtliga grundskolors praoperioder för att undvika att inte alla grundskolor lägger sina praoperioder samtidigt. Information och kommunikation är en viktig del mellan huvudman och arbetsplatser. Praoansvarig tar fram rutiner för kommunikation, där eleven kan rapportera om sin prao om något skulle uppstå under praoperioden.

Om minderårigas arbetsmiljö - Vägledning föreskrifter minderårigas arbetsmiljö, AFS 2012:3:

Så får barn och ungdomar arbeta, arbetsmiljöverket

För att säkra praoplatsernas kvalitet kan en checklista hjälpa praoansvarig att ställa rätt frågor till arbetsplatsen.

Enkel checklista för riskbedömning på arbetsplatsen

• Vilka är arbetstiderna?
  
• Vilka möjligheter finns det för lunch?
• Har ni bedömt vilka arbetsuppgifter den minderåriga ska utföra?
• Vilka förkunskaper behöver eleven om verktyg och maskiner?
• Har ni tagit del av Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2012:3 om minderårigs arbetsmiljö?
  
• Har ni gjort riskbedömning av er arbetsplats? Vilka riskkällor kan det finnas i arbetsuppgifterna? Kan en bristande mognad eller fysisk utveckling kan bli ett problem? Uppskatta hur allvarliga riskerna kan vara, utifrån sannolikhet och konsekvens. Vidta åtgärder som behövs för att ta bort eller förebygga riskerna.
• Finns det handledare på plats?
• Får eleven introduktion av arbetsplatsen?
• Finns det skyddskläder på plats?
• Vem är kontaktperson på arbetsplatsen?
  
• Har ni rutiner för hur ni rapporterar arbetsskador?
  

Skolans planering av prao

Skolans rektor ansvarar för att prao är en integrerad del av undervisningen. Rektor behöver ge personalen förutsättningar att arbeta med prao i sin undervisning och för att förbereda eleverna inför, under och efter deras praoperiod.
Elevernas praoperiod kan planeras tillsammans med skolans studie-och yrkesvägledare. Skolan utser en ansvarig som kommunicerar med kommunens praoansvarig.

En förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig så mycket erfarenheter som möjligt under sin prao är att den är väl förberedd och att den följs upp och integreras i de olika ämnena i undervisningen. Det är därför viktigt att syfte och mål för praoverksamheten är tydligt för varje elev innan de kommer ut på en arbetsplats.

Utbildningspaket för skola-arbetsliv

Så förbereder skolan eleven

För att eleverna ska känna sig förberedda inför sin praoperiod bör läraren ta fram uppgifter som är kopplade till praoperioden. Varje elev kan till exempel ha förberett frågor till arbetsplatsen och ha med sig en uppgift att genomföra under sin praoperiod.

• Hur många arbetar på arbetsplatsen?
  
• Finns det någon grupp som är över eller underrepresenterad?
• Hur ser en arbetsdag ut?
• Hur kommunicerar arbetsplatsen till sina kunder/användare?
• Hur arbetar arbetsplatsen med hållbarhet?
• Hur är arbetsplatsen organiserad?

Utifrån styrdokumenten finns också möjligheter att koppla alla ämnen till arbetslivsfrågor som förbereder eleven inför sin praoperiod. Här finns ett exempel på en ämnesintegrerad uppgift i svenska och samhällskunskap. Det är viktigt att eleven får en genomgång av arbetsmiljön, risker och skyddsåtgärder inför praoperioden. Det bidrar till att göra eleven trygg på sin arbetsplats. Elever kan önska en praoplats utifrån intresse eller bli tilldelad en plats för att eleven ska få upp ögonen för arbetsplatser, som eleven i första hand inte tänkt på.

Lektionsmaterial för prao

Lektionsmaterial, Skolverket och World skills Sweden

Arbetsgivarens planering för prao

Många elever har ingen arbetslivserfarenhet och behöver därför bli väl mottagna på arbetsplatsen. Eleven behöver en introduktion för att kunna få känna sig trygg och välkommen på arbetsplatsen. Dessutom behöver eleven få information om risker och arbetsmiljöansvar.

Att tänka på inför praoperioden:

• Bedöma riskerna och ser till att det finns skyddskläder på plats,
• utse en handledare som är förberedd och lämplig för uppdraget och som ger eleven en introduktion,
• se till att elevens handledare omedelbart kontaktar skolans kontaktperson om det inträffar en olycka eller ett allvarligt tillbud,
• se till att elevens handledare kontaktar skolans kontaktperson om eleven är frånvarande,
• ha en god arbetsmiljö och rutiner för hur de rapporterar eventuella arbetsskador. Elevens handledare kontaktar omedelbart skolans kontaktperson om eleven missköter sig genom att eleven inte följer arbetsplatsens rutiner eller regler.

Om minderårigas arbetsmiljö - Vägledning föreskrifter minderårigas arbetsmiljö, AFS 2012:3:

Så får barn och ungdomar arbeta, arbetsmiljöverket

Handledning på arbetsplatsen

Arbetsgivaren utser en eller flera handledare för praoeleven. Handledaren är viktig när det gäller att få eleven att utvecklas och känna trygghet. Det kan vara en fördel att dela handledaransvaret på arbetsplatsen, så att eleven alltid har någon att vända sig till. Handledaren ska se till att eleven får pröva olika arbetsmoment. Handledaren på arbetsplatsen behöver inte alltid vara den person eleven framförallt arbetar med eller följer. Den som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som i övrigt bedöms vara lämplig ska vara handledare.

Introduktion till att möta praoelever

Skolverkets handledarutbildning modul, 1-2 handlar om bemötande av unga.

Skolverkets handledarutbildning on-line, skapa konto

Exempel på vad handledningen kan innebära

• presentation av arbetsplatsen (personal, projekt, organisation)
• administrativa rutiner (arbetstider, raster, sjukanmälan, anslagstavlor)
• arbetsmiljö (kvalitets- och miljökrav, skyddsombud)
• olycks- och tillbudsregler (första hjälpen, säkerhetsrutiner)
• risker i arbetet (kemikalier, säkra lyft, genomgång av elevens förkunskaper/certifiering)
• brand, utrymningsvägar (återsamlingsplats, truckvägar)
• personlig skyddsutrustning (kläder, skyddsskor, id-kort, hjälm)
• rundvandring (omklädningsrum, personalutrymmen)

Efterarbete och uppföljning av prao

Efter avslutad prao är det viktigt att huvudmannen, arbetsgivaren och skolan fångar upp elevernas erfarenheter och tar del av deras personliga utveckling och upplevelser. Ett sätt är att låta eleverna redovisa sin praoperiod för sina skolkamrater för att dela med sig av sina erfarenheter, men också få kunskap om andra arbetsplatser.

Läraren har ansvar i undervisning för att följa upp elevernas uppgifter, lärdomar och nya kompetenser från praon. Tillsammans med studie- och yrkesvägledaren kan läraren planera för att prao blir en meningsfull aktivitet, som bidrar till att eleverna ges förutsättningar att göra väl underbyggda val av fortsatta studier och yrkesinriktning.

Exempel på hur kommuner arbetar med prao

Det finns inte bara ett sätt hur man arbetar med prao. Det som är viktigt är att det finns samordning, planering, rutiner, och uppföljning. Här är några exempel på hur olika kommuner arbetar med prao.

Malmö stad

Gävle kommun

Leksand kommun

Sundsvall kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund

Uddevalla kommun

Ett fungerande kvalitetsarbete

Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande, samt en livslång lust att lära. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.

Mer om systematiskt kvalitetsarbete