Skolverket

Öka säkerheten och krisberedskapen

Barn och elever i alla skolformer har rätt till en trygg och säker miljö. Arbetet med säkerhet och krisberedskap blir framgångsrikt när det sker systematiskt och är en del av den ordinarie verksamheten.

Det här materialet vänder sig till skolledning, skolpersonal och säkerhetsansvariga inom alla skolformer (i fortsättningen av utrymmesskäl kallat ”skolan”). Syftet är att ge stöd för arbete med säkerhet och krisberedskap i förskola, skola och vuxenutbildning. Det finns bestämmelser i olika lagstiftningar som kan behöva beaktas i arbetet, t ex skolförfattningarna och arbetsmiljölagstiftningen. Det finns även annan lagstiftning inom området som kan röra skolan.
Lag (2003:778) om skydd mot olyckorlänk till annan webbplats
Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskaplänk till annan webbplats

Därför ska skolor och förskolor arbeta med säkerhet och krisberedskap

Att vara beredd inför en kris kan bidra till att rädda människoliv. För att kunna agera snabbt är det viktigt att all skolpersonal, inte bara skolledning och lärare, är beredda på att agera i händelse av en kris. I ett akut läge måste man agera direkt, då det antagligen inte finns tid att rådgöra med andra.

Det finns flera skäl till att det är viktigt att alla på skolan och förskolan arbetar för en ökad säkerhet och krisberedskap.

  • Personalen måste se till att barnen och eleverna inte kommer till skada.
  • Huvudmannen är skyldig att försäkra sig om att elever och personal har en trygg och säker arbetsmiljö. Huvudmannen är till exempel kommunen eller huvudmannen för en fristående skola.
  • Det är viktigt att varje rektor och förskolechef känner till arbetsmiljölagstiftningens krav på att kartlägga risker i verksamheten. I skollagen finns krav på systematiskt kvalitetsarbete.

Roller och ansvar för säkerhet i skolan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSBlänk till annan webbplats
Ta ett samlat grepp om trygghet och säkerhet, Sveriges Kommuner och Landstinglänk till annan webbplats

Exempel på kriser

Kris betyder olika saker för olika människor. Här syftar vi på oväntade händelser som hotar att allvarligt försvåra eller helt lamslå skolans eller förskolans verksamhet. Kriser kan direkt eller indirekt hota grundläggande funktioner och värden som vår hälsa, vår frihet, vår miljö, vårt förtroende och viktiga samhällsfunktioner. Det kan handla om att väldigt många på en skola eller en förskola drabbas. Händelsen kan också få så stora konsekvenser att skolan eller förskolan inte kan erbjuda undervisning och omsorg som vanligt. Exempel på händelser som kan leda till kris är:

  • Väpnat våld i skola.
  • Skolbränder.
  • Stor olycka utanför skolan som drabbar barn och vuxna.

På säkerhetspolitik.se, MSB, kan du läsa mer om kriserlänk till annan webbplats

Arbeta systematiskt med säkerheten

Enligt skollagen och FN:s konvention om barnets rättigheter har barn och elever rätt till en trygg och säker miljö. Ändå upplever barn och elever ibland en otrygghet i skolan och förskolan och många råkar ut för olyckshändelser och skador. Vantrivsel hos barn och elever och skadegörelse, kränkningar, mobbning och olyckshändelser kan i värsta fall leda till en kris. Mot den bakgrunden är det angeläget att skolor och förskolor utgår från en helhetssyn på barns och elevers situation, i arbetet för en trygg och säker miljö.
Grövre våld i skolan, Brottsförebyggande rådetlänk till annan webbplats

Säkerhetskultur handlar om en organisations gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risker och säkerhetsfrågor. För ett framgångsrikt arbete med säkerhet behöver arbetet vara en del av den ordinarie verksamheten i förskolan och skolan. Det innebär att det är en del i skolans arbete och känt av all personal. Det är även viktigt att arbetet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. I skollagen finns krav på att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete både på huvudmannanivå och på skolenhetsnivå. Det finns även krav på systematiskt arbetsmiljöarbete i arbetsmiljölagstiftningen.

Läs mer om systematiskt kvalitetsarbetelänk till annan webbplats

Läs mer om arbetsmiljöarbete i skola och förskola

Systematiskt säkerhetsarbete i skolan, MSBlänk till annan webbplats

Arbeta med värderingar och förhållningssätt

Grunden för en trygg och säker förskola och skola är ett arbete för en trygg, säker och hälsofrämjande miljö med tydlig värdegrund och tillitsfulla relationer. Arbetet behöver planeras, genomföras, följas upp och analyseras. Det främjande värdegrundsarbetet pågår kontinuerligt. För att det ska ge resultat krävs tydligt uppsatta mål och långsiktighet. Det innebär att värdegrundsarbetet är en viktig del vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen och den undervisningsfria tiden på förskola, skola och fritidshem.

Värdegrund i skola och förskolalänk till annan webbplats

Elevhälsan

Förebygga incidenter som kan leda till kriser

I arbetet med att förebygga incidenter som kan leda till kriser är det bra om såväl lärare som barn, elever och vårdnadshavare involveras. Ett förtroendefullt förhållande mellan alla inblandade gör skolan starkare i en krissituation. Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja sådana risker som kan leda till kriser av olika slag.

Att skolan ska arbeta med öppenhet och tolerans får inte förväxlas med att skolan ska vara fysiskt öppen för allmänheten. Skolan är inte en allmän plats och det är viktigt med rutiner för tillträde och hur besökare tas om hand och bemöts.

För att lärare och skolledare ska kunna förebygga incidenter behöver de känna till var, när och hur barn och elever riskerar att fara illa. Därför behöver verksamheter regelbundet kartlägga styrkor och svagheter i verksamheten som ett underlag för insatser som kan förebygga incidenter.

Kartläggningen kan till exempel handla om att följa upp och analysera:

  • förhållanden i elevernas närmiljö och skolsituation som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar
  • trygga och otrygga platser i skolan
  • risker för diskriminering och annan kränkande behandling
  • de kränkningsärenden som förekommit på skolan
  • orosanmälningar till socialtjänsten
  • även mindre händelser som kan leda till konflikter och kriser
  • eventuella hot

De flesta allvarliga incidenter har det på något sätt förvarnats om. I sådana fall är det viktigt att personalen kontaktar skolledningen direkt och att elever uppmanas att ta kontakt med någon vuxen på skolan om de uppfattar allvarliga hot mot skolan eller förskolan.

Brott i skolan

Unga som begår brott gör det oftast bara någon enstaka gång. Men en del fortsätter med allvarligare brott och riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Därför har en del kommuner inrättat sociala insatsgrupper. Det är en samverkansform där man bygger upp ett skyddsnät kring unga i riskzon.

Riskfaktorer för att utveckla en kriminell livsstil kan vara skolk, försämrade skolresultat och delaktighet i våld och övergrepp eller annan social problematik. Tidiga åtgärder mot kränkningar i skolan är avgörande för att kunna förebygga det grova våldet. Det är viktigt att skolan också åtgärdar lindrigt våld, så att eleverna inte börjar uppfatta detta som en harmlös konfliktlösningsmetod.

Sociala insatsgrupper - Lokal samverkan för att förhindra ungdomar från att begå brott, Socialstyrelsenlänk till annan webbplats

Barn och unga som begår brott, Socialstyrelsenlänk till annan webbplats
Grövre våld i skolan, Brottsförebyggande rådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Brottsförebyggande arbete i skolan, Brottförebyggande rådet länk till annan webbplats

Våld och hot i arbetsmiljön, föreskrifter, Arbetsmiljöverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Anlagda bränder

Enligt Brandskyddsföreningen är anlagda bränder i dag ett problem på många skolor. Skolor med problem inom andra områden drabbas oftare av anlagda bränder än skolor med en mer fungerande miljö. I de lägre åldrarna handlar problemet om att barnen inte förstår riskerna med brand.

Ofta anläggs bränderna vid undanskymda platser, vid lastbryggor eller genom att papperskorgar och soptunnor antänds. Särskilt utsatta platser är uppehållsrum, toaletter och anslagstavlor. Oftast är det elever på skolorna och ibland före detta elever som är gärningspersoner.

Förutom anlagda bränder så innefattar skolan också verksamheter med högre brandrisk än normalt, till exempel kemi, hemkunskap och slöjd.

En mer utförlig vägledning i skäligt brandskydd har tagits fram av Brandskyddsföreningen för såväl skolor som förskolor.

Brandskyddsföreningen om brandsäkerhet i skolanlänk till annan webbplats

Öka krisberedskapen

Arbetet med samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen, vilket innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra. För att undvika personberoende vid en krissituation är det bra att utse ersättare för chefer och andra nyckelfunktioner. Ersättarna bör ha tydliga mandat för sina roller.

Det förbyggande arbetet i skolan

Att analysera risker och sårbarheten i verksamheterna ger ansvariga underlag för att planera arbetet med krisberedskap och krisplaner. Det bidrar också till att öka medvetenheten och kunskapen om hot, risker och sårbarhet, hos all personal. Analysen kan handla om att öka krisberedskapen vid till exempel en bussolycka, olycka under skolresa, smittspridning inom verksamheten och händelser i sociala medier. Det är en fördel om analysen är del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Arbetet handlar om att systematiskt

  • identifiera viktig verksamhet och oönskade händelser
  • bedöma hur troligt det är att händelserna inträffar
  • bedöma de omedelbara negativa konsekvenserna
  • analysera verksamhetens sårbarheter
  • bedöma förmågan att hantera olika påfrestningar.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterar olika metoder för risk- och sårbarhetsanalyser. Metoder kan kombineras och anpassas efter egna behov.

Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, MSBlänk till annan webbplats

Risk- och sårbarhetsanalys, MSBlänk till annan webbplats

Utbildningar och material

För att personalen ska vara rustad att agera vid en kris behövs utbildning. Här listar vi några utbildningar och även material som lärare kan använda i det förebyggande arbetet – individuellt, kollegialt eller med eleverna:

Checklista inför att du larmar

Här finns en checklista och information om vad du behöver tänka på inför att du ringer SOS Alarm 112.
Din säkerhet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaplänk till annan webbplats

Fakta om första hjälpen

Första hjälpen handlar om att kunna rädda liv eller att hjälpa någon som har skadat sig. Livräddande första hjälpen kan vara att ge hjärt-lungräddning (HLR) om någon blir medvetslös på grund av till exempel stroke eller hjärtstillestånd. Det kan också handla om att frigöra luftvägarna vid kvävning eller att stoppa en akut blödning.

Lär dig första hjälpen, MSBlänk till annan webbplats

Första hjälpen och krisstöd, Arbetsmiljöverketlänk till annan webbplats

Första hjälpen-utbildningar
Röda korset har utbildningar för mellan- och högstadiet. Det går också att ladda ner en Första hjälpen-app, så att vem som helst lätt kan lära sig grunderna.

Utbildningar om första hjälpen, Röda korsetlänk till annan webbplats

Utbildningsmaterial för skolan
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utbildningsmaterial som innehåller elevmaterial och lärarhandledning. Utbildningarna handlar om till exempel barns och ungas säkerhet, krisberedskap, brand, olyckor, farliga ämnen, och informationssäkerhet.

Skolmaterial om säkerhet och beredskap, MSBlänk till annan webbplats

Utbilda i brandskyddsarbete
Elever och personal behöver känna till utrymningsvägar och återsamlingsplatser och bör med jämna mellanrum delta i utrymningsövningar. Samtliga lärare bör utbildas i utrymning samt i hur man hanterar en handbrandsläckare. Brandskyddsföreningen har en kostnadsfri utbildning som skolan kan låta eleverna genomgå.
Upp i rök − brandskyddsutbildning för eleverlänk till annan webbplats

Att förebygga brott och problembeteenden i skolan
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har tagit fram en skrift som visar hur skolor kan arbeta för att förebygga våld och missbruk bland elever samt få fler elever att vittna och anmäla brott. En metod som beskrivs är att i kartläggningen av styrkor och svagheter i verksamheten - som beskrivs ovan - särskilt identifiera brottsutsatta platser, så kallade ”hot spots”, och göra konkreta insatser på dem för att minska problem.
Att förebygga brott och problembeteenden i skolan, Brottförebyggande rådetlänk till annan webbplats

Säkerhet på internet
Internetstiftelsen i Sverige har tagit fram en grundkurs i informationssäkerhet. I åtta lektioner får du lära dig vad som är viktigt att tänka på i samband med lösenord, appar, säkerhetskopiering, trådlösa nätverk, tävlingar, kedjebrev, skydd för dator, bedrägerier och publicering.

En grundkurs i informationssäkerhet, Internetstiftelsen i Sverige

länk till annan webbplats
Guider om säkerhet på nätet
Eftersom många elever använder nätet och sociala medier i skolan och på fritiden behöver frågor om integritet och säkerhet på nätet ingå i arbetet med att förebygga incidenter som kan leda till kriser och vara en naturlig del av skolvardagen. Här finns guider som lärare kan använda som underlag för diskussioner med elever.
Integritet och säkerhet på nätet, Internetstiftelsen i Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Utbildning i traumamedveten omsorg, TMO
I samarbete med Rädda barnen erbjuder Skolverket personal i skolor en utbildning för att kunna stötta elever, ofta nyanlända, som utsatts för påfrestningar och traumatiska upplevelser.
Utbildning i traumamedveten omsorg, TMO

Statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder 2018

Bidraget är till för att minska risken för brott mot skolan eller mot elever eller personal i skolan. Det ska gå till säkerhetshöjande fysiska åtgärder som ska öka säkerheten i skolbyggnader, på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid fritidshem. Skolverket fördelar bidraget för säkerhetshöjande åtgärder till huvudmän som bedriver skolor där det finns en påtaglig risk för brott där ett motiv är att kränka en person, en folkgrupp eller en annan grupp av personer.

Statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder 2018

Se till att alla har kännedom om lokalerna

Det är viktigt att all personal på förskolan och skolan har god kännedom om lokalerna, till exempel nödutgångar, flyktvägar och eventuella larm. Det är bra att kartlägga om det finns möjlighet att låsa rum och salar. Om det finns olika byggnader, olika ingångar och flera våningsplan är det en fördel om dessa är tydligt märkta, exempelvis med olika bokstäver eller symboler. Då blir det enklare att informera den egna personalen, barnen och eleverna om var den akuta händelsen pågår. Det blir också enklare att ge polisen information.

All personal ska veta hur larmet fungerar

Många skolor och förskolor har larmsystem. Dessa kan användas för att uppmana elever och skolpersonal att inta någon form av skyddsläge. Larmet kan bestå av en signal som hörs i skolan eller förskolan. Ibland finns olika signaler för olika ändamål, exempelvis ett för brand och ett annat för att inta skyddsläge. Numera har det emellertid blivit allt vanligare med larm som är kopplade till personalens och ibland även elevernas mobiltelefoner. Det är viktigt att all personal har kunskap om hur larmet fungerar.

Utarbeta rutiner för kommunikation

Att ha en välfungerande kommunikation kan vara helt avgörande i en krissituation. Rätt information i rätt tid bör gå internt till personal och elever och externt till vårdnadshavare, media, myndigheter och kringliggande samhälle – till exempel närliggande skolor. Det är viktigt att rektorer och förskolechefer utvärderar förskolans och skolans kommunikationsrutiner regelbundet och till exempel se till att namn och telefonnummer är aktuella.

En del händelser får stor uppmärksamhet i tidningar, radio och tv. Det är klokt att utse en eller några personer som sköter kontakter med medierna. Det är också viktigt att bestämma vilket förhållningssätt skolan ska ha. Ska till exempel journalister få komma in i skolan och intervjua elever? Ibland blir det aktuellt att aktivt gå ut med information till medier, till exempel att skriva pressmeddelande eller sammankalla till presskonferens. Den interna kommunikationen måste gå i takt med mediainformationen så att alla i verksamheten vet vad som sker.

Öva krisplanen med personalen

Ett systematiskt säkerhetsarbete omfattar även förekomsten av en krisplan för verksamheten. Arbetet med att ta fram krisplanen är lika viktigt som att ha en aktuell krisplan. För en fungerande krisberedskap är det avgörande att personalen deltar i planeringsprocessen. All personal behöver känna till krisplanen och veta hur de ska agera vid en kris. Barn och elever behöver veta vad som gäller vid olika situationer t ex vid larm. Därför är det viktigt att regelbundet gå igenom krisplanen och öva. Delar som handlar om väpnat våld bör dock inte övas med barn och elever.

En krisplan beskriver till exempel:

  • vilka som ingår i krisgruppen och vem som leder den
  • vad krisgruppen ska göra vid kris och på lång sikt
  • viktiga kontaktuppgifter
  • hur man ska hantera skalskydd, som låsta dörrar och larm
  • vilka möjligheter som finns för att stärka säkerheten vid kris
  • rutiner för att uppdatera listor med kontaktuppgifter till vårdnadshavare, även de med skyddad identitet och papperslösa
  • hur krisstödet ska organiseras.

Därför ska personalen öva inför kriser

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beskriver att återkommande övningar i olika verksamheter till exempel kan bidra till att:

  • utveckla förmågan att hantera och leda kriser
  • förbättra förmågan att samverka med andra aktörer
  • öka förmågan att fatta snabba beslut och delge lägesinformation
  • pröva och utveckla beredskapsplaner under verklighetsliknande former
  • visa på områden där ytterligare utbildning eller träning behövs
  • belysa svagheter och styrkor i resurser och teknik

Med tanke både på hur oförutsägbart väpnat våld är och hur liten risken är för en enskild skola att drabbas, så rekommenderas inte skolor att genomföra omfattande utbildningsinsatser eller göra särskilda installationer med tanke på risken för väpnat våld. Barn och elever bör inte delta i eventuella övningar som bygger på situationer som innefattar väpnat våld.

Öva enkelt - med minimala resurser och förberedelser, MSBlänk till annan webbplats

Olika handlingsalternativ vid väpnat våld

Vid de allra flesta skolor eller förskolor kommer det aldrig att inträffa någon incident med väpnat våld (eller ”pågående dödligt våld” som är termen polisen använder). Men eftersom väpnat våld kan leda till allvarliga konsekvenser finns det skäl att ta frågan på allvar. Erfarenheten från andra länder visar att det är omöjligt att förutsäga i vilka områden och i vilken typ av skolor eller förskolor som väpnat våld kommer att inträffa. Därför är det bra om de som arbetar i verksamheterna har en mental förberedelse och insikter om olika möjliga handlingsalternativ.

Varje situation av väpnat våld i skolan eller förskolan är unik. Åtgärder som i en situation kan bidra till att skydda människor kanske inte alls fungerar i en annan. De förslag till åtgärder som vi förmedlar är sådana som ibland visat sig fungera, men det finns ingen åtgärd som fungerar i alla situationer.

Strategierna inrymning, utrymning och utestängning kan tas upp i samband med skolans eller förskolans övriga säkerhetsarbete. Då går det att ta hänsyn till den enskilda verksamhetens specifika förutsättningar, som lokalernas utformning och elevsammansättningen. En möjlighet är att formulera möjliga scenarier och diskutera hur personal skulle agera i dessa situationer.

Inrymning

Inrymning innebär att barn, elever och personal stänger in sig i rum eller salar. Genom att låsa dörren och/eller barrikadera den blir det svårare för en gärningsperson att komma in. Det är också en fördel om det går att gömma sig, att vara tyst och om möjligt täcka för eventuella fönster. Inrymning är ingen garanti för säkerhet, men bidrar ofta till att förhindra att människor kommer till skada. En avgörande faktor för hur inrymning fungerar är lokalernas utformning. Eftersom varje skola och förskola har unika lokaler och verksamhet är det viktigt att ha funderat över den enskilda byggnadens utformning och hur en inrymning skulle kunna fungera på den aktuella förskolan eller skolan.

Utrymning

Utrymning innebär att barn, elever och personal lämnar lokalerna för att söka skydd. Utrymning kan vara en lämplig metod när byggnaden av någon anledning inte ger bästa skyddet, exempelvis på grund av hur lokalerna är utformade. Då kan det vara bättre att ta sig ut och söka skydd.

Utrymning bygger på bedömningen att gärningspersonen inte upptäcker de barn, elever och den personal som flyr bort från skolan eller förskolan. Utrymning kan också vara den lämpligaste åtgärden om gärningspersonen använder sprängämnen.

Utrymning kan även vara den bästa metoden om barn, elever och personal redan befinner sig på gården eller i trapphus på väg in i byggnaden. Om dödligt våld pågår inne i byggnaden kan det vara bättre att fly bort från området. För att underlätta krishanteringen efter den akuta fasen är det önskvärt med en gemensam återsamlingsplats. Var den ska vara belägen påverkas av vad som har hänt, vilken typ av kris och var den har inträffat.

Utestängning

Ytterligare en metod som kan användas under vissa omständigheter är att stänga ute gärningspersoner från hela byggnaden. När det väpnade våldet pågår på gården, då kan det vara effektivt att stänga dörrar till byggnaden, hålla barn, elever och personal inomhus medan gärningspersonerna utestängs. Det är viktigt att inga barn och elever utestängs ihop med gärningspersoner.

Läs mer: Väpnat våld i skolan - hur skolor kan agera om det händerlänk till annan webbplats

Vid en akut situation

1. Rädda liv

  • Ge första hjälpen.
  • Undsätt skadade.

2. Larma

  • Ring SOS Alarm på telefonnummer 112. Möt polis och räddningspersonal och var tillgänglig och till hjälp för dem.
  • Kontakta närmaste chef och informera dina kolleger.
  • Anmäl akuta situationer med misstanke om pågående grova brott, även hot, till polisen på telefonnummer 112. (Vid polisärenden som inte är akuta 114 14.)

3. Aktivera krisgruppen

Vid kris i skola eller förskola behöver krisgruppen aktiveras. Rektor och förskolechef har huvudansvaret för krisledningen, men kan delegera uppdraget i det akuta läget.

  • Ta fram kontaktuppgifter till krisgruppens olika medlemmar och exempelvis polisen, fastighetsförvaltare, larmbolag, socialtjänsten och lokalmedia.
  • Kalla in krisgruppen och utse en krisledare.
  • Krisledningsgruppen behöver hålla sig à jour med vad som händer, analysera situationen och besluta vem som gör vad.
  • Utse en sekreterare som för loggbok över vad som händer och vilka beslut som tas.
  • Utse vem som är ansvarig för den ordinarie verksamheten.
  • Utse en talesperson som ansvarar för mediekontakter. Se till att talespersonen får uppdaterad information och är tillgänglig för media.
  • Förbered gruppen på att bemöta vårdnadshavare och andra anhöriga och svara på deras frågor.

Ibland kan en händelse utanför förskolan eller skolan leda till en kris i verksamheten. Följ då instruktionerna som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ger på krisinformation.se − eller via appen − och på telefonnummer 113 13. Agera enligt krisplanen.

4. Reducera skador

När larmet har gått och krisgruppen är aktiverad handlar det om att löpande bedöma läget och sätta in åtgärder. Kriser är ofta oförutsedda och därför går det inte att säga vad som fungerar bäst.

  • Utrym lokaler, lås dörrar eller gör vad som krävs för att sätta barn och personal i säkerhet. Följ rutiner vid uppsamlingsplatserna.
  • Motverka att de som vill hjälpa skadade och hitta anhöriga eller kompisar springer tillbaka in om en lokal är utrymd.
  • Spärra av vid behov och förstärk eller bevaka avspärrningen om det behövs.

5. Informera snabbt och korrekt

Ge snabb och korrekt information om

  • vad som har hänt, när och varför
  • vilka som har drabbats
  • vad som händer nu och vad ni gör nu
  • när och hur nästa information kommer
  • vem som är talesperson och hur den personen nås.

6. Planera återgång till vanlig skoldag

Eleverna bör samlas på skolan efter det att en kris har inträffat. Berätta vad som händer den närmaste tiden, till exempel om undervisningen ställs in, om det ordnas klassrumssamtal och hur eleverna kan delta i möten. Sträva efter att alla elever får informationen samtidigt.

Rektor kan – med hjälp av till exempel kurator eller skolpsykolog – behöva stötta personalen om hur de ska prata med barn och elever under och efter krisen. Det är viktigt att personalen inte för över sin egen oro till barnen. Försök att skydda barnen från sådan information som de kan ha svårt att hantera. Berätta inte mer än de frågar efter.

Så pratar du med barn om svåra händelser, Rädda barnens webbplatslänk till annan webbplats

Avveckla krishanteringen, men se till att det finns fortsatt krisstöd för dem som behöver det.

Ansvar och befogenheter i skolförfattningarna

Tillsynsansvar

Personalen på skolor och förskolor har ett tillsynsansvar, vilket innebär att de måste se till att barnen och eleverna inte kommer till skada. Tillsynsansvaret är vanligtvis inte lika långtgående för äldre elever som för barn och yngre elever, men det måste bedömas individuellt. Det finns ingen uttrycklig bestämmelse om tillsynsansvaret i skolförfattningarna, men ansvaret följer indirekt av barnets och elevens rätt till trygghet enligt skollagen och läroplanerna, av arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen samt av praxis. Huvudmannen är ytterst ansvarig för sin verksamhet och ska ge rektorer och förskolechefer förutsättningar för att kunna uppfylla de regler som gäller enligt olika lagar och andra författningar. Huvudman, rektor och förskolechef ska se till att reglerna följs i skolan och förskolan.

Ansvar för en trygg och säker miljö

Arbetsmiljölagen gäller i skolan och innehåller krav på arbetsgivaren att skapa en trygg och säker arbetsmiljö. I skollagen finns bestämmelser om att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever garanteras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. För förskolan gäller i stället bestämmelsen i 8 kap. 8 § skollagen om att huvudmannen ansvarar för att barnen erbjuds en god miljö, vilket även omfattar säkerheten.
5 kap. skollagen (2010:800)länk till annan webbplats

Lagar och andra regler om arbetsmiljö, Arbetsmiljöverketlänk till annan webbplats

Disciplinära åtgärder

Utbildningen i skolan ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Lärarna och den övriga personalen har ansvar för eleverna i skolan. Om det händer något ska de ingripa för att skapa trygghet och studiero för eleverna eller för att komma till rätta med en elev som stör. Rektorn eller lärarna får då vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som krävs för att tillförsäkra eleverna en trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Det kan till exempel handla om tillrättavisningar eller att personalen behöver gå emellan två elever som bråkar eller för att stoppa skadegörelse. Åtgärderna får inte inskränka elevens rätt till utbildning och man får bara göra saker som är rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen, exempelvis elevens ålder och beteende. Om eleven är minderårig måste åtgärden vidtas med hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna måste vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser.

Det finns dock situationer när åtgärder som vidtagits i ett förebyggande syfte inte är tillräckliga och där skolan kan behöva använda de disciplinära åtgärder som finns i skollagen för att skapa en god studiemiljö. Bestämmelserna i skollagen om disciplinära åtgärder gäller både för skolor inom det offentliga skolväsendet och för fristående skolor. De ska inte användas för att straffa eleverna utan tanken är att de ska leda till ett ändrat beteende så att arbetssituationen blir bättre för eleven och alla andra på skolan. De disciplinära åtgärder som regleras i skollagen är: omhändertagande av föremål, utvisning, kvarsittning utredning om varför eleven stör, skriftlig varning, tillfällig omplacering, tillfällig omplacering vid annan skolenhet och avstängning. I kommunala grundskolor finns också möjlighet till permanent omplacering av en elev till en annan kommunal grundskola.

5 kap. skollagenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om studiero och disciplinära åtgärder

Ansvar för arbete mot kränkande behandling och diskriminering

Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen ska vara fri från kränkande behandling. Huvudmannen är enligt skollagen skyldig att se till att det i varje verksamhet (till exempel i varje förskola eller skola) bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen är skyldig att se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och att det årligen upprättas en plan mot kränkande behandling. Det förebyggande arbetet handlar om att undanröja risker för att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling inom ramen för verksamheten. Arbetet ska vara målinriktat och verksamheten ska genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Att arbetet ska vara målinriktat innebär att verksamheten ska sätta upp mål för sitt förebyggande arbete. Verksamheten bör som en del av det förebyggande arbetet ha rutiner för akuta situationer. Vilka övriga åtgärder som verksamheten behöver vidta eller hur arbetet ska organiseras är upp till huvudmannen att bestämma. För att ha effekt är det dock viktigt att arbetet genomförs systematiskt. Skolverket rekommenderar därför att det förebyggande arbetet genomförs i en systematisk process som omfattar kartläggning, analys, mål och åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Barn och elever ska medverka i arbetet med aktiva åtgärder. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Om huvudmannen eller personalen i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Personalen har också en anmälningsskyldighet.

Barn och elever är även skyddade mot diskriminering. Bestämmelser om åtgärder mot diskriminering finns i diskrimineringslagen. Reglerna gäller för förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ger information och vägledning om diskrimineringslagen.

6.kap.skollagen (2010:800)länk till annan webbplats

2 § förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandlinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Diskrimineringslagen (2008:567)länk till annan webbplats

Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete

Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. En sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I arbetsmiljölagstiftningen finns krav på systematiskt arbetsmiljöarbete.

4 kap. 2-8 §§ skollagen
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendetlänk till annan webbplats

Lagar och andra regler om arbetsmiljö, Arbetsmiljöverketlänk till annan webbplats

Brott och polisanmälan

Om brott begås i skolan eller förskolan är det ofta rektorn eller förskolechefen som får ta ställning till om en polisanmälan ska göras. Barnets eller elevens och vårdnadshavarnas åsikt bör vägas in i den bedömningen. Det kan också ha betydelse om eleven och vårdnadshavarna själva vill göra en polisanmälan. Barnets eller elevens ålder och händelsens karaktär är också av betydelse. Vid bedömningen ska alltid de berörda barnens bästa vara utgångspunkt. JO har i beslut uttalat att skolan bör vara återhållsam med att göra polisanmälan mot barn i de yngsta elevgrupperna eftersom sådana anmälningar normalt inte kan bli föremål för någon utredning från polisens sida. En polisanmälan ska inte användas som en form av sanktion mot barnet. För det fall skolan, eventuellt efter samråd med polisen, kan förutse att någon utredning inte kommer att ske bör man avstå från att göra polisanmälan. I stället bör i sådana fall i första hand skolan själv utreda vad som inträffat och vidta lämpliga åtgärder. Om skolledningen därvid anser att det finns skäl för socialnämnden att ingripa ska orosanmälan enligt socialtjänstlagen även göras till nämnden.

JO dnr 352-1998 samt dnr 4418-2006, Skolinspektionen dnr 41-2008:543

Skyldighet att anmäla när barn far illa

Utsatta barn och ungdomar måste fångas upp tidigt. Personalen i förskola och skola har en viktig roll i att upptäcka när barn far illa eller när det finns risk för det. När det finns en misstanke om att ett barn far illa har huvudmannen och personalen i skolan eller förskolan en skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Med barn avses här alla barn och elever under 18 år. Skyldigheten att anmäla gäller oavsett om verksamheten är offentlig eller enskild.

29 kap. 13 § skollagen (2010:800)länk till annan webbplats

14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)länk till annan webbplats

Diskussionsfrågor

  • Vet du och dina kollegor vad ni ska göra om det händer en allvarlig olycka, brand eller våldsdåd i verksamheten? Hur vet du hur du ska göra? Vem ska informera dig och dina kollegor hur ni ska agera? På vilket sätt och hur ofta behöver ni få informationen?
  • Vet du hur larmen fungerar i verksamhetens lokaler? Har du fått en rundvandring och presentation av hela verksamhetens lokaler? Har ni rutiner för besökare? Kan du skaffa informationen själv eller behöver din arbetsgivare ge den till dig?
  • Finns det en krisgrupp i din verksamhet? Vet du och dina kollegor vem ni ska kontakta vid kris? Hur fick du informationen sist? På vilket sätt och hur ofta behöver ni i verksamheten få den här informationen?
  • Har verksamheten en krisplan? Känner du till vad det står i den? Vet dina kollegor vad den innehåller? Har ni övat utifrån krisplanen?
  • Vem har ansvaret för att barn och elever är säkra när de vistas i er verksamhet? Känner alla i verksamheten vilket ansvar de har och vad det innebär?
  • På vilket sätt arbetar din verksamhet med att förebygga ohälsa och kränkningar hos barn och unga? På vilket sätt främja verksamheten goda relationer och gott arbetsklimat för alla? Har ni utvärderat arbetet? Vilka insatser har ni planerat att göra under kommande termin för att bli ännu bättre i detta arbete?
  • Kartlägger verksamheten incidenter och hot som kan leda till kris? Har ni planerat åtgärder för att minska risken för kriser? Vilka är insatserna och vad kan du göra för att insatserna ska bli av och slutföras?
  • Är säkerhet och krisberedskap en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete? På vilket sätt involveras du i detta arbete? Vad kan du göra för att din verksamhet ökar säkerheten och krisberedskapen?

Bakgrund och källor

Detta material utgår från skolförfattningar, läroplaner och Skolverkets allmänna råd som har anknytning till frågor om säkerhet och krisberedskap. Materialet utgår också från utredningar och forskning som finns på området. Se länkar i texten ovan. Skolhuvudmän, myndigheter och organisationer har bidragit med underlag och synpunkter.