Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar.

Huvudmannen ska, som ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen, även se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå. I arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ingår även att vidta åtgärder. Till exempel om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, så ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (Allmänna råd)länk till annan webbplats

Uppdrag

Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. Detta stödmaterial riktar sig dock främst till kommuner och enskilda huvudmän.

Vem är huvudman?

Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. Detta stödmaterial riktar sig dock främst till kommuner och enskilda huvudmän.

2 kap. 2- 7 §§skollagenlänk till annan webbplats

Kommuner

Kommuner som juridisk person är huvudman inom skolväsendet och kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ enligt kommunallagen. Det innebär att fullmäktige har det yttersta ansvaret för att den kommunala förskolan, skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen.

2 kap. 8 § skollagen. länk till annan webbplats


Fullmäktige ska utse en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter. Den eller de utsedda nämnderna ansvarar för den verksamhet som fullmäktige tilldelat dem genom nämndreglementet. Detta framgår av skollagen och av kommunallagen:

2 kap. 2 § skollagenlänk till annan webbplats

3 kap. 3 § kommunallagenlänk till annan webbplats

Enskilda

Huvudman för fristående förskola eller skola benämns i skollagen enskild huvudman. Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Det är Statens skolinspektion, eller i vissa fall kommunen där utbildningen ska bedrivas som handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman.

2 kap.5 § skollagenlänk till annan webbplats


Styrelsen eller motsvarande har det yttersta ansvaret för att förskolan och skolan har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen. Se kraven:

2 kap. 8 § skollagen. länk till annan webbplats


Det systematiska kvalitetsarbetets två nivåer i kommunen - med förvaltningsledningen mellan.

* Förvaltningsledningen leder verksamheten, men har inget uppdrag i skolförfattningarna.

Huvudmannens ansvar i styrsystemet

Riksdag och regering fastställer nationella mål, krav och riktlinjer i skollagen, läroplanerna och i andra författningar. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter.

Huvudmannens ansvar innebär bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskraven kanuppfyllas.

Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Kvalitet

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (Ur 1 kap. 4 § och 3 kap. 3§ skollagen)

Likvärdighet

Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Ur 1 kap. 4 och 9 §§ skollagen)

Förankring

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Ur 1 kap. 5 § skollagen)

Medan huvudmannens ansvar gäller hela verksamheten, har rektor ansvar för förskole- och skolenhetens kvalitet och resultat. Deras ansvar innebär, liksom huvudmannens, att inom givna ramar se till att utbildningen genomförs utifrån nationella mål, krav och riktlinjer samt att personalen får förutsättningar att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. (se vidare Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete s. 13)

Struktur och rutiner

Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att säkra och ge underlag för utvecklingsåtgärder för att de nationella målen ska uppnås. Huvudmannens ansvar för utbildningens genomförande innebär att se till att det vidtas åtgärder för förändring och förbättring, när brister synliggörs via det systematiska kvalitetsarbetet.

För att kunna genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete krävs att man på huvudmannanivå säkrar systematiken i kvalitetsprocessen genom en tydlig struktur och fastställda rutiner. För att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och se förändringar av måluppfyllelsen måste kvalitetsarbetet dessutom dokumenteras.

Struktur

Från huvudmannens sida är det väsentligt att skapa en grundläggande struktur som tydliggör vad i verksamheten som ska följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Det behöver vara en struktur som uppmärksammar styrdokumentens centrala kvalitetskrav och som kan tillämpas systematiskt både på huvudmannanivå och av varje enhet. (För definition av nationella mål se sid 45 i de Allmänna råden.)

Det är en fördel om det finns en gemensam kärnstruktur som kan återfinnas både i enheternas kvalitetsarbete och i huvudmannens övergripande kvalitetsarbete. Där utöver måste varje förskole- eller skolenhet utvidga och anpassa sitt kvalitetsarbete utifrån sina behov och förutsättningar eller särskilda profilering. Varje enhets systematiska kvalitetsarbete blir därmed ett underlag både för det egna förbättringsarbetet och för den nulägesbedömning som måste göras på huvudmannanivå.

Rutiner

Enligt Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete bör huvudmannen skapa tydliga rutiner för kvalitetsarbetet. Rutinerna underlättar systematiken. Av rutinerna kan framgå

  • hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå. Rutiner som befrämjar en systematik i huvudmannens kvalitetsarbete kan utformas som en årscykel, där varje moment är klarlagt och är samordnad med kommunens tidsschema för bland annat budgetberedning.
  • hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara. Rutinerna säkrar att samma områden är fokus både för enheterna och på huvudmannanivå och att dokumentationen sker på ett sådant sätt att enheternas bedömningar inom varje område lätt kan jämföras och samordnas.
  • när och hur enheternas dokumentation av kvalitetsarbetet ska finnas som ett underlag för huvudmannens kvalitetsarbete. Särskilt viktigt i de rutiner som skapas är att uppmärksamma så att enheternas systematiska kvalitetsarbete vid rätt tillfälle samordnas med huvudmannens. T ex rutiner för när enheternas analys ska vara tillgänglig inför den övergripande analysen och bedömningen på huvudmannanivå.

Rutinerna bör även säkra att det finns arenor för återkommande dialog mellan ansvarsnivåerna, dvs. mellan huvudmannanivån och enhetssnivån.

Huvudmannen behöver skapa dialog om resultatbilden i relation till kraven på måluppfyllelse. En återkoppling på resultatbilden från enhetsnivån är viktig för att man på huvudmannanivån ska få en förståelse för situationen i de olika verksamheterna inför prioriteringen av utvecklingsområden.

  • Huvudmannen behöver även skapa rutiner för återkoppling till enhetsnivån av sin bedömning av övergripande utvecklingsbehov och de resurser som krävs. Detta för att förankra sin bedömning inför beslut och genomförande.

Det är en fördel om alla ansvarsnivåer är delaktiga i någon form. På verksamhetsnivå kan det exempelvis vara utbildningschef (motsvarande), rektor och lärarfackliga organisationer. På huvudmannanivå i en kommun kan det vara företrädare för fullmäktige, som har det yttersta ansvaret för verksamhetens kvalitet, och nämnden. Motsvarande för enskild huvudman är representanter för styrelsen och ledningsansvariga.

4 kap. 3-8 §§ skollagenlänk till annan webbplats 2 kap. 8 § skollagenlänk till annan webbplats

Huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet

För att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och se förändringar av måluppfyllelsen måste kvalitetsarbetet dokumenteras. Dokumentationen är en viktig förutsättning för ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete.

Enligt skollagen ska dokumentation ske dels på huvudmannanivå, dels på förskole- och skolenhetsnivå.

4 kap 6§ skollaglänk till annan webbplats

Dokumentationen kan visa på variationer mellan enheter, grupper eller ämnen. För att få sådan jämförande bild av kvaliteten och likvärdigheten behöver huvudmannen arbeta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet där nedanstående frågeställningar utgör grund för såväl enhetens dokumentation som huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet.

Huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet behöver ge svar på frågorna:

Var är vi?

Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet.

Vart ska vi?

Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov.

Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.

Hur gör vi?

Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår.

Hur blev det?

Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats.

Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser.

Se mer om dokumentation i Allmänna råd avsnitt 5.

Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (1 kap 5§ skollagen) Planeringen och genomförandet av förbättringsinsatser inom varje prioriterat område måste därför ansluta till vad forskning och beprövad erfarenhet lyfter fram som väsentligt för att kunna åstadkomma förändringar i verksamheten samt förankras med de berörda i verksamheten.

Planera

Huvudmannens övergripande planering tar sin utgångspunkt i den föregående fasens dokumenterade analys och bedömning av områden för förbättringsinsatser. I huvudmannens övergripande planering för prioriterade områden kan följande vara bra att tydliggöra:

– förväntade effekter,

– ansvarsfördelning,

– tidsramar,

– resursbehov,

– former för återkoppling av genomförande och uppnådda effekter,

– dokumentationskrav.

Genomföra

Ansvaret för hur huvudmannens övergripande planering utformas och genomförs ligger på förvaltningsledning och den professionella nivån (rektor, lärare, förskollärare och annan personal). Dock behöver man från huvudmannanivå försäkra sig om en återkoppling av genomförandet, dels för att kunna följa arbetet fortlöpande, dels för kunna ha en beredskap att hantera svårigheter som uppstår.

Utgångspunkter för kvalitetsarbetet

De mål, krav och riktlinjer för förskole- och skolverksamheten som är centrala i skollagen preciseras närmare i läroplanerna. De tillhörande frågeställningarna inom varje område är tänkta att vara en hjälp i huvudmannens arbete.

De nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer inom de olika områdena är ett centralt fokus i det systematiska kvalitetsarbetets alla faser. De styr uppföljningens inriktning och är en utgångspunkt vid bedömning av verksamhetens kvalitet. De är därefter referenspunkten både vid analysen av orsak och samband samt ger en målbild vid bedömning av utvecklingsbehov. Styrdokumenten lägger sedan det spår som planeringen och genomförandet av insatser måste följa för att få förväntad effekt.

Kvalitetsarbetets faser

Detta avsnitt syftar till att ge stöd för huvudmannens genomförande av sitt systematiska kvalitetsarbete. Strukturen för genomförandet tar utgångspunkt i de faser i den cykliska process, som beskrivs i Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete.

Nationella mål som utgångspunkt

Utgångspunkt i alla faser är de nationella målen, riktlinjerna och kraven för förskole- och skolverksamheten. De styr uppföljningens fokus och är utgångspunkten vid påföljande analys och bedömning av utvecklingsbehov. För planering och genomförande av beslutade insatser utgör de vägledande hållpunkter.

Följa upp

För att kunna analysera nuläget och bedöma behov av insatser är det viktigt att huvudmannens uppföljning av nuläget sker utifrån styrdokumenten.

Det första steget i huvudmannens uppföljning är att lyfta upp resultat inom väsentliga områden i verksamheten. Därvid är det viktigt att inte stanna på en summerande nivå, utan klargöra likheter och skillnader bland annat mellan olika enheter, skolformer och andra grupperingar.

Det är när resultatet och dess mönster är klarlagt inom ett område som förutsättningar finns att bedöma måluppfyllelsen, dvs. jämföra om det är som det enligt styrdokumenten ska vara.

Resultat

Huvudmannens nulägesbild skapas dels av en sammanställning av varje enhets dokumentation av sitt systematiska kvalitetsarbete, dels av huvudmannens egen uppföljning. Den senare kan bestå av egna övergripande utvärderingar, av nationella statistiköversikter, av Skolinspektionens tillsyns- och granskningsrapporter och i förekommande fall resultat av klagomålshantering och av överklagandenämndens och förvaltningsdomstolarnas utslag.

Uppföljningsfrågor, som ger en övergripande nulägesbild av verksamhetens resultat inom varje område, kan vara:

  • Vilken bild ger egna undersökningar av området? (t.ex. enkäter, intervjuer, samtal med personal, barn och elever.)
  • Vilken bild ger andra källor av den egna verksamheten inom området (bl.a. Siris, Skolinspektionens tillsyn och granskning)?
  • Vilka mönster kan urskiljas vad gäller t.ex. målområden, ämnen, olika skolformer, olika enheter och klasser eller grupper?
  • Vilka trender kan urskiljas i relation till tidigare år?

Måluppfyllelse

Nästa steg är att jämföra resultaten med de nationella styrdokumentens mål, krav, och riktlinjer. På så sätt synliggörs verksamhetens styrkor och brister i förhållande till centrala områden i styrdokumenten. Den bild som framträder blir underlag för identifiering av förbättringsområden.

Uppföljningsfrågor som tydliggör skillnaden mellan hur det är och hur det bör vara inom området kan vara:

  • I vilka avseenden stämmer uppföljningens bild med styrdokumenten?
  • Hur stärker en hög måluppfyllelse inom området barnens och elevernas förutsättningar att utvecklas och lära?
  • I vilka avseenden stämmer inte uppföljningen bild med styrdokumenten?
  • I vilken grad påverkar en låg måluppfyllelse inom området barnens och elevernas förutsättningar att utvecklas och lära?
  • Vilka områden är viktigast att prioritera för att stärka alla barns och elevers förutsättningar att utvecklas och lära?

Se mer om uppföljning i Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete avsnitt 3 och 6.

Analysera och bedöma

Syftet med en analys på huvudmannanivå är att uppmärksamma såväl styrkor som svagheter inom verksamheten. Inom de områden där uppföljningen visar på brister i relation till de nationella målen, är en analys av orsaker avgörande för förbättringsinsatsernas inriktning.

Vid analysarbetet inom ett identifierat förbättringsområde är det viktigt att såväl ta vara på erfarenheter och tankar från företrädare för verksamheten som att inhämta stöd för analysen i forskning, i Skolverkets utvärderingar och Skolinspektionens kvalitetsgranskningar samt i beprövad och dokumenterad erfarenhet.

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? En sammanfattande analyslänk till annan webbplats

Diskussionsfrågor. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?länk till annan webbplats

Analysera

Utgångsfrågorna för analysen av ett utvalt förbättringsområde behöver fokusera både verksamhetens genomförande och de förutsättningar som finns. Sådana kan vara:

  • Överensstämmer enheternas verksamhet inom det uppmärksammade området med de riktlinjer som finns i styrdokumenten?
  • Finns tillräckliga förutsättningar för alla enheter att genomföra utbildningen utifrån styrdokumentens mål, krav och riktlinjer? Förutsättningar kan vara:
    – ekonomiska och materiella (t.ex. kostnader per elev, verksamhet och ändamål eller lokaler, utrustning och läromedel),
    – personella (t.ex. utbildning, kompetens och personaltäthet),
    – organisatoriska (t.ex. styrning och ledning, arbetslag, gruppindelningar, undervisningstid),
    – motivation och engagemang samt delaktighet och inflytande.
  • Vilar verksamhetens utförande inom området på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
  • Analysen kan ge anledning till mer fördjupade uppföljningar inom området, som grund för ny analys för att bättre kunna förstå orsaken till brister i måluppfyllelse.

Bedöma

Analysen av orsaker och samband är underlag för bedömningen av vilka insatser som behöver genomföras för att få avsedd effekt. Analysens syfte är därmed att ge underlag för inriktning och utformning av förbättringsinsatserna inom vart och ett av de prioriterade områdena. Även här är det viktigt att ta vara på erfarenheter och tankar från företrädare för verksamheten och att inhämta kunskap från forskning, Skolverkets utvärderingar och Skolinspektionens kvalitetsgranskningar och i beprövad och dokumenterad erfarenhet.

Utgångspunkter för val av insatser inom prioriterat område kan vara:

  • Vad säger forskning och beprövad erfarenhet om framgångsrika insatser för genomförandet av verksamheten?
  • Vad säger forskning och beprövad erfarenhet om bästa möjliga förutsättningar för genomförandet av verksamheten?

Planera och genomföra

När huvudmannen utifrån analysen tagit beslut om vilka förbättringsinsatser som behövs för att nå nationella mål inom prioriterade områden, övergår arbetet till nästa fas: planering. Huvudmannens uppgift är att utforma sådana villkor för planeringen att genomförandet därefter utförs på ett förväntat sätt.

Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (1 kap 5§ skollagen) Planeringen och genomförandet av förbättringsinsatser inom varje prioriterat område måste därför ansluta till vad forskning och beprövad erfarenhet lyfter fram som väsentligt för att kunna åstadkomma förändringar i verksamheten samt förankras med de berörda i verksamheten.

Planera

Huvudmannens övergripande planering tar sin utgångspunkt i den föregående fasens dokumenterade analys och bedömning av områden för förbättringsinsatser. I huvudmannens övergripande planering för prioriterade områden kan följande vara bra att tydliggöra:

– förväntade effekter,

– ansvarsfördelning,

– tidsramar,

– resursbehov,

– former för återkoppling av genomförande och uppnådda effekter,

– dokumentationskrav.

Genomföra

Ansvaret för hur huvudmannens övergripande planering utformas och genomförs ligger på förvaltningsledning och den professionella nivån (rektor, lärare, förskollärare och annan personal). Dock behöver man från huvudmannanivå försäkra sig om en återkoppling av genomförandet, dels för att kunna följa arbetet fortlöpande, dels för kunna ha en beredskap att hantera svårigheter som uppstår.

Centrala mål för verksamheten

Frågeställningarna inom varje område nedan syftar till att klarlägga om verksamheten överensstämmer med de nationella styrdokumenten, dvs. ta först reda på, via de bifogade länkarna, styrdokumentens mål, krav och riktlinjer inom området som utgångspunkt för klarläggandet av nuläget. För hänvisning till mål, krav och riktlinjer - se "Mål, krav och riktlinjer":

"Mål, krav och riktlinjer"PDF (pdf, 129 kB)

Normer och värden

  • Uppfyller våra förskolor, skolor och fritidshem målen om att barn och elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar?
  • Arbetar våra förskolor, skolor och fritidshem enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med normer och värden?
  • Bedriver varje verksamhet ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever?

Kunskap, utveckling och lärande

  • Uppfyller våra förskolor målen om att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet?
  • Uppfyller våra skolor och fritidshem samt vuxenutbildning målen för de kunskaper varje elev ska utveckla?
  • Arbetar våra förskolor, skolor och fritidshem samt vuxenutbildningen enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med kunskap, utveckling och lärande?

Ansvar och inflytande

  • Uppfyller våra förskolor, skolor och fritidshem målen för barns och elevers inflytande samt elevers ansvar?
  • Har varje förskole-och skolenhet fungerande rutiner för hur barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskole- respektive skolmiljön?
  • Finns det vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna samt möjlighet att för elevföreträdare att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse?

Samverkan mellan förskola/skola och hem

  • Finns det vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavarna?
  • Har varje enhet fungerande rutiner för samverkan och fortlöpande dialog med föräldrarna om barn och elevers trivsel, utveckling och lärande.

Övergång och samverkan

  • Finns ett fungerande samarbete till stöd för barns- och elevers kontinuerliga utveckling och lärande mellan de olika skolformerna och med fritidshemmet?

Skolan, omvärlden och utbildningsval

  • Tillgodoser enheterna varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet?

Betyg och bedömning

  • Är alla elever informerade om på vilka grunder betyg ges, dvs. ämnenas och kursernas mål och kunskapskrav?

Rektors ansvar

  • Är rektor pedagogisk ledare och inriktar verksamheten mot de nationella målen?
  • Tar rektor ansvar för skolans resultat och att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas och utvecklas i enlighet med de nationella målen?


Förutsättningar för verksamhetens genomförande

Förutsättningar som måste finnas för att utbildningen ska hålla den kvalitet som krävs finns i styrdokumenten. Syftet är att barn och elever ska kunna lära och utvecklas i enlighet med de nationella målen.

Nedan återfinns frågeställningar inom fyra områden som är viktiga att fundera över för en huvudman. Som ett komplement till detta kan självskattningsverktyget BRUK användas. BRUK erbjuder ett konkret stöd för er på huvudmannanivå vad gäller väsentliga förutsättningar som ni bör ge verksamheterna.

BRUKlänk till annan webbplats

God miljö för lärande

Är verksamheten i förskola och fritidshem utformad på ett sådant sätt att barn och elever tillförsäkras en säker, trygg och i övrigt en god miljö? Se kraven:

8 kap. 8 § skollagen
14 kap. 9 § skollagen

Har barngrupperna i förskolan och elevgrupperna i fritidshemmet en lämplig storlek och sammansättning? Se kraven:

8 kap. 8 § skollagen
14 kap. 9 § skollagen

Är utbildningen utformad på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero? Se kraven:

5 kap. 3 § skollagen

Är elevhälsan främst förebyggande och hälsofrämjande och stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål? Se kraven:

2 kap. 25 § skollagen

Personal

Nödvändiga insikter

Har rektorer, förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna nödvändiga insikter i skollag, läroplaner och andra föreskrifter som gäller för skolväsendet? Se kraven:

2 kap. 34 § skollagen)

Kompetent personal

Uppfyller rektor, lärare, förskollärare, fritidspedagoger och studie-och yrkesvägledare gällande behörighetskrav? Se kraven:

2 kap. 13-24 samt 34 §§ skollagen och behörighetsförordningen

Finns tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av specialpedagogiska, medicinska, psykologiska och psykosociala insatser kan tillgodoses? Se kraven:

2 kap. 25 § skollagen

Finns tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses? Se kraven:

2 kap. 29 och 30 §§ skollagen

Kompetensutveckling

Ges personalen vid förskole- och skolenheterna möjlighet till en sådan kompetensutveckling att verksamheten kan uppfylla de nationella målen? Se kraven:

2 kap. 34 § skollagen
Avsnitt 2.7 i Lpfö 98,
Avsnitt 2.8 i Lgr11, Lgrsä11, Lsam11,
Avsnitt 2.6 i Lgy11 och Lgysä 13
Avsnitt 2.4 i Lvux 12

Organisation

Har personalen de förutsättningar som krävs för att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer. Se kraven:

2 kap. 8 § skollagen

Finns de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Se kraven:

2 kap. 35-36 §§ skollagen

Resurstilldelning

Har varje enhet tillräckliga resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Se kraven:

1 kap 4 § skollagen

Styrdokument


Senast uppdaterad 03 juli 2019