När grövre våld inträffar

Det är viktigt att skolledningen omedelbart agerar så att skolpersonal och elever känner att någon tar ansvar för situationen.

Illustration Grova akuta brott ska anmälas till polisen på telefonnummer 112. Vid ärenden som inte är akuta ska telefonnummer 114 14 till polisen användas. När barn under 15 år är involverade i våld har polisen inte rätt att utföra förhör, om det inte sker på socialtjänstens begäran eller om det finns misstanke om att gärningspersonen känner till vad stöldgods förvaras. Vid händelser som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas.

Det är viktigt att på ett tidigt stadium informera skolpersonal, elever och ganska snart också föräldrar när något allvarligt har inträffat. Information skapar trygghet och förhindrar ryktesspridning. Av stor betydelse är skolledningen samlande kraft. Det är viktigt att skolledningen omedelbart träder fram så att skolpersonal och elever känner att någon tar ansvar för situationen.

Samtidigt visar erfarenheterna från Finland och USA att skolledningen kan vara utsatt för attack eller i chocktillstånd. Därför rekommenderar man att det finns alternativa ledningsföreträdare som kan träda in om den ordinarie skolledningen är utslagen. Det kan vara lärare eller skolledare från närliggande skolor som elever och skolpersonal har stort förtroende för.

Snabbt få igång skolarbetet

En erfarenhet från våldsdåden i skolor Finland är att det är viktigt att så snabbt som möjligt få det ordinarie skolarbetet att fungera igen. Efter dådet i Jokela var skolan stängd en vecka och eleverna drev runt i staden. Detta har man i efterhand ansett vara ett av de fel man begick. För att kunna komma i gång med skolverksamheten om skollokalerna inte går att använda behövs planer på alternativa lokaler där skolverksamheten tillfälligt kan bedrivas, vilket även gäller vid skolbrand.

Kontakt med hemmen

Ofta går dock både gärningsperson och våldsoffer kvar på skolan efter att våldsdådet har inträffat. Detta ställer särskilda krav på skolan och elevvården. En slutsats är att det är nödvändigt att upprätta en nära dialog med föräldrarna till både förövare och offer.

Checklista när grövre våld har inträffat

Ett första steg i en krissituation är att skapa en överblick:

  • Vad har hänt?
  • När och på vilket sätt?
  • Vem är informerad och vem ska informeras?
  • Vad ska sägas?
  • Hur är det med informationen till föräldrarna?
  • Vem ska göra vad?

I den omedelbara uppföljningen bör man särskilt lägga vikt vid:

  • Stilla oro, minska osäkerhet och skapa trygghet.
  • Sprida korrekt information till elever, hem och skolpersonal.
  • Bygga på samhörighet i gruppen.
  • Se till att stöd ges av vuxna.
  • Skärma av eller skydda mot onödig stress från exempelvis medier eller åskådare.
  • Skolan öppnas om en händelse utanför skoltid drabbar hårt med en eller flera barns död.
  • Vid dödsfall: val av vilken rituell markering som ska användas, till exempel tända ljus, hissa flaggan på halv stång.

Skolledningens krishantering:

  • Informationsberedskap: Ledningen måste ge en tydlig, omfattande och trovärdig information till elever, föräldrar, skolpersonal och samarbetande instanser.
  • Omsorgsberedskap: Ledningen måste ha insikt om sina egna reaktioner och visa dem. Ledningen ska också formulera, bekräfta och erkänna gruppens reaktioner, visa omtanke, värme och respekt samt öka förståelsen för situationen inom organisationen.
  • Motivationsledarskap: Efter en allvarlig krissituation ska skolan återvända till vanlig verksamhet. En ledning som bekräftat och erkänt elevernas behov av samtal, som visat gott omsorgsledarskap, kan lättare sätta i gång och motivera till vanliga skolaktiviteter igen, än en ledning som inte har låtit elevernas tankar och känslor få utrymme i skolans vardag.

Hantera Massmedia

Massmedia visar stort intresse för våldsdåd i skolan, men att intervjua elever i chocktillstånd är oetiskt.

Massmedia visar stort intresse för grövre våld i skolan. När elever blir allvarligt skadade, dödade eller när det förekommit hot om dödligt våld är bevakningen från massmedia ofta massiv.

Frågan om hur skolan ska hantera massmedia i samband med grövre våld har flera aspekter. En handlar om att elever behöver skyddas från media. Efter det väpnade våldsdådet i finska Jokela 2007 fick media hårt kritik för att de intervjuade elever som befann sig i chocktillstånd.

Skolan och skolgården är ingen allmän plats. En skolledning har rätt att förbjuda journalister att komma in på området. Rolf Ödén, tidigare rektor vid Enskede gårds gymnasium, som blev utsatt för mordhot, menar just att skolledningar bör hålla medierna borta från skolans lokaler i samband med grövre våld, så att eleverna kan fredas från journalister.

En annan erfarenhet från Finland är att om media ger stort utrymme åt grövre våld i skolan finns risk för att rapporteringen i sig bidrar till att sprida våldsidéer till potentiella förövare. I Finland har därför skolmyndigheterna vädjat till massmedia att inte rapportera om mindre allvarliga våldshändelser och hot.

Ytterligare en fråga är vem på skolan som ska prata med massmedia. Det bör vara skolledningarna som representerar skolan och som avgör vilka journalister som eventuellt ska släppas in i skolan. Däremot kan skolan aldrig förbjuda annan skolpersonal eller elever att också prata med media, det vore att inskränka yttrandefriheten.

I Finland betonar skolmyndigheterna att skolan tydligt måste deklarera att det är oetiskt av medierna att intervjua elever som befinner sig i chocktillstånd.
 

Senast granskad: 2016-05-30