Orosanmälan

Lärare och annan personal inom skolan kan känna tvekan inför att göra en orosanmälan till socialtjänsten trots att det kan finnas en oro för att ett barn eller en elev far illa. Varför är det så, och vad leder egentligen en anmälan till? Som ett stöd i resonemangen runt detta har vi tagit fram denna film och ett antal diskussionsfrågor som rör orosanmälan.

Vuxen och elev i samtal

Bakgrund

Frågor om anmälningsplikt och barn som riskerar att fara illa väcker många frågor och känslor. Det blev inte minst tydligt när personal från skola och socialtjänst träffades tillsammans på Skolverket vid flera semiarier för att samtala om anmälningsplikt. Diskussionerna blev mycket intressanta och uppriktiga – skolpersonalen vet oftast att man ska anmäla, men det kan ändå finnas en tvekan om att man gör rätt och en oro över vad en anmälan leder till. En fråga som diskuterades mer än någon annan var behovet av samverkan och förståelse mellan skola och socialtjänst som en framgångsfaktor.

Anmälningsplikt – väcker frågor och känslor

Samtalen blev också utgångspunkt för den film som vi tagit fram om anmälningsplikt. Syftet med filmen är att ge inspiration till samtal på skolan, och mellan skola och socialtjänst. Det finns inga enkla och självklara lösningar, men det finns saker att göra som kan stötta skolans personal vid frågor om anmälningsplikt. Det handlar dels om strukturer, men också om konkreta handlingar när det finns oro kring ett barn eller en elev. I filmen medverkar olika verksamhetsföreträdare som delar sina tankar om anmälningsplikt. Forskare berättar om vad forskning om anmälningsplikt visar. Det finns också olika exempel på hur skolor och huvudmän hittat former för samverkan mellan skola och socialtjänst.
 
Till filmen finns frågor som ett stöd för diskussioner på skolan, eller i samtal mellan skola och socialtjänst. Det går att se filmen i sin helhet och det går också att plocka ut delar av filmen och frågor utifrån vad som passar för den egna verksamheten. Det finns också några fallbeskrivningar som kan sätta fingret på frågor som kan vara svåra när det gäller anmälningsplikt, och som kan vara till nytta att diskutera tillsammans på skolan/verksamheten. Hur skulle du egentligen ha gjort?
 
 

Diskussionsfrågor

Tankar inför att göra en anmälan:

  1. Vad har ni själva för erfarenheter av att göra en orosanmälan? Vad handlade det om? Vilka var dina känslor inför att göra en anmälan? Hur gick det? Vad var positivt eller vad fungerade inte?
  2. I filmen framkommer att forskning visar att anmälningspliktiga professioner inte anmäler i den utsträckning man misstänker att barn far illa. Det är sin egen oro man anmäler, och det räcker att det finns en oro som skäl för att göra en anmälan. Vad är det för frågor, tankar och känslor som gör att man tvekar och inte gör en anmälan trots att det kan finns en oro för barnet? 
  3. Finns det ett klimat på er skola/verksamhet där man vågar prata om att man tycker att det här är svåra frågor och att man även kan känna rädsla inför hur man ska hantera en situation som handlar om att göra en anmälan? Hur diskuterar ni med varandra om denna fråga?
  4. Filmen tar flera gånger upp behovet av stödjande strukturer på skolan/i verksamheten när det gäller anmälningsskyldighet. Hur ser det ut hos er? Vad kan ni få för stöd på skolan/i verksamheten när ni känner en oro för ett barn/elev och där en anmälan kan vara aktuell?  Har ni någon bild av hur samverkan ser ut mellan er skola och socialtjänsten? Hur fungerar den idag? 
  5. I filmen lyfter forskarna Styrning, Struktur och Samsyn som viktiga fundament för samverkan. I de olika verksamhetsexempel som visas i filmen finns exempel på hur man gjort för att åstadkomma samverkansformer som underlättar samverkan mellan skola och socialtjänst. En viktig aspekt för att lyckas med detta i praktiken har varit att det finns överenskommelser och ett ansvarstagande på ledningsnivåer. Känner ni till hur det ser ut i er kommun och på er skola? Finns det fungerande överenskommelser om samverkanformer mellan skola och socialtjänst? Fungerar de i praktiken?

Att göra en anmälan

  1. En anmälan ska göras när det uppstår en situation kring en elev/barn där det finns rädsla för att en elev/barn kan fara illa. Vad finns för möjlighet på er skola att ringa och konsultera socialtjänsten för att få stöd och vägledning. Finns det tydliga rutiner för detta, namn på socialsekreterare, nummer till mottagningstelefon, etc.?
  2. I filmen lyfts fram att det är värdefullt att komma övererens med socialtjänsten om hur en anmälan ska skrivas för att socialtjänsten ska få ett så bra underlag som möjligt i sitt utredningsarbete. Finns det utarbetade rutiner på er skola/verksamhet hur en anmälan ska göras, och på vilket sätt den ska skrivas? 
  3. Finns det andra framtagna rutiner på er skola/verksamhet som används när en anmälan ska göras? Vilka rutiner saknar ni som stöd? Vilket ansvar tar skolans/verksamhetens ledning för att det finns en handlingsplan?

Efter en anmälan

  1. Efter att anmälan är gjord, vad förväntar ni er för respons från socialtjänsten?  Ifall ni inte får någon respons eller återkoppling från socialtjänsten - vad gör ni då? Hur tas frågan upp med socialtjänsten? Finns det något sätt att förebygga att responsen uteblir?
  2. Det är viktigt att få stöd när en anmälan ska göras, men behovet av stöd kan vara lika stort efter att anmälan är gjord. Vilket stöd kan ni få? Finns rutiner eller en handlingsplan som beskriver vilket behov som kan finnas av stöd till personal/ elev/föräldrar efter att en anmälan är gjord?
  3. I en sekvens i filmen säger en av mentorerna att han är tveksam till att göra en anmälan för att han har varit med om att göra en anmälan tidigare som inte ledde till något och att det bara riskerar att bli värre om det görs en anmälan. Samtidigt framkommer i filmen att det är viktigt att göra upprepade anmälningar om oron kvarstår och att det kan vara till hjälp för socialtjänsten i sitt fortsatta utredningsarbete. Hur ser ni på det? Är det lätt att tänka tvärtom - att har man gjort en anmälan som inte ledde till fortsatt utredning, så är det ingen idé att göra någon ny anmälan? 
  4. I ett av exemplen i filmen, så samverkar rektor och chef inom socialtjänsten. Olika gemensamma erfarenheter av hur samverkan vid anmälningsplikt fungerar blir också en del av verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Hur ser det ut i er verksamhet? Följs erfarenheter av samverkan upp, och leder det till något förändringsarbete?

Uppgift

Utifrån ovanstående frågor - försök enas kring två-tre punkter som ni anser behöver utvecklas i er verksamhet eller vilket stöd ni kan behöva för att ni ska känna er tryggare inför och mer förberedda på att hantera frågor om anmälningsplikt. Diskutera även vad ni tycker fungerar väl, och vilka framgångsfaktorerna är för att det ska fungera bra.
 
Vad behöver göras för att era tankar ska kunna realiseras?

 

Fallbeskrivningar

Fallbeskrivning 1

Pelle går i årskurs 3 och på en rast hamnar han i bråk med en annan elev. Pelles lärare pratar med honom om händelsen samt berättar att skolan kommer att ringa till hans föräldrar och informera om vad som hänt. Pelle blir orolig och säger att han inte vill att de kontaktar föräldrarna. I samtalet framkommer det efter en stund att han är orolig att föräldrarna ska bli arga. ”Ring inte – då kommer min pappa bli arg och slå mig…”. Pelles lärare vill att han ska berätta mer, men Pelle börjar gråta och säger att de absolut inte får ringa hem…

  • Om ni vore Pelles lärare hur skulle ni agera?


Fallbeskrivning 2

Angelica går i årkurs 4. Hon bor med sin mamma och en yngre bror som går i förskoleklass. Angelica har ingen kontakt med sin pappa. Hon brukar ofta lämna sitt syskon på förskoleklassen på morgonen. Angelica och hennes bror vistas långa dagar på fritids/fritidsklubben, och är ofta kvar bland de sista. Det har även hänt vid flera tillfällen att syskonen är frånvarande från skolan utan att de är sjukanmälda eller lediga. Modern har alltid förklaringar efteråt varför barnen inte varit i skolan. Personalen på skolan börjar uppmärksamma att Angelica ofta har samma kläder och att kläderna är trasiga och inte rena. De observerar även att hon ofta är trött och väldigt hungrig vid lunchen. Angelicas klasslärare pratar ofta med henne och frågar hur det är. Hon brukar svara att det är bra, men en dag då Angelica ska berätta för klassläraren vad de gjorde i helgen berättar hon att hennes mamma ofta bara sover hela dagarna och att de inte finns så mycket mat hemma. Då klassläraren träffat Angelicas mamma har hon tyckt att det varit svårt att få kontakt med mamman och att hon varit reserverad, men eftersom hon precis tagit över klassen och bara träffat Angelicas mamma en gång har hon tänkt att det kanske blir bättre med tiden.

  • Hur skulle ni agera om ni vore Angelicas lärare?

Fallbeskrivning 3

Jenny går i årskurs 8. Föräldrarna är skilda, och hon bor växelvis hos föräldrarna. Jenny har druckit alkohol tillsammans med jämnåriga kamrater vid flera tillfällen, vilket föräldrarna har fått information om. Det går ganska bra för Jenny i skolan och hon har kamrater. Hennes lärare upplever att hon trivs i skolan och är motiverad. En måndagmorgon kommer Jenny tillsammans med en kamrat till en av lärarna på skolan som Jenny har stort förtroende för. Hon är ledsen och nedstämd. Tillsammans med kamraten beskriver Jenny att en av föräldrarna dricker alkohol dagligen och har gjort det från och till i flera år, samt att föräldern varit full i helgen och att det funnits andra vuxna som deltagit i festandet och att det varit bråk hemma. Jenny berättar att den andra föräldern känner till drickandet, men att hon inte berättat för den andra föräldern om helgen. Jenny vill inte att läraren berättar för någon om situationen.

  • Om du vore den lärare som har Jennys förtroende - hur skulle du agera?
Senast granskad: 2016-04-25