Viktigt att minska skolsegregationen

Skolkommissionen har tagit fram ett antal förslag för att förbättra skolan i Sverige. Vi på Skolverket instämmer i flera av bedömningarna och förslagen. Men det finns även vissa förslag som vi avstyrker. Det beror framförallt på att förslagen behöver utredas vidare för att säkerställa att de inte står i strid med exempelvis diskrimineringslagen.

Peter Fredriksson

– På Skolverket bedömer vi att kommissionen anger många förslag som kan bidra till svensk skolas utveckling. Vi ser också ett stort värde med en nationell samling kring mål, strategier och satsningar i syfte att få en mer likvärdig skola, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Skolan behöver bli mer likvärdig

Skolkommissionens förslag handlar om att uppnå höjda kunskapsresultat, förbättra kvalitén i undervisningen och öka likvärdigheten i skolan. På Skolverket är vi positiva till flera av förslagen. Vi tycker att det är viktigt att stärka lärares och skolledares kompetens genom nationella kompetensprogram. Likaså bedömer vi det som viktigt att hitta konkreta förslag för att få fler behöriga lärare. Annat som vi ställer oss bakom är att exempelvis utöka undervisningstiden i grundskolan och en förstärkt lärarutbildning.

Oroande utveckling

Vi delar också kommissionens bedömning att det pågår en oroande utveckling mot allt större skillnader i skolornas elevsammansättning utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Det är ett av skolans största problem idag och vi har påpekat detta i många olika sammanhang, bland annat i Lägesbedömningen 2017. Trots att vi instämmer i problembilden och intentionerna avstyrker vi de konkreta förslag som kommissionen föreslår för att motverka den här utvecklingen.

Konsekvenserna måste utredas ytterligare

Skolkommissionen föreslår bland annat en ändring i skollagen om att huvudmännen aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever. Insatser behövs och vi är inte negativa till en reglering, men konsekvenserna av förslaget behöver ytterligare utredas. Om detta inte görs kan det finnas risk för elevers rättssäkerhet eftersom det är oklart vad som avses med en allsidig social sammansättning, hur förslaget ska tillämpas och att det saknas en tillräcklig konsekvensutredning utifrån olika elevgruppers perspektiv.

– Det är oerhört viktigt att skolan tar ansvar för att motverka segregationens negativa effekter. Skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrunder och från olika sociala sammanhang. Detta är en ödesfråga för både skolan och Sverige och då måste vi säkra att vi gör rätt. Vi är alltså helt överens med Skolkommissionen om frågans betydelse. Men vi vill ha ett bättre svar på vad huvudmannen ska ta ansvar för och inte minst säkra att en ändring i lagtexten inte kommer i konflikt med andra lagar, säger Peter Fredriksson.

Alla skolor ska vara bra skolor

Det viktigaste är naturligtvis att alla skolor är så bra att de är attraktiva att välja för alla elever. För att vända utvecklingen måste kommunala och enskilda huvudmän sätta in rätt resurser i form av stöd, skickliga lärare och rektorer där de bäst behövs. Vi arbetar med att analysera utvecklingen både när det gäller likvärdighet och resultatutveckling och erbjuder olika utvecklingsinsatser för att stödja huvudmännen. En viktig del i vårt stöd är att vi i samarbete med huvudmän och skolor mer än tidigare riktar insatser utifrån behov och förutsättningar. Det finns också intressanta exempel, erfarenheter och forskning som kan stödja oss i att få en bättre social sammansättning på skolorna. Vi behöver samla oss kring de framgångsfaktorer som finns och utifrån dem stödja huvudmännen i deras fortsatta ansvarstagande att få en mer likvärdig skola och en skola där elever med olika sociala bakgrunder möts.

Kontaktuppgifter

För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta presstjänsten 08-527 333 00.

Senast granskad: 2017-09-01