Surfplattan som komplement i förskolan

– Plocka inte bort pusslet! Komplettera det med plattan!
Förskolläraren Anna Lundholm berättar hur arbetet med surfplattor kan främja barns nyfikenhet och utforskarglädje i förskolan.

En förskollärare och barn arbetar med en surfplatta (Bild: Bildarkivet.se) För Anna Lundholms femåringar vid Sofielundsskolan i Sollentuna är det lika naturligt att hämta surfplattan som legolådan. Här kallar man den lärplatta.

– Vi vill understryka att det handlar om ett pedagogiskt verktyg som inte är knutet till något särskilt märke, säger hon.

Datorn reglerades med äggklocka

2012 var Anna Lundholm färdigutbildad förskollärare och lärare år 1- 3. Under sin studietid arbetade hon också som pedagog och förvånades ofta över hur få av pedagogerna som arbetade med it.

– När barnen fick tillåtelse att använda den stationära datorn reglerade man tiden med en äggklocka, säger hon. Det fick mig att fundera på om det inte fanns andra, mer pedagogiska sätt, att jobba med digital teknik i förskolan.

Hennes frågor mynnade ut i en C-uppsats om iPads i förskolan. Men fortfarande är mycket inom området outforskat, menar hon, något hon och hennes medförfattare Erika Olsson blev varse när de presenterade sitt ämnesval för handledaren. Uppsatsämnet var en chansning, fick de höra, eftersom det fanns så få akademiska texter att utgå från. Eventuellt skulle de inte ens bli godkända.

Trots det, valde de att fortsätta. Och godkända blev de.

Undersökning gav positiva resultat

– Idag finns mycket forskning om digital teknik och pedagogik men i stort sett ingenting om surfplattor och förskola, förklarar Anna Lundholm. Vi löste det med att göra en egen undersökning på en förskola och jämföra våra resultat med den forskning som finns allmänt om IKT och undervisning.

Hur, varför, vad och för vem var de fyra frågorna de utgick från. Anna Lundholm menar att de positiva resultaten av undersökningen var mycket tydliga – barnens entusiasm och nyfikenhet gick heller inte att ta miste på.

– Vi såg hur barn med svenska som andraspråk lärde sig av barn med svenska som modersmål genom samtalen om vad de gjorde tillsammans på lärplattan.

Hon ger ett exempel då barnen använde en spel-app som gick ut på att vara läkare och lösa olika kroppsmysterier. Genom att lösa uppgifterna lärde sig barnen nya begrepp som exempelvis ”benpipor”, ”gips” och ”skelett”. De var också själva delaktiga i utforskandet av den nya kunskapen.

– Barnen kopplade det de lärde sig i spelet till sina egna kroppar, pekade, pratade och frågade. När de spelat klart hämtade de doktorslådan för att göra om samma mysterium i verkligheten. De hade fått ny kunskap som de sedan kunde införliva i sina lekar.

Det pedagogiska ska styra

En annan fördel Anna Lundholm ser är att undervisningen enklare kan individualiseras med hjälp av surfplattan. Hon ger ett exempel på hur man kan arbeta med lästräning och alfabetet.

– Vissa barn behöver se bilder, andra se bokstäverna och några höra ljud. Vissa kan bli hjälpta av alla dessa olika delar. Det gäller att vara lyhörd för vilka inlärningssätt som passar just det barn du jobbar med. Här kan exempelvis en bokstavs-app skapa variation och ge alternativ.

Samtidigt kräver ett individnära och individualiserat arbete att man är mer flexibel inom arbetslaget. Det traditionella sättet att dela upp antal barn ”rättvist” mellan pedagogerna måste man nog kunna släppa ibland, menar hon.

– Om fem av barnen visar intresse för fjärilar ordnar vi i laget så att jag kan ägna mig åt dem en stund vid lärplattan, prata och utforska. Här måste man låta det pedagogiska styra.

Komplettera istället för ersätta

Samtidigt är Anna Lundholm noga med att betona att det inte handlar om att surfplattan ska ersätta den fria leken eller något specifikt material. Istället ska den fungera som ett komplement till allt det övriga.

– Pusslet, pennorna, pappret, doktorslådan, utklädningskläderna, legot, lärplattan – alla dessa medel är viktiga för ett barns lärprocess. Och vi kan och bör låta alla samverka!

På Anna Lundholms förskola delar de drygt hundra barnen i dagsläget på sex surfplattor som bokas när pedagogerna behöver dem. Men fler är på gång.

– Så småningom ska alla pedagoger få varsin. Då kan vi använda lärplattor för dokumentation, vilket  spar massor av tid.

Medforskande pedagoger gör inte fel

Anna Lundholm betonar att det inte finns några speciella ”pedagogik-appar”.  Allt handlar ju om hur man som pedagog använder apparna i verksamheten med barnen, menar hon.

– Om vi jobbar med ett teatertema till exempel undersöker vi vad det finns för utbud av teaterappar på nätet.  Då testar jag gratisversioner om det finns och köper in den jag tycker verkar bra. ”Skolappar” där olika appar recenseras av pedagoger, tycker jag är en bra resurs, även för oss på förskolan.

Och att arbeta pedagogiskt med lärplattor är enkelt, säger Anna Lundholm. Det som krävs är att man i arbetslaget släpper den traditionella lärarkulturen där pedagogen ska vara den som visar hur allt går till.

– Var nyfiken! Om du är medforskande tillsammans med barnen blir det alltid rätt. Fel blir det bara om du delar ut en lärplatta till barnen och sedan går därifrån. Det får inte bli en barnvakt.

Text: Filippa Mannerheim

Senast granskad: 2013-08-29